Besök och möten - Kristdemokraterna

Aktiviteter – göra
Turistiska aktiviteter kan vara allt ifrån att besöka museer, aktivitetsparker och olika typer av
sevärdheter till att gå på restaurang, shoppa, åka sightseeingturer och mycket annat. Turism kan
också delas in i kategorier, som kultur-, eko-, gay-, storstads- eller landsbygdsturism – för att
nämna några.
Vissa orter har ett utvecklat strategiskt arbete för turismens utveckling och ser det som en viktig
väg för tillväxt både lokalt och regionalt. De har en fungerande infrastruktur så att människor kan
ta sig till platsen och kommunicera snabbt via mobil och dator. De har skapat samarbeten mellan
hotell, vandrarhem, restauranger, taxibolag, turistinformation och affärer som gör att besökarna
får ett trevligt bemötande. De gör det inte minst för att näringsidkarna förstår värdet av turismen.
Men de flesta kommuner har det inte.
Många kommuner har käcka slogans på infartsskyltarna. Om de inte stämmer överens med
upplevelsen vid besöket kan de dock lika gärna tas bort. Om en ort ska upplevas som ”trevlig”
eller ”spännande” är det ju de facto de människor man möter på pizzerian, i museet eller på
köpcentret som förmedlar den känsla som besökaren bär med sig från orten.
Om det saknas tydliga hänvisningar till turistattraktioner borde det ge signaler om att representanter
för den lokala politiken och det lokala näringslivet bör sätta sig ner för att ta del av
omvärldskunskap och statistik, så att de kan lägga upp en strategi som tar just den ortens
möjligheter att ta tillvara turismen. Detsamma gäller om det inte finns tillräckligt med information
om tillgänglighet för funktionsnedsatta eller barnfamiljer. Det här handlar om att hitta (eller
förstärka) befintliga sevärdheter eller evenemang och att involvera de egna medborgarna i att tala
väl om och få dit besökare.
Shopping har på många håll blivit en aktivitet som lockar både enskilda och gruppresenärer.
Gekås i Ullared är det bästa exemplet i Sverige på ett handelscentrum som långt från en storstad
byggt upp många möjligheter till handel och tjänster runt omkring, vilka sysselsätter ett stort antal
människor.
Köpcenter har en dragningskraft på kunder. Där erbjuds många gånger mer än handel, till
exempel minimässor, framträdanden och föreningsdagar. Tyvärr erbjuder köpcenter sällan en
attraktiv miljö i närområdet. Det borde vara en framtidsåtgärd när nya center planeras. Svenska
städer kan se och lära av större städer i världen. Inte minst har Barcelona arbetat framgångsrikt på
det här området, till exempel genom området Diagonal del Mar 36 .
Alltmer har det också blivit en dragkamp mellan cityhandel och externt belägna köpcenter och
handelsområden, vilket borde generera bättre samarbeten mellan fastighetsägare, handlare och
andra företagare i respektive områden tillsammans med kommunen.
”Hela Sverige ska leva” brukar framhävas, men hela kommunen behöver leva också, och då krävs
planering och samverkan, till exempel genom att kommunen utvecklar handelsetableringsplaner. 37
36 Se till exempel www.bcn.cat/parcsijardins
37 Se till exempel Trafikverkets rapport ”Integration av handel i städer”, 2011:050
31