Ladda ner Arbetsrapport 2011 nr 11 - Institutet för Framtidsstudier

More documents

Recommendations

Info

Institutet för Framtidsstudier/Institute for Futures Studies Arbetsrapport/Working Paper 2011:11 aldrig förts fram i syfte att öka skattesatserna på lågmomsområdet utan för att utvidga redan etablerade områden med låg moms. Ett exempel är att skillnaden mellan restaurangmomsen och matmomsen har använts som argument för att sänka den förra. 46 Det var också så sänkningen av restaurangmoms bland annat motiverades i budgetproposition för 2012. 47 Att hänvisa till att liknande varor och tjänster behandlades olika ur skattesynpunkt har varit ett sätt att peka på bristande logik i skattepolitiken som kunde ge upphov till gränsdragningsproblem och snedvridna konkurrensvillkor. Dessutom har sådana skillnader använts för att misstänkliggöra motiven bakom skattepolitiken. Så var exempelvis fallet med den så kallade dansbandsmomsen där kritikerna kunde beskylla regeringen för ”kulturförmynderi”. 48 Ett exempel på hur denna typ av jämförelser fått motivera skattesänkningar är den borgerliga regeringens reducering av momsen på lifttransporter 2007. Regeringen angav att den ville undanröja skillnaderna mellan skattesatserna på persontransporter, idrott och transport i skidlift genom att sänka skatten för lifttransporter till den sexprocentnivå som gällde för idrott och persontransporter. 49 Samma slags argumentation motiverar förslaget om reducerad moms på djurparker som riksdagen antog efter ett utskottsinitiativ år 2000. Utskottet hänvisar till att EU-lagstiftningen ger sådana möjligheter och menar att de borde utnyttjas för att undanröja skillnaderna i beskattning av djurparker och exempelvis museer. 50 Fallet med djurparkerna är illustrativa för hur kulturområdet varit föremål för den här typen av jämförande argument: Bakgrunden till debatten om moms på kultur, och vad som skulle definieras som kultur, var att kulturtjänster inte omfattades av momsen efter skattereformen 1990. Skälet var i huvudsak skattetekniskt och handlade om att kultursektorn i hög grad var offentligt subventionerad och att det därför var svårt att belägga den med moms. Undantaget för kultur förutsatte dock en definition av kulturområdet och enligt beslutet gällde undantaget biobesök, konserter, entréavgifter till teater och liknande föreställningar, men inte entréavgifter till nöjesparker, nöjesfält eller djur- 46 Se t.ex. 2000/01:Sk653. 47 2011/12:1 utgiftsområde 24, s. 40. 48 Se t.ex. 2000/01:Sk665. 49 2006/2007:1, s. 160-161. 50 2000/01:23, s. 13; 2000/2001:SkU7, s. 2-3. – 20 –
Institutet för Framtidsstudier/Institute for Futures Studies Arbetsrapport/Working Paper 2011:11 parker. 51 Härmed fanns således en distinktion mellan å ena sidan kultur och å andra sidan nöjen som snart blev föremål för utredning och diskussion. Den här diskussionen präglades också av två andra förhållanden. Det första var att EU-reglerna inte tillät att kulturtjänster undantogs från beskattning och det andra var att skattesatsen på turistnäringen redan hade reducerats. Turistmomsen hade sänkts med motivet att stödja turistbranschen och redan mot bakgrund av den tanken låg det nära till hands att utvidga lågmomsområdet till att även omfatta turistattraktionerna, som t.ex. entréavgifter till djurparker eller andra nöjesanläggningar. 52 Under 1990-talets inledning pekade det mesta i riktning mot att gränsdragningsfrågan skulle lösas genom att skattesatsen också reducerades för nöjestjänster. Sådant förslag lades av en utredning som hänvisade till EU:s momsregler och motiverade sitt förslag med att den ville minska skillnaderna mellan olika jämförbara varor och tjänster. Utredningen tillade dock att den föreslagna skattesänkningen också innebar att satsningen på svensk turism nu fick ”en större bredd”. 53 Den föreslagna breddningen av lågmomsområdet i kombination med etablerandet av en sexprocentnivå kom dock inte till stånd omedelbart. När den socialdemokratiska regeringen i linje med EU:s lagstiftning lade fram proposition om att inordna kultur samt viss utbildning och idrott i momsen avvek den dock från utredningens förslag. Re- geringen var inte beredd att bredda området med låg moms. Vad gällde kulturområdet och i synnerhet i fråga om moms på inträdesavgifter, framhöll regeringen istället att ”möjligheten att tillämpa reducerad skattesats skall förbehållas verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet”. 54 Detta gav efterhand upphov till ett flertal motioner med krav på att lågmomsområdet skulle utvidgas och debatten om att regeringen gynnade vissa kulturyttringar framföra andra. Vad som tydligt kunde sägas utgöra en del av kulturområdet var förstås fortsatt en tolkningsfråga och snart skulle försöket att skattemässigt definiera kultur som en uppsättning verksamheter som skiljde sig från ”nöje” åter leda till protester och förslag på att nya tjänster och varor skulle kunna omfattas av 51 För en redogörelse av reglerna, se Vissa mervärdesskattefrågor III: Kultur m.m. (SOU 1994:31), s. 15-27. 52 Se t.ex. 1991/92:Sk5. 53 Vissa mervärdesskattefrågor III, s. 35-36. 54 1996/97:10, s. 33-34. – 21 –
Page 1 and 2: Peter Johansson Den politiska momsd
Page 3 and 4: Institutet för Framtidsstudier/Ins
Page 19: Institutet för Framtidsstudier/Ins
Page 35 and 36: Tabellbilaga Institutet för Framti
Page 37 and 38: Institutet för Framtidsstudier - A

Ladda ner Arbetsrapport 2011 nr 11 - Institutet för Framtidsstudier

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?