Ladda ner Arbetsrapport 2011 nr 11 - Institutet för Framtidsstudier

Institutet för Framtidsstudier/Institute for Futures Studies
Arbetsrapport/Working Paper 2011:11
till kritik om att skatten är orättvis ur fördelningssynpunkt eftersom den belastar kon-
sumenter med olika bärkraft relativt olika. Bakgrunden till denna kritik är att momsen
till skillnad mot inkomstskatten inte är en individuell skatt som tillåter att man tar hän-
syn till konsumenternas förmåga att betala skatt, exempelvis deras inkomst och förmögenhet.
Det betyder att personer med låga inkomster kommer att betala relativt mer skatt
än personer med högre intäkter vid köp av samma varor och tjänster. En moms som är
utformad enligt neutralitetsprincipen kan således öka den horisontella rättvisan, samtidigt
som den strider mot principen att skatter skall fördelas progressivt efter bärkraft.
I den politiska diskussionen har i huvudsak två sätt att hantera detta problem stått
mot varandra: Kritiker av enhetlig moms har förespråkat en beskattningsmodell där
vissa varor undantas från beskattning eller beskattas med reducerad skattesats. En för
denna lösning central tankegång är att olika inkomstgrupper i samhället har olika kon-
sumtionsmönster och mot den bakgrunden har några partier velat beskatta vissa varor
högre än andra i förhoppning om att skatten skall fördelas mer progressivt. Att beskatta
lyxkonsumtion hårdare i kombination med att undanta konsumtion av nödvändiga varor
har varit den huvudsakliga strategin. 42
De aktörer som förespråkar enhetlig moms har i stället använt sig av en strategi
där man i samband med att momsen utvidgats eller skattesatserna höjts, även höjt vissa
bidrag som en kompensation för momsens negativa fördelningseffekter. Strategin är således
att vidta kompensatoriska åtgärder via någon form av stöd på budgetens utgiftssida.
Som nämndes ovan vilar den här strategin på tanken att skattesubventioner i ekonomisk
mening är likvärdiga med stöd på budgetens utgiftssida och att riktade skatte-
sänkningar är en sämre form av utgifter än subventioner på statsbudgetens utgiftssida
eftersom sådana inte genomgår samma politiska prövning som utgifter över statsbudgeten.
Det är exempelvis vanligt förekommande i momsens historia att regeringar har velat
höja barnbidraget som en kompensationsåtgärd i samband med att momsen breddats
eller skattesatsen höjts. Ett flertal offentliga utredningar har under efterkrigstiden dessu-
42 Johansson (2007), s. 57-60.
– 18 –