Fem vägval för Sverige - Näringslivets långtidsutredning

More documents

Recommendations

Info

Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen Spindelföretag säljer kunskap Det är väl känt att USA har ett stort handelsunderskott. Om hänsyn skulle tas till immateriella investeringar när USA öppnar fabriker utomlands så skulle det uppmätta handelsunderskottet minska. Ett exempel kan visa hur bytesbalansen förbättras. 32 För ett par år sedan öppnade Intel en fabrik i Israel. Enligt statistikerna är värdet av denna utlandsinvestering, grovt räknat, lika med kostnaden att bygga fabriken och installationen av maskinutrustningen. Men vad som inte räknas i statistiken är den systematiska exporten av ”know-how” till Israel. Siffrorna fångar inte att Intel har långa utbildningsprogram för de nya israeliska medarbetarna. Detta är en klassisk överföring av kunskap från ett land till ett annat – men den kallas inte för export. Investeringar i immateriella tillgångar kan även förklara produktivitetsutvecklingen. Produktiviteten har länge varit hög i både USA och Sverige. En betydande förklaringsfaktor är att kapitalintensiteten, främst i IT-kapital, har ökat. 33 Men det är inte bara investeringar i datorer och mjukvara som är viktiga för produktiviteten, även hur företaget använder den nya teknologin är viktig. Men för att använda den nya teknologin måste till exempel personal utbildas och företag omorganiseras. En ny amerikansk studie finner att ”kunskapskapitalet” är en lika viktig förklaring som IT till den höga tillväxten i USA åren 1995 - 2003. 34 Det finns ännu inga studier för Sverige om den nya kunskapsekonomin som det beskrivs ovan. Men det är nog inte orimligt att tro att investeringar i kunskapskapital kan bidra med att förklara den höga produktivitetstillväxten i Sverige. Det innebär också att företagets sysselsättning i hög grad kan skiljas från ställen där en stor del av företagets mervärde registreras. Dels beror det på att sysselsättningsintensiva verksamheter flyttas till ställen med lägre löner och därför inte väger så tungt i det totala mervärdet. Dels beror det på att avkastningen på kapital är en stor, och kanske växande, andel av mervärdet. Kapitalintensiva verksamheter kan läggas på andra ställen, ofta i höglöneländer. Därtill kommer att en större del av mervärdet tillskrivs utveckling och styrning som spindeln sköter. Dit räknas också merchanting. Konsekvensen syns i kommande diagram. Det tycks på medellång sikt inte längre finnas någon relation mellan höglöneländers tillväxt av exportvolymen, här mätt som förändringen av marknadsandelar i världshandeln, från industrin och förändringen av sysselsättningen. 35 Möjligen kan sägas att extremt stora lyft i exportvolymer som Spanien och Irland har upplevt har gått hand i hand med en något bättre utveckling av industrisysselsättningen. 32 Mandel (2006). 33 Oliner och Sichel (2000) för USA och Lindström (2003) för Sverige. 34 Corrado, Hulten och Sichel (2005, 2006) och Nakamura (1999, 2001, 2003). 35 Sambandet finns dock kvar i form av kortsiktiga, konjunkturrelaterade svängningar. 34
Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen Förändringen av marknadsandelar inom tillverkningsindustrin i olika OECDländer 1993 - 2003 och förändringen av industrisysselsättningen 1995 - 2005 Förändring av industrisysselsättningen 30 20 10 0 -10 -20 -30 Frankrike Italien Irland Finland Portugal Luxemburg Grekland Sverige Österrike Belgien Holland Tyskland Danmark Storbritannien -2,5 -2,0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Förändring av marknadsandelar av världshandeln Källa: Konjunkturinstitutet och STAN (OECD). 35 Spanien Industrin tycks således ha betydande möjligheter att anpassa sin sysselsättning i ett land beroende på hur konkurrenskraftig arbetskraften är, helt oberoende av hur bra det går för exportföretagen. 36 ALLT FÄRRE PRODUCERAR I SVERIGE En del hävdar att den gradvisa övergången till ett tjänstesamhälle skulle kunna återskapa tidigare samband. Den växande tjänsteexporten skulle då inte ha ett lika högt importinnehåll, vilket gör att en ökad export inom tjänstesektorn inte på samma sätt som varuexport kan gå den svenska ekonomin förbi. 37 Ofta är dock denna tjänsteexport en del av stora industriföretags verksamhet som också alltmer fragmentiseras och kan flyttas till andra ställen. En del forskare hävdar dessutom att nästa stora globaliseringsvåg kommer att utsätta många tjänstenäringar som är inriktade på den inhemska marknaden för samma förändringar som exportindustrin. 38 Traditionellt har ekonomin delats in i sektorer eller branscher. Enligt denna indelning svarar den varuproducerande sektorn i Sverige numera för 25 procent av den totala sysselsättningen eller 30 procent av BNP. Den privata tjänstesektorn svarar för 42 procent av sysselsättningen eller 48 procent av BNP. Under de senaste tio åren har den varuproducerande delen successivt minskat i andel medan tjänstesektorerna har ökat i andel. De offentliga myndigheternas andel av sysselsättningen (33 procent) och produktionen (22 procent) har varit i stort sett oförändrad under perioden. Hela näringslivets struktur är uppbyggd efter denna indelning, och näringslivsdebatten cirkulerar ofta kring denna indelning. En annan indelning kan istället ta sin 36 Det kan också vara en delförklaring till att exportindustrin allmänt är mycket mindre känslig för växelkursförändringar och inhemska makroekonomiska svängningar än tidigare samt att exportindustrins konjunktursvängningar i mindre utsträckning sprids till den övriga ekonomin. 37 Se Henrekson och Stenkula (2006) för en närmare diskussion om detta. 38 Mann (2006).
Page 1: Fem vägval för Sverige - Närings
Page 4 and 5: Förord I denna remissutgåva av Sv
Page 6 and 7: Mot bakgrund av detta kristallisera
Page 8 and 9: 1 Vad ligger i potten? Stockholm, j
Page 10 and 11: 8 Vad ligger i potten? en vanlig ar
Page 12 and 13: Sveriges utveckling Index 1995=100
Page 14 and 15: Real BNP-utveckling i förhållande
Page 16 and 17: 2 Vad gör företagen i framtiden B
Page 18 and 19: Investeringsfokus kommande tio år
Page 20 and 21: Kommer företaget att ha fler eller
Page 22 and 23: 20 Vad gör företagen i framtiden
Page 24 and 25: 22 Vad gör företagen i framtiden
Page 26 and 27: Framtidens tjänster 24 Vad gör f
Page 28 and 29: Antal forskare i världen Miljoner
Page 30 and 31: ÄVEN STATEN KAN BLI MER EFTERFRÅG
Page 32 and 33: Fler spindlar, färre myror - så k
Page 40 and 41: 4 Spara i rätt bössa - det först
Page 42 and 43: 40 Spara i rätt bössa - det förs
Page 50 and 51: 48 Fler företag - det andra valet
Page 58 and 59: 56 Utanförskapet halverat - det tr
Page 62 and 63: Befolkningsförändringar i åldern
Page 68 and 69: Offentlig skuldandel i procent av B
Page 74 and 75: 7 Välfärd i världsklass - det fj
Page 76 and 77: 74 Välfärd i världsklass - det f
Page 78 and 79: EXEMPEL PÅ PRODUKTIVITETSFÖRBÄTT
Page 84 and 85: IPCC:s scenarier för global uppvä
Page 86 and 87:
ATT IMPLEMENTERA OCH FRÄMJA MILJÖ
Page 88 and 89:
86 Att hantera växthuseffekten rä
Page 90 and 91:
STYRMEDLENS EFFEKTIVITET 88 Att han
Page 92 and 93:
90 Att hantera växthuseffekten rä
Page 94 and 95:
92 Så kan det göras C) Lägre mar
Page 96 and 97:
10 Referenser Acs, Z och Audretsch,
Page 98 and 99:
Reserch at Boston College. Fölster
Page 100 and 101:
Koskela, E (2001) Labour taxation a
Page 102 and 103:
SCB Arbetskraftsundersökning (AKU)
Page 105:
www.svensktnaringsliv.se storgatan
show all

Fem vägval för Sverige - Näringslivets långtidsutredning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?