fritiden ska skapa harmoniska människor - Västra Götalandsregionen

"FRITIDEN SKA SKAPA 

•• 

HARMONISKA MANNISKOR" 

Semesterpolitik, ideologier och arkitekturideal med 

exempel från Knarrholmens fritidsby 

Evelina Ahlqvist 

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i 

Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 

15 hp 

Institutionen för kulturvård 

Göteborgs universitet 

2008:14 

GÖTEBORGS UNIVERSITET

"FRITIDEN SKA SKAPA HARMONISKA MÄNNISKOR" 

Semesterpolitik, ideologier och arkitekturideal med exempel från 

Knarrholmens fritidsby 

GÖTEBORGS UNIVERSITET 

Institutionen för kulturvård 

Evelino Ahlqvist 

Handledare: Charlotta Hanner Nordstrand 

Kandidatuppsats, 15 hp 

Bebyggelseantikvariskt program 

ISSN 1101-3303 

ISRN GU/KUV-2008: 14-SE

UNIVERSITY OF GOTHENBURG 

Department of Conservation 

P.O. Box 130 

SE-405 30 Göteborg, Sweden 

Program in Integrated Conservation of Built Environments 

Graduating thesis, BA/Se, 2008 

By: Evelina Ahlqvist 

Mentor: Charlotta Hanner Nordstrand 

http://wv..;w.eonservation.gu.se 

Fax +46 31 7864703 

Tel +46 31 7864700 

"Free time should create harmonie people." 

Vacation ideologies and architectural ideals with examplesfrom the Knarrholmen holiday camp. 

ABSTRACT 

The thesis investigates the underlying causes and ideals that led to the establishment of company and 

trade union associated holiday camps. Knarrholmen in Gothenburg's Southern archipelago is the 

subject of the case study analysis. The thesis makes part of the project Företags- och 

facliföreningsanknutna fritidsbyar (Company and trade union associated holiday camps), initiated by 

the Bohuslän museum. 

After the holiday reform in 1938 the phenomenon of holiday camps evolved. lt was the result of the 

employer's and trade union's desire to organize the laborer's holiday, a relatively new concept. The 

island of Knarrholmen was donated in 1940 to the laborers of the Götaverken shipyard. The same 

year, Götaverkens arbetares förening för rekreation (The Götaverken laborer association for 

recreation) was founded. Knarrholmen is still managed as an association owned holiday camp, with 

The Metal Worker Union section 41 and The Union of Trade Employees section 24 as joint owners 

and custodians ofthe island. 

The thesis aims to fill part of the scientific gap within the field by investigating what led to the 

establishment of the holiday camp. The analysis relates primarily to the political c!imate of the time as 

weil as the visions, ideals and history of holidays and outdoor recreation. Furthermore, the 

arehitectural ideals for the design of holiday camps will be scrutinized. In the case study, the intention 

is to describe the buildings of Knarrholmen as weil as its history and cultural historic qualities, 

ineluding other holiday eamps from a conservation perspective. 

The onset of the discussion is an interdisciplinary frame of reference, where the cuiturai historic 

evaluation of Knarrholmen is inspired by three different perspectives of analyzing and evaluating 

cuiturai historie sights; The Riksantikvarieämbetet (The Swedish National Heritage Board) and Axel 

Unnerbäck method "Kulturhistorisk värdering av bebyggelse" (Culturai historic evaluation of 

buildings) (2002) identifies and makes clear cultural historie values by the fundamental values 

heritage value and experience value; 

The Cristian Norberg-Schulz phenomenological theory from the book Genius Loci: Towards a 

Phenomenology of Architecture (1980) aims to shape understandings of the identity and soul - the 

genius loci - of a sight; The third perspective is rather an approach, where urban planning, exploitation 

and legislation are discussed in relation to cuiturai historic value. 

In the conclusion, culturai conservationist strategies for Knarrholmen's future usage are presented. 

Title in originallanguage: "Fritiden ska skapa harmoniska människor" Semesterpolitik, ideologier och 

arkitekturideal med exempelfrån Knarrholmens fritidsby 

Language of text: Swedish 

Number of pages: 56 

Keywords: Knarrholmen, holiday camp, built heritage, holiday 

ISSN 110 1-3303 

ISRN GUIKUV-2008: l4--SE

FÖRORD 

"Fritiden ska skapa harmoniska människor" står det på första sidan i katalogen till 

utställningen "Fritiden" i Ystad 1936. Denna mening beskriver på ett bra sätt de 

stora förväntningar som fanns på semester och fritid vid tiden för den första 

semesterlagstiftningen. Jag har genom uppsatsen har försökt att fånga och 

beskriva just de förväntningar, visioner och ideal rörande fritid som låg till grund 

för företags- och fackföreningsanknutna fritidsbyars uppkomst och utformning. 

När jag nu skriver detta förord är uppsatsen nästan klar och de tio veckorna snart 

slut. Jag började utan att veta nästan inget om fritidsbyar eller Knarrholmen. I takt 

med uppsatsens gång, en ökad kunskap samt en vinter som blivit sommar har 

dock en varm känsla för fritidsbyar vuxit fram. Snart tar Knarrholmen emot sina 

första sommargäster, och jag hoppas att de så kommer att göra många år 

framöver. 

Jag vill tacka min handledare Charlotta Hanner Nordstrand för värdefulla 

synpunkter, uppmuntran och vägledning. Jag vill även tacka Krister Svedhage för 

ett tillfålle av handledning vilket öppnade flera dörrar. Tack även till alla jag har 

varit i kontakt med rörande information om Knarrholmen och dess historia. 

Likaså vill jag tacka nära och kära för givande diskussioner och reflektioner alla 

de tillfållen då fritidsbyar har kommit på tal. 

Evelina Ahlqvist 

Göteborg, maj 2008

INNEHÅLL: 

1. INLEDNING 11 

1.1 BAKGRUND 11 

1.2 PROBLEMFORMULERING 12 

1.3 FRÅGESTÄLLNING 12 

1.4 SYFTE OCH MÅL 13 

1.5 METOD OCH MATERIAL 13 

1.6 TIDIGARE FORSKNING OCH L1TIERATUR SAMT 

KÄLLKRITIK 14 

1.7 TEORETISK REFERENSRAM 16 

1.8 AVGRÄNSNINGAR 18 

2. FALLSTUDIE: KNARRHOLMEN 

2.1 PRESENTATION AVÖN 

2.2 BESKRIVNING AV LANDSKAPET 

3. SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR, IDEOLOGIER OCH 

VISIONER BIDRAGANDE TILL FÖRETAGS- OCH 

FACKFÖRENINGSANKNUTNA FRITIDSBYARS FRAMVÄXT 21 

3.1 FOLKHEMMETS POLITIK I KORTHET 21 

3.2 SEMESTERLAGSTIFTNINGENS HISTORIK 22 

3.3 SEMESTERIDEOLOGIER OCH IDEAL 24 

3.4 FRILUFTSLIVETS UTVECKLING OCH RELATIONEN 

TILL NATUREN 25 

3.5 EN VISION SOM BLIR VERKLIGHET, KNARRHOLMENS 

HISTORIA FRÅN STARTEN TILL IDAG 27 

4. ARKITEKTONISKA UTRYCK 30 

4.1 MODERNISMEN 

7 

19 

19 

20 

30

4.2 MATERIAL 31 

4.2.1 Masonit 31 

4.3 UTSTÄLLNINGAR OCH TÄ VLlNGAR SOM 

PÅ VERKAT FRITIDSBYARNAS UTFORMNING 31 

4.3.1 Stockholmsutställningen 1930 31 

4.3.2 1934 års sportstugetävling 32 

4.3.3 Skanstull 1934 34 

4.3.4 Svenska mässans sportstugetävling 1935 34 

4.3.5 "Fritiden" Ystad 1936 35 

4.4 BEBYGGELSE PÅ KNARRHOLMEN 36 

4.4.1 Vänthall 36 

4.4.2 Tältstaden 37 

4.4.3 Hyrstugor 39 

4.4.4 Dansbana 40 

4.4.5 Övrig bebyggelse 40 

5. LAGSTIFTNING OCH SKYDD 41 

5.1 GENERELLA BESTÄMMELSER 41 

5.2 KNARRHOLMENS SKYDD I DETALJPLAN 42 

6. VÄRDEDISKUSSION OCH ANALYS AV 

BEBYGGELSEN PÅ KNARRHOLMEN 43 

6. ] KULTURHISTORISK VÄRDERING AV BEBYGGELSE 43 

6.2 GENIUS LOCI 45 

6.3 V ÄRDE UR En SAMHÄLLSPLANERING OCH 

EXPLOATERINGS PERSPEKTIV 47 

7. AVSLUTANDE REFLEKTIONER 48 

7.1 FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖVÅRDANDE 

STRATEGIER FÖR KNARRHOLMEN 48 

7.2 REFLEKTIONER KRING ARBETETS RESULTAT 49 

8. SAMMANFATINING 

9. KÄLL- OCH UTIERATURFÖRTECKNING 

9.1 OTRYCKTA KÄLLOR 

8 

51 

53 

53

9.1.1 Muntliga källor 53 

9.1.2 Arkiv 53 

9.2 TRYCKTA KÄLLOR OCH L1TIERATUR 53 

9.2.1 Artiklar 55 

9.2.2 Webbadresser 55 

9.3 ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING 56 

BILAGOR 

Bilaga l: Byggnadsplankarta över Knarrholmen från 1952, 

två delar A och B 

Bilaga 2: Bygglovs ritning till tvåfamiljsstuga (hyrstugorna) 

på Knarrholmen från 1951 

Bilaga 3: Bygglovsritning av dansrotunda på Knarrholmen 

från 1967 

Bilaga 4: Detaljplan för Knarrholmen från 1998 

9

1. INLEDNING 

1.1 BAKGRUND 

Denna uppsats är ett examensarbete inom bebyggelseantikvarisk linje vid 

institutionen får kulturvård, Göteborgs universitet. Arbetet omfattar 15 

högskolepoäng (lO veckor) och resulterar i en Kandidatexamen. 

Uppsatsen är en studie av bakomliggande samhällsförändringar, 

semestervisioner och arkitekturideal till företags- och fackföreningsanknutna 

fritidsbyars uppkomst. Inom uppsatsen är Knarrholmen i Göteborgs södra 

skärgård föremål för fallstudie och analys. 

Företags- och fackfåreningsanknutna fritidsbyar grundades som en del av 

folkhemmets satsningar kring den hälsosamma arbetaren. De byggdes upp efter 

semesterreformen 1938 vilken gav arbetstagaren två veckors lagstadgad semester 

och möjliggjorde för arbetare att lämna storstaden för att komma ut på landet och 

till havet. I brist på pengar, eller släktingar på landet att besöka, var det dock ofta 

svårt för den vanlige arbetaren att lämna sin hemmiljö på semestern. 

Företagsledningar och fackförbund såg då ett behov av att organisera semestern 

och företags- och fackfåeningsägda fritidsbyar grundades. 

Valet av uppsatsämne bygger på ett intresse för denna typ av bebyggelsemiljöer 

som länge har funnits hos mig och intresset får ön Knarrholmen kommer ytterst 

från en solig klippa en varm sommardag 2007. Ön fascinerade mig då genom en 

särpräglad vänthall i funkisstil och små sockerbitshus, men mest genom en 

svårdefinierad men positiv känsla som fanns på ön. Knarrholmen fritidsby 

grundades 1940 och fungerar idag fortfarande som en fackföreningsägd fritidsby. 

Vidare är uppsatsen en önskan från mig att ta tillfället i akt och arbeta med ett 

aktuellt projekt där resultatet direkt kan bli användbart i ett större sammanhang. 

Uppsatsämnet utfårs inom projektsatsningen Industrisamhällets kulturarv/Det 

moderna samhällets kulturarv och den byggnadsantikvariska ämnesgruppen i 

Västra Götalands län/Västra Götalandsregionen. Bohusläns museum 

identifierade en kunskapslucka inom ämnet och startade projektsatsningen 

Företags- och jöreningsägda fritidsbyar. Projektsatsningen avser att gälla hela 

Västarvet (organisation för natur och kulturarvsfrågor i Västra 

Götalandsregionen) och kommer att vara flerårigt med start i mitten av 2008. 

Detta innebär att parallellt med att denna uppsats växt fram har Bohusläns 

museum arbetat med en övergripande inventering och kartläggning av 

fritidsbyar. 

Il

1.2 PROBLEMFORMULERING 

Huvudproblemet utgörs aven kunskapsbrist om företags- och fackfåreningsägda 

fritidsbyar. Ett heltäckande kunskapsunderlag behövs får att aktivt kunna bruka, 

bevara och skydda fritidsbyarna i ett längre perspektiv. 

De anläggningar som finns kvar idag, inklusive Knarrholmen, är oftast belägna 

vid kustlinjen vilket medfår en problematik kring höga fårväntningsvärden på 

mark. Förväntningsvärdena har till fåljd att utbyggnader, standardhöjningar och 

rivningar ofta anses som en självklarhet av nya exploatörer. 

Fritidsbyarnas/anläggningarnas värde är idag inte tydligt konkretiserat och 

definierat vilket resulterar i att befintliga kvaliteter inte alltid tas tillvara vid 

fårändring och exploateringsplanering. 

Inom ramen får bevarande finns ytterligare en utmaning får kulturmiljövården: 

Den hårfina balansen mellan att skydda och begränsa. I anläggningar som 

fortfarande brukas finns det en balans mellan ett fortsatt aktivt brukande där 

standardhöjningar och utbyggnader önskas av ägare och hyresgäster och där ett 

bevarande av äldre kvaliteter blir mindre viktigt. Häri ligger problemet och 

utmaningen får kulturmiljövården, att möjliggöra får ett fortsatt aktivt brukande 

där kulturhistoriska kvaliteter uppmärksammas och tas till vara. 

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 

Följande frågeställningar kommer löpande, i materialpresentationen, fallstudien 

och i den avslutande diskussionen av uppsatsen att beröras: 

• Vilka samhällsmässiga förändringar bidrog till att fåretags- och 

fackfåreningsanknutna fritidsbyar uppkom? 

• Hur var synen på semester och friluftsliv vid tiden kring den fårsta 

semesterlagstiftningen och hur påverkade den fritidsbyarna? 

• Vilka ideal i arkitekturen. tävlingar och utställningar inspirerade till 

fritidsbyarnas arkitektoniska utryck? 

• Vilken är Knarrholmens historia? 

• Hur är anläggningen planerad och utformad gällande bebyggelsen, 

skalan, karaktären och den kringliggande miljön? 

• Hur har Knarrholmen utvecklats? Estetisk och rumslig utveckling? 

• Hur kan politiskt klimat och ideer från olika tider urskiljas 

Knarrholmens bebyggelsemiljö? 

• Vilka kulturhistoriska värden och kvaliteter kan definieras på 

Knarrholmen? 

• Hur kan kvaliteter på Knarrholmen skyddas utan att det begränsar fortsatt 

aktivt brukande? 

12

1.4 SYFTE OCH MÅL 

Syftet med uppsatsen är att beskriva bakgrunden till fåretags- och 

fackföreningsanknutna fritidsbyars framväxt ur arkitektoniskt, organisatoriskt 

och socialt perspektiv. Fallstudien på Knarrholmen syftar till att ge konkreta 

exempel på hur denna bakgrund har påverkat och speglar Knarrholmens historia 

och bebyggelseutformning. 

Intentionen är även att inom uppsatsen ge utrymme för en diskussion av 

kulturhistoriskt värde genom att använda flera ingångar vid en kulturhistorisk 

värdering. Syftet är vidare att identifiera, definiera och konkretisera de möjliga 

kulturhistoriska värdena på Knarrholmen och ge konkreta förslag på 

kulturmiljövårdande strategier får framtiden. 

Målet är att bidra till kunskapsuppbyggandet för att i framtiden kunna hävda 

medvetna val vid exploatering av fritidsbyar, där bevarande och varsamhet finns 

med. Målet är vidare att beskriva Knarrholmens materiella kvaliteter och indirekt 

även andra fritidsbyar ur ett bebyggelseantikvariskt perspektiv. 

Jag hoppas även att bidra till uppmärksamhet och ett ökat intresse får dessa typer 

av anläggningar och att uppsatsen kan vara till hjälp vid framtida planering och 

exploatering. Vidare är min förhoppning att uppsatsen blir en användbar del av 

projektsatsningen Företags- ochfacliföreningsägda fritidsbyar. 

1.5 METOD OCH MATERIAL 

Genom att studera litteratur med anknytning till friluftsrörelsen, rådande 

samhällsklimat och arkitekturideal syftar metoden till att möj liggöra för ett brett 

kunskapsunderlag med en förankring i en bred kontext. Källor jag använder mig 

av är litteratur och forskning kring ämnet samt utställningskataloger och 

tävlingsbidrag till arkitektonisk utformning av sportstugor från 1930- talet. 

Inom uppsatsen kommer jag att göra en fallstudie på Knarrholmen i Göteborgs 

södra skärgård med inventering, karaktärisering och beskrivning av miljön. På 

Knarrholmen kommer inventeringen av naturen och bebyggelsemiljön utgöra 

mitt primära källmaterial vilket kompletteras med arkivstudier. Detta kommer 

främst från fåreningsarkivet på Region- och stadsarkivet i Göteborg i form av 

verksamhetsberättelser och protokoll från föreningen Götaverkens arbetares 

förening för rekreation! samt från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg med 

bygglov och detaljplan över Knarrholmen. För att komplettera med aktuell 

information om Knarrholmen har jag även använt mig av muntliga samtal och 

kontakt via E-post med ansvariga för dagens fårening för förvaltande av 

Knarrholmen. 

Metoden för dokumentation av bebyggelsen på Knarrholmen har jag baserat på 

Riksantikvarieämbetets och Axel Unnerbäcks modell för en 

I Förening som bildades för förvaltande av ön Knarrholmen se vidare i kap J.5 

13

En informativ och intressant C-uppsats från högskolan i Dalarna är Semester, 

vila, avkoppling En studie om Arbetarkvinnornas semesterhem i Dalarna 1934 

1950 (2005) skriven av Ulla Vinkele. 

Litteratur rörande ekonomisk historia och folkhemmets politik finns i stora 

mängder. För att inte drunkna i fakta, analyser, teorier och åsikter har jag valt att 

fokusera på främst två böcker, Klas Åmark Hundra år av välfärdspolitik, 

välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige (2005) och Lars Magnusson 

Sveriges ekonomiska historia (2002). 

Den kulturhistoriska värderingen i denna uppsats har jag som nämnts i metoden 

byggt på inspiration från tre olika metoder. Riksantikvarieämbetet och Axel 

Unnerbäcks Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (2003) samt Christian 

Norberg- Schulz fenomenologiska stadsteori från boken Genius loci: Towards a 

Phenomenology of Architecture (1980) är två av dem (se vidare i teoretisk 

referensram). Norberg- Schultz, som var arkitekturteoretiker från Norge, har 

inspirerat Erik Isacssons magisteruppsats Från ingenmansland till innerstadomvandling 

av Norra stationsområdet i Stockholm (2004). Där analyseras norra 

stationsområdet med hjälp av Norberg- Schulz stadsanalysmodell och genius loci 

begreppet. I uppsatsen, vilken är skriven inom Institutionen rör fysik planering 

vid Blekinge tekniska högskola, beskriver författaren intressant hur begreppet 

kan appliceras på en plats. Vidareutveckling av genius loci- begreppet med flera 

intressanta aspekter finns även i metoden Kvalitativ stedsanalyse (plats- eller 

ortanalys/ från Norge. Jag har använt en kortare förklaring av metoden från 

Landskap i fokus (200 I) av Bengt Schibbye och Ylva Pålstam. Denna bok är 

resultatet av ett samarbete mellan Boverket, Naturvårdsverket och 

Riksantikvarieämbetet. 

Ett viktigt perspektiv inom det tvärvetenskapliga forskningsfålt som 

kulturmiljövården utgör är relationen mellan samhällsplanering och kulturvård. 

Detta, vilket även är mitt tredje perspektiv, tar Sverker Janson upp i Kulturvård 

och samhällsbildning från 1974. Trots att boken har mer än 30 år på nacken 

anser jag att mycket av kulturvårdens problematik och diskussioner är desamma 

som när Janson skrev om dem på I 970-talet. 

Analys och diskussion rörande bl.a. Jansons bok i relation till kulturmiljövårdens 

premisser driver Richard Pettersson, forskare vid historiska institutionen, Umeå 

universitet. Han har skrivit Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder, en 

idihistorisk bakgrund och analys (2003). Boken är en skrift från 

forskningsprogrammet Landskapet som arena: Vetenskapen, institutionen och 

miljön 1800-2000. Forskningsprogrammet avsåg forskning om naturmiljön och 

kulturmiljöns ide och vetenskapshistoria och hade sitt centrum vid Umeå 

universitet mellan åren 1999 och 2003. Boken är en utredning med syftet att 

analysera hur syftningar på kulturhistoriskt värde och kulturarv har betonats och 

presenterats inom officiell minnesvård från I 950-talet fram till idag. 

Inom fritidsbebyggelsen har ett byggnadsmaterial utmärkt sig utöver andra vilket 

jag även i uppsatsen fokuserat extra på, detta material är masonit. Jonas Fröberg 

3 För fördjupning se: Stedsanalyse-innhold og gjenomf0ring. veileder. milj0vemdepartementet, 

t-986, (1993) 

15

skriver i Masonit, de oanade möjligheternas material (2004) underhållande och 

beskrivande om masonitens historia och egenskaper. Information om 

tillverkningsprocessen varvas med bilder från reklam och fotografier. Likaså gör 

Nisse Larsson i Känsla för masonit. En artikel om vård och underhåll av masonit 

finns i tidskriften Eyggnadskultur nr 4. tema moderna material (2007). Det är 

Pernilla Lindström, bebyggelseantikvarie i Västerbotten som skrivit texten med 

utgångspunkt från ett projekt kallat Masonitesamhället Rundvik inom Det 

moderna samhällets kulturarv under åren 2005-2006 på Västerbottens museum. 

Övrig litteratur inom ämnet är en del populärvetenskapliga böcker om 

sommarliv. En av dem är Arbetarna till havet! (1993) av Anna Kahn och 

Ingemar Härd. I boken beskriver författarna semesterbyarna i Göteborgs södra 

skärgård genom information från arkiv är blandat med intervjuer, privata 

sommarfotografier och egna upplevelser. Boken ger en bild av hur sommarlivet 

på Knarrholmen kunde vara. Det finns i denna bok flera uppgifter om 

Knarrholmens historia vilka jag själv inte funnit i arkiven, jag har dock valt att 

ändå lita på deras efterforskningar och använda mig av boken som en källa. 

Knarrholmens arkivmaterial finns i föreningsarkivet på Regionarkivet i 

Göteborg. Materialet är noggrant sorterat och katalogiserat aven tidigare 

ordförande i föreningen. Utan att värdera sammanställningen vill jag konstatera 

att det inte är en oberoende person och att arkivmaterialet speglar detta. Mycket 

arkivmaterial som är beskrivet i protokoll och liknande har jag inte heller funnit, 

exempelvis flera ritningar. 

1.7 TEORETISK REFERENSRAM 

I huvudsak kommer uppsatsen att hålla sig inom den forskningsgrund som 

utbildningen till Bebyggelseantikvarie representerar. En tvärvetenskaplig 

forskningsgrund där bl.a. ekonomisk historia, arkitekturhistoria, sociologi, 

etnologi och byggnadsteknologi samsas. Inom utbildningen studeras bebyggelse 

och bebyggelsemiljöers utveckling ur ett historiskt och kulturellt perspektiv med 

reflektioner över bebyggelsens betydelse i samhällsutvecklingen. Även 

kulturvårdsfåitets verksamhet diskuteras och problematiseras. 4 Diskussionen som 

förs i denna uppsats tar ansats i ett tvärvetenskapligt synsätt på bebyggelse och 

bebyggelsemiljöer ur ett antikvariskt perspektiv. 

I denna uppsats kommer jag att genom kunskapsinsamling försöka ta ställning 

och värdera bebyggelsemiljön som främst Knarrholmen, och i kontexten även 

andra fritidsbyar, representerar. Värde står i detta sammanhang för kvaliteter 

eller egenskaper där kvalitet innebär en beskaffenhet och ej har en normerande 

eller värderande innebörd. Denna värdering blir nödvändig för att hävda 

betydelsen och behovet av varsamhet och skydd i dessa miljöer. 

Jag har valt att bygga min teoretiska utgångspunkt för värdering på tre olika 

synsätt. Jag kommer inte att följa någon av modellerna/teorierna helt utan 

16

inspireras och använda delar av dem som "bollplank" i en kulturhistorisk värde 

diskussion. 

Den första är en av de grundläggande modellerna för diskussionen kring 

värdering och definiering av kulturhistoriska värden: Riksantikvarieämbetets och 

Axel Unnerbäcks, Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. I denna modell för 

värdering bygger grundtanken på att de kulturhistoriska motiven tydligt ska 

definieras för att möjliggöra bevarande, skydd, dokumentation och vård aven 

byggnad eller bebyggelsemiljö på ett lämpligt sätt. Värderingen görs i tre steg. 

Identifiering av värden, bedömning av övergripande värden samt precisering och 

tydliggörande av de värden som väger tyngst. När värdena har identifierats och 

definierats är nästa steg i modellen att besluta ambitionsnivån för bevarandet. 

Ambitionsnivån är till hjälp när det ska beslutas nivå på skydd och insatser för 

byggnaden eller bebyggelsemiljön. Enligt Unnerbäck ligger nyckeln till ett 

framgångsrikt bevarande i en konsekvent koppling mellan de grundläggande 

bevarandemotiven, dvs. vad som är huvudmotivet för ett bevarande, och valet av 

åtgärder för dokumentation, säkerställande och vård. 5 

Grundläggande för fritidsbyarnas uppkomst, existens och framtid är miljön där 

de är belägna. För denna aspekt har jag med en metod för stads/landskapsanalys. 

I Landskap i fokus definieras begreppet landskapsanalys. Författarna menar att 

landskap handlar om relationen mellan människa och plats, hur olika 

komponenter samverkar och upplevs. Analys i detta sammanhang står för 

systematisering av kunskap för att förstå platsen som en del aven medveten 

kunskapsprocess. 6 Jag har valt att inspireras av Christian Norberg- Schulz 

fenomenologiska stadsteori från boken Genius loci: Towards a Phenomenology 

ofArchitecture (1980). Den fenomenologiska teorin går ut på att tolka en plats 

"identitet" och metoden går ut på att beskriva staden, orten eller platsen så som 

den framträder i sin helhet, till sin struktur och till sin karaktär. Genom analysen 

försöker man beskriva och förstå platsens själ, dess genius loci.. Begreppet 

genius loci kommer från latinets "genius", skyddsande och "loci", plats eller 

rum. Kunskapen handlar inte enbart om att söka platsens "magiska" dimensioner 

utan även om geologiska och klimatologiska förutsättningar, en dialog med 

platsen.? Enligt Norberg- Schulz teori är begreppen: föremål. kosmisk ordning, 

karaktär, ljus och rytm/tid avgörande för hur vi förstår en plats och dess genius 

loci. 8 Föremål som ex. berg, öar, skog mm och kosmisk ordning vilket är 

årstider, högvatten och lågvatten mm beskriver rum och platskonstruktion genom 

relationen mellan byggnader och dess omgivning. Karaktär vilket representerar 

landskapets drag och personlighet och ljus förmedlar en känsla för platsen. 

Rytm/tid krävs för att kunna mäta förändringar över tid på en plats. Vidare 

påverkar även identifikation och minnen hur vi relaterar till en plats och genius 

lod. Norberg- Schulz avslutar boken med: "Only when understanding our place, 

we may be able to participate creatively and contribute to its history ,,9. Först när 

vi förstår en plats kan vi kreativt medverka och bidra till dess historia. 

5 Unnerbäck(2002) s. 17 

6 Landskap i fokus (200 l) s. 5 

7 Duner (2004) s.l 10 

8 Norberg- Schulz (1980) s.24-35 

9 [bid. s.202 

17

Det tredje synsättet jag valt att applicera är snarare ett fårhållningsätt till 

kulturarv vilket innebär att integrering i samhällsplaneringen och möjlig 

exploatering är grundläggande får kulturarvets existens. Utgångspunkter får 

detta synsätt är rådande planer och lagstiftning. Sverker Janson hävdar 1974 i 

Kulturvård och samhällsbildning att kulturvård inte är en antikvarisk fråga utan 

en samhällspolitisk, och får att få en väl fungerande kulturvård måste 

samordning med samhällsutvecklingen ske. Han menar att värdering av 

kulturhistorisk värdefull bebyggelse därfår alltid borde ske utifrån 

samhällssituationen. lo Denna ståndpunkt är idag inte lika revolutionerande som 

1974. I regeringens Prop. 1998/99: 114 är det bl.a. fårtydligat vikten av att flera 

olika sektorer i samhället samverkar får att främja en långsiktig hållbar 

fårvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön. l l Detta fårhållningssätt 

tenderar likväl att antingen helt fårsvinna eller "ta över" i diskussionen när 

kulturhistoriska värden ska definieras. 

Efter kunskapsinsamling kring fritidsbyarna kommer dessa tre och lika viktiga 

teorier/ståndpunkter var grundläggande i min diskussion och analys. 

1.8 AVGRÄNSNINGAR 

Företags- och fackfåreningsägda fritidsbyar är ett ansenligt ämne vilket skulle 

behöva längre tid än tio veckor får att ge en rättvis bild. Dock är som nämnts 

ämnet även en det aven projektsatsning inom Bohusläns Museum och Västarvet 

vilket kommer att vara flerårigt och genomgripande. Inom projektsatsningen 

kommer även inventeringen av flera fritidsbyar möjliggöra får jämfårelser och 

konklusioner. 

Jag har valt att göra en fallstudie och har i uppsatsen använt fallstudien som 

exempel får historiskt sammanhang och värdering. Anledningen till detta är både 

på grund aven önskvärd extra tydlighet samt uppsatsens planerade omfång. Att 

inte själv inventera och jämfåra flera fritidsbyar har dock gjort att jag inte har 

svarat på frågeställningar om fåretags- och fackfåreningsägda fritidsbyar av mer 

generell och övergripande karaktär. 

Jag har även medvetet valt att inte ta med den etnologiska aspekten av 

fritidsbyar, där intervjuer och djupare arkivsökningar kunnat ge en beskrivande 

bild av hur det var att tillbringa somrarna på Knarrholmen. Anledningen till 

denna avgränsning är att jag istället ville fokusera på det materiella kulturarv 

fritidsbyarna representerar utifrån ett väl underbyggt idehistoriskt perspektiv. 

I uppsatsen har jag valt att enbart närmare studera materialet masonit trotts att 

det under tiden efter andra världskriget fanns flera material vilka var aktuella får 

fritidsbebyggelse. Detta beroende på att det på Knarrholmen fortfarande finns 

masonitstugor kvar och att jag såg en kunskapslucka rörande masonitens historia 

och egenskaper. Jag ansåg det därfår viktigt att ta med får att uppmärksamma 

och fårtydliga värdet får framtidens vård och underhåll. 

10 Janson (1974) s.42 

II Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål (Prop. 1998/99: 114) 

18

Fig. I Södra Skärgården i Göteborg 

2. FALLSTUDIE: KNARRHOLMEN 

2.1 PRESENTATION AV ÖN 

Knarrholmen är en ö i Göteborgs södra skärgård inom stadsdelen Styrsö. Ön 

ligger i de inre delarna av skärgården, nära Köpstadsö, Donsö och Styrsö. Ön är 

på ca 30 ha och har inga åretruntbofasta utan rymmer endast stugor och 

anläggningar för fritidsverksamhet. Idag ägs och förvaltas Knarrholmen 

gemensamt av Metallförbundet avd. 41 och Handelsanställdas förbund avd. 24. 

Det går att ta sig till ön med hjälp av Västtrafik, Styrsöbolaget. Skalan på 

bebyggelsen på ön är liten, vägarna är grusstigar och motortrafik är inte tillåten. 

Bebyggelse som finns på ön är bl.a. en vänthall i funktionalistisk stil där 

passagerarbåten stannar till vid bryggan på den nordöstra sidan av ön. En rund 

dansbana i mitten av ön, en affär, tre före detta logementsbyggnader och två 

områden med stugor. Det ena stugområdet finns på öns nordvästra del. Där hyrs 

stugorna ut veckovis under sommaren till medlemmar i fackförbund. Det andra 

stugområdet ligger på den östra sidan av ön, är mindre både till skala och omfång 

än det andra stugområdet och kallas "tältstaden'o. I tältstaden arrenderar man 

marken av Handels och Metall på treårskontrakt (ofta fram till pension) och 

stugan äger man själv. Där finns även en småbåtsbrygga. 

19

Fig.2. Knarrholmen 

2.2 BESKRIVNING AV LANDSKAPET 

Klipporna på Knarrholmen domineras av mjukt rundande berghällar. Vid 

vattenbrynet finns flera mindre sandstränder och på öns nordöstra sida, nära 

bryggan en större iordningställd badplats. Vegetationen präglas av blandskog, i 

huvudsak björk, ek och tall. På södra delen av ön är växtligheten mer sparsam 

och mot norr lite tätare. Det finns tre gångvägar på ön. Alla leder från bryggan 

där passagerarbåten lägger till. Den ena går mot norr förbi badplatsen och mot 

logementsbyggnaderna. Den andra vägen mot mitten av ön mot dansbanan och 

affären. Den tredje vägen leder mot tältbebyggelsen på öns västra sida. Det finns 

även två iordningställda öppna ytor får spel och lekar på ön. Den ena vid 

badplatsen i nordost och den andra vid affären i mitten av ön. Knarrholmen 

utgjorde tidigare utmark för Asperö och användes då till bete. Inga spår aven kal 

och avbetad ö finns idag kvar eftersom föreningen planterade stora mängder träd 

mellan åren 1940 och 1950. 

Lilla Knarren hade tidigare även tältbebyggelse men är idag obebyggd och har 

mindre växtlighet. 

20

Under 1940- och 1950-talets reformer (socialminister Möller låg även bakom 

flera av dem) breddades socialförsäkringssystemen för att gälla fler. Några 

exempel är att inkomstprövade folkpensioner blev allmänna, en frivillig 

sjukförsäkring blev obligatorisk, semestern blev längre och att alla föräldrar fick 

barnbidrag. Dock fick endast de som själva utförde arbete rätt till 

socialförsäkringarna. De som inte kunde dokumentera sitt behov av trygghet 

genom försäkringar, exempelvis egna företagare och självförsörjande yrkesmän, 

hemmafruar med flera prioriterades lågt. 15 

Nu blev inte tiden efter andra världskriget en tid av arbetslöshet och kris som 

många väntat sig, utan snarare en guldålder då risken för överhettning och 

inflation istället blev överhängande. Det var en konstant tillväxt under åren 

1950-74 (året 1974 markerar slutet på tillväxten pga. oljekrisen). Under denna 

tid växte BNP, välfårdspolitiken och industrin blomstrade. Den offentliga 

sektorn ökade och en större del av konsumtionen togs ut i offentliga tjänster 

vilket innebar större satsningar på allmän sjukvård, tandvård och mödravård 

mm. 16 

Det skedde en snabb produktivitetsutveckling inom industrin. År 1965 brukar 

markera höjdpunkten för den klassiska industriella eran i Sverige. 17 

Verkstadsindustrin gick under 1950-talet särskilt bra, i synnerhet 

maskinindustrin, bilindustrin, varvsindustrin samt den elektrotekniska industrin. 

Under höjdpunkten i mitten av 60-talet stod Götaverken (företaget bakom 

Knarrholmen) och Lindholmen i Göteborg, Kockums i Malmö och 

Landskronavarvet för en total sysselsättning av ca 8 % av landets 

industriarbetare. 18 Expansionen byggde bland annat på ökad export och en 

specialisering i tillverkningen. Efterfrågan på arbetskraft innebar även att 

arbetarna fick en ny maktposition som gav dem större möjlighet att ställa krav 

och förhandla vilket skapade en förutsättning för utvecklingen av 

semesterlagstiftningen. Ä ven fritidsbyarna blev ett led i den blomstrande 

industrin och ett sätt att satsa på arbetarna. 

3.2 SEMESTERLAGSTIFTNINGENS HISTORIK 

Semesterlagen tillhör kategorin sociala skyddslagar inom arbetsrätten, vilket 

innebär att den innefattar vissa minikrav och förmåner som inte får underskridas 

eller förhandla bort. Semesterlagen är en av Sveriges första arbetsrättslagar och 

den grundades 1938 av ovannämnda socialminister Gunnar Möller under Per 

Albin Hansons regeringstid. 

Under början av 1900-talet började arbetstagare få semester. 

Semesterförmånerna reglerades då bland annat genom avlöningsreglementen för 

de offentligt anställda, genom kollektivavtal eller andra typer av 

överenskommelser. 19 Semestern var oftast en vecka för arbetare och två veckor 

15 Åmark (2005) s. 125 

16 Friden 6/ l O 2007 

17 1bid . 

18 Magnusson (2002) s. 420 

19 Lundin & Englund(2006) s. Il 

22

3.3 SEMESTERIDEOLOGIER OCH IDEAL 

1930-talets vilja att reglera, registrera, kategorisera och beräkna påverkade även 

semester och fritidsliv där semestern blev en del aven större kontext. 

Semesterlagstiftningens syfte, liksom de argument som användes får semestern, 

kritiserades av framfår allt arbetslivsorganisationer som framfårde kritik om 

minskad konkurrenskraft och ökade produktionskostnader mm. Enlig Lena 

Eskilsson uppfattades ledigheten av många snarast som en uppmaning till lättja 

och latmansliv. Därfår betonade både fackfåreningsrörelsen och socialstyrelsen 

att semesterreformen måste fåljas upp med ett stort upplysningsarbete. 28 

Tanken var att semestern skulle innehålla rekreation och vila, vilket skulle fåra 

med sig hälsa och en ökad trivsel på arbetet, vilket i sin tur skulle innebära en 

ökad prestation som skulle utjämna de kostnader som semesterledighet fårde 

med sig. Upplysningsarbetet skulle informera om detta och om vad arbetarna 

skulle ägna sig åt på semestern, nya intryck och friluftsliv ansågs som det bästa 

får arbetaren. Naturkontakten sågs som "motvikt till det maskinbundna 

arbetet".29 

Att resa var den ultimata semestern, speciellt får husmödrar eftersom deras 

arbete var i hemmet. Resan skulle gärna innehålla någon form av utvecklande 

aktivitet eftersom man inte skulle sitta passiv och "slösa bort tiden". 

Husmödrarna var en stor grupp utan reglerad fritid. De omfattades inte av 

semesterlagstiftningen från 1938 eftersom de saknade arbetsgivare. rnfår 

utställningen Fritiden i Ystad (se vidare om utställningen i kap 4.2.4) slog sig 

Husmodersfårbundet, Socialdemokratiska kvinnofårbundet och svenska 

landsbygdens kvinnofårbund samman och utformade en avdelning vilken de 

döpte till "hemmet och fritiden" vilket bidrog till att uppmärksamma frågan. 3o 

År 1942 kom Betänkande med utredning och förslag angående semestrar för 

husmödrar vilken behandlade husmödrars rätt till semester. I fårslaget 

konstateras värdet av husmoderns arbete och att bereda husmodern någon tids 

vila och kraftåterhämtning sågs som ett samhällsintresse av mycket stor vikt. 31 

Från och med 1946 beviljades understöd till semesterhem får husmödrar i form 

av bidrag och stipendier får att skapa semesterhem. Redan under 1950-talet 

minskade dock bidragen får att fårsvinna helt år 1979. 32 

Aurora Lewen hävdar att det dominerande skälet till att infåra en 

semesterlagstiftning var klassutjämningsperspektivet och att det som över och 

medelklassen redan hade nu även skulle tillfalla arbetarklassen. 33 Lewen 

refererar till Martin Wicklin och ett synsätt som han funnit i rese och 

semesterorganisationen, RESO:s tidskrift Fritiden (Folkrörelsernas rese- och 

semesterorganisation. Grundad av ABF år 1937. De ordnade egna resor för att 

främja resandet.) Wicklin menar att det fanns en rädsla från fackfårbundens sida 

28 Eskilsson (2000) s.163 

29 Lewen (2001) s.187 

30 Eskilsson (2000) s. 167 

31 Vinkele (2005) s. 4 från SOU 1942: 19 Betänkande med utredning och/örs/ag angående 

semester (ör husmödrar. 

,2 Vinkele (2005) s. 13 

33 Lewen (200 l) s. 179 

24

att arbetarna inte skulle kunna hantera sin nyvunna semester. Man menade att 

en förnuftig arbetare skulle ta tillfållet i akt och genom semestern och vilan 

"lyfta sin klass" till en högre nivå. 34 

I de allra flesta fall betydde en aktiv semester att man på något sätt 

konsumerade. Det kunde röra sig om cyklar, stormkök, picnic-korgar, solkrämer 

eller någon helt annan produkt som underhöll drömmen om den perfekta 

semestern. 35 Konsumtionen var en stor del inte bara av semestern. I Sverige 

ökade den totala konsumtionen med nära 100 % mellan åren 1950 och 1970, 

både den privata och den offentliga. De tydligaste tendenserna var att varaktiga 

varor, ex bilar bostäder, lyxvaror och halvfabrikat, ökade mer än icke varaktiga 

ex livsmedel och andra varor som täckte de basala behoven. 36 

Ä ven gemenskap och familj hade en central roll i semestrandet även om 

friluftslivet och ledigheten både reducerade och vidgade gränserna för hur det 

traditionella familjelivet tidigare sett Ut. 37 

I Ann Katrin Pihl Atmers bok Livet som leves där måste smaka vildmark 

konstaterar hon att det under 1930-talet och framåt fanns fyra huvudlinjer i 

idediskussionen kring friluftsliv och semester. Kompensationstanken, 

primitiviteten, heroiseringen av kroppen samt den sociala kritiken. 

Kompensationstanken menar hon är tydligast och innebär att livet ute i skogen 

skulle kompensera det i livet som det moderna och stressiga samhället förstört. 

Primitiviteten innebar drömmen om det primitiva sommarlivet utan elektricitet 

och vatten. Det tredje synsättet, heroiseringen av kroppen, handlade ytterst om 

disciplin och självkontroll. Skuggsidan av kroppskontrollen på 1930- talet, 

skriver Pihl Atmer kan man tyda ytterst i nazismen men även det estetiska 

idealet kom till utryck i njutandet av kroppen och medias bild av detta. Aurora 

Lewen. som studerat veckotidningsannonser under tiden efter andra 

världskriget, skriver att kärnan i annonserna rörande semester oftast var 

njutandet av den egna kroppen i relation till sol, vind och vatten. 38 Den fjärde 

punkten, den sociala kritiken gällde främst fritidsbebyggelsen. Det var vissa 

arkitekturkritiker som förfasades över att de mer traditionella sommarvillorna 

och semestertraditionerna skulle försvinna. 39 

3.4 FRILUFTSLIVETS UTVECKLING OCH RELATIONEN TILL NATUREN 

Carl-Henrik Berg diskuterar i artikeln Friluftsliv- en sammansatt historia 

friluftsliv ur ett språkhistoriskt perspektiv. Han hävdar att ordet friluftsliv blir 

vedertaget i svenskan i slutet av 1880-talet genom de svenska konstnärer som 

varit i Frankrike och inspirerats av det franska friluftsmåleriet. Måleriet, vilket 

även utövades i Skagen under samma tid, innebar att man lämnade ateljen och 

34 Lewen (200 I) s. 188 

35 Björkman (2004) Förbjudet att s/a dank på semestern 

36 Friden 6il0 2007 

]7 Pihl Atmer (1998) s. 165 

38 Lewen (200 l ) S.191 

39 Phil Atmer (1998) s. 173 

25

målade ute i det fria med naturligt Ijus. 4o Vid denna tid, 1885, bildades även 

Svenska turistfåreningen får att främja friluftslivet och resandet. 

Vidare bidrog de olympiska spelen i Stockholm 1912 till en stark uppgång för 

gymnastikens popularitet i Sverige och flera föreningar som ägnade sig åt 

gymnastik bildades. Detta år stiftades även föreningen Svenska Sällskapet för 

Friluftslif och Kroppsvård och året därpå grundades Förbundet får Fysisk 

Fostran. Dessa rörelser slogs 1914 samman till Förbundet för Fysisk Fostran och 

kom genom gymnastiken att utgöra grunden får friluftslivets framväxt. 

Förbundet hade på sitt årsmöte tre punkter. Den första var gymnastik, den andra 

kroppsvård och den tredje att verka för friluftsliv i allmänhet. 41 Sekreterare och 

initiativtagare till förbundet för Fysisk fostran var Gustaf Stjernström. Denne 

man hade 1910 givit ut två böcker Vinterboken och Sommarboken. I 

Sommarboken handlade flera artiklar om boendet och odlandet. I denna bok 

presenterade Stig Milles för första gången iden om söndagsstugan, friluftsstugan. 

Milles konstaterade att arbetarna av ekonomiska skäl hade varit utestängda från 

sommarnöjet. För att lösa detta fåreslog Milles arbetarna att bilda en 

andelsförening, och inom denna köpa eller hyra en stor tomt vid havet som 

skulle delas på antalet medlemmar i föreningen. Tomten skulle även ha vissa 

gemensamhetsanläggningar, ex. brygga, vars underhåll skulle skötas aven 

kommitte. Denna ide kom ifrån koloniträdgårdsrörelsen som i sin tur kom från 

Danmark och Köpenhamn. Dock var det svårt får arbetarna att starta en fårening, 

eftersom de ofta varken hade pengar eller semester. Det var först på 1930-talet 

friluftslivet och fritidsbyarna började komma på allvar. 42 

Milles/koloniträdgårdsrörelsens ide skapade principen till hur fritidsbyarna är 

uppbyggda. Flera fritidsbyar skapades även utan förankring i företag eller 

fackförbund utan byggde på att ett sällskap tillsammans bildade en förening för 

bygge och underhåll av kollektiva gemensamhetsanläggningar på en utvald plats. 

Ett exempel på en sådan förening är Delfin sommarstugeförening som hade ett 

fåtal stugor och en dansbana på Knarrholmen innan Götaverkens arbetar kom dit 

(se vidare kap 3.5). Ett exempel på hur friluftsrörelsen utvecklades skrev Carl 

Fries 43 i Svenska turistföreningens årsbok 1935: 

För den som minns den idylliska förkrigstiden på landet står sommargästerna fram 

som uppenbarelser från en annan värd. De dök upp mitt i den enkla lantligheten 

med stort bagage, märkvärdiga fasoner och nya fina kläder. De promenerade 

omkring i hagarna, badade i sjön, satte sig att meta i solgasset vid en strand där det 

aldrig nappade. Nu är allt förändrat. Från alla städer och samhällen söka sig nu, 

lördag och söndag, vecka efter vecka, året igenom, hundraden och tusenden ut i 

markerna till skogar, hagar och stränder. 44 

På grund av den nya friluftsrörelsen tillsatte regeringen år 1937 

"Fritidsutredningen". Utredningen behandlade två motioner vilka handlade om 

konflikt mellan stadsbor och jordägarnas intresse. Jordägarna menade att om 

friluftslivets utveckling fortsatte skulle det bli omöjligt att få tillgång till naturen 

40 Berg (2000) Frilujisliv- en sammansatt historia 

41 Pihl Atmer (1998) s. 98 

4" Pihl Atmer (1998), s. 105-108 

4, Svensk zoolog och författare, fl895 d.1982. Var mellan åren 1929-1938 ordförande för 

Svenska turistföreningens årsbok. 

44 Fri/ujis/iv- samlid- folkhälsa (2005) s. 18 

26

i närheten av gården och bostaden. Ä ven möj ligheter får den icke jordägande 

delen av befolkningen skulle utredas. Denna utredning har enligt Pihl Atmer 

symboliserat de första uttrycken för en ny syn på relationen mellan naturen och 

människornas behov. 45 

I utredningen diskuterades en strandlag (kom dock först 12 år senare) och i 

slutbetänkandet 1940 föreslogs inrättande av friluftsreservat. I Göteborg krävde 

vid samma tid Erik Friberger (länsarkitekt för Göteborg och Bohuslän samt 

Hallands län mellan åren 1926 och 1954 46 ) en regionplanering för att säkerställa 

friområden för Göteborgarnas friluftsliv. 47 

Ett synsätt som tog avstånd från föregående tiders relation till naturen 

presenterades av arkitekt Gunnar Asplund m.fl. i funktionalismens tidskrift 

acceptera 1931: 

Av hela detta frilufts- och idrottsliv uppstår ett helt nytt förhållande till naturen. 

Där man för en generation sen sällan kom utanför tullen eller på sin höjd gjorde en 

promenad någon enstaka gång på året, ingår det nu i ens vana att regelbundet idka 

något slag av friluftsliv. Avståndet från staden har därvid inte så stor betydelse. De 

är klart att den moderna människan på detta sätt ser på naturen med nya ögon. 

Bevingandet av landskapet genom förändring av tekniska verktyg, fysisk och 

andlig energi stärker självkänslan men ger också en känsla av jordens mäktighet, ty 

hon är alltid större än alla kraftansträngningar 48 

Ytterligare en arkitekt som definierade rörelsen var Olof Tunström som 1935 

skrev att betoningen på ordet sportstuga låg på sport men att det inte var sport i 

bemärkelsen av idrott utan snarare att den svårfångade känslan av att vara del av 

en modern rörelse som gav ett visst socialt anseende. 49 

3.5 EN VISION SOM BLIR VERKLIGHET: KNARRHOLMENS HISTORIA FRÅN 

STARTEN TILL IDAG 

Verksamheten på Knarrholmen startade i juli 1940. Det var i samband med att 

skeppsredare och generalkonsul Axel Axelsson Jonsson med sitt rederi AB 

Nordenstjärnan mellan åren 1935 och 1940 hade beställt 17 fartyg från 

Götaverken. När det sista fartyget, Oceanus, sjösattes var beställaren så nöjd att 

han uttalade en önskan om att ta bjuda alla arbetare på Götaverket på middag. 50 

När detta inte var möjligt av logistiska skäl (4000 personer) framkom istället 

iden att köpa en ö får en semester och rekreationsanläggning. Efter en snabb 

sondering köptes Knarrholmen med tillhörande holmar och skär av Asperös 

Byalag för 50000 kronor. 5 lGåvobrevet är daterat 3 augusti 1940 och innefattar 

32,6 hektar mark och ett grundkapital på 50 000 kr. 

45 Phil Atmer S.166 

46 http://130.247.34.7SI/virkat \\ebarkdok III {lstArk.asp den 18 maj 2008 

47 Ibids. 171, Friberger Erik. Byggmästaren 1937 

48 Pihl Atmer (1998), s. 174, Asplund m. fl. 193 I sid 39-40 

49 Fröberg (2004)s. 122 

50 RSG, sammanfattning av fd. ordf. Sten Östlund, samt via mail av ansvarig idag, Torbjörn 

Rigmar 

51 Ibid 

27

Gåvobrevet lyder: 

I syfte att åt Götaverkens arbetare och deras familjemedlemmar bereda möjlighet 

till friluftsliv och rekreation, har för mig donerade medel, från Asperöbys 

skifteslag förvalts ön Knarrholmen med därtill hörande skär och holmar i 

Göteborgs Södra Särgård... 

I brevet skriver även Jonsson att fastigheten inte får säljas, och inte heller vara 

vinstrivande för enskilda medlemmar utan ska vara till för alla medlemmar. 52 

För förvaltandet av ön bildades i juli 1940 föreningen Götaverkens Arbetares 

förening för rekreation. Det var inte enbart gåvan från Jonsson som utgjorde 

grundkapitalet för fritidsön. När direktör Heden på Götaverken firade 60 år 1938 

gav han tjänstemän, arbetsledare och arbetare 5000 kr vardera i gåva, vilket 

användes att bilda grundplåten till tre framtida semesterhem.53 

Den första ordföranden i Götaverkens Arbetares förening för rekreation var 

Einar Öberg (Öberg var ordförande till 1963). För att få råd och tips om hur 

fritidsön skulle byggas upp gjordes under det första året bland annat studiebesök 

på Lilla Brattön som var en annan föreningsägd stugby i Bohuslän. Detta år 

skrevs även föreningens första stadgar där det bland annat går att läsa att ön 

skulle bereda möjligheter till sport, bildning och rekreation. 54 Föreningen 

diskuterade även med Delfin sommarstugeförening 55 

som fick flytta från 

Knarrholmen, ifall dansbanan fick köpas "till ett rimligt pris". Det slutade med 

att dansbanan köptes för 600 kr och att de andra byggnaderna skulle flyttas. 56 

Föreningens första uppdrag var att bygga en brygga. Arkitekten Arne Johansson 

fick uppdraget att rita en brygga några allmänna byggnader samt att utföra en 

plan över öns disponering. Andra världskriget kom dock emellan för att 

föreningen genast skulle kunna bruka ön fullt ut. I verksamhetsberättelsen från 

1943 står det skrivet: 

"Vi äro väl införstådda med att så länge kriget pågår, kunna vi icke använda ön 

som rekreation och semesterplats. Vi avser emellertid att trots de svårigheter som 

föreligger att göra färdigt så att den är klar till freden.,,57 

Knarrholmen var vid denna tid en kal och avbetad ö. Skogsvårdsällskapet 

meddelade 1942 att de skänkte gratis plantor och året efter skänkte 

hushållningssällskapet 4000 plantor av bergtall och 400 av björk. Totalt skänktes 

17 000 plantor ti Il ön. 58 

Under krigsåren huserade även militären på ön. De byggde under krigsåren tre 

logementsbyggnader på öns nordvästra sida. Dessa byggdes om till lägenheter 

när kriget var slut. 

52 RSG, Gåvobrev 1940 

53 Kahn & Härd (1993) s.14, l Götaverken 125 år från 1966 är Knarrholmen nämnd och även en 

fritidsö vid namn Sandön. 

54 RSG, Stadgar 1941 

55 Andels- och koloniförening, grundad 1930 med hus idag på Stora Förö. 

56 RSG, protokoll 1940-41 

57 RSG. Verksamhetsberättelse 1943 

58 RSG, Verksamhetsberättelse 1942. sammanfattning av Sten Östlund 

28

uthyrningsperiod) var det dans rotundan/dansbanan och det fanns 

simundervisning för barnen. Det fanns (och finns fortfarande) kollektiva 

roddbåtar att låna. 64 Gemensam bastu byggdes 1966. En fotbollsplan anlades 

1967 och samma år även ett Tv-rum invid dansrotrundan. År 1972-73 byggdes 

en ny badbrygga och 1982 var en minigolfbanan klar vid stora badp1atsen. 65 

Under åren fortsatte både Götaverken och fartygsbeställare att skänka pengar till 

ön. Enligt Sten Östlund, föreningens ordfårande mellan åren 1964- 1991, var 

värdet av de sammanlagda gåvor Knarrholmen mottagit från dess början fram till 

1991 ca 5.2 miljoner kr. 66 Under slutet av 1980-talet, i takt med att Götaverken 

gick sämre, blev dock bidragen mindre och föreningens ekonomi sämre och 

1987 började man leta efter lämpliga samarbetspartners. Fackförbundet Metall 

föll sig naturligt eftersom de flesta medlemmarna i föreningen redan var 

medlemmar där och 1990 blev det klart att Metall avd 41 fick 20 stugor att 

fårvalta över. Föreningen bytte nu namn till Metall avd. 41 föreningen för 

rekreation. 67 I överlåtandet förband sig även metall att inte sälja inom tio år. 

År 2003 kom Handels avd 24 in som hälftenägare i föreningen och fåreningen 

bytte namn till IF Metall/Handels Göteborg Förening för rekreation. Båda 

fackliga avdelningarna äger och driver Knarrholmen genom handelsförbundet 

Knarren Semesferö HB och ordförandet skiftar mellan fackförbuden varje år. 68 

4. ARKITEKTONISKA UTRYCK 

4.1 MODERNISMEN 

Internationellt accelererade moderniseringen under tiden mellan första och 

andra världskrigen till följd av bl.a. mekanisering och effektivare 

arbetsorganisationer. Modernitet, som före första världskriget av många 

uppfattades som problematisk. och en förlust av stabila värden och 

traditionsförankring började vid denna tid upplevas som frihet, dynamik och 

kraftutveckling. 69 Ä ven byggnadsteknikens utveckling möjliggjorde bebyggelse 

i nya former. Inspirationen kom från Tyskland (Bauhaus), Holland och 

Frankrike. Arkitekter som inspirerade var Le Corbusier, Mies van der Rohe och 

Ernst May. 

Gemensamma drag för modernismens formspråk var sökandet efter frihet från 

äldre fårebilder och tidigare former. Men även en vilja att finna lösningar på 

byggnadsuppgifter som motsvarade det moderna livets behov. 70 I Sverige kom 

modernismen att representeras av funktionalismen och innebar i stora drag 

arkitektur som följde på studier aven byggnads funktion och de verksamheter 

som skulle pågå där. 

64 RSG, Verksamhetsberättelser 1966-1982 

65 Ibid 

66 RSG, sammanfattning av ordf. Sten Östlund 

67 RSG, verksamhetsberättelse/protokoll år 1990-91 

68 Kontakt med Torbjörn Rigmar, Metalls ansvarige för Knarrholmen. 

69 Eriksson(200 I) s. 342 

70 Rudberg (1999) s.29 

30

4.2 MATERIAL 

4.2.1 Masonit 

Ett av de nya materialen som fick sitt genombrott under funktionalismen i 

Sverige var masoniten. Masonit är en amerikansk uppfinning från 1925, döpt 

efter upphovsmannen William H. Mason. Masonit består av träflisor som under 

hårt tryck fördelas till fibrer vilket frigör träets eget bindemedel, ligninet. 

Fibrerna pressas därefter till skivor. För att göra tillverkningen idag mer 

miljövänlig (det höga trycket skapar mycket utsläpp) måste träfibrerna 

eftermalas och lim tillsättas vilket inte var fallet från början. 71 

Svenska Nordmalings Angsågs AB i Rundvik var det första företag i Europa 

som köpte licensen till Masoniten och 1929 startade tillverkningen.n Från 

början var det svenska namnet på produkten Masonite (efter företaget) detta 

kom i folkmun att ändras till masonit. Masoniten tillverkades i tre kvaliteter, 

hård, halvhård och porös och lanserades som användbar till vad som helst bl.a. 

hård till golv och ytterväggar, halvhård till innerväggar och prylar och porös 

som isolering. 

Masonitens kvaliteter är att den är slät och böjbar. Egenskaper som var idealiska 

för funktionalismens arkitektur. Exempel på vad masoniten användes till 

förutom husbyggande (tak, väggar och golv) var; båtar, möbler, skyltar, 

inredning på spårvagn och bussar mm. Masonit användes även som gjutform 

när betong skulle gjutas och få en slät yta. När semestern blev två veckor och 

iden till sportstugan var född var masoniten ett bra och billigt alternativ till 

material vid byggandet av fritidshusen. 

Kring 1970 slutade masoniten att användas som universalmaterial i byggandet 

och nya material såsom gipsskivor och spånskivor användes istället. 

4.3 UTSTÄLLNINGAR OCH TÄVLINGAR SOM PÅVERKAT FRITIDSBYARNAS 

UTFORMNING 

4.3.1 Stockholmsutställningen 1930 

Stockholmsutställningen 1930 presenterade den nya arkitekturen och innebar 

funktionalismens stora genombrott i Sverige. Generalkommissarie vid 

Stockholmsutställningen var Gregor Paulsson, som var direktör för Svenska 

slöjdföreningen, vilka var initiativtagare till utställningen. Utställningen innehöll 

tre lika stora delar. Den första var arkitekturen och då i huvudsak 

bostadsbyggandet. Den andra handlade om livet utanför bostaden, miljö, 

trädgårdar, gator och till viss del stadsplanering. Den tredje var bohaget, som vi 

skulle fylla våra hem med. Allt skulle rikta sig till allmänheten och vara 

praktiskt. billigt och med nya material. 73 

71 Larsson (2005) s. 75 

72 Fröberg (2004) s. 18 

n Eriksson (200 l ) s. 44 I 

31

Arkitekten Gunnar Asplund hade det arkitektoniska huvudansvaret och till sin 

hjälp hade han en mängd andra arkitekter. Utställningen hade tydliga influenser 

från Le Corbusier men ännu mer påfallande var influenserna från Tyskland och 

Bauhaus akademin. Utställningen fick även kritik att den var osvensk. Kritiken 

möttes med att traditionell Svensk byggnadskonst alltid byggt på samma 

principer som modernismen, funktionella och konstruktivt ärliga. 74 

Socialdemokratin stödde även den nya arkitekturen som stämde väl överens 

med folkhemstankarna. 

På utställningen visades en sportstuga ritad av Nils Einar Eriksson och Stig 

.. 75 

Odeen. Stugan var på 30 kvm med ett rum och kokvrå. Stugan hade en 

rektangulär plan med ett pulpettak och fönsterband från ena gaveln över till 

mitten av framsidan på huset. Materialet på fasaden var träpanel. 

4.3.2 1934 års sportstugetävling 

Stockholmstidningen Stockholms Dagblad ordnade en arkitekttävling öppen för 

svenska fackmän att rita sportstugor. Intresset för tävlingen var stort och 783 

förslag lämnades in, de 33 bästa förslagen presenterades i boken 

Sportstugeboken. 76 

Tävlingen avsåg två typer av sportstugor, Typ A och Typ B. Typ A skulle vara 

en mindre stugtyp på ca 30 kvm (öppen veranda ej inräknad) för en familj eller 

ett sällskap vilka nöjer sig med mer primitiva förhållanden. Typ B skulle vara en 

stuga med högre standard. Den skulle vara möjlig att bygga i två etapper varav 

den första etappen skulle vara en stuga på ca 40 kvm och tillsammans med den 

andra skulle ytan bli ca 55 kvm. 77 

74 Ibid. s. 459 

75 Rudberg (1999) 5.167 

76 Sportstugeboken( 1934) 5.4 

77 Ibid. 5.4 

32

4.3.3 Skanstull 1934 

År 1934 var det en sportsugeutställning inriktad på konsumtion och reklam vid 

Skanstull i Stockholm. Masonitfabriken i Rundvik ställde ut en välvd sportstuga 

ritad av Carl Wikström. Stugan påminner mycket om Herbert Kockums 

sportstuga från sportstugetävlingen 1934 (se fig. 8). Stugan liknade en 

blandning av tält och husvagn och hette "Sportstugan av Masonite typ A" (fanns 

även större typ B, C och D) men kallades "sov och restaurangvagn" eller 

"Limpan".79 Stugan kostade 325 kronor, den var helt monteringsfärdig och 

beräknades att kunna monteras ihop av två man på ca 7 timmar.80 

f. 

[J 

Fig. 8. Herbert Kockums sportstugafrån 

Sportstugeboken /934 

4.3.4 Svenska mässans sportstugetävling 1935 

Svenska mässan i Göteborg arrangerade en sportstugetävling 1935 som skulle 

visa lämpliga sportstugor får västra Sverige. Stugorna skulle vara små, billiga 

att tillverka och möj liga att göra i en större serie. Stugorna skulle vara mellan 10 

och 35 kvm, vinterbonade och oberoende av vatten och avlopp och till skillnad 

från tävlingen 1934 utan altaner men med uteplatser istället. 8 Det delades ut två 

förstapris. Ett av dem vanns av Axel Grape i Stockholm och det andra av 

Gottfrid Beijer och Torsten Roos i Malmö för en stuga avsedd att utföras i 

79 Fröberg (2004) s. 122 och 126 och Larsson (2005) s. 10 

80 Ibid S.I27 

81 Pihl Atmer (1998) s. 318 

34 

1

Siporex (en typ av lättbetong). Ann Katrin Pihl Atmer skriver att tidskriften 

Byggmästaren bedömde resultatet efter tävlingen som klent och hon menar att 

flera av förslagen var orealistiska med bräckliga konstruktioner och 

överbetonade uteplatser. Alla stugorna var mer eller mindre i utpräglad 

funktionalism. 82 

4.3.5 "Fritiden" Ystad 1936 

På första sidan i katalogen från utställningen 

"Fritiden" i Ystad står det: "Fritiden skall 

skapa harmoniska människor". 83 Gregor 

Paulsson skrev förordet och menar att i och 

med åtta timmars arbetsdag, åtta timmar sömn 

och åtta timmar vila har fritidens berättigande 

erkänts. Detta innebär att samhället också har 

åtagit sig ansvaret för denna fritid. "Fritiden är 

frihetens förutsättning". 84 

I utställningen medverkade bland andra Alva 

Myrdal vilket var ett av många tecken på att 

friluftslivet verkligen hade blivit en 

samhällsfråga. Bakgrunden till utställningen 

var diskussionerna som senare skulle leda fram 

till två veckors ladstadgad semester. 

Arrangörer var Svenska slöjdföreningen Fig.9. Fritidens katalog 1936 

(Gregor Paulsson som ordförande) 

och Ystad stad och utställningen berörde allt rörande fritid, bl.a. semester, 

hobbies och idrott. 8s Hela utställningens var även i 1930-talets anda av 

folkbildning och folkuppfostran. Enligt Lena Eskilsson skulle utställningen 

"åskådliggöra själva fritidens ide".86 Katalogen innehåller upplysande texter 

från flera olika sektorer i samhället där målet med den stundande fritiden 

konkretiseras. 

Erik Fribergers stuga "Törebodastugan" presenterades på utställningen. Stugan 

bestod av monteringsfårdiga prefabricerade delar som man själv kunde sätta 

upp. Törebodastugan presenterades i tre olika typer där den första och enklaste 

var på ca 15 kvm och den andra en bostad på ca 36 kvm med rumsindelning och 

den tredje en exklusiv sommarbostad på ca 75 kvm med de bekvämligheter man 

kunde tänka sig. En del av husets ide var även att det enkelt skulle kunna flyttas, 

förstoras eller förminskas. 87 Utformningen av törebodastugan påminner om Erik 

Fribergers ritning från Sportstugeboken. 

82 Pihl Atmer (1998) s 319 

83 Fritiden katalog (1936) s. 3 

84 Ibid. s. 5-11 

85 Pihl Atmer (1998), s 310 

86 Eskilsson (2000) s. 164 

87 Fritiden katalog (1936) s. 209 

35

Förutom Törebodastugan presenterades där tre typer av olikstora sportstugor. 

Den minsta var mer en utveckling av tältet på 8,5 kvm av arkitekt Edgar 

Haasum. Denna stuga saknar uteplats. Den mellersta storleken var på 14 kvm av 

arkitekten Axel Grape, ett rum men med uteplats. Den tredje stugan var på 38 

kvm ritad av C. Elmström. 

Fig. 10, 11, 12, Alla ritningarfrån utställningen i Ystad, den 

första på 8,5 kvm ark. Edgar Haasum, den andra på 14 kvm ark. Axel Grape och den tredje på 

38 kvm ark. C. Elmström. 

4.4 BEBYGGELSE PÅ KNARRHOLMEN 

4.4.1 Vänthall 

Det fårsta som möter besökarna till Knarrholmen är den tidigare nämnda 

vänthallen. Vänthallen är byggd 1943 och är genom regelbundet och noggrant 

underhåll mycket välbevarad. Vänthallen är ritad av arkitekt Arne Johansson och 

entreprenör for arbetet var AB Skånska cementgjuteriet. 88 I Arbetarna till havet 

kan man läsa hur vänthallen byggdes: 

Undergrunden utgöres av skärv. Här på gjutes en betongplatta 15 cm tjock med 

korsarmering " 8-25 e/c. Golv i vänthallen stålslipas med fall utåt. Ytterväggarna 

utföres med ett ramverk av 2,5 tums plank med förhydnings papp och l x 3 tums 

slätspånt på utsidan och 3/4- tums slätspånt på insidan. 89 

Vänthallen är funktionalistisk stil tydligt inspirerad från 

Stockholmsutställningen och innehåller flera av tidens rådande stilideal. Mot 

havet är formen på vänthallen rundad och sluten. Längs med byggnadskroppen 

finns ett perspektivfonster med enkelglas. På den ena långsidan är vänthallen 

öppen med ett slutet, även det rundat rum, for fårsäljning eller liknande. 

Vänthallen har en heltäckande cementgrund, en stomme av trä och vitmålad 

slätspont. Taket är ett pulpettak med utskjutande takfot klädd med takpapp. 

Innerväggarna är klädda med mörkt oljad eller laserad slätspont och bänkar av 

träribbor. Vänthallen har inga tillbyggnader och är i detaljplanen märkt med q 

vilket innebär att den är skyddad enligt Plan och Bygglagens 3 kap 12 § och med 

88 RSG verksamhetsberättelse 1942-1943 

89 Kahn, Härd (1993) s. 14 

36 

o

fårvanskningsförbud (se kap. 5). Under flera år har det i vänthallen även varit 

affår/kiosk. 

Fig.l3 Vänthallen från bryggan 

4.4.2 Tältstaden 

Fig.l4 Interiör i vänthallen 

Tältstaden är beläggen pa ons östra sida. Namnet kommer av att platsen 

ursprungligen utgjorde en tältplats och att bebyggelsen ursprungligen har 

utvecklats ifrån tältens karaktär. I tältstaden är stugorna små och ligger tätt intill 

varandra. Storleken på stugorna varierar, men är uppskattningsvis mellan 20 och 

25 kvm. De saknar vatten, avlopp och el. Det finns inga staket eller gränser 

mellan stugorna, utan marken är planterad och dekorerad lite överallt. 

Eftersom enbart marken arrenderas av föreningen äger man själv sin stuga vilket 

innebär att alla är personligt dekorerade och ändrade. När pensionen kommer 

och/eller arrendetiden går ut får man komma överens med nästa hyresgäst om ett 

lämpligt pris för stugan, om detta inte går rar den förra hyresgästen helt enkelt 

plocka ner sin stuga. Tältstaden har även en egen styrelse. Idag finns 34 stugor 

varav fem fortfarande har originalfasadmaterialet masonit kvar, de övriga är dels 

ombyggda med och klädda med träpanel eller helt nybyggda. Stugor med 

fasadmaterialet masonit verkar dock inte finnas kvar någon längre tid. En eller 

flera skulle rivas och en höll på att kläs om till träpanel vid tiden för min 

fallstudie. På flera ställen var även masoniten i dåligt skick. 

Redan från starten fanns på Knarrholmen utmärkta platser för tältning. Villkoren 

var att tälten skulle plockas ner på vintern men under 1950-talet böljade tälten bli 

mer permanentade och i masonit. Tältstugor i masonit var vanligt under 1940och 

50 talet, flera exempel finns i Fröbergs bok Masonit bl.a. från Tylösand och 

Årsta havsbad. 9o I Verksamhetsberättelsen 1949-1950 nämns masonittälten för 

första gången. Utformningen verkar kommit ifrån plåtslagare Nils Isaksson vars 

90 Fröberg(2004) s.122-125 

37

Tre hus är målade i ljusgrått med vita knutar, ett är grönt med vita knutar och det 

femte är rött med svarta knutar. Flera av de andra husen i tältstaden har 

fortfarande skala och utformning som påminner om masonitstugorna, även de 

med verandor och andra former av tillbyggnader. Ett flertal hus är även helt 

nybyggda. Alla stugor är välskötta och med en stark personlig prägel där fårger, 

former och materialval varierar. 

Det har funnits många fler platser och förmodligen även tältstugor, jag har sett 

uppgifter på runt 70 platser varav fyra även låg på Lilla knarren. Husen låg då 

tätare, men efter detaljplan 1997/1998 beslutades att avståndet måste vara minst 

sex meter. Tolv byggnader markerades för rivning eller flyttning, dock står flera 

av dem kvar idag. Enligt planen där fritidsstugorna har beteckningen 

"campingstugor" mr den största arean vara 25 kvm, byggnadshöjden mr vara 

högst 2,7 m och taket får luta minst 8 och max 18 grader. Fasaderna ska kläs 

med träpanel och målas i jordfårgsnyanser och taket ska bestå av svart eller grå 

takpapp. Varken vatten eller avlopp rar enligt detaljplanen dras in i stugorna. 94 

4.4.3 Hyrstugor 

Arkitekt Valter Lundborg ritade tillsammans med Arne Johansson olika typer av 

stugor för området. Föreningen byggde år 1945 tio stugor av två olika typer, typ 

A, sex bäddar och typ B, fyra bäddar. Stugorna var/är 9.40 m långa och 5.13 m 

breda. Tillverkningspriset per stuga var 3.800 kr och arbetarnas timpeng 2.25 

kr. 95 Resterande stugor 11-33 byggdes i jämna intervaller mellan åren 1950 och 

1962 (se ritning från 1951 i bilaga 2) Enligt rådande stilideal var stugorna enkelt 

utformade. På 1960-talet kläddes stugorna med eternit och franska dörrar, som 

tidigare funnits, sattes igen. Alla stugor fick även kylskåp 1969. 

Det finns idag 32 hyrstugor på ön. Stugorna som hyrs ut veckovis renoverades 

2003 och ser idag nybyggda ut, men den ursprungliga storleken är densamma. 

Stugorna är parstugor och placerade fristående på klipporna på öns 

södra/sydvästra del. Inga stugor har trädgårdar. Hyrstugorna får enligt 

detaljplanen vara max 65 kvm (med undantag för stuga anpassad för 

rörelsehindrad). I dessa stugor mr avlopp installeras, det finns idag redan i några 

men inte i alla. 

Fig. 19 Fritt utplacerade stugor på klippor Fig.20 Hyrstuga liknande ritningarna från 1951 

94 Detaljplan Detaljplan för knarrholmen Dnr:40l/93 (FIl 4348) 

95 RSG, Protokoll 1945 

39

I Arbetarna till Havet! finns uppgifter att Sven Friberger kamrer på Götaverken, 

var kusin med tidigare nämnde Erik Friberger som även ritade fritidsstugor och 

fabrikstillverkade elementhus. Huruvida Erik Friberger har varit engagerad i 

utformningen av Knarrholmen förtäljer dock inte boken och direkta spår är svåra 

att urskilja. 

4.4.4 Dansbanan "Rotondan" 

Dansbanan med det lokala 

namnet "Rotondan" är belägen 

mitt på ön bland träden. 

Grunden byggdes av Delfin 

sommarstugeförening innan 

Götaverkens arbetare kom till 

ön och 1967 byggdes den om 

till sitt nuvarande utseende (se 

bygglovsritning i bilaga 3). 

Dansbana är till formen rund 

med en mindre rektangulär 

tillbyggnad (tv-rum). 

Fig. 21 Dansbanan 

Konstruktionen är en trästomme med en bärande pelare i mitten. Taket är ett 

ganska flackt pyramidtak. Fasadmaterial är eternit och träpanel. Dansbanan är 

grönmålad i två gröna nyanser och tillbyggnaden är vit. Det finns inga fönster, 

utan luckor som antingen går att ha öppna eller stängda. Där finns även en 

mindre scen. Dansbanan har inget skydd i detaljplanen, marken skall dock vara 

tillgänglig för gemensamhetsanläggning. 

4.4.5 Övrig bebyggelse på Knarrholmen 

Fig. 22 Affären Fig. 23 ToalettbyggnadfOr herrar 

Affären ligger mitt på ön och byggdes 1957. Den var ursprungligen klädd med 

fasadmaterialet masonit. Affären renoverades och kläddes med träpanel i 

samband med att hyrstugorna byggdes om. 

40

En av byggnaderna med pissoar och torrklosett får herrar (fig. 23) ligger nära 

vänthallen och bryggan. Jag misstänker att även den är ritad av Arne Johansson 

och byggd i samband med vänthallen. Eftersom utformningen av pulpettaket 

med utskjutande takfot och fånsterbandet under, stilmässigt påminner om 

vänthallen. 

På ön finns även tre logementsbyggnader, bastu, omklädningsrum och flera 

toalett och fårråds byggnader. 

5 . LAGSTIFTNING OCH SKYDD 

5.1 GENERELLA BESTÄMMELSER 

Att gemensamt bevara och bruka kulturarvet är ett av de kulturpolitiska målen 

vilka ska vara vägledande får all kulturverksamhet oberoende sektor. 96 Att 

skydda och vårda vår kulturmiljö är även en nationell angelägenhet vars ansvar 

delas av alla enligt Lagen om kulturminnen mm KML (1988:950) kap l §.97 

Miljöbalken (1998:808) syftar till att främja hållbar utveckling i en god och 

hälsosam miljö. Miljöbalken ställer även ett generellt kravatt områden med 

särskilda kulturvärden skyddas och vårdas. I 3 kap 6§ regleras grundläggande 

bestämmelser får mark- och vattenområden som har betydelse ur allmän 

synpunkt på grund av dess natur eller kulturvärden eller med hänsyn till 

friluftslivet så långt som möjligt ska skyddas mot skada. 98 

Plan och bygglagen, PBL (1987: 10) är ett kommunalt styrinstrument som ger 

möj lighet att säkerställa kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer eller 

byggnader genom bestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser. l tredje 

kapitlet PBL ställs krav på byggnader, tomter, anläggningar och allmänna 

platser. För kulturmiljövården är det främst tre bestämmelser som gäller: 

Hänsynsbestämmelse (3 kap l §) "Byggnader skall placeras och utformas på ett 

sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur 

och kulturvärdena på platsen". 

Varsamhetsbestämmelser (3 kap 10 §) "Ändringar aven byggnad skall utfåras 

varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, 

historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, och konstnärliga värden tas till vara". 

Skyddsbestämmelser (3 kap 12 §) skyddar byggnader, som "är särskilt värdefulla 

från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som 

ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte fårvanskas".99 

96 Prop. 1996/97:3; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU l 

97 Lag (1988:950)om kulturminnen m.m, httR: '/,,"ww.notisulll.se/rnR/SLS/LAG,'19880950.I-ITM 

98 Miljöbalken (1998:808) 

99 Plan och Bygglagen (1987: 10) 

41

Regeringens proposition Svenska miljömål, ett gemensamt uppdrag 

(2004/05: 150) presenterar miljökvalitetsmål vilka samhället gemensamt ska 

arbeta för att förverkliga. För fritidsbyarna är två mål särskilt intressanta. 

Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön skall ha 

en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall 

bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, 

upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Näringar, rekreation och annat 

nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling 

främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra 

..' 100 

stommgar. 

God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god 

och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch 

kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska 

lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god 

hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. lO! 

5.2 KNARRHOLMENS SKYDD I DETALJPLAN 

Knarrholmen omfattas aven detaljplan från 1998'02 (Bilaga 4). Planens syfte 

var att säkerställa Knarrholmens funktion som fritidsö i Göteborgs närområde 

och att med bindande verkan tillvarata öns värden och kvaliteter. Hela 

Göteborgs södra skärgård, och därigenom även Knarrholmen, är riksintresse 

både för kulturminnesvården och för friluftslivet. 

Detaljplanens syfte är vidare att se till att de kompletteringar av bebyggelsen 

som översiktsplanen medger inte inkräktar på öns riksintressen. Detaljplanen 

gäller hela Knarrholmens yta samt de vattenområden som har direkt betydelse 

för fritidsanläggningar och dylikt. I huvudsak föreslår detaljplanen att 

bebyggelsen på Knarrholmen även i fortsättningen ska lokalseras till främst två 

delområden på ön, hyrstugorna och tältstaden. Enligt planen får kvartersmarken 

inte delas upp i flera fastigheter och därigenom få delad förvaltning. 

Den väsentligaste punkten ur landskapssynpunkt är att holmen fortfarande 

uppfattas som en ö med vegetation och fria stränder och sparsam bebyggelse. 

Detaljplanen poängterar vikten av att behålla det sociala livet som rotats på ön 

med sommarsemester för hela familjen, danser mm. Enligt detaljplanen bedöms 

Knarrholmen även att tåla ett intensivare nyttjande, eftersom ön har stora delar 

av naturmark i förhållande till bebyggda områden. 

100 Regeringens proposition Svenska miljömål- ett gemensamt uppdrag (2004/05: 150) s. 124 

101 Ibid. S.181 

102 Detaljplan för knarrholmen DnrAO 1/93 (Fil 4348) 

42

6. VÄRDEDISKUSSION OCH ANALYS AV BEBYGGELSEN PÅ KNARRHOLMEN 

6.1 KULTURHISTORISK VÄRDERING AV BEBYGGELSE 

I denna diskussion kommer tre olika metoder för analys appliceras på 

Knarrholmen och dess miljö. För extra tydlighet har jag här sammanställt Axel 

Unnerbäck och Riksantikvarieämbetets olika begrepp för värdering: 

Grundmotiven enligt RAÄ och Axel Unnerbäcks värderingssystem: 

Dokumentvärde (Historiska, "objektiva" 

egenskaper): 

8yggnadshistoriskt värde 

8yggnadteknikhistoriskt värde 

Arkitekturhistoriskt värde 

Samhällshistoriskt värde 

Socialhistoriskt värde 

Personhistoriskt värde 

Teknik- industrihistoriskt värde 

Patina 

Upplevelsevärde (estetiska, 

upplevelsemässiga och socialt engagerade 

egenskaper): 

Arkitektoniskt värde 

Konstnärligt värde 

Patina 

Miljöskapande värde 

Identitetsvärde 

Kontinuitets värde 

Traditionsvärde 

Symbolvärde 

Förstärkande/Övergripande motiv: 

Kvalitet, Hantverksmässig aspekt och det estetiskt tilltalande i en väl genomtänkt 

arkitektonisk utformning. 

Autenticitet, från en objektiv konstaterbar äkthet och orördhet till en mer subjektiv 

upplevelse av äkthet och ålder. Sammanfaller även med flera upplevelsevärden. 

Pedagogiskt värde, tydlighet och avläsbarhet. 

Sällsynthet, enkelt för även lekmannen att acceptera. Ett förstärkande skäl som inte 

i sig själv kan motivera ett bevarande men samtidigt vara avgörande vid urvalet. 

Representativitet, ställer höga krav på överblick och detaljkunskap. 

Grundförutsättningen för företags- och fackföreningsägda fritidsbyars uppkomst 

inklusive Knarrholmens, var arbetsgivares och fackförbunds vilja att tillmötesgå 

semesterlagstiftningen 1938. Tankarna och ideologierna rörande hur semestern 

skulle spenderas gjorde att arbetsgivare insåg vikten av att satsa på arbetarna för 

att öka produktionen, skapa förutsättningar för en lugn, nöjd arbetstagare och 

förhindra att semestern slösades bort och utnyttjades "fel". Fackförbunden 

däremot såg möjligheterna att "lyfta sin klass" och skapa möjlighet att i 

framtiden ställa högre krav och stärka arbetarnas roll i samhället. 

Värdebegrepp som samhällshistoriskt värde och sodalhistoriskt värde blir 

viktiga tillsammans med kunskap om ideerna och tankarna kring fritidsbyarnas 

uppkomst och funktion. Det socialhistoriska värdet vilket främst är knutet till 

företeelser som rör människans situation i samhället, blir i sammanhanget ett av 

fritidsbyarnas mest vederhäftiga grundmotiv för bevarande. 

Likaså är traditionsvärdet vilket ofta är knutet till en händelse eller reform som 

blivit utlösande får en rörelse i samhället, i fritidsbyarnas fall semesterreformen 

och 1930-talets ideer rörande semester och friluftslivet. Exempelvis 

kompensationstanken och att livet ute i skogen skulle kompensera det i livet 

som det moderna och stressiga samhället förstört samt primitiviteten, vilken 

43

innebar drömmen om det primitiva sommarlivet utan elektricitet och vatten. 103 

Båda utgör den ide och tanke som Knarrholmen ville förmedla och möjligöra 

för strävan efter "harmoniska människor". I detta sammanhang blir även 

kontinuitetsvärdet essentiellt i en värdediskussion. Kompensationstanken och 

primitivismen är fortfarande rådande ideal på ön och planer på el och vatten i 

tältstugorna finns inte. För Knarrholmen är även kontinuiteten en förutsättning 

för dess existens och det värde som detaljplanen idag vilar på. l04 

Tiden efter andra världskriget, med en enorm tillväxt, skapade även grunden för 

ett nytt sätt att leva där konsumtion och vidgade gränser för det traditionella 

familjelivet rymdes inom välfårdsmaskineriet. Kärnfamiljen skulle vara 

tillsammans och ta igen tid som det nya och effektiva livet innebar. Stugornas 

utformning och materialval skulle vara enkelt, funktionellt, billigt och lättskött, 

allt inom funktionalismen ramar för det enklare (dock även aktiva) liv semestern 

skulle symbolisera och innebära. Utformningen av sportstugor och fritidshus 

symboliserar på många sätt hela semesteridologins essens och att enkelheten 

och primitivismen finns kvar har höga bevarandevärden. 

Byggnadteknikhistoriskt värde representeras på Knarrholmen av materialval och 

byggnadsteknik. Det enkla är det fascinerande. Autenticiteten är viktig i detta 

sammanhang i avseendet att byggnaden är relativt oförändrad i sin allmänna 

disposition vilket gäller för både masonitstugorna och vänthallen. 

Arkitekturhistoriskt värde kan vara knutet både till en enskild byggnad och till en 

större anläggning. Kopplingar finns mellan samhällshistoria och 

arkitekturhistoria. Denna koppling gäller särskilt när ändamålsenliga byggnader 

för nya situationer i samhället skapades. IOS Detta värde är rörande fritidsbyarna 

värdefullt att hävda i de fall där det pedagogiska värdet, avläsbarheten finns 

med. På grund av kontinuiteten i verksamheten och bebyggelsemönstret på 

Knarrholmen innefattar både det arkitekturhistoriska värdet och det pedagogiska 

värdet en stor roll. 

Gällande det arkitektoniska värdet ska bedömningen ske utifrån en byggnads 

enskilda kvaliteter och utifrån byggnaden som helhet. 106 Proportion, gestaltning 

och planlösning är estetiska egenskaper vilka på Knarrholmen bland annat 

vänthallen besitter i form aven medveten formgivning. Vänthallen innefattar 

även en kvalitet i materialval och det noggranna underhållet. 

Miljöskapande värde handlar både om enskilda byggnader och miljöer där 

sammanhanget är det viktiga. I bedömningen av kulturlandskap spelar 

bebyggelsens miljöskapande värde en stor roll. Planteringarna visar att 

föreningen medvetet skapade det rum de önskade i naturen. Ä ven den stora 

badplatsen är medvetet formad och gestaltad. Identitetsvärdet på en plats 

sammanfattar de egenskaper hos en miljö eller miljökomponent som ger 

människan en upplevelse av trygghet, samhörighet och identifikation med sin 

103 Pihl Atmer (1998) s. 173 

104 "Planens syfte är att säkerställa Knarrholmens funktion som fritidsö i Göteborgs närområde" 

Detaljplan rår knarrholmen DnrAO 1/93 (FIl 4348) 

105 Unnerbäck (2002) s.55 

106 Ibid s. 75 

44

miljö. Personliga förhållanden kan vara svåra att definiera och hävda i 

förhållande till andra med ekonomiskt grundade krav. På Knarrholmen, och med 

största sannolikhet även andra företags- och fackföreningsanslutna fritidsbyar, 

är identitetsvärdet dock ett av det värdefullaste värdet att vårda. 

Sambandet mellan Knarrholmen och Götaverken resulterar i att det även finns 

ett Teknik- industrihistoriskt värde på Knarrholmen och andra fritidsbyar med 

anknytning till industrin. Värdet blir indirekt genom att Knarrholmen var en del 

av Götaverken och i sammanhanget en del av deras verksamhet. 

Representativitet/sällsynthet. Dagens kustsamhällen genomgår generellt en stor 

förändring där sommarbostäder permanentas och byggs ut för att motsvara 

dagens krav på bekvämlighet och komfort. Utformningen av fritidshus 

inspirerade från utställningar och tävlingar försvinner i takt med att 

ombyggnaderna ökar och det som en gång varit representativt blir istället 

sällsynt. Fritidsbyarnas och Knarrholmens läge som representativ eller sällsynt 

blir tydlig efter Bohusläns museums inventering. 

6.2 GENIUS LOCI 

I det inledande kapitlet, bakgrunden, skrev jag att jag möttes aven 

svårdefinierad men positiv känsla första gången jag kom till Knarrholmen. 

Denna känsla har jag funderat mycket över och även återupplevt vid senare 

besök. Vad är det som gör att en plats upplevs på ett visst sätt? Och hur kan 

denna känsla beskrivas och konkretiseras? Grundläggande enligt Christian 

Norberg- Schulz får att förstå och uppfatta den miljö vi har omkring oss, dess 

själ och genius loci, måste miljön definieras, både rumsligt och själsligt. 

Begrepp för detta, vilka jag även nämnde i den teoretiska referensramen är: 

föremål, kosmisk ordning, karaktär, ljus och rytm/tid. 107 

Knarrholmens föremål präglas av småskalighet, mjuka klippor, stränder och 

hav. Norberg- Schultz menar att berg som reser sig från jorden upp mot himlen 

är mötesplats för elementen, "äktenskapet" mellan himmel och jord. Likaså 

vegetation, träd, som reser sig från marken mot himmeln och manifesterar en 

levande verklighet. 108 Även om Knarrholmens berg inte är så högt så strävar det 

upp ur havet. Havet är även det mest påtagliga elementet på Knarrholmen och 

markerar det rumsliga gränserna för platsen. 

Karaktären kan vara en funktion av tiden vilket innebär att den förändras efter 

säsong, dag och väder. 109 Denna förändring representerar både kosmisk ordning 

och ljus. På Knarrholmen är denna förändring tydlig, på vintern är det öde, båtar 

går inte dit och landskapet blir kalt och kallt och på sommaren är där fullt av liv. 

Genius loci är helt olika på vintern och sommaren. Karaktären, personligheten, 

på Knarrholmen präglas av kontinuitet och kollektiva mötesplatser. 

Kontinuiteten i verksamhet och funktion som en fritidsö. Kollektiva öppna 

mötesplatser, såsom dansbanan och avsaknaden av gränser och staket, ger en 

107 Norberg- Schulz (1980) s.24-35 

108 Ibid S.24-25 

109 Ibid. s. 14 

45

känsla av kollektiv och samhörighet i relationen mellan bebyggelsen. Rytm/tid 

går att mäta genom byggnadskartan från 1952 vilken visar att disponeringen av 

badstränder, idrottsplatser, tältbebyggelse, hyrstugor mm är i princip ofårändrad 

sedan verksamhetens start. 

Fig. 25 Björkdunge på Knarrho/men 

Vidare definieras genius loci av geologiska och klimatologiska dimensioner i en 

dialog och ett samspel med platsen. Bebyggelsen på Knarrholmen har alltid 

varit och är även idag underordnad naturen. I tältstaden präglas ordningen av 

stugorna som är placerade på lös grund utan vatten eller el. Stugorna av masonit 

äger även genom sin grundtanke att kunna monteras ner på vintern får att åter ge 

landskapet dess naturliga karaktär. Vänthallen, given genom dess fonn på sin 

plats vid bryggan. Dansbanan omsluten av grönska syns inte från någon del av 

ön fårrän man är alldeles nära. En placering som gör den skyddad under blåsiga 

och kalla nätter och inbjudande skugga under varma sommardagar. Hyrstugorna 

fritt placerade på klipporna mot havet utan vägar eller andra ingrepp i marken. 

Ytterligare en tanke är att Knarrholmen hör till arbetarna och en besökare utan 

direkt koppling till Götaverken, Metall eller Handelsfårbundet blir en gäst. 

Knarrholmen känns privat, dock utan att vara sluten. Troligen på grund av att 

den är vårdad och fårvaltad aven grupp som under mer än ett halvt sekel sett ön 

som sin. Kanske är arbetarnas kärlek och omsorg till ön den "magiska 

dimensionen" av genius loci, dess stabila identitet och ytterligare en del av dess 

karaktär. 

Identifikation med en miljö innebär enligt Norberg- Schulz att bli vän med 

den. HO Exempelvis att det är snålblåst och regn största delen av tiden i Göteborg 

innebär inte att jag gillar det, men att jag som göteborgare har fårlikat mig med 

det, delvis eftersom det är något jag även har med mig från barndomen. En 

vidareutveckling av Norberg- Schultz begrepp som fokuserar på just hur 

människan fårhåller sig till platsens identitet genom identifikation är Kvalitativ 

110 Norberg- Schulz (1980) s. 21 

46

Inom områden som fritidsbyarna representerar med höga förväntningsvärden på 

mark, högt exploateringstryck och höga natur och kulturvärden blir dessa frågor i 

högsta grad väsentliga. 

Enligt miljöbalken och regeringens (prop. 2004/05: 150) Svenska miljömål. ett 

gemensamt uppdrag ska miljöer som Knarrholmen skyddas mot skada och 

näringar ska bedrivas så att de främjar en hållbar utveckling. En fritids- och 

rekreationsö nära Göteborg är alltså utifrån situationen i samhällsutvecklingen 

som Knarrholmens värden enligt detta förhållningssätt bör ske. Detaljplanens 

syfte att "säkerställa Knarrholmens fortsatta användning som fritidsö" stämmer 

således väl överens med detta synsätt. 

Exploaterings- och samhällsplaneringsperspektivet är som jag skreven av tre 

olika ingångar till att göra en värdering av miljön, där utgångspunkten är att 

kulturarv aldrig kan ses fristående från dagens situation och samhällsplanering. 

Konsensus enligt detta synsätt blir att Knarrholmen är bevarandevärt i sin 

funktion som aktiv fritidsby och nära rekreation och friluftsö till Göteborg. 

Knarrholmens kulturarv finns genom brukandet i dagens situation och inte 

genom historiska eller rumsliga dimensioner miljön representerar, även om 

miljöns kvaliteter ger bärighet åt det historiska. 

7. AVSLUTANDE REFLEKTIONER 

7.1 FÖRSLAG TILL 

KNARRHOLMEN 

KULTURMILJÖVÅRDANDE STRATEGIER FÖR 

Kontinuiteten är för Knarrholmen en förutsättning för dess existens och det 

värdet detaljplanen vilar på idag. Vad som är av största vikt vid framtida 

förändringar är att strukturer i landskapet och bebyggelsen bibehålls i största 

möjliga mån. Bebyggelsestukturen är i princip desamma som på 1950- talet (och 

byggnadsplanen) för ön. Detta är värdefullt att slå vakt om och inte bebygger 

delar som inte är med i den ursprungliga strukturen. 

I enlighet med Riksantikvarieämbetet och Unnerbäcks metod för bevarande ska 

ambitionsnivån för ett bevarande konkretiseras. På Knarrholmen bör det 

kulturhistoriska värdet ses som en positiv tillgång och aktiva insatser för 

säkerställande och skyddsbestämmelser i plan enligt PBL 3kap 12§ eller 

motsvarande. Knarrholmen bör inte ha en högre ambitionsnivå i sitt bevarande 

för att inte begränsa dess fortsatta brukande. Inom denna ambitionsnivå kan 

tillägg med modem byggteknik tillåtas om den effekt som objektet har som en 

del aven helhet inte äventyras. I IS Vänthallen bör skyddas i enlighet med en hög 

ambitionsnivå (q märkningen i planen idag fungerar bra). Grundprincipen är att 

även i fortsättningen bör adekvata material användas för underhåll. 

Ombyggnader och tillbyggnader bör inte göras. 

Masonitstugoma borde förbli i masonit och inte i enlighet med rådande 

detaljplan bytas ut till träpanel. Inte heller bör de stugor som är markerade för 

115 Unnerbäck(2002) s.3 l 

48

ivning rivas. Underhåll av masonit innebär främst målning och samma system 

som när man målar en träfasad används, dvs. grundolja, grundfärg och täckfärg. 

Viktigt när man målar är att alla kanter täcks med färg, för annars kan fasaden 

släppa in fukt och bli bucklig. Det är även viktigt att se till så att byggnaden har 

ett väl fungerande system för avrinning av vatten från taket. l 16 Det kan dock 

vara svårt och nästan omöjligt att rätta till buckliga skivor och den enda 

lösningen kan bli att byta ut dem. I Vård och underhåll av masonit skriver 

Lindström att man måste tänka på att nya masonitskivor inte har samma kvalitet 

som de gamla bland annat på grund av att de gamla innehöll aluminiumsulfat 

och impregnerades med paraffin. För att uppnå samma hållbarhet kan man 

använda en tjockare skriva. Som fasad bör man använda en oljehärdad hård 

masonitskiva 6,4- 8 mm tjock. ll7 Således går det utmärkt att byta ut buckliga 

skivor och ersätta med nya. 

Priset att hyra en stuga, som enligt hemsidan skall vara till självkostnadspris, 

kan diskuteras och aktsamhet från föreningens sida att inte ta ut för höga priser 

bör observeras. 

Fortsatt brukande är det bästa förslaget till en kulturmiljöstrategi för 

Knarrholmen. Richard Petterson förtydligar det bra och skriver att ämbetsverk 

kan förvalta och övervaka en utpekad del av det (materiella) kulturarvet. De kan 

även uppmärksamma och stimulera samhället till att stödja detta. Men 

ämbetsverket kan aldrig ansvara för kulturarvet som sådant, dvs. ansvara för 

kulturarvets mentala aspekter så som levande traditioner och föreställningar. l 18 

Ansvar för dessa aspekter har föreningen och alla sommargäster på 

Knarrholmen. 

7.2 REFLEKTIONER KRING ARBETETS RESULTAT SAMT UTVÄRDERING AV 

METODERNA 

Att finna information om företags- och fackföreningar var inte det enklaste. 

Fritidsbyarna har funnits med som en självklar del av verksamheten utan att 

närmare analyseras eller diskuteras. Som exempel Götaverkens skrift inför 125 

års jubilet1966 där Knarrholmen är representerad aven bild på lekande barn och 

Sandön representeras aven bild på en stuga. Den tredje fritidsbyn som 

Götaverkens arbetare hade är inte nämnd vid namn. Arbetet har istället vuxit 

fram genom information om samhällsförändringar och ideologier bidragande till 

fritidsbyarna. Bakgrunden till fritidsbyarnas existens och utformning kan efter 

materialpresentationen grovt delas in i tre punkter: 

• En ny semesterlagstiftning till följd av folkhemspolitiken och arbetarnas 

stärkta roll i samhället. 

• Företags och fackförbunds vilja att tillmötesgå den nya lagstiftningen, 

dock med bakgrund i egna intressen och mål med ledigheten. 

• Ett stort intresse för friluftslivets miljöer där arkitekter utformade stugor 

i funktionalistisk anda får att passa fritidens ideal; att vara enkelt, billigt 

och funktionellt. 

116 Byggnadskultur nr 4. 2007 s. 16 

117 Ibid.14_15 

118 Pettersson (2003) s.76 

49

Knarrholmen har i uppsatsen fungerat som exempel och undersökningsobjekt. 

Intressant med ön är att den har en obruten tradition som fritidsby där både 

arkitektur och ideal lever kvar. Efter inventering av fritidsbyn och dess 

bebyggelse och miljö har jag genom tre olika synsätt gjort tre olika typer av 

värderingar och sett flera olika kulturhistoriska värden. Essensen kan grovt delas 

in i fyra punkter: 

• Att Knarrholmen besitter ett samhälls- och socialhistoriskt värde och 

berättar genom sin miljö om ideologier, politik och arkitekturideal. 

• Att det på Knarrholmen finns kulturhistoriskt värdefulla byggnader vilka 

kräver varsamt underhåll och skyddsbestämmelser. 

• Platsens själ och karaktär är beroende av kontinuitet och varsamt 

underhåll och respekt gentemot landskapet och den ursprungliga 

strukturen i bebyggelsen. 

• Att Knarrholmens funktion som aktiv fritidsby är ett värde viktigt att 

värna och slå vakt om. 

Genom att i uppsatsens och analys använda begrepp från tre olika metoder får 

karaktärisering av kulturhistorisktvärde syftade jag till att se på miljön genom 

flera ingångar. Tanken var att inspireras av alla metoderna och inte utgå från en 

påtvingad mall vilket innebar att jag inte gick på djupet i någon av synsätten 

eller analysmetoderna. Nackdelen blev att viktiga aspekter och delar av 

analysmetoderna inte alltid kom med. Fördelarna att det gav utrymme för en 

diskussion utan givna ramar. Flera aspekter såsom kontinuitet och brukande 

blev tydligt och genomgående i alla delar. 

Enklast att tillämpa anser jag att Riksantikvarieämbetet och Axel Unnerbäcks 

modell får värdering var, dock kanske mest traditionell och minst spännande i 

sitt resultat. Mest komplex och svårast var genius !oci begreppet vilket jag även 

kände hade behövt mer tid får att verkligen kunna använda metodens fulla 

kapacitet. Även att göra en kvalifafh' sfedsana!ys fullt ut är en metod som jag 

tror lämpar sig bra på miljöer liknande fritidsbyarna där påverkan av skeenden i 

historien ska belysas och konkretiseras i en bebyggd miljö. 

Ä ven om jag inte gick särskilt djupt i samhällsplanering och 

exploateringsperspektivet kändes det viktigt att ta med. Främst eftersom det är 

något vi under utbildningen har diskuterat mycket och eftersom det i praktiken 

har en avgörande roll vid hävdande av medvetna val och varsamhet vid 

exploatering. 

50

8. SAMMANFATINING 

Uppsatsen är en studie av bakomliggande orsaker och ideal till företags- och 

fackföreningsanknutna fritidsbyars uppkomst med ön Knarrholmen i Göteborgs 

södra skärgård som föremål för fallstudie och analys. Uppsatsämnet görs inom 

projektsatsningen Företags- och facliföreningsanknutna fritidsbyar initierad av 

Bohusläns museum. Det finns idag, vilket Bohusläns museum såg, en avsaknad 

av ett kunskapsunderlag, vilket behövs för att aktivt kunna bruka, bevara och 

skydda fritidsbyarna i ett längre perspektiv. Utöver bakomliggande visioner och 

ideal beskrivs i uppsatsen Knarrholmens bebyggelse, historik samt 

kulturhistoriska kvaliteter ur ett bebyggelseantikvariskt perspektiv. 

Företags- och fackföreningsägda fritidsbyar uppstod i samband med 1938 års 

semesterlagstiftning, vilken innebar två veckors lagstadgad semester. 

Lagstiftningen grundandes som en följd av 1930-talets folkhemspolitik med 

fokus på välfärd och sociala skyddsnät. Företag och fackförbund tillmötesgick 

lagstiftningen, men såg samtidigt ett hot att semestern skulle användas på ett 

"felaktigt" sätt av arbetarna. Socialstyrelsen och fackförbunden betonade därför 

vikten av att följa upp lagstiftningen med upplysningsarbete där semesterns ide 

och meningen skulle presenteras. Tanken var att ledigheten skulle ge vila och 

rekreation vilket skulle uppnås med friluftsliv och naturkontakt eller en resa. 

Resultatet skulle bli ökad trivsel på arbetet som skulle bidra till en ökad 

produktivitet och stabila relationer på arbetsmarknaden. Från fackförbundens 

sida var det dominerande skälet klassutjämningsperspektivet och ett tillfälle från 

arbetarnas sida att "lyfta sin klass". 

Knarrholmen, gavs till Götaverkens arbetare 1940 och föreningen Götaverkens 

arbetares förening för rekreation bildades. Knarrholmen fungerar fortfarande 

som en föreningsägd fritidsby. Idag med Metallförbundet avdelning 41 och 

Handelsförbundet avdelning 24 som gemensamma ägare och förvaltare av ön. 

På ön finns främst två typer av bebyggelse. Stugor byggda mellan 1945-1962 

och renoverade 2003. Dessa stugor hyrs ut veckovis. Det finns även mindre 

stugor i "tältstan" utan vatten och avlopp. I tältstaden finns några stugor med 

originalfasadmaterialet masonit kvar. Där finns även en särpräglad vänthall i 

funktionalistisk stil, tre f.d. logementsbyggnader, en dansbana och en affär. 

Utformningen av fritidsstugorna inspirerades bland annat av flera utställningar 

och tävlingar rörande fritid och sportstugor som gick av stapeln under 1930-talet. 

Inspiration till dessa kom från Stockholmsutställningen 1930 och modernismens 

genombrott i Sverige. I 1934 års sportstugetävling ordnad av Stockholms 

Dagblad presenterades arkitekturbidrag från de 33 bästa i boken 

Sporlstugeboken. Även Svenska Mässan i Göteborg hade en arkitekturtävling för 

sportstugor 1935 men de publicerade ingen bok. Utställningar som påverkade var 

främst "Fritiden" i Ystad år 1936. Stugorna var genomgående små, billiga att 

tillverka, enkla i utformning och plan. Med funktionalismens rådande formspråk 

med flacka tak, stora fönsterpartier och funktionsanpassade planlösningar. 

I uppsatsen är diskussionen och den kulturhistoriska värderingen av 

Knarrholmen inspirerad av tre olika tillvägagångssätt att analysera och värdera 

51

en kulturhistoriskmiljö: Dels Riksantikvarieämbetet och Axel Unnerbäcks 

metod, Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (2002), där kulturhistoriska 

värden identifieras och konkritiseras genom grundvärden i form av 

dokumentvärde och upplevelsevärde. Dels Christian Norberg- Schulz 

fenomenologiska stadsteori/landskapsteori från boken Genius loci: Towards a 

Phenomenology of Architecture (1980), vilket är en metod för att konkritisera 

platsens själ och identitet, dess genius loci. Samt det tredje synsättet som snarare 

är ett förhållningssätt där samhällsplanering, exploatering och lagstiftning 

diskuteras i förhållande till kulturhistorisktvärde. 

Genom att analysera miljön genom metoderna kan flera olika aspekter av 

kulturhistoriskt värde konkritiseras. Några aspekter är exempelvis att värdet av 

kontinuitet och aktivt brukande av Knarrholmen som fritidsö blir tydligt och 

genomgående i alla synsätten. Fortsatt brukande som fritidsby är även det mest 

vederhäftiga förslag till en kulturmiljövårdande strategi för Knarrholmen i 

framtiden. 

52

9. KÄLL- OCH UITERATURFÖRTECKNING 

9.1 OTRYCKTA KÄLLOR: 

9.1.1 Muntliga källor 

Bertil Friden föreläsning på inst. Kulturvård den 6/1 0-2007 

E-post kontakt med Torbjörn Rigmar Metallförbundet avd. 41 ansvarige för 

Knarrholmen 2008-05-12 

9.1.2 Arkiv 

Göteborg: 

Region och stadsarkivet (RSG) 

GSAF, GSA Folkrörelsernas arkiv (nr:4452) Götaverkens arbetaresföreningför 

rekreation 1940-1991 

Stadsbyggnadskontoret 

Bygglovshandlingar, Knarrholmen, Ritning till tvåfamiljsstuga, 1951 nr: 755859 

Bygglovshandlingar, Knarrholmen, Byggnadskarta, 1952 nr: 755852 

Bygglovshandlingar, Knarrholmen, Bygglov till tillbyggnad av dansrotunda, 

1967 nr: 755853 

Detaljplan för Knarrholmen inom stadsdelen Styrsö Dnr: 401/93 (F II 43 48) 

9.2 TRYCKTA KÄLLOR: 

Ahlstrand, Jan Torsten (1976) Arkileklurlermer 2. upp!. Lund: Studentlitteratur 

Arbetsliv och samhällsförändringar (2005) Fjrestad. Björn & Wolven. Lars-Erik 

(red.) Lund: Studentlitteratur 

Duner, Sten & Duner, Katarina (2004) Den gyllene trädgården 2 upp!. 

Stockholm: Bokförlaget Prisma 

Eriksson, Bo & Eriksson, Kurt (2007) Semesterlagen 3.uppl, Nordstedts 

akademiska förlag 

Eriksson, Eva (200 l) Den moderna staden tarform, Arkitektur och debatt 1910 

1935 Stockholm: Ordfront förlag 

Eskilsson Lena "Sommarsemester -Ide praktik och personliga perspektiv", I: 

Efter arbetet, Studier av svenskfritid (2000) Alex Peder & Hjelm Jonny (red.) 

Lund: Studentlitteratur 

Friluftsliv- samtid-folkhälsa. Kungl. Skogs och lantbruksakademins tidskrift nr: 

8, 2005 årgång 144 

Fritiden (1936) Katalog till utställningen "Fritiden" i Ystad 1936 

53

Fröberg, Jonas (2004) Masonit Stockholm: Byggförlaget 

GÖlaverken 125 år 1841-1966 (1966) Göteborg 

Isacsson Erik Från ingenmansland Iil! innerslad - omvandling av Norra 

slalionsområdel i Slockholm (2004) Master uppsats vid Inst. för fysisk 

planering/Dept. of Spatial Planning, Blekinge Tekniska högskola, 

http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf/6753b78eb2944eOac 1256608004f053 5/1 e62f 

d42b0074516c l 256e2b00527228?OpenDocument den 15 maj 2008 

Janson, Sverker (1974) Kullurvård och samhällsbildning Stockholm: Nordiska 

museet 

Kahn, Anna & Härd, Ingemar (1993) Arbelarna Iil! Havel! -en länglan Tre 

böcker förlag AB, Göteborg 

Kul!urmiljövårdens bebyggelseregisler, invenleringshandbok (1998) Red. 

Stewenius, Jonna Stockholm: Riksantikvarieämbetet 

Larsson, Nisse (2005) Känslaför masonit Bokförlaget Max Ström 

Lewen Aurora "Den idealiska semeslern" I: Förbjudna njulningar -spårfrån 

konsumlionskullurens hislOl'ia i Sverige (2001) Alex, Peder & Söderberg, Johan 

(red.) Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen Stockholms universitet 

Lundin, Arne & Englund, Thomas (2006) Semesler. lön. ledighel. ersälfning 

Göteborg:Tholin & Larssons förlag 

Magnusson, Lars (2002) Sveriges ekonomiska hislOl'ia 3.upp!. Stockholm: 

Bokförlaget Prisma 

Norberg- Schulz. Christian (1980) Genius loci' Towards a Phenomenology of 

Archileclure New York: Rizzoli international Publications Inc. 

Pettersson Richard (2003) Den svenska kullurmiljövårdens värdegrunder, en 

idehislorisk bakgrund och analys Umeå Universitet: Skrift från 

forskningsprogrammet, Landskapet som arena 

Pihl Atmer, Ann Katrin (1998) Livel som leves där måsle smaka vildmark. 

sporlslugor och friluftsliv 1900-1945 Stockholm: Stockholmia förlag, 

Regelverkför hushållning, planering och byggande (2007) 7. upp!. Karlskrona: 

Boverket 

Regeringens proposition Svenska miljömål. elf gemensamI uppdrag 

(2004/05: 150) 

Rudberg Eva (1999) Slockholmsulslällningen 1930. modernismens genombroII i 

svensk arkileklur Stockholm: Stockholmia förlag 

54

Schibbye, Bengt & Pålstam, Ylva (200l) Landskap (fokus, Utvärdering av 

metoderför landskapsanalys Stockholm: Riksantikvarieämbetet 

Skoglund, G (1950) Svenska Öar 

Sportstugeboken, Råd och ritningar (1934) Stockholms tidningen, Stockholms 

Dagblad 

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, byggnadsavdelningen (1979) Södra 

skärgården. underhåll, bevarande, om- och tillbyggnader 

Unnerbäck, Axel (2002) Kulturhistorisk värdering av bebyggelse Stockholm: 

Riksantikvarieämbetets förlag 

Varvsliv (1984) Götaverkens verkstadsklubb, Göteborg 

Vinkele, Ulla Semester, vila, avkoppling, en studie om arbetarkvinnornas 

semesterhem i dalarna 1934-1950 C- Uppsats i Historia Högskolan i Dalarna 

http://www.uppsatser.se/om/Ulla+Vinkele/ den 10 april 2008 

Amark, Klas (2005) Hundra år av välfärdspolitik. Välfärdsstatens framväxt i 

Norge och Sverige Umeå: Borea Bokförlag 

9.2. l Artiklar: 

Berg, Carl- Henrik Friluftsliv- en sammansatt Mstoria I: Argaladei friluftsliv- en 

livsstil nr: 3 år: 2000 http://\vw\\.arQaladei.nll/'?sida=tidskrift arkiv JOOO-3a 

den 13 maj 2008 

Björkman, Jenny Förbjudet alf sia dank på semestern I: SVD Publicerad: 5 juli 

2004 Senast ändrad: 2 november 2007 

http://\\\V\-\.s\·d.se/kllltllrnoje/lInderstrecket/artikel 153416.svd 

den 1 april 2008 

Lindström, Pernilla Vård och underhåll av masonit I:Byggnadskuitur, temaunderhåll 

av moderna material nr: 4 år: 2007 

Melchert, Daniel Semesterhem och husmorssemester I: GOD BOSTAD 

Kulturmiljö Konsult, 2005 

9.2.2 Webbadresser: 

Arkitekturregistret, http://130.242.34.')51 /\irkat/\\'ebarkdok 1ll/lstArk.asp 

2008-05-18 

\\w\\.conservation.QlI.se den 11 juni 2008 

w\vw.handels.se den 11 juni 2008 

\\ww.metall.se den 11 juni 2008 

55

9.3ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING: 

1. Flygbild från hitta.se den 5 april 2008 med namn på öar ditslcrivna av 

författaren. 

2. Flygbild från hitta.se den 5 april 2008 med namn på områden ditslcrivna av 

författaren. 

3. Från Hundra år av välfårdspolitik (2005) s. 123 

4. Svenska Öar (1950) sid. 14 

5. Erik Fribergers bidrag till Sportstugetävlingen 1933 Sportstugeboken (1934) 

sid. 54 

6. Första pris i tävlingen modell A. Ritad av Arkitekt Helge Barknius och 

byggnadsingenjör Folke Molin i Stockholm Sportslugeboken (1934) sid. 28 

7. En stuga till Inköp i tävlingen modell B andra etappen, Teknolog Göran 

Sidebladh, Stockholm. Sporlslugeboken( 1934) sid. 88 

8. Arkitekt Herbert Kockums sportstuga typ A för inköp från SporIslugeboken 

(1934) sid. 35 

9.0mslag till katalogen för utställningen Fritiden i Ystad 1936 

10. Plan till sportstuga av arkitekten Edgar Haasum 8,5 kvm tillverkare 

Melleruds Sportstugor. Fritiden, Ystad 1936 sid. 213 

I I. Plan till sportstuga av arkitekten Axel Grape 14 kvm tillverkare Melleruds 

Sportstugor. Fritiden, Ystad 1936 sid. 213 

12. Plan till sportstuga av arkitekten C Elmstöm 38 kvm tillverkare A-B. N 

Johnson & Co Fritiden, Ystad 1936 sid. 215 

13. Vänthallen från bryggan, fotografi av författaren 

14. Interiört i vänthallen, fotografi av författaren 

15. Strand i tältstaden, fotografi av författaren 

16. Masonitstuga, fotografi av författaren 

17. Masonitstuga, fotografi av författaren 

18. Stuga med locklistpaneL fotografi av författaren 

19. Hyrstugor på klippor, fotografi av författaren 

20. Hyrstuga, fotografi av författaren 

21. Dansbana, fotografi av författaren 

22. Affåren, fotografi av författaren 

23 . Toalettbyggnad, fotografi av torfattaren 

24. Björkdunge. Fotografi av författaren 

56

8. 

BILA.GA 1

fritiden ska skapa harmoniska människor - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?