Fem vägval för Sverige - Näringslivets långtidsutredning

More documents

Recommendations

Info

Förord I denna remissutgåva av Svenskt Näringslivs långtidsutredning ges ett näringslivsperspektiv på utvecklingen under de kommande tre decennierna. Arbetet har letts av Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster. Hanna W Norström har varit projektledare. Anders Bornefalk, Jonas Frycklund, Ylva Hedén-Westerdahl, Björn Lindgren, Anders Morin och Johan Nyström – samtliga från Svenskt Näringslivs Samhällsekonomiska avdelning - har medverkat som författare. Ingela Bendrot från Kommunikationsavdelning har också deltagit i projektet. Som ett led i arbetet med denna remissutgåva har vi bland annat ordnat två workshops, inte minst för att få in ett tydligt företagsperspektiv i rapporten. Bakgrunden till att Svenskt Näringsliv nu gör en egen långtidsutredning är att statens långtidsutredningar i hög utsträckning bygger på en framräkning av den rådande politiken. Vår tar en annan utgångspunkt som bygger på att samhället har goda möjligheter att ta vara på ny teknik och anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller välfärdssystem till den nya tidens krav. Denna remissutgåva syftar till att initiera en mer möjlighetsorienterad samhällsekonomisk debatt, där vi vill lyfta fram den stora potential som finns i Sveriges ekonomiska utveckling. För att denna potential ska kunna utvecklas krävs dock att vi i Sverige nu gör rätt vägval. I denna rapport pekar vi ut fem vägval som är av central betydelse för att Sverige ska få en exceptionellt gynnsam utveckling. Denna remissutgåva kommer nu att sändas ut till ett hundratal ekonomer runt om i Sverige och sedan diskuteras på ett seminarium i Almedalen den 12 juli. Senare under hösten kommer Svenskt Näringsliv att presentera slutversionen av denna långtidsutredning. Vi tar gärna emot synpunkter på innehållet – maila till lu@svensktnaringsliv.se. Stockholm 19 juni 2007 Stefan Fölster 2
Sammanfattning Sveriges samhällsanalys och debatt handlar sällan om de långsiktiga målen, eller medlen för att nå dit. En diskussion som lyfter blicken över flera decennier förekommer på sin höjd på enskilda områden som pensionssystemet eller växthuseffekten. Den mer långsiktiga analysen har istället dominerats av långtidsutredningar som uttryckligen utgått från en fortsättning av rådande politik. Både Finansdepartementet och Sveriges kommuner och landsting har i sina långtidsutredningar skrämts med kostnadsbördan av en ökad andel äldre. Dessa framtidsscenarier ter sig missriktat hotfulla eftersom man antar att samhället har små möjligheter att anpassa sin teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller sitt välfärdssystem till rådande situation. Denna rapport ställer den omvända frågan. Vilka möjligheter har Sverige att styra sin egen framtid? Var finns de vägval som spelar störst roll för Sveriges utveckling? Hur förändrar dessa vägval svenskars liv om man blickar några decennier framåt? Analysen tar avstamp i hur stora teknologiska förändringar och globaliseringen stöper om det svenska näringslivet under de kommande decennierna. Bland annat bygger slutsatserna på en omfattande enkät bland Sveriges företagsledare, studier av såväl Konjunkturinstitutet som Svenskt Näringsliv samt internationell forskningslitteratur. Analysen som framförs här ger en annan bild än den som ofta förts fram om den framtida samhällsutvecklingen. Stora delar av näringslivet förbereder sig exempelvis för en robotiseringsvåg som kan få ännu större effekter för arbetsmarknaden än globaliseringen. Företagsledarna i enkäten tror på stora neddragningar av antal anställda i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens, samtidigt som många hemmaorienterade branscher väntar betydande ökningar. Tillsammans tyder det på en fortsatt snabb strukturomvandling. En överskuggande utmaning är därför att hindra att människor fastnar i utanförskap i denna omvandling. Samtidigt växer andra utmaningar. Kraven på kvalitet och tillgänglighet inom välfärden ökar. Teknikskiftet för att begränsa utsläpp av växthusgaser ska finansieras. Utöver detta tillkommer också kostnader för ny infrastruktur. Dessa utmaningar blir svårare att hantera ju sämre Sverige utnyttjar sin potential. Sverige låg på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, 1970. Fram till mitten av 1990-talet hade Sverige halkat ned till 14:e plats. Därefter har vår placering varit oförändrad. Sedan 1995 har avståndet till femte platsen ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent 2005. Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till 13 procent samma period. Sverige har alltså halkat efter ytterligare från toppen, samtidigt som botten har kommit närmare. Inget talar för att Sveriges utveckling blir bättre än andra länders utan en större kursändring i den ekonomiska politiken. Det räcker inte att genomföra tillväxtreformer i samma takt som andra länder. För att komma ikapp måste Sverige visa topprestationer inom många områden. 3
Page 1: Fem vägval för Sverige - Närings
Page 6 and 7: Mot bakgrund av detta kristallisera
Page 8 and 9: 1 Vad ligger i potten? Stockholm, j
Page 10 and 11: 8 Vad ligger i potten? en vanlig ar
Page 12 and 13: Sveriges utveckling Index 1995=100
Page 14 and 15: Real BNP-utveckling i förhållande
Page 16 and 17: 2 Vad gör företagen i framtiden B
Page 18 and 19: Investeringsfokus kommande tio år
Page 20 and 21: Kommer företaget att ha fler eller
Page 22 and 23: 20 Vad gör företagen i framtiden
Page 24 and 25: 22 Vad gör företagen i framtiden
Page 26 and 27: Framtidens tjänster 24 Vad gör f
Page 28 and 29: Antal forskare i världen Miljoner
Page 30 and 31: ÄVEN STATEN KAN BLI MER EFTERFRÅG
Page 32 and 33: Fler spindlar, färre myror - så k
Page 40 and 41: 4 Spara i rätt bössa - det först
Page 42 and 43: 40 Spara i rätt bössa - det förs
Page 50 and 51: 48 Fler företag - det andra valet
Page 52 and 53: 50 Fler företag - det andra valet
Page 54 and 55:
52 Fler företag - det andra valet
Page 56 and 57:
54 Fler företag - det andra valet
Page 58 and 59:
56 Utanförskapet halverat - det tr
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Befolkningsförändringar i åldern
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Offentlig skuldandel i procent av B
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
7 Välfärd i världsklass - det fj
Page 76 and 77:
74 Välfärd i världsklass - det f
Page 78 and 79:
EXEMPEL PÅ PRODUKTIVITETSFÖRBÄTT
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
IPCC:s scenarier för global uppvä
Page 86 and 87:
ATT IMPLEMENTERA OCH FRÄMJA MILJÖ
Page 88 and 89:
86 Att hantera växthuseffekten rä
Page 90 and 91:
STYRMEDLENS EFFEKTIVITET 88 Att han
Page 92 and 93:
90 Att hantera växthuseffekten rä
Page 94 and 95:
92 Så kan det göras C) Lägre mar
Page 96 and 97:
10 Referenser Acs, Z och Audretsch,
Page 98 and 99:
Reserch at Boston College. Fölster
Page 100 and 101:
Koskela, E (2001) Labour taxation a
Page 102 and 103:
SCB Arbetskraftsundersökning (AKU)
Page 105:
www.svensktnaringsliv.se storgatan
show all

Fem vägval för Sverige - Näringslivets långtidsutredning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?