Framtidsbygge (2,4 Mb) - Publikationer från Sveriges Byggindustrier

framtids
bygge
För ditt
val eFter
gymnasiet
”Det bästa med jobbet
är att få vara med och
skapa något som
kanske står kvar
100 år eller mer.”
”Tänk aTT
få vara
med och
skapa för
framtiden”
”Det är människorna
i projekten som gör
skillnad”
fredrik och krisiTn
är ingenjörer som
jobbar med 3d. sid 8.
Tekniker
Ingenjör
Civilingenjör
Arkitekt – Läs mer
om framtidsyrkena

VVS- OCH-
FASTIGHETS-
PROGRAMMET
E
FORTBILDNING
I yrkeslivet behöver du
hela tiden utvecklas
och lära dig nya saker.
Det finns massor av
kurser och certifieringar
för att du ska ha koll
på det senaste inom
t ex arbetsmiljö
och produktion.
VVS- OCH-
FASTIGHETS-
PROGRAMMET
FÄRDIGUTBILDNING
1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG
SOM LÄRLING
EL-OCH ENERGI-
PROGRAMMET
YRKESPROGRAM
3 ÅR
ARBETSLIVET
JOBBEN I BYGGSEKTORN
GER DIG HELA TIDEN
EN UTVECKLING,
VARJE DAG OCH I VARJE
NYTT PROJEKT.
YRKESHÖGSKOLA 2 ÅR
ARBETSLEDARE
TEKNIKER
PROJEKTLEDARE
BYGG- OCH
ANLÄGGNINGS-
PROGRAMMET
TEKNIK-
PROGRAMMET
HÖGSKOLEINGENJÖR
3 ÅR
EFTER GYMNASIET
GYMNASIET
FÄRDIGUTBILDNING
1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG
SOM LÄRLING
din VÄg tiLL
arbets LiVet
T4
VIDAREUTBILDNING
Är en bra möjlighet för dig som vill
komma vidare i karriären. Om du inte
har behörighet från början kan du
behöva komplettera på komvux.
NATUR-
VETENSKAPS-
PROGRAMMET
HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM
3 ÅR
EFTE
CIVILINGENJÖR ELLER
ARKITEKT 5 ÅR
YRKESHÖGSKOLA 2 ÅR
ARBETSLEDARE
TEKNIKER
PROJEKTLEDARE
SAMHÄLLS-
VETENSKAPS-
PROGRAMMET
I yrke
hela tid
och lära dig
Det finns mas
kurser och certifi
för att du ska ha ko
på det senaste inom
t ex arbetsmiljö
och produktion.
HÖ
F

14 11
6
8
foto: cecilia Larsson foto: julia sjöberg
foto: Wojtek gurak
foto: cecilia Larsson
en tidning för ditt val
efter gymnasiet
innehåLL
framtidsbygge på webben – Gå in på
byggare.com och std.se/jobbochframtid och läs mer!
inTervjuer
8 Kristin och Fredrik – samarbete med många dimensioner
14 Frida och Johan – de älskar att jobba under jord
20 Meklit – nyfikenhet ledde till jobbet som byggnadsingenjör
reporTage
6 3 spännande projekt
11 Miljonhem ska bli Miljöhem
uTbiLdning och jobb
4 Valmöjligheter
20 Hur gick det till när du fick jobb?
spaning
22 Jobba utomlands
23 Byggprocessen – så funkar det
framtidsbygge vänder sig till alla som ska söka utbildning
efter gymnasiet.
Utgivare: sveriges byggindustrier och
svenska Teknik & designföretagen.
Ansvarig utgivare: Lars Tullstedt och saga hellberg
Tidningen är ett samarbete med Tidningen byggindustrin
Skribenter: johanna åfreds och niclas köhler
Omslagsfoto: cecilia Larsson
Produktion: ineko ab – en del av intellectakoncernen.
www.ineko.se
Projektledning: helene dahlgren och margareta ericsson.
Grafisk Form: Therese Lundh. Illustration: Wenche arnesen
Repro: ineko ab. Tryck: sörmlands grafiska, 2012

VÄLj byggbranschen
så syns det vad du gör
på jobbet – resuLtatet finns kVar i årataL
Rita hus, led projekt, bygg vägar – det finns massor av olika jobb i ett
byggprojekt. Du kan lätt hitta det som passar just dina talanger.
Vilket av jobben du än
väljer så kan du uppleva
den där speciella
känslan av att bygga
något som är viktigt
för andra människor.
En del som arbetar i byggbranschen
sitter mest framför en dator, andra är
nästan alltid utomhus.
Mycket att välja på
Byggbranschen är full av valmöjligheter
för dig som läser på högskola.
Det finns många olika typer av utbildningar
– både breda och specialiserade.
Bygget steg för steg
Ett bygge är ett viktigt lagarbete där
varje persons kunskap och engagemang
spelar roll för slutresultatet.
I alla steg i byggprocessen finns det
byggutbildade personer inblandade.
Projektet börjar med en beställning,
ofta från ett företag, en myndighet
eller en kommun. Efter beställningen
ska allt planeras i detalj, ritas
och konstrueras. Det gäller både själva
huset, vägen, bron eller vad det nu är
som ska byggas och det övriga som
behövs – till exempel installationer
för el och VVS. Allt detta planerings­
och konstruktionsarbete görs av olika
typer av ingenjörer och arkitekter.
4
inriktningar
för ingenjörer
bygg
väg och vatten
samhällsbyggnad
lantmäteri
el, energi, VVS
man kan
också bli
planerare
konsult
arbetsledare
arkitekt
inköpare
fastighetsförvaltare
platschef
projektingenjör
Välj din väg
in i byggbranschen
och var en
av dem
som kan åka
runt på stan,
landet eller i
världen och
säga – Det
där har jag
byggt!
Därefter sätter man igång med
själva byggnadsarbetena som startar
med mätning, sprängning och andra
markarbeten. Sedan gjuter man
grunden, reser byggnadskroppen och
avslutar med att sätta upp innerväggar
och inredning. Varje del av arbetet utförs
av personer med yrkesutbildning
för sitt område.
Stort företag eller egen firma
Man kan välja jobb och man kan också
välja arbetsgivare. Man kan jobba på
stora byggföretag – byggentreprenörer
– som t.ex. Skanska, NCC, Peab eller
JM. Eller också väljer man att arbeta
på ett mindre entreprenadföretag. Det
finns även de som är egenföretagare.
Andra typer av företag är arkitektkontor
– som t.ex. White och Tengbom
– eller tekniska konsultföretag som
t.ex. Sweco och WSP. Arkitekter och
konsulter startar också gärna eget,
ensamma eller tillsammans med några
kollegor.
Hus och anläggning
Man brukar tala om att det finns två
huvudtyper av byggprojekt: hus och
anläggning. Husbyggen kan vara
enstaka villor, hela bostadskvarter,
kontorshus, industrilager – allt som
har väggar och tak. Anläggningsbyggen
är vägar, järnvägar, broar, tunnlar,
vindkraftverk, dammar med mera.
I vissa projekt arbetar man både med
hus­ och anläggningsarbeten, till exempel
nya bostadsområden.
Nytt och gammalt
Det man gör i byggbranschen håller
länge. Men ofta behöver förbättringar
göras på vägen. Då talar man om
ROT­projekt – Reparation, Ombyggnad
och Tillbyggnad. Ibland bygger
man om så att byggnaden får ett helt
nytt användningsområde.
Byggbranschen har en hel del
gamla vanor och traditioner. Men det
händer även mycket nytt. Material,
teknik, arbetssätt och samarbetsformer
ändras. Nu är miljö och energianvändning
ett särskilt hett område.
Det ger utvecklingsmöjligheter för
den som arbetar i byggbranschen.
Du blir viktig
Byggprojekten är samarbeten som är
beroende av människorna som arbetar
där. I projekten är varje detalj och
varje person viktig. I byggbranschen
finns en stolthet över vad man gör.
Det är fritt och omväxlande. Där
finns stora möjligheter att påverka sitt
arbete och att utvecklas. ●

Sveriges 10 största bygg- och anläggningsföretag: Peab, skanska,
nCC, svevia, Jm, infranord, veidekke, strabag. Wäst-Bygg gruppen,
Balfour Beatty rail
foto: arkitektbyrån henning Larsen Tegnestue
Kvarteret Hekla i
Kista – miljövänligt
och vackert
Här finns jobben i stor variation
Byggsektorn sysselsätter drygt 500 000 personer eller ca 10 procent av
det totala antalet sysselsatta i sverige. i sektorn ingår företag verksamma
inom förvaltning, projektutveckling, arkitektur, teknisk konsultation,
byggande, installation och materialtillverkning.
Sveriges 10 största konsultföretag
inom Samhällsbyggnad:
sWeCO, ÅF, WsP, ramböll, vectura, tyréns,
rejlers, grontmij, Cowi och White
Byggnaden är klassad som green Building.
allt som byggs sker med hjälp av den senaste
miljötekniken och har minimal miljöpåverkan.
Kontorshuset i Kista har även fått pris för sin
design och konstruktion.
arkitekt: Wingårdhs arkitekter
Byggentreprenör: Jm entreprenad
Vi saknar dig i byggsektorn!
kOm!
varje år blir mer än 10 000 personer inom byggsektorn
pensionärer. så kommer det att vara i många år framöver.
det behövs hela tiden nya medarbetare av olika slag.
välkommen du också!
5

1
en böLjande fasad sOm Liknar
pLOckepinn
stockholm Waterfront ligger precis bakom centralstationen
i stockholms hjärta. Byggnaden har en kongresshall för
3 000 personer och kan förvandlas till bankettsal. i huset finns
också ett hotell med vacker utsikt över riddarfjärden och stadshuset
och en kontorsbyggnad med panoramavy. Kongresscentrets
fasad omsluts av 3 500 bitar av rostfritt stål. det är tänkt att den
böljande ”plockepinnfasaden” ska samspela med rörelserna i
trafikramperna intill. ljussättningen förstärker intrycket av den
speciella fasaden på kvällarna.
Raimo Joss, 32 år, Stockholm,
arkitekt på White arkitekter:
Vad gjorde du under bygget av
stockholm waterfront?
”Jag jobbar med digital design, där programmering är ett sätt
att gestalta och hitta nya lösningar. min uppgift med stockholm
Waterfront var att ta fram ett förslag till hur de 3 500 z-profilerna
i rostfritt stål till den böljande exteriören skulle kapas till och
sedan monteras. genom en knapptryckning kunde jag måttsätta
och påverka hur plåtarna skulle ansluta till varandra. med
hjälp av programmering var antalet nya förslag som gick att ta
fram oändligt. det var fantastiskt att se hur exakt alla bitarna
passade när de monterades”.
6
3
spännande
prOjekt
du kunde Varit med Och byggt
Att jobba i byggbranschen är att sätta spår i
omgivningen. Det mesta av det du är med och
skapar kommer att finnas längre än du själv.
Oavsett om det är ett bostadshus, en park,
ett hotell...
foto: johanna åfreds
Stockholm Waterfront
foto: Wojtek gurak

foto/byggherre: midroc
3
Limnologen
skatebOard Och körsång
i prisbeLönad park
2
På en udde i Klarälven mitt i Karlstad ligger sandgrundsparken.
Parken ska fungera för alltifrån skate board åkning till körsång. den
ska uppmuntra till promenader, utevistelse och rekreation. Hela udden
har byggts om till ett våglikt landskap med kullar och dalar. tiotusentals
nyplanterade träd, buskar och lökväxter ger besökarna en upplevelse
som sträcker sig över hela året. Här kan man upptäcka bland annat
Ormbunks lunden, gräsdalen, magnoliadalen och Bokskogen. vid vattnet
finns flera kajer och bryggor där man kan slå sig ned.
Emma Pettersson, 40 år, Nacka,
landskapsingenjör/
landskapsarkitekt, Funkia:
Vad gjorde du under bygget av sandgrundsparken?
”Jag var ansvarig för växtgestaltningen och gjorde planteringsplaner.
när jag jobbar låter jag först och främst växtplatsen styra. Är det torrt,
varmt och soligt går det till exempel inte att plantera fuktälskande
växter. Jag försöker också anpassa mig till landskapet eller kvarteren
runtomkring. växternas färger är också viktiga så att de inte skär sig
mot till exempel fasaderna i närheten.”
foto: jsb
sVeriges högsta hus byggt i trÄ
när kvarteret limnologen i växjö byggdes för några år sedan
var det sveriges högsta bostadshus i trä. de åtta våningar
höga husen har stomme, bjälklag, väggar och till och med
hisschakt byggda i trä. den understa våningen är dock gjord
av betong för att ge de fyra byggnaderna stabilitet. det är fortfarande
inte så vanligt att flerbostadshus byggs i trä. de stora
bränderna i städerna på 1800-talet ledde till förbud att bygga
bostadshus i trä som var mer än två våningar höga. Förbudet
gällde ända till 1994. sedan förbudet hävdes har intresset för
att bygga med trä istället för betong ökat stadigt.
Pär Fransson, 36 år, Växjö, snickare och lagbas, JSB:
Vad gjorde du under bygget av Limnologen?
”limnologen var roligt eftersom det var ett långt projekt. det tog över två år att
bygga de fyra husen och då hann man lära känna alla underentreprenörer som
också var på plats på bygget. det kändes också speciellt att få jobba med ett
trähus av den här storleken. som lagbas var det min arbetsuppgift att leda
arbetslaget och se till att alla arbetsuppgifter sköttes. jag försökte peppa och
stötta, lite som att vara lagledare inom idrotten alltså.”
foto: privat
Sandgrundsparken
foto: funkia
7

ingenjörer
som jobbar
med
8
fredrik tranbLOm
kristin niLssOn
fakta om bim/Vdc
BIM, byggnadsinformationsmodellering, ger möjligheter att
skapa och hantera information om en byggnad under hela dess
livscykel. i datorer byggs en databas av information upp, kopplad
till en virtuell bild av byggnaden. mått, material, färg, tid och
kostnad är exempel på information som matas in i databasen.
den sammanlagda digitala informationen om ett byggprojekt
brukar kallas för en modell. datorprogrammet kan hämta
information ur modellen och visa upp den som olika vyer, till
exempel som en grafisk bild av den färdiga byggnaden eller
dess stomme. eller som en lista på byggdelar, ett begrepp som
kallas mängdning.
syftet med den nya datoriserade byggprocessen är bl.a. att
minska antalet byggfel. med Bim har man möjlighet att bygga
snabbare, med högre kvalitet och till lägre kostnad. detta
brukar kallas ökad produktivitet.
Åsikterna går isär om vad den nya byggprocessen ska kalllas.
de flesta i sverige använder begreppet Bim. andra pratar
om vdC, virtuell design och konstruktion och en del föredrar
begreppet virtuellt byggande.
TexT: nicLas köhLer
foTo: ceciLa Larsson och nicLas köhLer

kOnstruktören
som gillar fler
dimensiOner
Han ritar hus i 3D. Konstruktören Fredrik
Tranblom älskar att vrida och vända på
husen på datorns skärm. Men även det
kreativa samarbetet med andra experter.
Den nya digitala byggprocessen är framtiden,
anser han.
det är både kul och
nyttigt att rita hus i
3D. Man ser lättare
problemen och hur
de ska lösas, säger
Fredrik Tranblom,
konstruktör på företaget Kåver &
Mellin.
Han är utbildad byggnadsingenjör
med inriktning på konstruktion.
Jobbet på Kåver & Mellin är hans
första. Hans uppdrag är att rita och
räkna på konstruktioner av hus.
– Jag arbetar mest med nyproduktion
av bostäder. Men även lite med
ombyggnad, till exempel när ett nytt
våningsplan eller en ny huskropp ska
byggas på ett existerande hus, säger
Fredrik Tranblom.
Han använder en programvara
som gör det lätt att importera och
bygga vidare på arkitektens 3D ritning.
Just nu arbetar han med projektet
Elektronen, fem bostadshus med
totalt 170 lägenheter som Veidekke
Entreprenad bygger i Sollentuna, norr
om Stockholm.
– Vi fick uppdraget att göra
konstruktionsritningen. Det är ett
VDC­projekt, som står för virtual design
and construction. Allt ritas i 3D,
säger Fredrik Tranblom.
VDC är en ny byggprocess där
alla konsulter följer projektet från
ax till limpa. En dag i veckan sitter
därför alla inblandade parter tillsammans
i ett rum och arbetar: arkitekt,
konstruktör, vvs­ och elkonsulterna,
projektledaren och beställaren.
Beställaren har en VDC­ingenjör
som samordnar processen, lägger ihop
de olika konsulternas virtuella modeller
och letar efter krockar mellan olika
delar av konstruktionen eller andra fel
– Det jag tycker är bäst med det
här är att jag blir insatt i vad de andra
konsulterna gör. Jag lär mig mer om
byggandet och blir mer allmänbildad,
säger Fredrik Tranblom.
Den här nya samarbetsformen gör
jobbet roligare och mer kreativt. Hittills
är inte processen snabbare än den
traditionella processen men resultatet
blir bättre, anser han. ●
kOrt Om fredrik tranbLOm:
UtBIlDNINg: byggnadsingenjör från uppsaLa
universiTeT
YrKe: konsTrukTör på kåver & meLLin.
tIDIgare joBB: innan han pLuggade jobbade
han eTT Tag som måLare.
gIllar jag MeSt på joBBet: probLemLösning,
aTT få vara med och Lösa oLika kLuriga svårigheTer
som uppsTår i eTT projekT. och aTT
få vara med och skapa någoT som kommer
sTå kvar i kanske 100 år eLLer mer.
gIllar jag INte på joBBet: deT kan ibLand bLi
LiTe sTressigT, inför eTT uTskick av riTningar
eLLer om deT är någon ändring man ska
göra och de sTår uTe på byggeT och vänTar.
Här arBetar jag oM tIo år: kvar på kåver &
meLLin. Tycker aTT jag uTveckLas här och får
Ta mer ansvar heLa Tiden.
gör jag gärNa på frItIDeN: myckeT musik, jag
speLar eLgiTarr i eTT punkband.
BäSta MUSIKeN jUSt NU: Lyssnar myckeT på
The TaLLesT man on earTh.
.
9

Vdc-experten
som har
hittat hem
Kristin Nilsson känner att hon har hamnat
rätt. Som VDC-ingenjör på Veidekke Entreprenad
får hon jobba med samordning,
arbetsleda och följa ett projekt från idé till
färdig produkt.
m
itt stora intresse
är helheten. Jag
gillar att se huset
växa fram och
hur processerna
gör det möjligt
att ständigt förbättra kvaliteten på
byggandet, säger hon.
Kristin Nilsson tar på sig skyddskläder
och går ut på Veidekkes bygge
av bostadsrätter i Sollentuna, norr om
Stockholm. På hennes arm vilar en
Apple Ipad. Där har hon tillgång till
alla bygghandlingar och kan öppna
olika vyer av 3D­modellen.
Hon tar fram det aktuella våningsplanet
med alla installationer
inritade, förstorar upp och vrider
10
på bilden med fingertopparna och
förklarar vad som händer just nu.
Stommen är rest för de två första
våningsplanen och rörläggare jobbar
med installationer som ska gjutas in
i husens golvbjälklag.
Kristin Nilsson tog sin ingenjörsexamen
år 2010 och fick sedan
jobb på Veidekke. Som VDCingenjör
följer hon de byggen som
3D­projekteras från ax till limpa och
ser till att både tekniken och samarbetet
mellan människorna fungerar.
VDC är en förkortning av begreppet
”virtual design and construction”,
ett begrepp som myntats av Stanford
University i Kalifornien.
– Först beskriver jag hur projektö­
” Vi jobbar
i projekt
med tydlig
start, slut
och resultat.
Och att
det är människorna
i
projekten
som gör
skillnad.”
KrIStIN NIlSSoN
rerna ska bygga upp sina digitala modeller.
Jag kollar också att programmen
som arkitekten, konstruktören
och de andra konsulterna använder är
kompatibla med våra samordningsprogram,
säger Kristin Nilsson.
Hon är en både och­personlighet,
gillar både arkitektur och den
tekniska ingenjörskonsten. Gillar
både att få datortekniken att fungera
och att ta hand om mjuka sidor som
arbetsledning.
Kristin Nilsson upplever inte
att hon bemötts annorlunda än sina
kollegor för att hon är en 27 år ung
kvinna i en bransch dominerad av
män.
– Som ung och ny ser jag att alla
oavsett befattning har kunskaper och
erfarenheter jag kan lära mig av. Jag
möter mina kollegor med respekt och
får respekt tillbaka, säger hon. ●
kOrt Om kristin niLssOn:
UtBIlDNINg: civiLingenjör med inrikTning på
arkiTekTur och byggprodukTion vid LuLeå
Tekniska universiTeT.
YrKe: vdc-ingenjör på veidekke enTreprenad
joBBat MeD tIDIgare: innan jag började
pLugga jobbade jag som jeansansvarig i en
buTik, viLkeT innebar inköp, uppföLjningar av
budgeT och nyckeLTaL med mera.
gIllar jag MeSt på joBBet: aTT vi jobbar i
projekT med TydLig sTarT, sLuT och resuLTaT.
och aTT deT är människorna i projekTen som
gör skiLLnad. deT är vikTigT aTT vi har kuL på
jobbeT för aTT vi ska Lyckas.
gIllar jag INte på joBBet: de Tidiga morgnarna
är kämpiga.
Här arBetar jag oM tIo år: är besTäLLare och
jobbar närmare kunden. sjäLvkLarT har jag
med mig vdc och bim i mina upphandLingar.
gör jag gärNa på frItIDeN: segLar, åker skidor,
går på konserTer, umgås med vänner
och famiLj.
BäSta MUSIKeN jUSt NU: Två av hösTens konserTer,
ane brun på cirkus och bon iver på
annexeT, var båda magiska.

I Brogården i Alingsås
händer mycket spännande
just nu. Simon Campbell,
Skanska, är en av dem som
arbetar med att bygga om
de gamla hyreshusen till
energismarta passivhus.
TexT: johanna åfreds
foTo: juLia sjöberg, hoLger sTaffansson och isTockphoTo
miljonhem
ska bLi miLjöhem
Vad är det som händer inuti det stora tältet?
Simon Campbell, 27, förklarar att därinne
finns en byggarbetsplats där man arbetar
med den allra senaste passivhustekniken.
Tältet är ett väderskydd som satts upp över
hyreshuset för att garantera att ingen fukt
tränger in i fastigheten under byggtiden.
– Dessutom kan arbetet löpa på oavsett väder, säger
han.
Simon Campbell kommer från Borås men flyttade till
Göteborg när han kom in på civilingenjörsprogrammet
med väg­ och vatteninriktning på Chalmers tekniska högskola.
Redan under studietiden blev han antagen på Skanskas
traineeprogram och blev lovad jobb efter examen.
energismart på jobbet
Nu har några år gått och han har hunnit specialisera sig på
att bygga energismarta passivhus. Först var han arbetsledare
när Skanska byggde ett helt nytt passivhus i Kinna.
Sedan ett år tillbakaarbetar han med omvandlingen av
1970­talshusen som ägs av Alingsåshem i Brogården.
– Att jobba med passivhus är spännande. Energisnåla
hus kommer att bli ett måste i framtiden. Jag tycker om att
Simon Campbell inne
i tältet som skyddar
bygget från fukt.
fakta brOgården:
Brogården i alingsås byggdes i
början av 1970-talet och ingår i det
som kallas för miljonprogrammet,
då en miljon bostäder byggdes
på tio år. i Brogården finns 16
hus med totalt 299 lägenheter.
skanska har fått i uppdrag av den
kommunala ägaren alingsåshem
att bygga om alla husen till passivhusstandard.
arbetet startade
2008 och ska vara klart 2013. när
allt är klart ska energiförbrukningen
ha minskat från 216 till 96 kilowattimme
(kWh) per kvadratmeter
och år. siffran gäller förbrukningen
av både värme, varmvatten och
elektricitet i hela fastigheten.
läs mer:
www.skanska.se/projekt eller
www.alingsashem.se
11

fakta om passiVhus
idén med passivhus utvecklades i Tyskland på
1990-talet. passivhus är välisolerade byggnader
som till stor del värms upp genom den energi som
redan finns i huset. vi människor och våra hushållsapparater
alstrar mycket värme. utöver detta
behövs endast ett försumbart värmetillskott.
genom att bygga ett tätt klimatskal (väggar, golv
och tak) och använda värmeväxlare för ventilationsluften
kan värmen i rumsluften utnyttjas
för att värma den kalla inkommande luften. de
dagar på året då det är kallt ute finns ett litet
värmeelement i värmeväxlaren. Solinstrålning
utnyttjas för att värma både hus och
varmvatten när det är möjligt.
i passivhusbyggandet kontrolleras fuktigheten
på materialet noggrant, vilket
minskar risken för mögel. ljudnivån i ett
passivhus är mycket låg tack vare de tjocka
väggarna och de extraisolerade fönstren.
läs mer: www.passivhuscentrum.se
12
kOrt Om simOn campbeLL:
ålDer: 27 år
UtBIlDNINg: naTur och TeknikprogrammeT
på gymnasieT.
civiLingenjör väg- och vaTTen,
chaLmers Tekniska högskoLa,
2008.
KarrIär: fick jobb på skanska
direkT efTer examen. arbeTade
försT på kaLkyLavdeLningen
i borås. därefTer arbeTs-
Ledare på passivhusprojekT
i kinna. Tar snarT sTegeT från
arbeTs Ledare TiLL produk-
Tions chef för skanskas
passiv husrenovering av
brogården, aLingsås.
Bor: uppväxT i borås, bor nu
i göTeborg.
INtreSSeN: sporT och aTT
umgås med vänner.
W/m 2 K
illustration: passivhuscentrum
veta att vi bygger med väldigt hög kvalitet och att känna
att jag bidrar till att både samhället och de som bor i husen
kan spara mycket energi och pengar, säger han.
I ett passivhus finns inte något traditionellt värmesystem
med exempelvis värmeelement under varje fönster.
Det är istället de boendes kroppsvärme, lampor, hushållsapparater
och instrålning från solen som värmer upp huset.
För att värmen inte ska läcka ut krävs mycket isolering.
tjocka väggar
I Brogården bygger Skanska på nya ytterväggar med nästan
en halv meter isolering på utsidan av husen. Mycket
arbete har lagts på att isolera bottenplattan och socklarna
som husen står på. Alla fönster och dörrar har bytts till sådana
som läcker minimalt med värme. Husen blir väldigt
täta och därför krävs också bra ventilation.
– Husen tätas med ett plastskikt som gör att all luft
som lämnar huset går genom ventilationen. Genom att
använda värmeväxlare kan all varmluft som är på väg ut
värma upp den kalla friskluften som är på väg in, berättar
han.
En av Simon Campbells uppgifter som arbetsledare i
Brogården har varit att göra provtryckningar av varje lägenhet
för att kontrollera tätheten. Det går till på så vis att
ventilation och avlopp täpps igen.
u-värde - ett mått på fönsters, dörrars och väggars förmåga att isolera från kyla. det är bättre ju lägre U-värdet är.
U-värdet säger hur mycket värme som passerar genom 1 kvadratmeter yta från den varma sidan till den kalla när det
skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen.

med en halv meter tjock isolering blir husets väggar tjockare
än vanligt. det ryms massor av blommor på fönsterbrädorna!
miljö- och energimål:
eu har beslutat om en radikal skärpning av hur mycket energi ett nybyggt hus
får göra av med. alla hus som byggs ska vara ”nära nollenergibyggnader”
(nne-byggnader), exempelvis passivhus. den låga mängd energi som behöver
tillföras byggnaden ska vara energi från förnybara energikällor och från energikällor
som produceras i närheten. eu-direktivet träder i kraft 2020 för nya byggnader
och 2018 för offentliga byggnader. det rekommenderas dock att 30 procent av alla
nya byggnader ska vara nne-byggnader redan från och med år 2015.
sveriges riksdag har tagit fram ett miljömål som kräver att den
totala energianvändningen i alla bostäder och lokaler ska
minskas med 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört
med användningen 1995.
Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen minska
och andelen förnybar energi öka kontinuerligt.
läs mer: www.energimyndigheten.se eller www.boverket.se
lilla bilden ovan: Under byggtiden tejpades fönstret igen inför provtryckning
av hela lägenheten. inget får vara otätt i ett passivhus.
eXeMpel på
förNYBara eNergI-
Källor är solenergi,
vind­ och vattenkraft,
bergvärme och biobränslen.
Förnybara energikällor
förnyar sig hela tiden och
kommer inte att ta slut inom
en överskådlig framtid. De
har mycket mindre påverkan
på klimatet och den globala
uppvärmningen än olja, kol och
naturgas som räknas som
fossila bränslen.
– En fläkt suger ut luften så att det blir undertryck i
lägenheten. Efter det kan man med hjälp av olika mätinstrument
se om det finns luftläckage någonstans, förklarar han.
En annan arbetsuppgift som arbetsledare är att planera
och köpa in byggmaterial och se till att allt finns på plats
när det ska användas. Arbetet som snickare, elektriker, målare
och VVS­montörer gör ska också samordnas. Simon
Campbell berättar att ungefär halva arbetstiden går åt till
kontorsarbete. Resten av dagen är han ute på bygget.
Händelserikt jobb
– Då löser jag problem som dykt upp tillsammans med
snickarna och de andra yrkesarbetarna. Det är ett riktigt
roligt jobb för det händer grejer hela tiden och det är alltid
något som behöver lösas. Vi bygger i ett lag och har skoj
samtidigt som vi producerar, säger han och beskriver sin
arbetsglädje.
energikrav ger arbete
I höst tar Simon Campbell steget till att bli produktionschef.
Då blir det fler byggmöten och mer ansvar för planering
och ekonomi. Att han specialiserat sig på passivhus
tidigt tror han kommer att vara till nytta i framtiden. Snart
måste allt som byggs i Sverige uppfylla passivhusstandard
för att vi ska kunna nå energimålen. Det finns även hundratusentals
redan byggda hus i landet som måste renoveras
på ett energismart sätt snart. Det kommer att ge många
arbetstillfällen inom byggsektorn. Det gäller inte minst
miljonprogramshusen från 1960­ och 70­talet.
– De kommande tio åren kommer det många liknande
projekt. Brogården i Alingsås är bara början, säger Simon
Campbell. ●
13

de ÄLskar
att jObba
under jOrd
Citybanan är Sveriges allra största byggprojekt just
nu. Möt miljösamordnaren Frida Isgren och sprängledaren
Johan Hillman som båda ägnar all sin
arbetstid åt tunneln under Stockholm.
14

”När jag åker
pendeltåg här i
framtiden kan jag
tänka att det här
har jag varit med
och byggt”
Frida Isgren
TexT: johanna åfreds
foTo frida isgren och johan hiLLman: ceciLia Larsson
foTo ciTybanan: hans ekesTang
nere i tunneln är det
svalt och mörkt.
Bara ett par personer
finns på plats i sina
arbetsmaskiner. Men
några meter över våra
huvuden myllrar det av folk på väg
åt olika håll vid Stockholms central.
Tunnelbanan rullar på som vanligt i
en tunnel strax ovanför. Miljön under
jord känns exotisk, men är välbekant
för Frida Isgren. Hon är NCC:s
miljösamordnare för denna etapp av
Citybanan.
– Det här är det roligaste jag har
gjort. Det är ett tekniskt komplicerat
projekt och fantastiskt att få jobba
med så många kompetenta och trevliga
människor. Det känns roligt att
få vara med och utveckla Stockholm
och hela landets tågtrafik, säger Frida
Isgren.
Frida Isgren är civilingenjör i
kemiteknik och har jobbat i tio år i
olika roller på NCC. I arbetet som
miljösamordnare tillbringar hon stora
delar av sin arbetstid inne i en av de
många blå byggbodar som är NCC:s
Frida isgren pratar jobb med nCC:s
reparatörer nils andersers och
daniel Bolmström.
– det här är det roligaste jag har gjort. det är
ett tekniskt komplicerat projekt och fantastiskt
att få jobba med så många kompetenta
och trevliga människor, säger Frida isgren.
kOrt Om frida isgren:
citybanan
UtBIlDNINg: Teknisk Linje på gymnasieT.
civiLingenjör i kemiTeknik, kTh, examen
1998
KarrIär: jobbade med rening av
förorenad mark på föreTageT goLder
associaTes 1998–2001, jobbar på ncc
sedan 2001
ålDer: 36 år
Bor: uppvuxen i växjö. bor nu på
söder maLm i sTockhoLm med sambo
och Två barn
gör jUSt NU: jobbar som miLjösamordnare
på ncc:s eTapp norrsTröms-
TunneLn, ciTybanan, sTockhoLm
15

citybanan
projektkontor vid centralstationen.
Men minst en gång om dagen beger
hon sig ner i tunneln för att mäta och
ta prover. I rollen som miljösamordnare
ska hon se till att miljökraven
följs och att tunnelbygget har så liten
miljöpåverkan som möjligt.
– Jag tar prover i tunneln för att
se att det inte läcker in för mycket
grundvatten. Det går också åt mycket
vatten vid tunneldrift och min uppgift
är att se till att anläggningarna för
rening av processvatten fungerar som
de ska, berättar hon.
Frida Isgren har också ansvar
för att se till att alla kemikalier som
används inte är skadliga för miljö och
människor och att de förvaras på rätt
sätt. Hon bevakar också buller­ och
vibrationsnivåer och att byggavfallet
hanteras på rätt sätt.
flera tunnlar
I NCC:s uppdrag ligger att bygga fyra
spårtunnlar, en service­ och räddningstunnel
och två plattformar till
16
Borrning för bult nere i
tunneln som sprängs ut
på ett djup som varierar
mellan 10 och 45 meter
under jord.
✔
✔
✔
tidtabeLLen:
2000
2002
2007
2014
2017
gav regeringen Banverket* i uppdrag
att planera för en fortsatt utbyggnad av
spåren genom centrala stockholm.
presenterade Banverket en förstudie
med olika förslag.
beslutade regeringen att Citybanan ska
byggas.
ska bergentreprenader och tunnel arbeten
vara avslutade. därefter återstår
installationer och stomkomplettering för
de nya stationerna samt byggandet av
järnvägsspår och signalsystem.
rullar de första tågen.
* Banverket ingår numera i trafikverket
fakta om citybanan
Budget 16,8 miljarder kr
Klart 2017
6 kilometer tunnel
Två helt nya stationer, stockholm City
och stockholm Odenplan
Fördubblar spårkapaciteten genom
stockholm
ger tätare, punktligare och snabbare
tågförbindelser i stockholmsregionen och i
hela landet
ett pendeltåg tar lika många resande som
1 000 bilar
9 års byggtid
6 arbetstunnlar
30 Hötorgsskrapor schaktmassor,
mest berg, fraktas bort
3 Hötorgsskrapor betong går åt till
bygget
2 500 personer jobbar som mest med
Citybanan
fakta och illustrationer: Trafikverket

den nya pendeltågsstationen som ska
heta Stockholm City. När allt är klart
2015 har 1 500 000 ton berg sprängts
ut och forslats bort, bara på NCC:s
etapp av Citybanan. Då får Frida
Isgren flytta vidare till nästa projekt.
– Slussen skulle vara ett drömprojekt
att få fortsätta med. Det ligger
precis som Citybanan mitt i Stockholms
puls.
påverkar hela landet
Hela Citybanan blir
6 kilometer lång och
får två nya stationer.
Järnvägens smala ”getingmidja”
från 1871
trafikerades av tio tåg
per dygn i begynnelsen,
att jämföra med
550 tåg per dygn i dag.
kOrt Om
jOhan
hiLLman:
Genom att all pendeltågstrafik läggs
över till Citybanan kan spårkapaciteten
genom innerstaden fördubblas,
enligt beräkningar från beställaren
Trafikverket. Åtta av tio tågresor i
Sverige börjar eller slutar i Stockholm,
därför räknar man med att Citybanan
kommer att påverka punktligheten
för tågen i hela landet.
UtBIlDNINg:
TekniskT program
på gymnasieT.
därefTer 2 årig
ky-uTbiLdning
med inrikTning
på anLäggning
väg och berg,
nackademin.
KarrIär: prakTik under uTbiLdningsTiden på odens
eTapp av ciTybanan, fick jobbeT som spräng ansvarig
hos ZübLin direkT efTer examen.
ålDer: 23 år.
Bor: sTockhoLm
gör jUSt NU: sprängLedare på ZübLin scandinavias
eTapp södersTrömsTunneLn, ciTybanan, sTockhoLm.
citybanan
exempeL på
yrkesgrupper
sOm Är med Och
bygger citybanan:
Bantekniker
signaltekniker
eltekniker
spårsvetsare
mätningstekniker
mekaniker
arbetsledare
sprängarbetsledare
sprängansvarig
Bergsprängare
Bergförstärkare
Borrare
maskinförare
Betongarbetare
anläggningsdykare
sprängarbas
Bergarbetare
elektriker
reparatör
Chaufför
smed
markarbetare
Utsättare
Projektchef, projektledare, biträdande
projektledare
Projekteringsledare, biträdande
projekteringsledare
Produktionschef
mätchef
Planerare
entreprenadingenjör
samordnande byggledare
Byggledare av olika slag: berg, mark,
betong, bana, signal, el, tele, stål,
installation, spår
lantmätare
Fastighetshandläggare
Projektingenjör
risksamordnare
miljösamordnare
arbetsmiljösamordnare
mätingenjör
geolog
geohydrolog
datasamordnare
Kvalitetssamordnare
Koordinator drift och trafik
inköpare
ekonomer
säkerhetsskyddshandläggare
Besiktningsman
Byggledare ventilation
Upphandlare
Jurist
informatörer
träarbetare (snickare)
arkitekt
17

citybanan
18
Ovan: Johan Hillman, 23 år, har gjort snabb karriär
på Citybanan. Han började som praktikant och är
nu sprängansvarig. gruppkänslan och den spännande
miljön under jord gör att han älskar sitt jobb.
nedan: laddaren placerar ut tändkapslarna.
SaNKta BarBara
är gruvarbetarnas
skyddshelgon. Hon
vakar över alla som
går ned i tunneln som
byggs under södermalm
från sitt lilla
altare i tunnelmynningen.
sankta Barbara
spelar en särskilt stor
roll inom katolicismen
och hennes närvaro är
därför en självklarhet för flera av österrikarna
som spränger denna etapp, berättar Johan
Hillman. en katolsk präst höll även en mässa i
tunneln innan arbetet inleddes.
” Det börjar bli brist på plats
ovan jord. Att jobba med
anläggning under jord tror
jag är en framtidsbransch.”
joHaN HIllMaN
Ung sprängansvarig
En annan person som trivs på jobbet
med Citybanan är Johan Hillman.
Trots att han bara är 23 år har han
lyckats få det ansvarsfulla jobbet som
sprängansvarig för tunneletappen
som går under Södermalm. Han tar
oss med på en vandring i en tunnel
som fortfarande luktar krutrök efter
en sprängning. Ovanför oss ligger
Mariaberget, Hornsgatan och andra
välkända platser. Spår­ och servicetunneln
ska bli 575 meter lång och
sprängs ut med upp till tre salvor per
dygn.
– Det börjar bli brist på plats ovan
jord. Att jobba med anläggning under
jord tror jag är en framtidsbransch,
säger Johan Hillman.
Under utbildningstiden, Johan
Hillman gick en 2­årig KY­utbildning
(kvalificerad yrkesutbildning) i
anläggning efter gymnasiet, var han
osäker på om branschen var något
för honom. Men han ändrade sig
snabbt när han kom ut på praktik på
en annan del av Citybanan för några
år sedan.
– Så fort jag kom ner i tunneln
visste jag att det är det här som gäller.
Jag kommer att satsa på detta i all
framtid, säger han.
Stark gruppkänsla
Tjusningen, beskriver han, är miljön
under jord och att få sätta sin fot på
en plats där ingen annan varit tidigare.
De som jobbar med bergsprängning
i Sverige är relativt få och de
flesta känner till varandra.
– Gruppkänslan är stark, de som
jobbar under jord arbetar i långa skift
och tätt ihop. Jag har fått träffa människor
jag aldrig skulle ha lärt känna
annars på det här jobbet, säger Johan
Hillman.
Efter att ha jobbat skift med
sprängningar nere i tunneln fick
Johan Hillman frågan om han ville
börja som sprängansvarig för tyska
Züblin. Nu går större delen av arbetstiden
åt att göra borrplaner över
vilken metod och vilka sprängämnen
som ska användas vid varje salva.
Vill jobba utomlands
I tunneln jobbar åtta österrikiska
yrkes arbetare i skift tillsammans med
en förman och en arbetsledare.
– Jag har mest kontakt med
arbets ledaren. Mitt arbetsspråk är
engelska eller en hemsnickrad variant
av tyska. Att de flesta av mina kollegor
inte talar svenska är inget problem.
Efter att Citybanan är klar hoppas
han få jobba med Förbifart Stockholm.
Men är man så pass specialiserad
som Johan Hillman är det inte
säkert att det finns något tunnelbygge
i närheten där han bor.
– Man måste räkna med att ligga
ute men det har jag inget emot. Det
skulle tvärtom vara intressant att få
flytta på sig, gärna till någon annan
del av världen och se hur de jobbar
där, säger han. ●

innan ett bygge drar igång
har mycket tid lagts på förarbeten.
Projekteringen av
Norrströms tunneln har gjorts
av konsulter på WSP. 25­årige
Emil Rudegran är högskoleingenjör
i bergteknik och jobbar på
WSP:s kontor i Luleå.
– I mitt arbete ingår mycket jobb
med datorstödd design i cad­program
och olika typer av beräkningar. Jag tar
fram ritningar som ska ut till bygget
och vi gör besiktningar i efterhand,
säger Emil Rudegran och beskriver
några av sina arbetsuppgifter.
Mycket av arbetet kan göras på
distans, men några dagar i månaden
tar han flyget till Stockholm för att
vara på plats. Området runt central­
emils ritningar
styr sprängningarna
Emil Rudegran jobbar på konsultföretaget
WSP. Hans beräkningar styr arbetet med
Citybanan.
stationen beskriver Emil Rudegran
som oerhört komplext. Genom att
granska gamla ritningar kan han
se var tunnelbana, ledningar för el,
vatten, avlopp och grundläggningar
till befintliga byggnader finns. Sen
gäller det att ta hänsyn till det när allt
det nya ska byggas.
Varierat jobb
Just nu jobbar han med en av Citybanans
uppgångar till Vasagatan.
– Hela området är som en schweizerost
och på vissa ställen finns det
knappt någon bergtäckning alls.
I det här fallet betyder låg bergtäckning
att det är mindre än en
meter berg mellan tunneluppgången
och en närbelägen hotellbyggnad. För
foTo ciTybanan: hans ekesTang. foTo riTningar: isTockphoTo
foto: susanne Lindholm
emil rudegran
citybanan
att få berget att hålla, berättar Emil
Rudegran, skulle det ha behövts mellan
fem och sex meters bergtäckning
på denna plats.
– Då får vi förstärka berget med
armeringsjärn både före och efter
sprängning. På riktigt känsliga platser
får man såga istället för att spränga.
Jobbet är verkligen utmanande och
varierande, säger han. ●
”Hela området är som en schweizerost
och på vissa ställen finns det
knappt någon bergtäckning alls.”
19

Efter tre års arbete med tunnlar och bergrum känner sig
byggnadsingenjören Meklit Wodajo säker på sitt yrkesval.
– Här finns flest utmaningar, det är det jag gillar, säger hon.
TexT: johanna åfreds foTograf: nickLas ThegersTröm
nyfikenhet ledde till
jObbet sOm
byggnadsingenjör
meklit Wodajo
jobbar på VeidekkeEntreprenads
enhet
Tunnel och
bergrum. Yrkesinriktningen
kunde inte vara bättre,
berättar hon.
– Inom anläggning finns flest
ovanliga tekniklösningar. Hur mycket
du än har jobbat så får du ändå en
utmaning i varje nytt projekt. Det är
spännande att lära sig nya saker och
det är därför jag valde byggbranschen,
förklarar hon.
Hon tar emot på företagets kon­
frågan:
hur gick det
till när du fick
jobb?
20
Meklit Wodajo
Byggnadsingenjör
foto: cecilia Larsson
tor i Sundbyberg. Det senaste året
har hon jobbat på kalkylavdelningen
och hennes skrivbord är täckt av olika
typer av kartor och skisser.
– Vi jobbar tillsammans i en kalkylgrupp.
Efter en diskussion kommer
vi fram till bättre lösningar än på
egen hand.
Meklit Wodajo fick jobbet direkt
efter sin examen som byggnadsingenjör
för tre år sedan. Till att börja med
var hon kvalitets­ och miljöansvarig
på tunnelbygget Norra länken i
Stockholm. Nu är tunneln klar och
det är mest skrivbordsjobb ovan jord
som gäller ett tag framöver.
jobbar gärna utomlands
Meklit Wodajo ringde själv upp
Veidekke när det var dags att söka
jobb. Hon ville till ett lagom stort
företag där man inte försvinner i
mängden.
– Det visade sig vara en bra idé.
Som nyutexaminerad har jag blivit
väldigt väl omhändertagen och fått
prova på mycket, säger hon.
För drygt tio år sedan bodde Meklit
Wodajo fortfarande i hemlandet Etiopien
och gick apotekareprogrammet
för att kunna ta över sin fars apotek.
När hon kom till Sverige började hon
med att komplettera sin gymnasie­
ludmilla Brandt, 26 år,
Sundbyberg, biträdande
projektledare, järntorget:
”Jag började på Järntorget för snart två år sedan och jobbar med
ett projekt där vi bygger sextio bostäder strax utanför stockholm.
Jag läste en annons och sökte, trots att jag trodde att det skulle
krävas mer arbetserfarenhet för att få det. det är roligt att få se
projektet växa fram och vara med i projektledningen. tidigare läste
jag på Chalmers, en treårig utbildning inriktad på affärsutveckling
och entreprenörskap inom byggteknik. efter det jobbade jag som
kalkylerare på veidekke i göteborg.”

utbildning och lära sig svenska. Att
slå in på vägen mot byggbranschen
istället kändes nytt och spännande.
– Min familj, särskilt min far, har
stöttat mig mycket i mitt beslut att bli
ingenjör och tycker att det är roligt,
säger hon.
Kanske öppnar sig en möjlighet
att arbeta i hemlandet någon gång i
framtiden.
– I Etiopien byggs många vägar,
dammar och nya byggnader. Jag trivs
här men visst skulle det vara intressant
att bidra till utvecklingen där någon
gång. Dit jobbet tar mig följer jag
med, säger Meklit Wodajo. ●
foto: cecilia Larsson
meklit Wodajo pratar igenom dagens
jobb tillsammans med kollegan emil
Pettersen.
Krister Wimnell, 25 år,
Solna, konstruktör,
KfS anläggningskonstruktörer:
"KFs hade varit på arbetsmarknadsmässa
när jag pluggade till högskoleingenjör
i byggteknik, och det var där
jag fick första kontakten. Jag ringde
upp dem efter mässan och nu jobbar
jag här. Hittills har jag mestadels ritat i
cad -program och gjort beräkningar för
olika konstruktionsdelar, bland annat armeringsritningar till
en betongdamm vid ett vatten kraftverk.”
foto: martin olson
meklit Wodajo synar handlingarna
till en tunnel som ska byggas.
kOrt Om mekLit wOdajO:
ålDer: 32 år.
UtBIlDNINg: byggnadsingenjör, examen
från örebro universiTeT 2008.
KarrIär: ansTäLLdes direkT efTer examen
på veidekke enTreprenad.
Bor: i sTureby, sTockhoLm.
INtreSSeN: vara uTe och gå, fiLm, dans,
famiLj. har Tre fadderbarn i eTiopien och
är myckeT engagerad i fLickors skoLgång
där.
gör oM tIo år: ”då jobbar jag med någon-
Ting som känns LärorikT och spännande.
TroLigen inom anLäggning.”
therese remlén, 24 år,
Malmö, byggnadsingenjör/
arbetsledare, jM:
”min första kontakt med Jm var
under tiden då jag pluggade till
byggnadsingenjör. Jag jobbade
extra som visningsvärd på söndagar
och gjorde praktik hos dem under
utbildningen. de anställde mig två
dagar innan skolan slutade. nu har
jag jobbat ett år som arbetsledare på bygget av 56 stycken
lägenheter i lomma hamn.”
21

jObba
utOmLands
Sverige ligger i framkant när det gäller att utveckla
smart energi- och miljöteknik och att bygga med hög kvalitet. Många länder
tar hjälp av svenska företag när de ska bygga och planera nya vägar, hus
och hela städer. Byggbranschen ger stora möjligheter för den som vill ha ett
jobb med hela världen som sitt arbetsfält!
ekoLogiskT i kina
Caofeidian
illustration: sweco
foto: istockphoto
hi-Tech i usa
Hayoung Kang
foto: johan olsson
arkitekten måns tham har tagit fram ett förslag som han hoppas kunna sälja
in i bland annat Usa. Om motorvägar får ett tak med solceller blir vägarna även
till kraftverk som levererar el mitt i staden. trafiken döljs och bullret minskar.
solceller kräver annars mycket plats och marken i tättbefolkade städer är dyr.
Måns tham, 32 år, arkitekt:
”idén till vägen med ett tak av solceller fick jag när jag körde på
motor vägarna i Usa och slogs av hur stora asfaltsytorna var. de
borde kunna utnyttjas bättre tänkte jag och började skissa på projektet.
innan dess har jag pluggat och jobbat en hel del utomlands.
Jag var utbytesstudent i norge och Usa och har haft egna idéprojekt och utställningar
i los angeles. Jag har precis flyttat hem till sverige från Paris där jag
jobbat med en arkitekttävling om en moské i albanien. det bästa med att jobba
utomlands är att man träffar folk med annan bakgrund och upptäcker nya sätt
att arbeta på. det är en rikedom att ha vänner och kontakter runt om i världen.
då kan man bjuda folk till sverige för att samarbeta och byta idéer.”
22
Just nu pågår planeringen av den ekologiska staden Caofeidian i Kina. Planerare,
arkitekter, ingenjörer och teknikkonsulter från det svenska företaget sweco jobbar
med den första etappen av staden. i Caofeidian ska uppemot 95 procent av all
energi som används vara förnybar. Hayoung Kang fick jobba med Caofeidian
som en del av sin praktik när hon pluggade till civilingenjör i arkitektur på luleå
tekniska universitet.
Hayoung Kang, 25 år, stadsplanerare, Sweco:
”Jag gjorde praktik på sweco ett halvår under min utbildning. Jag
fick jobba som redaktör i projektet med Caofeidian. det betyder att
jag var med och samordnade arbetet mellan dem på sweco som
jobbade med planeringen av vatten, avfall, energi, infrastruktur,
byggnadsarkitektur och stadsplanering. i slutet av min praktiktid fick jag åka med
till Kina för att presentera arbetet för borgmästaren. Praktiken ledde vidare till
en tjänst på sweco. sedan dess har jag fått fortsätta med uppdrag i bland annat
estland, Kanada och sverige.”
måns tham
foto: nicholaus halecky
illustration: måns Tham

ygg -
prOcessen
– så funkar den!
1idé/bestÄLLning
Kunden, eller Byggherren som är ett
annat ord för beställaren, bestämmer sig
för att satsa på ett byggprojekt. Ofta är
det byggingenjörer som utför beställarens
arbete.
prOjektering
2
Bygget planeras i detalj. Först
handlar det om att rita och konstruera.
sedan planeras installationerna,
det vill säga systemen för
el, ventilation och annat. i projekteringen
används mycket it av de arkitekter,
civilingenjörer och ingenjörer som arbetar som
konsulter.
3prOduktiOn
Bygget pågår. Jobbet innehåller
många delar och involverar en lång
rad specialister som t.ex. yrkesutbildade
anläggningsarbetare,
sprängare, anläggningsmaskinförare,
betongarbetare, träarbetare (snickare), murare,
plattsättare, golvläggare och ställningsmontörer.
På bygget finns även ingenjörer som
arbetar med utsättning/mätning, kvalitet, miljö
och arbetsmiljö samt arbetsledare som kan ha
olika utbildningar. Platschefen styr på själva
bygget. Han eller hon kan ha gått en utbildning
inom yrkeshögskolan eller vara högskoleingenjör.
den som är ansvarig för hela projektet är
Projektchefen, som ofta är civilingenjör.
förVaLtning
Bygget är klart. nu ska det
vårdas för framtiden och
vid behov byggas om och
rustas. Fastighetstekniker och
fastighetsingenjörer sköter
förvaltningen.
4
mer?
viLL du
Veta
hos Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens
bransch- och arbetsgivarförbund med över 3 200 medlemsföretag
(bygg-, anläggnings- och specialföretag)
kan du hitta mer information om byggbranschen, antalet
företag och anställda. www.bygg.org
Svenska teknik & Designföretagen är bransch- och
arbetsgivarorganisation för sveriges arkitekt- och teknikkonsultföretag
inom bygg- och industrisektorn. på
www.std.se kan du läsa mer om dem och deras företag.
Nyheter från byggbranschen läser du på
www.byggindustrin.com
Information om utbildningar som leder till jobb
i byggbranschen finns på www.byggare.com och på
www.std.se/jobbochframtid
kOLL
på
byggena
Är det något pågående bygge som du är lite extra
intresserad av? Håll koll på det via webbkamera.
www.webbkameror.se/byggkameror
bild: söderköping, skanska/Webbkameror
23

Avs: sveriges byggindustrier, box 5054, 102 42 stockholm
13 anLedningar
att VÄLja bygg
www.byggare.com
www.std.se/jobbochframtid
b