JONAS BENGTSSON - Norrskog

www.norrskog.se 

Nummer 1 2010 | en medlemstidning från Norrskog 

porTrÄTTeT SiD 8 

ALLT HÄNGEr IHOP FÖr 

JONAS BENGTSSON 

gUnnar Heibring Ser nYa MöJligHeter oCH nYa UtManingar • näringSPolitiSKa 

frÅgor i 30 År • MarKnadSanalYS • KraftSaMtalet – nÅgot för dig? • Vad Händer 

i ditt Sbo Under 2010 • rabatt PÅ MotorSÅgSUtbildning • nY tÅglinJe till SiKÅS

Ta chansen att gå en motorsåg- 

eller röjsågutbildning för någon 

av våra duktiga instruktörer. 

Motorsågsutbildning AB Röjsågsutbildning 

Östersund 

v.14 och v.15 v.18 

Mats Hallkvist, 070-5590115, mats@champsofl ogging.se 

Sundsvall 

v.10 och v.11 v.18 och v.21 

Peder Åberg, 070-2575701, peder@champsofl ogging.se 

Göteborg 

v.10 v.18 

Hans Thunberg, 073-0800165, hans@champsofl ogging.se 

Stockholm v.12 

Mikael Sundberg, 070-7465573, mikael@champsofl ogging.se 

När du som skogsägare tar motorsågskörkort 

AB kan du få 2000:- i rabatt vid 

vår utbildning. 

Sveriges nöjdaste kunder 

enligt Svenskt Kvalitetsindex 

Vi finns nära dig, 

din gård och din skog. 

Med vår lantbruksförsäkring kan du försäkra det som hör till 

din lantbruksverksamhet. Som byggnader, maskiner, skog och 

djur. Du väljer omfattning på försäkringen utifrån de behov du 

och din verksamhet har. 

Anundsjö 

0661-442 14 

Härnösand 

0611-262 10 

Höga Kusten 

0613-206 90 

Nolaskogs 

0660-124 00 

Sollefteå 

0620-215 00 

Sundsvall 

060-66 56 70 

SVERIGES MEST NÖJDA BILÄGARE * 

KÖR SVERIGES MEST SLITSTARKA SUV. 

Subaru Forester från 

244.900:- 

Permanent 4-hjulsdrift. 

21,5 2 cm markfrigång och 

automatisk nivåreglering. 

Standardutrustning: 

• Klimatanläggning 

• Farthållare 

• Aluminiumsportfälgar 

• Automatisk nivåreglering 

• 6 airbags och whiplashskydd 

• CD-radio med AUX-ingång 

Timråorten 

060-416 56 

Torp 

0691-302 13 

Umeå- 

Mellanbygden 

090-14 03 33 

0910-760 700 

Västra 

Norrland 

0624-100 01 

0643-101 15 

• Läderklädd ratt och växelspaksknopp 

• Eluppvärmda ytterbackspeglar 

och framruta i nederkant 

• VDC (antispinn, antisladd och 

traction control) 

• Dragvikt B-kort 1.450-1.485 kg 

• Dragvikt E-kort 1.500-2000 kg 

Bränsleförbr bl körn 6,3-10,5 l/100 km. CO2-utsläpp 167-248 g/km. Miljöklass 2005. * AutoIndex 2009. ** Eller vid 1500, 3000 och 4500 mil. 

** 

Bränslesnåla Boxermotorer. 

Minst fel hos Bilprovningen. 

www.dina.se 

FORESTER – BÄST I TEST 

mot BMW X1 och Audi Q5. 

AMS Nr 24, 2009 

Boxermotorer: 

• 2.0, 150 hk (196 Nm) 

• 2.5 turbo, 230 hk (320 Nm) 

• 2.0 Boxerdiesel, 147 hk (350 Nm) 

Hoting 0671-71 30 00 Sollefteå 0620-599 50

Din medlemstidning från 

Skogsägarna Norrskog 

Tel: 0612-71 87 00 

info@norrskog.se 


ANSvArig uTgivAre 

anders Ohlsson, 

informationschef Norrskog 

anders.ohlsson@norrskog.se 

Tel: 0612-71 87 40 

reDAkTioN 

Petra Järnbert 

redaktör/ADC Media 

petra.jarnbert@adc.se 

Tel: 070-262 91 95 

nicklas Stavbom 

AD/ADC Media 

nicklas.stavbom@adc.se 

Tel: 0620-68 33 06 

MeDArbeTAre 

anders Ohlsson 

Fredrik Nordin 

enar augustsson 

olov Söderström 

Catharina andersson 

eva evertsson 

björn Skogh 

korrekTur 

anders Ohlsson 

oMSlAgSfoTo 

eva evertsson 

repro oCh TryCk 

Ågrenshuset, örnsköldsvik 

upplAgA 

13 000 

ANNoNSbokNiNg 

Helena norlin 

090-349 37 03 

helena.norlin@tntvb.se 

Susanne Västman 

090-349 37 02 

susanne.vastman@tntvb.se 

Nytt i Norrskog är tryckt på 

Tom&otto Silk 100 gr som är 

pefC-certifierat. 

För Norrskog var året som gått 

en resa som startade i lågkonjunktur 

med svag lönsamhet 

och låg efterfrågan på sågade 

trävaror och massaved. Trädbränslen 

till kraftvärmeverken 

var dock en ljuspunkt. På försommaren 

ökade efterfrågan 

på skogsprodukter och läget 

har eftersom alltmer normaliserats. 

Föreningen har genom 

åren upplevt några svåra 

perioder men föreningstanken 

har alltid visat sig vara starkare 

än konjunkturerna. 

1970 bildades Norrskog. Från 

början var Norrskog en förvaltningsförening 

för Ådalarnas, 

Medelpads och Jämtlands 

skogsägarföreningar vilka 1987 

fusionerades till en förening. 

Det betyder att föreningen har 

fyrtioårsjubileum i år. 

Utvecklingen som skogsbruket 

genomgått under dessa fyrtio 

år är överväldigande. Då var 

manuell huggning fortfarande 

vanlig, men mekanisering 

har sedan dess rationaliserat 

avverkningen enormt. Som 

exempel avverkar en skördare 

idag på femton minuter samma 

volym som en huggare högg på 

en åttatimmarsdag 1970. 

Efterfrågan på skogsråvaran 

Innehåll 

har varierat mycket under 

dessa fyrtio år, och uppdraget 

att erbjuda medlemmarna god 

avsättning till rätt pris har varit 

en stor utmaning över tid. 

Det näringspolitiska arbetet 

Norrskog bedrivit på lokalt och 

regionalt plan samt på riksplanet 

tillsammans med övriga 

skogsägarföreningar först 

genom SSR och sedan år 2000 

under LRF Skogsägarnas flagg 

har borgat för att skogsägarnas 

villkor att bruka skogen varit 

de bästa möjliga. 

Strukturrationaliseringar har 

bidragit till en stor förändring 

i industristrukturen såväl inom 

sågverksnäring som inom 

massa/pappersindustrin. Även 

skogsägarrörelsen har anpassat 

sig till tidens krav och många 

mindre skogsägarföreningar 

har under dessa år fusionerat 

med större grannföreningar, 

som Ramsele skogsägarförenings 

fusion med Norrskog 

2003. I riket fanns 1970 fler än 

ledaren 

En pigg fyrtioåring 

Nytt i Norrskog har inlett samarbete med 

nytt tryckeri som är certifierat enligt PEFC. 

Vi är en del av det hållbara skogsbruket. 


2010 innebär ett nytt år med nya möjligheter 

och nya utmaningar för Norrskog. 

Vår vision är att vara det naturliga valet för 

2000-talets skogsägare. 

tio föreningar som idag blivit 

fyra. 

2010 innebär ett nytt år med 

nya möjligheter och nya utmaningar 

för Norrskog. Vår vision 

är att vara det naturliga valet 

för 2000-talets skogsägare. 

Vi jobbar beslutsamt efter vår 

affärsidé att skapa långsiktigt 

god lönsamhet för familjeskogsbruket 

genom högkvalitativa 

tjänster och produkter, 

en effektiv förädlingsindustri 

samt en aktiv näringspolitik. 

Avslutningsvis vill jag med 

trygg tillförsikt önska oss alla 

Norrskogare lycka till med 

jubileumsåret 

som just börjat. 

Att vara 

skogsägare är 

en fantastisk 

förmån. 

GuNNar 

HeibriNG 

ordförande 

PEFC/05-38-104 

Nyheter: Norrskogs näringspolitiska kommitté – en grundbult i föreningen • Kraftsamtal, ny uppskattad 

tjänst • Marknadsanalys • Porträttet: Jonas bengtsson Ditt SBO 2010: vi sveper över alla skogsbruksområden 

berättar om året som gick och förhoppningar inför 2010 Medlem: Årsmöten • Rabatt på 

motorsågsutbildning • NWP tar tåget till kusten • Skogsägarskolan 

3

att bevaka näringspolitiska frågor som berör familjeskogsbruket är en av 

grundbultarna i en skogsägarförening. 

– inte sällan är det skogsägarrörelsen tillsammans med lrf som är mest 

framgångsrika med taktpinnen, inte minst när det gäller att påverka lagar 

och olika myndigheters föreskrifter, säger björn Skogh, ansvarig tjänsteman i 

norrskogs näringspolitiska Kommitté. 

4 

nyheter 

Skogen – i maktens kor 

Sammankallande i samma 

kommitté är Marie Simonsson. 

Under sina två första år i 

styrelsen hade hon förmånen 

att jobba väldigt nära medlemmarna 

i och med omorganisationen. 

Det var då intresset väcktes för 

vad Norrskog kunde göra på 

lokal nivå, för att vara till gagn 

för familjeskogsbruket. 

Därför var det naturligt för 

Marie Simonsson att anta 

utmaningen och bli sammankallande 

i NNK i maj 2009. 

– Först kändes uppdraget som 

en stor svart ocean som skulle 

kunna sluka mig, men med 

Björn Skoghs hjälp har jag satt 

mig in i vilka frågor som ska 

drivas på EU-nivå, nationellt 

tillsammans med LRF skogsägarna, 

vilka frågor vi driver 

regionalt och sist men inte 

minst vad det är vi kan göra 

VAD Är NNK? 

på gräsrotsnivå, säger Marie 

Simonsson. 

Med många års erfarenhet av 

att driva näringspolitiska frågor 

summerar Björn Skogh arbetet 

så här: 

– Man kan säga att det fi nns 

en betoning på äganderättsfrågorna 

i det arbete vi gör, 

ägandet ska inte urholkas eller 

försämras, därför bevakar vi 

helheten och arbetar mot alla 

typer av förskjutningar och 

förändringar i äganderätten 

som är till nackdel för skogsägaren. 

Det handlar om att bevaka 

och påverka förändringar 

och attityder i politik, lagar, 

förordningar och föreskrifter 

Man kan säga att det fi nns en betoning 

på äganderättsfrågorna i det arbete 

vi gör, ägandet ska inte urholkas eller 

försämras 

I Norrskogs styrelse fi nns arbetsgruppen NNK, Norrskogs Näringspolitiska Kommitté. 

NNk håller regelbunden kontakt med riksdagspolitiker från vårt område och med 

lokala politiska företrädare. Gruppen arrangerar seminarier i olika ämnen, dit skogsägare 

är välkomna att höra politiker, ämnesexperter och Norrskog redovisa sin syn i 

olika frågor. 

NNK består idag av styrelseledamöterna: Marie Simonsson, Torsten Medalen, Bertil 

Magnusson, Petter Olsson 

30 år 

Näringspolitiskafrågor i 

den svenska skogsägarerörelsen 

har en lång historia 

av att driva näringspolitiska 

frågor och föra den 

enskilde skogsägarens 

talan – ofta i samarbete 

med lrf. 

Viktiga frågor 1980 – 2000 

• Skogsvårdsavgiften låg länge 

överst på listan över orättvisor 

som drabbade skogsägare. 

efter intensiva påtryckningar 

från skogsägarföreningarna och 

lrf ändrade politikerna sig och 

avskaffade avgiften. 

• Samma sak gäller de regler för 

intrångsersättningar som blev en 

som kan ha påverkan på skogsägarens 

möjlighet att sköta och 

driva sin fastighet, säger han. 

Att driva näringspolitiska frågor 

är ett komplext arbete som 

bedrivs på många olika nivåer, 

ofta tillsammans med LRF 

Skogsägarna och med hjälp av 

experter på olika områden. 

Marie Simonsson anser att 

NNK kan göra stor nytta på 

grässrotsnivå och därför blev 

hon glad när sbo-ordförandena 

under ordförandekonferensen 

innan jul efterfrågade en verktygslåda 

att ha som stöd när 

man bjuder in den lokala kommunstyrelsen 

eller ber att få 

komma ut och prata i skolan. 

följd av den nya plan- och bygglagen 

1987. Där vann skogsägarrörelsens 

argumentation framgång. 

• Förslaget om att på skogsfastigheter 

införa en straffskatt för 

att fi nansiera eu-inträdet slopades 

efter en massiv insats från 

skogsägarföreningarna. 

• Skogsägarrörelsen bevakade 

också förslag till förändringar i 

– Vi håller på att ta fram ett 

sådant material nu, ett praktiskt 

hjälpmedel som jag hoppas och 

bJörn SKogH Marie SiMonSSon 

miljölagstiftningen, som hotade 

att begränsa rätten till ersättning. 

• Även i den nya skogspolitiken 

som lades fast 1994 deltog 

skogsägarerörelsen aktivt i 

förarbetet. 

Viktiga frågor under 

2000-talet 

• Frågor om naturvårdsavsätt-

idorer 

tror kommer att bli till stor 

nytta, säger Marie Simonsson. 


ArBETSGrUPPEr 

arbetsgrupper i norrskogs styrelse 

• Medlemsgruppen 

• Prisberedningsgrupp 

• Näringspolitiska kommittén 

• Ekonomifrågor 

ningar, mängden av naturvårdavsättningar 

och ersättningsformer 

för avsättningarna. 

• I den senaste skogsutredningen 

som gjordes av Maggi Mikaelsson 

lämnade Norrskog många 

synpunkter. resultatet blev att 

den svenska skogspolitiken som 

formades framför allt inför 1994 

års beslut ligger fast vilket är bra 

för skogsägarna. 

• Olika energiskatter som till 

exempel ”Skatt på väg” har 

Skogens roll i klimatarbetet kommer 

fortsatt att vara en viktig 

näringspolitiskfråga i framtiden. 

foto: HenriK JönSSon 

diskuterats under de senaste 

åren. förslaget om kilometerskatt 

har lagts i vänteläge men kommer 

säkert upp igen i någon form. 

• Under 2009 kom beslut om att 

toleransavdraget vid olika former 

av intrång på en fastighet skall 

tas bort från och med 2010. Det 

är ett mycket viktigt beslut för 

skogsägarna och här har vi jobbat 

mycket aktivt för att ändra på den 

regeln. 

• Nya former för avsättning av 

Enkät NNK 

nyheter 

1. Vilken anser du vara den 

enskilt mest intressanta näringspolitiska 

frågan lokalt där du verkar? 

2. Hur anser du att nnK gör bäst nytta? 

torsten Medalen 

1. När staten gör anspråk på t.ex. avsättningar 

för naturskydd, ska markägaren ersättas 

fullt ut. Där har nu positiva förändringar 

skett genom näringspolitiskt arbete av skogsägarföreningar 

och LRF. 

En annan viktig fråga är att ha en relation 

med rennäringen som gör det möjligt att 

samsas på arealerna i vårt område. 

2. Genom att vi koncentrerar oss på de 

frågor vi får in via våra skogsbruksområden, 

vi gör störst nytta genom att göra regionala och kommunala 

påstötningar. 

bertil Magnusson 

1. En fungerande regionalpolitik, det 

handlar i grunden om olika typer av kommunikationsproblem, 

det vill säga tillgång 

på bränsle, vägarnas standard. Vi måste 

få fram virke året runtoch då krävs en 

förbättring av vägarna. 

2. I första hand kan vi påverka lokalt och 

regionalt genom att bjuda in politiker och 

förklara för dem hur verkligheten ser ut 

för den enskilde skogsägaren. Vi kan även 

göra nytta genom att skapa underlag för 

motioner. 

skogsmark till naturvårdsändamål 

enligt den ”fi nska modellen” 

kommer att testas på försök 

på initiativ av skogsägarrörelsen. 

Modellen bygger i stort på 

att intresserade skogsägare 

själva anmäler sitt intresse för att 

skydda mark efter de behov som 

fi nnas att skydda olika naturtyper 

enligt Naturvårdverket och länsstyrelserna. 

försöket kommer att pågå ett 

antal år och sedan utvärderas. 

Petter olsson 

1a. Kapitalförsörjningen till investeringsverksamhet 

i inlandet. 

1b. Den gradvisa nedmonteringen av 

grundläggande infrastruktur. 

2. Prioritera en eller två sakfrågor och driva 

dom både regionalt och nationellt med de 

begränsade resurser vi har. 

Vilka frågor är viktiga 2010? 

• Näringspolitiska frågor som är 

aktuella just nu och kommer att 

vara aktuella i framtiden är vattenfrågorna 

liksom skogens roll i 

klimatarbetet. 

• Skattefrågor av olika slag 

kommer alltid att var aktuella på 

något sätt. 

bJörn SKogH 

5

6 

nyheter 

Kraftsamtal för lönsamhet 

om du vann en miljon kronor – skulle du sätta in dem på ett checkkonto eller ta professionell hjälp att 

förvalta dina pengar? 

– ”Vi vet att de flesta av våra medlemmar har en ambitiös målsättning med sin skog - Kraftsamtal är 

ett bra sätt att väga ihop skogsägarens mål tillsammans med ekonomi och skogsskötsel” säger olof 

falkeström som varit med att ta fram den nya tjänsten Kraftsamtal. 

Kraftsamling Skog syftar inte 

bara till att höja produktionen. 

Målet är snarare att i vid bemärkelse 

att höja lönsamheten. 

En vettig planering av ekonomi 

är också viktigt. Annars kan 

lätt stora värden gå förlorade 

p.g.a. felaktiga kapitaluttag eller 

olämplig beskattning. 

Under hösten genomfördes en 

pilotstudie för den nya tjänsten 

Kraftsamtal – ett möte på ungefär 

två timmar mellan skogsägare, 

skogsinspektor och en 

skogsekonom från Lrf-konsult. 

Kraftsamtal är en produkt som 

Skogsägarföreningarna och 

LRF-Konsult tagit fram tillsammans. 

Tanken är att samtalet 

ska leda fram till en lämplig 

sammansättning av intäkter, 

kostnader och en ungefärlig 

modell för hur deklarationen 

skall läggas upp. 

Eftersom höstens pilotsamtal 

föll mycket väl ut kommer ytterligare 

150 medlemmar att få 

erbjudande om ett Kraftsamtal 

under våren. 

– Inför samtalet får skogsägaren 

ett antal frågor att fundera över. 

Vad du vill med ditt skogbruk? 

Vilka är dina mål? Hur mycket 

tid vill du lägga på eget arbete 

på fastigheten? Vilket behov av 

pengar har du för privat bruk?, 

berättar Olof Falkeström. 

Per-Erik Kristoffersson var en 

av de medlemmar som deltog 

i piloten. Han har ägt sin skog 

i över 40 år och för hans del 

bjöd samtalet på en hel del nya 

infallsvinklar. 

– Jag hade förberett mig något 

så när och samlat ihop en del 

frågor jag gått och grunnat över. 

Jag tycker att vi fick möjlighet 

att reda ut dessa frågor som 

handlade mycket om hur jag 

på bästa sätt genomför ett 

generationsskifte. Kraftsamtalet 

är en möjlighet att reda ut saker 

man går och funderar över, säger 

Per-Erik. 

Mattias Olofsson är skogsinspektor 

i Gimån, under hösten 

deltog han i två pilotsamtal. 

Inför dessa hade han förberett 

sig med att läsa in sig på på 

respektive fastighets skogsbruksplan. 

I Kraftsamtalet är det inspektorns 

roll att utifrån läget på en 

fastighet föreslå lämpliga åtgärder 

och göra en uppskattning av 

vad dessa kommer att innebära i 

inkomster och kostnader. 

– Samtalet är en möjlighet att 

lyfta blicken och få syn på hela 

fastigheten med allt vad det 

innebär av skogliga åtgärder och 

ekonomi. Beroende 

på hur skogsägaren 

använder sin 

fastighet kan 

samma åtgärd 

innebära olika 

saker. För mig 

personligen 

är det naturligtvis 

också 

värdefullt 

att få lite 

repetition 

på vissa delar 

kring ekonomi, 

säger Mattias 

Olofsson. 

Skogsekonomen 

tittar på skogsägarens 

skattemässiga förutsättningar, 

delvis utifrån 

tidigare års deklaration. 

Tillsammans resonerar man 

sig fram till en lämplig plan 

för vilka åtgärder som skall ske 

och hur intäkter och kostnader 

skall fördelas. Behov av pengar 

för eget behov vägs in. Målet 

är att hitta en nivå som lämplig 

både för fastighetens skötsel och 

skogsägarens behov, samtidigt 

som den inte ger oönskade skatteeffekter. 

Kraftsamtalet ger med andra 

NWP tar tåget 

ord en helhetsbild. 

– Alla har vi luckor i våra sakkunskaper, 

för att få en riktig 

helhetsbild av fastigheten samlar 

vi rätt kompetenser i rummet 

under samtalet, menar Olof 

Falkeström. 

Han tror och hoppas att Kraftsamtalet 

kan bli en hjälp på traven 

i arbetet med att formulera 

en egen målbild för skogen, där 

skogliga insatser balanserar med 

ekonomiska förutsättningar. 

Erfarenheten är att samtalet 

ger god vägledning för att ta 

rätt beslut både om skogens 

skötsel och hur de egna 

uttagen kan ske. 


nu är det tåget som gäller när nWP i Sikås ska frakta massaved till pappersindustrierna vid kusten, 

i retur kommer timmer från kusten. 

Järnvägsbanken fanns kvar, men 

rälsen revs någon gång under 

80-talet. Nu i vinter har Banverket 

byggt en helt ny sträcka 

på 250 meter längs den gamla 

banken för att ansluta sågverks- 

området till det befintliga nätet. 

– Det här är en väldigt fördelaktig 

lösning, både kostnadsmässigt 

och miljömässigt. Rent 

logistiskt är det också en fördel 

för oss att få in en stor volym 

timmer, eftersom det ger oss 

möjlighet att anpassa lossningstiden, 

säger Henrik Jönsson, 

platschef i Sikås. 

På sikt hoppas han på att NWP 

ska kunna köpa loss tomten 

på andra sidan banvallen för 

att skapa en särskild terminalhantering 

för massaved samt 

förenkla för arbetet vid lastning 

och lossning. 

Petra Järnbert

Jag tycker att vi fick möjlighet att reda 

ut dessa frågor som handlade mycket 

om hur jag på bästa sätt genomför ett 

generationsskifte. 

Premiärturen från NWP i Sikås var det här tåget, 16 järnvägsvagnar med 

massaved på väg till Väja. Det motsvarar 14 lastbilar. 

foto: HenriK JönSSon 

NEDSLAG: 

Marknad 

träVaror 

Fredrik Nordin, 

Marknadschef, 

nWP 

Under 2009 har 

trävarumarknaden 

förbättrats 

avsevärt både med tanke på 

priser och lagernivåer för NWP. 

Läget inför årets säsong ser med 

andra ord betydligt bättre ut. 

Vintern har dock kommit även 

till den europeiska kontinenten 

vilket gör att efterfrågan 

kommer att vara lägre under 

några månader till följd av att 

byggaktiviteten avstannar. För 

våren ser vi ännu inga tecken på 

att efterfrågesituationen kommer 

att förändras till det sämre 

än vi upplevt under senare 

delen av 2009. Fortfarande är 

produktionsneddragningarna 

i Finland, Tyskland, Österrike 

och Ryssland så pass stora så 

att utbudet bedöms lägre än 

efterfrågan. Det kan dock under 

första kvartalet momentant bli 

det omvända beroende på hur 

lång vintern blir. 

FaStiGHeter 

enar augustsson, fastighetsmäklare, 

norrskog 

Marknaden är 

något svårbedömd 

för 2010, 

men min prognos 

är en fortsatt stor 

efterfrågan på 

skogsfastigheter. 

Stigande konjunktur, en fortsatt 

låg ränta och en virkesmarknad 

som ser lovande ut. Samtidigt 

ser de flesta skogsägare sitt 

skogsägande som en långsiktig 

investering. 

Även jaktmöjligheterna och 

framför allt känslan av att äga 

skog värderas mycket högt. 

Sammanfattningsvis finns det 

fler positiva signaler än negativa 

för 2010. 

marknadsanalys 

timmer 

OcH maSSa- 

Ved 

olov Söderström,Virkeschef 

norrskog 

Efter en delvis 

turbulent senhöst med produktionsstörningar 

p.g.a. milt och 

fuktigt väder då framförallt sågverken 

i Syd- och Mellansverige 

hade stora försörjningsproblem 

har nu virkesmarknaden gått 

in i en lugnare fas. Efterfrågan 

på timmer och massaved är 

fortfarande mycket god men i 

och med vinterns inträde skapas 

stabilare avverkningsbetingelser. 

Efter en svacka i spåren 

av finanskrisen har utbudet av 

avverkningsrätter och leveransvirke 

normaliserats under 

hösten, sannolikt som en följd 

av prishöjningar på både timmer 

och massaved. 

SKogSbränSle 

Catharina andersson 

Chef biobränslen, norrskog 

Den senaste tidens 

kalla väder 

har medfört att 

efterfrågan på 

färdigt bränsle 

ökat. Även om 

många större 

användare köpt på sig lager av 

råvara, så har kylan medfört att 

bearbetning och även transporter 

av bränsle försvårats. De 

som har lager av bränsle och 

fungerande transporter kommer 

därför alltid att vara vinnare. 

Inom Norrrskogs/NWP- område 

har nedläggningen av ACBs 

spånskivefabrik gjort att bristen 

på sågspån dämpats något. För 

NWP-sågarna har placeringen 

av sågspånsvolymerna inte varit 

något problem hittills. 

Man börjar kunna se en minskad 

tillgång på skogsbränslen 

som följd av en lägre avverkningstakt 

i skogen. Däremot har 

effektiviteten ökat på de uttag 

som görs, bl. a. genom flisning 

vid väg ute i skogen. 

7

”Det är inte bara 

i Jämtland det är kallt” 

Varje träplanka som säljs någonstans i världen är av godo för trävarumarknaden – och därmed för norrskog 

Wood Products. 

Så målar vd Jonas bengtsson en grov bild av marknaden. 

allt hänger ihop. 

8 

porträttet 

– det är inte bara i Jämtland 

det är kallt, konstaterar Jonas 

Bengtsson den här vackra 

vinterdagen. 

Han låter lite bister. 

Kylan i Europa har bromsat 

upp byggnationen mer än 

förväntat i januari. 

– Vi hade inte räknat med att 

det skulle bli fullt så svinkallt. 

Visste du att i Holland får 

man inte jobba utomhus om 

utetemperaturen ligger under 

-6 grader? 

Det är med stor spänning Jonas 

Bengtsson följer utvecklingen 

i branschen de här första veckorna 

in på det nya året. 

– Vi är fortfarande gynnade av 

en svag svensk krona och av låg 

produktionstakt i Finland och 

Ryssland. Men det är realistiskt 

att tänka sig att båda dessa 

länder snart är på banan igen. 

Har vi lite flyt sammanfaller det 

med en ökad efterfrågan, inte 

minst i Västeuropa, säger Jonas 

Bengtsson. 

Så fort konsumtionen ökar 

i Västeuropa innebär det ett 

uppsving på den svenska 

trävarumarknaden, en planka 

som säljs till USA eller Kina 

påverkar också marknaden men 

det märks inte lika direkt. 

Fortfarande är prognoserna 

för nybyggnationer låga, såväl 

i Sverige som i flertalet övriga 

köparländer och det är renoveringar 

och Rot-sektorn som 

står bakom den senaste tidens 

uppgång. 

– Men svåra tider har haft det 

goda med sig att NWP fått ett 

ökat kundfokus i hela organisationen, 

menar Jonas Bengtsson. 

En ideal NWP-kund har med 

åren blivit allt tydligare i konturerna 

och i den nya affärsplan 

som togs fram under hösten tar 

NWP krafttag för att nå ut till 

en specifik typ av kund. 

– Vi måste rikta oss mot kräsna 

kunder som kräver svåra saker 

av oss. Kunder som har höga 

tekniska krav på kvalitet och 

speciella dimensioner, liksom 

höga förväntningar på oss vad 

det gäller servicenivå och flexibilitet. 

De betalar i regel lite 

bättre och det gäller att vi blir 

en leverantör av betydelse så att 

vi inte blir den första som förlorar 

ordern när svångremmen 

dras åt, menar Jonas Bengtsson. 

ett sätt att närma sig den 

här typen av kunder är att vara 

lyhörd. 

– Länge var till exempel 

granens kvistegenskaper den 

främsta kvalitetsfaktorn vid 

försäljning men på senare år 

har längdkravet kommit att bli 

en lika viktig egenskap. Idag 

Länge var granens kvistegenskaper den 

främsta kvalitetsfaktorn vid försäljning 

men på senare år har längdkravet kommit 

att bli en lika viktig egenskap. 

gör vi stora ansträngningar för 

att möta kundens längdkrav. 

Dessutom har vi fördjupat vår 

marknadsföring. I Frankrike 

har vi bytt säljkanal för att nå 

ut till fler och mindre kunder 

och vi försöker generellt få bort 

mellanled i försäljningsprocessen, 

berättar Jonas Bengtsson. 

Med kvalitet som ledmotiv 

står NWP väl rustat när den 

allmänna ekonomiska konjunkturen 

tar fart igen. 

– Idag har vi en toppmodern 

sönderdelning på alla såglinjer, 

förvaltar vi den nya tekniken 

rätt blir vi både mer flexibla 

och mer effektiva i arbetet med 

att tillfredsställa kunden, säger 

Jonas Bengtsson. 

En annan förutsättning är 

den fina råvaran. Tillbaka till 

skogen och dess beskaffenhet är 

det uppenbart att råvaran håller 

måttet även för den kräsnaste 

av kunder. 

NWP - SåLD VOLyM PEr LAND 2009 

Sverige 42% 

norge 15% 

nederländerna 7% 

tyskland 7% 

Marocko 6,5% 

övriga 22,5 

– Vi har ett ganska senvuxet 

virke med relativt små kvistar, 

vilket innebär att vi har en stor 

andel virke som lämpar sig för 

synlig användning i golv, dörrar, 

fönster, innertak, paneler och i 

viss utsträckning lister, menar 

Jonas Bengtsson. 

Den kvalitetsdrivna prisskillnaden 

är grunden för vår betalningsförmåga 

för timret. Utöver 

det måste vi prestera bra och ta 

betalt för god längdanpassning, 

hög service och leveranssäkerhet. 

De senare kraven har stark 

koppling till råvaruförsörjningen 

och här ser Jonas Bengtsson 

ett tydligt förbättringsområde. 

– Skog är genuint svårmätt 

och jag vet att Norrskogs nya 

fältorganisation gör massor 

för att förbättra framförhållningen 

men för att bli riktigt 

vassa måste vi förbättra vår 

träffsäkerhet och få en bättre 

överblick över vad som finns i 

pipeline, menar han. 

– Vi behöver planerbara 

prognoser årsvis, kvartalsvis och 

månadsvis för att kunna ha en 

bra planering av vår industriproduktion 

och försäljning, där 

trädslags-, diameter- och längdfördelning 

alla är viktiga delar 

för att kunna vara framgångsrik. 

På sikt har han stor respekt för 

timmerförsörjningsfrågorna. 

– För stunden har vi gott om 

timmer men det gäller att vi kan 

skapa höga förädlingsvärden. 

Under den senaste högkonjunkturen 

som varade mellan 

2005 och 2008 fanns det 

enorma stormlagret efter 

Gudrun och Per att ösa ur. 

Nästa högkonjunktur förutsätter 

nyavverkat timmer och det 

utgör en viktig skillnad. 


bilD: evA everTSSoN

FAKTA: JONAS BENGTSSON 

familj: gift och har tre barn. 

Ålder: fyller 40 i år. 

bor: i ovansjö utanför Ånge. 

Gör: Vd, Norrskog Wood Products 

gran eller tall? gran! Den är snygg och 

70 procent av NWPs tillverkning är gran. 

äter helst: Älgkött, helst hemmaskjuten. 

för att hålla sig uppdaterad om branschen läser 

Jonas dagligen: Nordisk träteknik, Mentor online, 

Dagens Nyheter, Dagens Industri och The Economist 

9

10 

dItt sBo 2010 

”En stående höjdpunkt är 

2009 är lagt till handlingarna. nytt i norrskog har talat med alla sbo-ordföranden om de mest lyckade 

aktiviteterna under året som gick- och om förhoppningarna för 2010. 

berg • torbjörn Persson 

Höjdpunkt 2009 

• Mest givande var den skogs-, och lantbruksdag vi arrangerade tillsammans med 

lrf på Torsten Medalens fastighet i Säter i somras. lokala serviceföretag fanns på 

plats för att presentera sina varor och tjänster för de närmare 400 besökarna. 

• En stående höjdpunkt är samarbetet med samerna, vi har bland annat bjudit in 

Norrskogs medlemmar att bevista kalvmärkning och renslakt. Allt för att förbättra 

våra kunskaper och skapa större förståelse. 

förhoppningar för 2010: vi ser fram emot ett utökat samarbete med lrf och 

att vi kan förlägga så många aktiviteter som möjligt till vår demonstrationsgård i 

kraftsamling skog. 

gimån • göran eriksson 


• Vi har haft ett mycket händelserikt år, resan till USA blev helt enastående, skogs-, 

och lantbruksdagen granboda blev väldigt bra liksom skogsdagen på temat Skogen 

som skafferi med laila Spiik. 

förhoppningar för 2010: Det kostar att ligga på topp så 2010 tar vi det lite 

lugnare, vi fortsätter samarbetet kring Granboda och försöker förnya oss genom att 

titta lite på djurhållning och mat. en resa blir det också men en kortare än i fjol. 

borgsjö-Haverö • Margareta Stenberg 


• Premiären för skogs-, och lantbruksdagen Granboda var vår stora 

höjdpunkt, ett samarbete mellan LRF och Norrskogs tre skogsbruksområden 

Borgsjö-Haverö, Gimån och Torp-Stöde som drog 500 besökare. 

Nu utvärderar vi arrangemanget för att göra det ännu bättre 2010. 

förhoppningar för 2010: Vi hoppas på ett gott produktionsår, god kontakt 

med gamla och nya skogsägare och på ett fortsatt gott samarbete 

med närliggande sbo-råd. 

Härnösand • Jan bylund 


• Vi har haft två lyckade skogsdagar, en för självverksamma och en på 

temat grot-hantering som var väldigt välbesökt. 

• En annan höjdpunkt vill jag påstå är våra utmärkta entreprenörer med 

sina lojala medarbetare som gör ett fantastiskt jobb i vårt område. 

förhoppningar för 2010: Skogsdagar är många gånger underskattade, 

man lär sig alltid något nytt och att träffas betyder mer än man riktigt 

tänker på. I år ska vi ha en skogsdag om återväxt, många gamla diken 

gror igen och det fi nns alltid behov av att rensa upp.

samarbetet med samerna” 

indalen • erik öhlén 


• Vi hade en bra ekonomikväll i samarbete med LRF Västernorrland, 

föredragshållarna birgitta löthman och Thure eriksson var mycket 

uppskattade. 

• Höstmötet där Lars-Åke Melin stod för både musik och underhållning 

var en annan höjdpunkt. 

förhoppningar för 2010: vi har planer få till en skogsdag tillsammans 

med Medelpad östa och Sundsvall under hösten. vi ser något i stil med 

Gussjö 2008 framför oss, gärna ännu större, man måste sikta högt! 

vi planerar att ha röjningskurser för nya skogsägare och ungdomar och 

kortkurser i Nya Tiders Skog. 

Kramfors • örjan Könberg 


Krokom • Magnus Magnusson 


• Husdjursdagen i Alsen har ett 50-talet utställare och ungefär 1300 besökare, 

där hade Norrskog en monter med fl era aktiviteter för både vuxna och barn. 

• Under en skogsdag besökte vi sågverket i Hissmofors och tittade på det nya 

hyvleriet, senare samma dag tittade vi på en ny bioklipp, en så kallad Vimek 

606 biocombi som en entreprenör demonstrerade för oss. 

förhoppningar för 2010 

• Grot-återvinning är temat för den stora skogsdag vi planerar att genomföra 

under våren tillsammans med Östersund och Åre. Sen avslutar vi alla studiecirklar 

i kraftsamling skog under året. 

dItt sBo 2010 

• Vi var sex råd som gick ihop och erbjöd Bengt-Åke Alrikssons seminarier om röjning på 

tre olika platser, intresset var bra. 

• Vi märker att det fi nns ett stort intresse för GPS, när vi hade en information i början av 

december kom det ett 50-tal, många av dem var intresserade av någon form av utbildning 

på området. 

förhoppningar för 2010: Skadoms plantskola fyller 50 år i år och det fi rar vi genom att 

tillsammans med Sollefteå arrangera en större skogsdag på plantskolans område i augusti. 

Medelpad östra • Per dahlin 


• Tjejerna i rådet kuppade och föreslog modevisning under höstmötet. Vi bjöd in servicecentralen 

som hade med sig hela Husqvarnas sortiment av byxor, jackor, regnskydd och 

hjälmar, dessutom visade vi hela Norrskogs sortiment och det var en strykande åtgång 

trots att det inte var världens mest vana mannekänger som intog ”kattvalken”. 70-talet 

personer i publiken fi ck sig ett gott skratt. 

förhoppningar för 2010: verksamhetsplanen är inte tagen men vi planerar bland annat 

att bjuda in alla nya medlemmar till en träff där rådet och personal i distriktet får möjlighet 

att presentera sig. Sammanhållningen i Medelpad-Östra är god, den sammanhållningen 

värnar vi om. 

11

12 

dItt sBo 2010 

Det goda samarbetet med inspektorerna kommer 

att fortsätta i syfte att stärka Norrskogs 

varumärke inom skogsbruksområdet. 

ragunda • P-g Strömmer 


• Traktorracet i Ammer i juli. Arrangemanget besöktes av två tusen personer 

varav cirka 800 hälsade på i Norrskogs tält där kaffe serverades och sbo-rådet 

informerade om verksamheten inom skogsbruksområdet. 

• Skogsdag i Krokvåg i oktober. Dagens markvärd Jan-Erik Andersson bjöd på ett 

omfattande och intressant program i skogen med temat självverksamhet. Dagen 

avslutades med ett studiebesök vid högforsens kraftverk där 50-talet besökare 

bjöds på kolbullar. 

förhoppningar för 2010: Rådet planerar för ett fl ertal aktiviteter, skogsdagar och skogskvällar med början under våren. Det goda samarbetet 

med inspektorerna kommer att fortsätta i syfte att stärka Norrskogs varumärke inom skogsbruksområdet. 

Sollefteå • Po Hedström 


Strömsund • göran espmark 


• Den studieresa som områdets medlemmar gjorde till Ryssland 

veckan efter midsommar gav värdefulla kunskaper om ett annorlunda, 

ojämlikt och fantastiskt land med till synes obegränsat med skog och 

utvecklingsmöjligheter. 

• Vidare kan nämnas en Norrskogskväll med Andreas Gyllenhammar 

som gav i en fängslande föreläsning om vårt allvarliga klimattillstånd. 

förhoppningar för 2010: rådets stora uppgift under året blir att fi nna 

nya och tidsenliga arbetsmetoder för sbo-verksamheten och att få den 

att fungera bra i vårt stora område. Angående aktiviteter så planerar vi 

att även i år resa till ryssland – denna gång en något längre resa. 

Sundsvall • inga öström 


• Ett tema under året har varit GPSer och hur vi kopplar ihop den med våra 

skogsbruksplaner, intresset är stort nu när en ny generation skogsägare 

kommer in i bilden. 

• Bengt-Åke Alrikssons seminarium om röjning var mycket uppskattat. 

förhoppningar för 2010: vi ser fram emot att får vår nye distriktschef erik 

björklund på plats. Dessutom känns det som att konjunkturen håller på att 

vända vilket gör att många känner sig taggade. 

• Det jag tycker vi lyckades bäst med under året var Ljungandagen, där vi i år hade fl er 

aktörer med skoglig koppling än tidigare. 

• Om man med lyckade arrangemang menar stort antal deltagare måste resan till 

Östavallssågen nämnas. Min känsla är att alla som var med på den och även besökte 

det fl iseldade värmeverket i Matfors var nöjda. i skrivande stund är det 26 minus grader 

utanför mitt fönster, så fl isen lär komma till användning. 

förhoppningar för 2010 

Vi har inte lagt vår verksamhetsplan för 2010 än, men det jag tror vi ska försöka satsa 

på är en längre studieresa, kanske i samarbete med fl era sbo:n. Vidare ska vi fortsätta 

med Ljungandagen. Det är rådets förhoppning att nå så många medlemmar som möjligt, 

och vi hoppas att vår verksamhet är lika varierad som medlemskåren.

Södra lappland • Åke Hamberg 


• Första veckan i maj gjorde vi en studieresa till Skottland, vi var 

ett 30-tal deltagare och det var väldigt intressant att se det lilla 

skogsinnehav de har som till viss del består av väldigt stora träd 

som man måste vara en tre fyra man för att omfamna. 

förhoppningar för 2010: Vi har idag en fungerande produktion, 

virkesanskaffningen är god och vi ser fram emot att konjunkturen 

nu vänder uppåt igen. Över huvudtaget känns marknaden mer 

stabil än vid samma tidpunkt förra året vilket ger en mer possitiv 

syn på framtiden. 

torp Stöde • göran Mattsson 


• Gott samarbete med LRF och våra närliggande sboråd 

resulterade bland annat i den lyckade skogs-, och 

lantbruksdagen granboda med 500 besökare. Tidpunkten 

i slutet av semestern verkade lämplig och när vi 

nu planerar för en andra upplaga är det intressant att 

spåna kring hur Norrskog kan synas ännu mer under 

nästa arrangemang. 

förhoppningar för 2010: Just nu har vi 30 anmälda till 

den resa vi gör till nordvästra uSA tillsammans med Jan 

Hedberg i slutet av april, det fi nns ett antal platser kvar 

så skynda dig att anmäla dig, dollarn står på vår sida i 

år! utöver resan till uSA planerar vi en ekonomikväll på 

temat generationsskifte. 

dItt sBo 2010 

Åre • lars-gunnar nilsson 


• Som vanligt hade Norrskog en monter på Fäviken Game 

Fair, mässan har ungefär 250 utställare och 30 000 

besökare under tre dagar i slutet av juli. vi bjöd på kaffe 

och berättade om grundtanken med Norrskog. 

förhoppningar för 2010: Trots den stora besvikelsen över 

ockesågens nedläggning måste vi ändå lägga den här 

historien bakom oss och gå vidare mot nya utmaningar. vi 

planerar bland annat att göra en fyradagars studieresa till 

Norge tillsammans med distriktet. 

en stor förhoppning är också att få se fl er leveranstrogna 

medlemmar som förstår nyttan av att vara medlem i Norrskog. 

ett bra pris för stunden slår inte medlemsnyttan ur 

ett mer långsiktigt perspektiv. 

östersund • erik gudmundson 


• Vi genomförde två fi na skogsdagar på våra två demogårdar 

i Hölje och i Fugelsta, i Hölje hade vi strålande sol och bra 

uppslutning i skogen. Tyvärr ösregnade det hela dagen när vi 

var i fugelsta men eftersom det fanns möjlighet att titta på 

hustimring, en möbelutställning och gott fi ka hade ändå över 

tvåhundra letat sig ut till gården. 

förhoppningar för 2010: under året kommer Östersunds sbo 

att satsa på skogskvällar och en skogsdag om bioränsle. 

eftersom det är valår kommer vi att försöka ha så mycket 

kontakt med politiker som möjligt för att föra fram frågor om 

skogsbruket som vi tycker är viktiga. 

13

Webben 

Norrskog har en ny hemsida i 

pipline med snyggare och mer 

modern design. Dessutom har 

den en sökfunktion för all personal 

och alla förtroendevalda som 

är kopplad till en karta. 

14 

medlem 

Nu har vi e-postadresser till hela 

1836 medlemmar! 

– dessutom har 1104 medlemmar 

loggat in på medlemswebben. 

läS Mer PÅ: WWW.norrSKog.Se 

Hallå där 

Mia Boman! 

Vid årsskiftet efterträdde du 

erika lundin som webbredaktör 

på norrskogs 

informationsavdelning, har 

du funnit dig tillrätta? 

– Absolut! Sammantaget 

känns det som att många bitar 

fallit på plats. Dels har jag en 

bakgrund på reklambyrå och 

dels är jag norrskogsmedlem i 

tredje generationen. Det känns 

bra att ha en viss kunskap om 

föreningen med mig i bagaget. 

Vilka stora utmaningar ser 

du framför dig just nu? 

– Just nu känns allt som en 

utmaning! Bland annat står vi 

i startgropen för att ta fram en 

marknadsföringskampanj som 

syftar till att öka virkesfångsten, 

det blir en stor utmaning! 

norrskogs årsmöten 2010 

Välkommen att delta i årsmötet i ditt skogsbruksområde. boka in 

datumet redan nu. 

På årsmötet deltar ditt lokala sbo-råd, representanter från styrelse 

och ledning i norrskog och nWP. 

Kramfors Måndag 22/3 19.00 Centrum, Ullånger 

Medelpad Östra Måndag 22/3 19.00 Ljustorps Bygdegård 

Gimån Måndag 22/3 19.00 Björknäsgården, Gimån 

Sollefteå Måndag 22/3 19.00 Markusgården, Näsåker 

Södra Lappland Tisdag 23/3 19.00 Varpsjö bygdegård 

Strömsund Tisdag 23/3 19.00 Folkets Hus i Strömsund 

Borgsjö-Haverö Tisdag 23/3 19.00 Alby Församlingshem 

Åre Tisdag 23/3 19.00 Hållandsgården 

Krokom Onsdag 24/3 19.00 Ava Garden, Dvärsätt 

Berg Onsdag 24/3 19.00 Orrgården, Oviken 

Härnösand Onsdag 24/3 19.00 Älandsbro Folkets Hus 

Sundsvall Onsdag 24/3 19.00 Sidsjö hotell, Arhur Engbergs väg 11 

Östersund Torsdag 25/3 19.00 Mr Husman, stadsdel norr Östersund 

Indalen Torsdag 25/3 19.00 Värdshuset i Liden 

Torp-Stöde Torsdag 25/3 19.00 Kapellgården, Boda 

Ragunda Torsdag 25/3 19.00 Hotell Östjämten, Kälarne 

Stockholmsklubben Onsdag 7/4 19.00 LRF-huset, Franzéngatan 6, Stockholm 

Personalnytt 

Jörgen ingvarsson, för närvarande skogsinspektor 

på Distrikt Syd, börjar den 1:a februari som 

produktionsinspektor på Distrikt Väst. 

annica Westin, Westin börjar i mars på Norrskog 

som löneadministratör/personalassistent. 

Ulrika isvén, tidigare vikarie på 

Kraftsamling Skog, börjar den 1:a mars sitt 

vikariat som skogsinspektor på Distrikt Syd. 

thomas larsson tillträdde tjänsten som skogsinspektor 

på Distrikt Syd, med placering i Gällö, den 7:e december.

Skogsägarskola i vår 

när denna tidning går till tryck håller skogsinspektor fredrik Horn som bäst 

på att förbereda sig för Skogsägarskolan som går av stapeln i Sundsvall i 

februari, en utbildning som främst vänder sig till relativt nya skogsägare. 

Skogsägarskolan arrangeras 

av LRF Konsult Skogsbyrån 

i samverkan med Norrskog 

och Swedbank. Utbildningen 

genomförs under tre kvällar. 

Den första kvällen ger Swedbank 

en grundläggande information 

om vilka juridiska regler 

man berörs av som skogsägare 

liksom tips på vad banken kan 

hjälpa skogsägare med. Den 

andra kvällen berättar LRF 

Konsult om skogsekonomi 

och skatteregler och den tredje 

kvällen informerar Norrskog 

om allt från skogsskötsel till 

hur man kan öka lönsamheten 

på sin skogsfastighet. 

Fredrik Horn tar avstamp i det 

daniel Åkermark påbörjade 

den 1:a december sitt vikariat so 

skogsinspektor i Kramfors. 

faktum att varje skogsägare är 

en egenföretagare. 

– En skogsägare har samma 

ekonomiska förutsättningar 

som alla andra företagare. 

Skogsmark är en producerande 

resurs, i likhet med annan 

tillverkande industri. Därför är 

det viktigt att skogsägaren gör 

sig en aff ärsmässig bild av sin 

fastighet, där varje investering 

blir lönsam på sikt. Jag tror till 

exempel att en markberedning 

eller en röjning många gånger 

upplevs mer som en kostnad 

än som en investering, menar 

Fredrik Horn. 

– Vi kommer också att gå 

igenom måttslag och sortiment 

Magnus eriksson vikarierar från 

och med den 1:a januari på Distrikt Syd. 

erika lundin har tillträtt som 

personalchef den 1:a november. 

Mia boman 

är ny webbredaktör på 

informationsavdelningen från 

och med 11:e januari. 

i skogsbruket, handelstermer 

som är bra att kunna för att tala 

rätt språk i branschen, tillägger 

han. 

Fredrik Horn 

• Skogsägarskolan kommer under 

våren att arrangeras på olika 

platser i Norrskogs område. 

läS Mer PÅ: WWW.norrSKog.Se 

Checken kan användas som 

delbetalning hos valfri utbildare, 

för en kurs eller studiecirkel 

som leder till godkänt 

motorsågskörkort på minst 

B-nivå. Observera att det alltså 

även är möjligt att utnyttja 

checken till att gå vidare till 

högre nivåer för dig som redan 

har AB-körkort, dock endast en 

check per person. Utbildningen 

måste innehålla kompletterande 

medlem 

!du glömmer 

väl inte att gå 

in och kolla i 

kalendariet på 

norrskog.se 

Säkerhetscheck 

på 2 000 kronor 

Jobbar du aktivt inom privatskogsbruket? 

Med pengar från landsbygdsprogrammet erbjuder 

Säker skog skogsägare en rabatt på 2 000 kronor 

vid utbildning och utfärdande av motorsågskörkort. 

utbildning rörande hållbart 

användande av motorsågen. 

Checken kan även utnyttjas av 

”vedhuggare” och andra som 

jobbar på en privat skogsfastighet, 

men inte anställda eller 

elever där skolan bekostar 

utbildningen. 

Kompendium, cirkelhandledning 

och säkerhetscheck kan 

laddas ner på www.sakerskog.se 

15

LRFs projekt Förnybar energi 

På gång just nu: 

Investera i Vindkraft 

Informationsturné tillsammans 

med LRF Konsult 

Visst kan alla vara med och investera i 

vindkraft! Kom och lyssna på hur du som 

företagare och/eller skogsägare kan göra 

lönsamma investeringar i vindkraft 

Biogas träff i Dvärsätt 

Preliminärt datum 18 februari 

Lyssna på hur Yttergärde lantbruk gjort för 

att byggas sin biogasanläggning, även allmän 

information om förutsättningar för att bygga 

gårdsbaserad biogas. 

Flisvedsuttag från åkerkanter, 

inägor och skogsbilvägar 

Det stora intresset för våra träffar i Östersund 

och Örnsköldsvik skapar underlag för ett fortsatt 

arbete för ökat flisvedsuttag. Ytterligare träffar 

planeras för områderna Sundsvall och Ådalen. 

Just nu genomför vi flisvedsinventering av sex 

byar för att få ytterligare kunskap om ekonomi 

och uttag av detta sortiment. 

För intresseanmälan och information 

kontakta projektledaren i Jämtland: 

Andreas Hägglund, 063-55 10 89 

andreas.hagglund@lrf.se 

Watch out for copies. 

Motorsåg MS 260 

Stark proffssåg som passar både till 

gallring och avverkning. 

• Lättstartad med ElastoStart 

Plus systemet 

• E-matic system sparar både 

sågkedjeolja och pengar 

• Verktygslöst tanklock, öppnas 

och stängs enkelt utan verktyg 

Ord. pris 6 290:- Nu 4 990:- 

Erbjudandet gäller t.o.m 2010-03-31. 

www.stihl.se 

MS 260 Ljudtrycksnivå** 99 Ljudeffektnivå** 111. Vib. V/H***3,6/4,1 

** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2,5 (dB(A)) *** K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2m/s 2 

SVERIGES MEST NÖJDA BILÄGARE * 

KÖR SVERIGES MEST SLITSTARKA SUV. 

Subaru Forester från 

244.900:- 

Permanent 4-hjulsdrift. 

21,5 2 cm markfrigång och 

automatisk nivåreglering. 

Standardutrustning: 

• Klimatanläggning 

• Farthållare 

• Aluminiumsportfälgar 

• Automatisk nivåreglering 

• 6 airbags och whiplashskydd 

• CD-radio med AUX-ingång 

• Läderklädd ratt och växelspaksknopp 

• Eluppvärmda ytterbackspeglar 

och framruta i nederkant 

• VDC (antispinn, antisladd och 

traction control) 

• Dragvikt B-kort 1.450-1.485 kg 

• Dragvikt E-kort 1.500-2000 kg 

Bränsleförbr bl körn 6,3-10,5 l/100 km. CO2-utsläpp 167-248 g/km. Miljöklass 2005. * AutoIndex 2009. ** Eller vid 1500, 3000 och 4500 mil. 

** 

Bränslesnåla Boxermotorer. 

Minst fel hos Bilprovningen. 

Nyhet! 

X-FIT skyddsbyxa 

och skogsjacka 

Designade funktionskläder för 

skogen. 

• Fem lagers skyddsinlägg 

med stretch för minimal vikt 

och maximal rörlighet 

• Yttertyg med stretch passar 

kvinnor och män lika bra och 

torkar blixtsnabbt med 3XDRY ® 

• Tyg med orange signalfärg 

och 3M refl exer 

® 

• Förstärkningar i Keprotech 

på utsatta delar 

Pris skyddsbyxa 3 200:- 

Pris skogsjacka 2 900:- 

FORESTER – BÄST I TEST 

mot BMW X1 och Audi Q5. 

AMS Nr 24, 2009 

Boxermotorer: 

• 2.0, 150 hk (196 Nm) 

• 2.5 turbo, 230 hk (320 Nm) 

• 2.0 Boxerdiesel, 147 hk (350 Nm) 

Hoting 0671-71 30 00 Sollefteå 0620-599 50

JONAS BENGTSSON - Norrskog

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?