Framtidsbygge (2,4 Mb) - Publikationer från Sveriges Byggindustrier

publikationer.bygg.org

Framtidsbygge (2,4 Mb) - Publikationer från Sveriges Byggindustrier

framtids

bygge

För ditt

val eFter

gymnasiet

”Det bästa med jobbet

är att få vara med och

skapa något som

kanske står kvar

100 år eller mer.”

”Tänk aTT

få vara

med och

skapa för

framtiden”

”Det är människorna

i projekten som gör

skillnad”

fredrik och krisiTn

är ingenjörer som

jobbar med 3d. sid 8.

Tekniker

Ingenjör

Civilingenjör

Arkitekt – Läs mer

om framtidsyrkena


VVS- OCH-

FASTIGHETS-

PROGRAMMET

E

FORTBILDNING

I yrkeslivet behöver du

hela tiden utvecklas

och lära dig nya saker.

Det finns massor av

kurser och certifieringar

för att du ska ha koll

på det senaste inom

t ex arbetsmiljö

och produktion.

VVS- OCH-

FASTIGHETS-

PROGRAMMET

FÄRDIGUTBILDNING

1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG

SOM LÄRLING

EL-OCH ENERGI-

PROGRAMMET

YRKESPROGRAM

3 ÅR

ARBETSLIVET

JOBBEN I BYGGSEKTORN

GER DIG HELA TIDEN

EN UTVECKLING,

VARJE DAG OCH I VARJE

NYTT PROJEKT.

YRKESHÖGSKOLA 2 ÅR

ARBETSLEDARE

TEKNIKER

PROJEKTLEDARE

BYGG- OCH

ANLÄGGNINGS-

PROGRAMMET

TEKNIK-

PROGRAMMET

HÖGSKOLEINGENJÖR

3 ÅR

EFTER GYMNASIET

GYMNASIET

FÄRDIGUTBILDNING

1,5-2,5 ÅR I FÖRETAG

SOM LÄRLING

din VÄg tiLL

arbets LiVet

T4

VIDAREUTBILDNING

Är en bra möjlighet för dig som vill

komma vidare i karriären. Om du inte

har behörighet från början kan du

behöva komplettera på komvux.

NATUR-

VETENSKAPS-

PROGRAMMET

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM

3 ÅR

EFTE

CIVILINGENJÖR ELLER

ARKITEKT 5 ÅR

YRKESHÖGSKOLA 2 ÅR

ARBETSLEDARE

TEKNIKER

PROJEKTLEDARE

SAMHÄLLS-

VETENSKAPS-

PROGRAMMET

I yrke

hela tid

och lära dig

Det finns mas

kurser och certifi

för att du ska ha ko

på det senaste inom

t ex arbetsmiljö

och produktion.


F


14 11

6

8

foto: cecilia Larsson foto: julia sjöberg

foto: Wojtek gurak

foto: cecilia Larsson

en tidning för ditt val

efter gymnasiet

innehåLL

framtidsbygge på webben – Gå in på

byggare.com och std.se/jobbochframtid och läs mer!

inTervjuer

8 Kristin och Fredrik – samarbete med många dimensioner

14 Frida och Johan – de älskar att jobba under jord

20 Meklit – nyfikenhet ledde till jobbet som byggnadsingenjör

reporTage

6 3 spännande projekt

11 Miljonhem ska bli Miljöhem

uTbiLdning och jobb

4 Valmöjligheter

20 Hur gick det till när du fick jobb?

spaning

22 Jobba utomlands

23 Byggprocessen – så funkar det

framtidsbygge vänder sig till alla som ska söka utbildning

efter gymnasiet.

Utgivare: sveriges byggindustrier och

svenska Teknik & designföretagen.

Ansvarig utgivare: Lars Tullstedt och saga hellberg

Tidningen är ett samarbete med Tidningen byggindustrin

Skribenter: johanna åfreds och niclas köhler

Omslagsfoto: cecilia Larsson

Produktion: ineko ab – en del av intellectakoncernen.

www.ineko.se

Projektledning: helene dahlgren och margareta ericsson.

Grafisk Form: Therese Lundh. Illustration: Wenche arnesen

Repro: ineko ab. Tryck: sörmlands grafiska, 2012


VÄLj byggbranschen

så syns det vad du gör

på jobbet – resuLtatet finns kVar i årataL

Rita hus, led projekt, bygg vägar – det finns massor av olika jobb i ett

byggprojekt. Du kan lätt hitta det som passar just dina talanger.

Vilket av jobben du än

väljer så kan du uppleva

den där speciella

känslan av att bygga

något som är viktigt

för andra människor.

En del som arbetar i byggbranschen

sitter mest framför en dator, andra är

nästan alltid utomhus.

Mycket att välja på

Byggbranschen är full av valmöjligheter

för dig som läser på högskola.

Det finns många olika typer av utbildningar

– både breda och specialiserade.

Bygget steg för steg

Ett bygge är ett viktigt lagarbete där

varje persons kunskap och engagemang

spelar roll för slutresultatet.

I alla steg i byggprocessen finns det

byggutbildade personer inblandade.

Projektet börjar med en beställning,

ofta från ett företag, en myndighet

eller en kommun. Efter beställningen

ska allt planeras i detalj, ritas

och konstrueras. Det gäller både själva

huset, vägen, bron eller vad det nu är

som ska byggas och det övriga som

behövs – till exempel installationer

för el och VVS. Allt detta planerings­

och konstruktionsarbete görs av olika

typer av ingenjörer och arkitekter.

4

inriktningar

för ingenjörer

bygg

väg och vatten

samhällsbyggnad

lantmäteri

el, energi, VVS

man kan

också bli

planerare

konsult

arbetsledare

arkitekt

inköpare

fastighetsförvaltare

platschef

projektingenjör

Välj din väg

in i byggbranschen

och var en

av dem

som kan åka

runt på stan,

landet eller i

världen och

säga – Det

där har jag

byggt!

Därefter sätter man igång med

själva byggnadsarbetena som startar

med mätning, sprängning och andra

markarbeten. Sedan gjuter man

grunden, reser byggnadskroppen och

avslutar med att sätta upp innerväggar

och inredning. Varje del av arbetet utförs

av personer med yrkesutbildning

för sitt område.

Stort företag eller egen firma

Man kan välja jobb och man kan också

välja arbetsgivare. Man kan jobba på

stora byggföretag – byggentreprenörer

– som t.ex. Skanska, NCC, Peab eller

JM. Eller också väljer man att arbeta

på ett mindre entreprenadföretag. Det

finns även de som är egenföretagare.

Andra typer av företag är arkitektkontor

– som t.ex. White och Tengbom

– eller tekniska konsultföretag som

t.ex. Sweco och WSP. Arkitekter och

konsulter startar också gärna eget,

ensamma eller tillsammans med några

kollegor.

Hus och anläggning

Man brukar tala om att det finns två

huvudtyper av byggprojekt: hus och

anläggning. Husbyggen kan vara

enstaka villor, hela bostadskvarter,

kontorshus, industrilager – allt som

har väggar och tak. Anläggningsbyggen

är vägar, järnvägar, broar, tunnlar,

vindkraftverk, dammar med mera.

I vissa projekt arbetar man både med

hus­ och anläggningsarbeten, till exempel

nya bostadsområden.

Nytt och gammalt

Det man gör i byggbranschen håller

länge. Men ofta behöver förbättringar

göras på vägen. Då talar man om

ROT­projekt – Reparation, Ombyggnad

och Tillbyggnad. Ibland bygger

man om så att byggnaden får ett helt

nytt användningsområde.

Byggbranschen har en hel del

gamla vanor och traditioner. Men det

händer även mycket nytt. Material,

teknik, arbetssätt och samarbetsformer

ändras. Nu är miljö och energianvändning

ett särskilt hett område.

Det ger utvecklingsmöjligheter för

den som arbetar i byggbranschen.

Du blir viktig

Byggprojekten är samarbeten som är

beroende av människorna som arbetar

där. I projekten är varje detalj och

varje person viktig. I byggbranschen

finns en stolthet över vad man gör.

Det är fritt och omväxlande. Där

finns stora möjligheter att påverka sitt

arbete och att utvecklas. ●


Sveriges 10 största bygg- och anläggningsföretag: Peab, skanska,

nCC, svevia, Jm, infranord, veidekke, strabag. Wäst-Bygg gruppen,

Balfour Beatty rail

foto: arkitektbyrån henning Larsen Tegnestue

Kvarteret Hekla i

Kista – miljövänligt

och vackert

Här finns jobben i stor variation

Byggsektorn sysselsätter drygt 500 000 personer eller ca 10 procent av

det totala antalet sysselsatta i sverige. i sektorn ingår företag verksamma

inom förvaltning, projektutveckling, arkitektur, teknisk konsultation,

byggande, installation och materialtillverkning.

Sveriges 10 största konsultföretag

inom Samhällsbyggnad:

sWeCO, ÅF, WsP, ramböll, vectura, tyréns,

rejlers, grontmij, Cowi och White

Byggnaden är klassad som green Building.

allt som byggs sker med hjälp av den senaste

miljötekniken och har minimal miljöpåverkan.

Kontorshuset i Kista har även fått pris för sin

design och konstruktion.

arkitekt: Wingårdhs arkitekter

Byggentreprenör: Jm entreprenad

Vi saknar dig i byggsektorn!

kOm!

varje år blir mer än 10 000 personer inom byggsektorn

pensionärer. så kommer det att vara i många år framöver.

det behövs hela tiden nya medarbetare av olika slag.

välkommen du också!

5


1

en böLjande fasad sOm Liknar

pLOckepinn

stockholm Waterfront ligger precis bakom centralstationen

i stockholms hjärta. Byggnaden har en kongresshall för

3 000 personer och kan förvandlas till bankettsal. i huset finns

också ett hotell med vacker utsikt över riddarfjärden och stadshuset

och en kontorsbyggnad med panoramavy. Kongresscentrets

fasad omsluts av 3 500 bitar av rostfritt stål. det är tänkt att den

böljande ”plockepinnfasaden” ska samspela med rörelserna i

trafikramperna intill. ljussättningen förstärker intrycket av den

speciella fasaden på kvällarna.

Raimo Joss, 32 år, Stockholm,

arkitekt på White arkitekter:

Vad gjorde du under bygget av

stockholm waterfront?

”Jag jobbar med digital design, där programmering är ett sätt

att gestalta och hitta nya lösningar. min uppgift med stockholm

Waterfront var att ta fram ett förslag till hur de 3 500 z-profilerna

i rostfritt stål till den böljande exteriören skulle kapas till och

sedan monteras. genom en knapptryckning kunde jag måttsätta

och påverka hur plåtarna skulle ansluta till varandra. med

hjälp av programmering var antalet nya förslag som gick att ta

fram oändligt. det var fantastiskt att se hur exakt alla bitarna

passade när de monterades”.

6

3

spännande

prOjekt

du kunde Varit med Och byggt

Att jobba i byggbranschen är att sätta spår i

omgivningen. Det mesta av det du är med och

skapar kommer att finnas längre än du själv.

Oavsett om det är ett bostadshus, en park,

ett hotell...

foto: johanna åfreds

Stockholm Waterfront

foto: Wojtek gurak


foto/byggherre: midroc

3

Limnologen

skatebOard Och körsång

i prisbeLönad park

2

På en udde i Klarälven mitt i Karlstad ligger sandgrundsparken.

Parken ska fungera för alltifrån skate board åkning till körsång. den

ska uppmuntra till promenader, utevistelse och rekreation. Hela udden

har byggts om till ett våglikt landskap med kullar och dalar. tiotusentals

nyplanterade träd, buskar och lökväxter ger besökarna en upplevelse

som sträcker sig över hela året. Här kan man upptäcka bland annat

Ormbunks lunden, gräsdalen, magnoliadalen och Bokskogen. vid vattnet

finns flera kajer och bryggor där man kan slå sig ned.

Emma Pettersson, 40 år, Nacka,

landskapsingenjör/

landskapsarkitekt, Funkia:

Vad gjorde du under bygget av sandgrundsparken?

”Jag var ansvarig för växtgestaltningen och gjorde planteringsplaner.

när jag jobbar låter jag först och främst växtplatsen styra. Är det torrt,

varmt och soligt går det till exempel inte att plantera fuktälskande

växter. Jag försöker också anpassa mig till landskapet eller kvarteren

runtomkring. växternas färger är också viktiga så att de inte skär sig

mot till exempel fasaderna i närheten.”

foto: jsb

sVeriges högsta hus byggt i trÄ

när kvarteret limnologen i växjö byggdes för några år sedan

var det sveriges högsta bostadshus i trä. de åtta våningar

höga husen har stomme, bjälklag, väggar och till och med

hisschakt byggda i trä. den understa våningen är dock gjord

av betong för att ge de fyra byggnaderna stabilitet. det är fortfarande

inte så vanligt att flerbostadshus byggs i trä. de stora

bränderna i städerna på 1800-talet ledde till förbud att bygga

bostadshus i trä som var mer än två våningar höga. Förbudet

gällde ända till 1994. sedan förbudet hävdes har intresset för

att bygga med trä istället för betong ökat stadigt.

Pär Fransson, 36 år, Växjö, snickare och lagbas, JSB:

Vad gjorde du under bygget av Limnologen?

”limnologen var roligt eftersom det var ett långt projekt. det tog över två år att

bygga de fyra husen och då hann man lära känna alla underentreprenörer som

också var på plats på bygget. det kändes också speciellt att få jobba med ett

trähus av den här storleken. som lagbas var det min arbetsuppgift att leda

arbetslaget och se till att alla arbetsuppgifter sköttes. jag försökte peppa och

stötta, lite som att vara lagledare inom idrotten alltså.”

foto: privat

Sandgrundsparken

foto: funkia

7


ingenjörer

som jobbar

med

8

fredrik tranbLOm

kristin niLssOn

fakta om bim/Vdc

BIM, byggnadsinformationsmodellering, ger möjligheter att

skapa och hantera information om en byggnad under hela dess

livscykel. i datorer byggs en databas av information upp, kopplad

till en virtuell bild av byggnaden. mått, material, färg, tid och

kostnad är exempel på information som matas in i databasen.

den sammanlagda digitala informationen om ett byggprojekt

brukar kallas för en modell. datorprogrammet kan hämta

information ur modellen och visa upp den som olika vyer, till

exempel som en grafisk bild av den färdiga byggnaden eller

dess stomme. eller som en lista på byggdelar, ett begrepp som

kallas mängdning.

syftet med den nya datoriserade byggprocessen är bl.a. att

minska antalet byggfel. med Bim har man möjlighet att bygga

snabbare, med högre kvalitet och till lägre kostnad. detta

brukar kallas ökad produktivitet.

Åsikterna går isär om vad den nya byggprocessen ska kalllas.

de flesta i sverige använder begreppet Bim. andra pratar

om vdC, virtuell design och konstruktion och en del föredrar

begreppet virtuellt byggande.

TexT: nicLas köhLer

foTo: ceciLa Larsson och nicLas köhLer


kOnstruktören

som gillar fler

dimensiOner

Han ritar hus i 3D. Konstruktören Fredrik

Tranblom älskar att vrida och vända på

husen på datorns skärm. Men även det

kreativa samarbetet med andra experter.

Den nya digitala byggprocessen är framtiden,

anser han.

det är både kul och

nyttigt att rita hus i

3D. Man ser lättare

problemen och hur

de ska lösas, säger

Fredrik Tranblom,

konstruktör på företaget Kåver &

Mellin.

Han är utbildad byggnadsingenjör

med inriktning på konstruktion.

Jobbet på Kåver & Mellin är hans

första. Hans uppdrag är att rita och

räkna på konstruktioner av hus.

– Jag arbetar mest med nyproduktion

av bostäder. Men även lite med

ombyggnad, till exempel när ett nytt

våningsplan eller en ny huskropp ska

byggas på ett existerande hus, säger

Fredrik Tranblom.

Han använder en programvara

som gör det lätt att importera och

bygga vidare på arkitektens 3D ritning.

Just nu arbetar han med projektet

Elektronen, fem bostadshus med

totalt 170 lägenheter som Veidekke

Entreprenad bygger i Sollentuna, norr

om Stockholm.

– Vi fick uppdraget att göra

konstruktionsritningen. Det är ett

VDC­projekt, som står för virtual design

and construction. Allt ritas i 3D,

säger Fredrik Tranblom.

VDC är en ny byggprocess där

alla konsulter följer projektet från

ax till limpa. En dag i veckan sitter

därför alla inblandade parter tillsammans

i ett rum och arbetar: arkitekt,

konstruktör, vvs­ och elkonsulterna,

projektledaren och beställaren.

Beställaren har en VDC­ingenjör

som samordnar processen, lägger ihop

de olika konsulternas virtuella modeller

och letar efter krockar mellan olika

delar av konstruktionen eller andra fel

– Det jag tycker är bäst med det

här är att jag blir insatt i vad de andra

konsulterna gör. Jag lär mig mer om

byggandet och blir mer allmänbildad,

säger Fredrik Tranblom.

Den här nya samarbetsformen gör

jobbet roligare och mer kreativt. Hittills

är inte processen snabbare än den

traditionella processen men resultatet

blir bättre, anser han. ●

kOrt Om fredrik tranbLOm:

UtBIlDNINg: byggnadsingenjör från uppsaLa

universiTeT

YrKe: konsTrukTör på kåver & meLLin.

tIDIgare joBB: innan han pLuggade jobbade

han eTT Tag som måLare.

gIllar jag MeSt på joBBet: probLemLösning,

aTT få vara med och Lösa oLika kLuriga svårigheTer

som uppsTår i eTT projekT. och aTT

få vara med och skapa någoT som kommer

sTå kvar i kanske 100 år eLLer mer.

gIllar jag INte på joBBet: deT kan ibLand bLi

LiTe sTressigT, inför eTT uTskick av riTningar

eLLer om deT är någon ändring man ska

göra och de sTår uTe på byggeT och vänTar.

Här arBetar jag oM tIo år: kvar på kåver &

meLLin. Tycker aTT jag uTveckLas här och får

Ta mer ansvar heLa Tiden.

gör jag gärNa på frItIDeN: myckeT musik, jag

speLar eLgiTarr i eTT punkband.

BäSta MUSIKeN jUSt NU: Lyssnar myckeT på

The TaLLesT man on earTh.

.

9


Vdc-experten

som har

hittat hem

Kristin Nilsson känner att hon har hamnat

rätt. Som VDC-ingenjör på Veidekke Entreprenad

får hon jobba med samordning,

arbetsleda och följa ett projekt från idé till

färdig produkt.

m

itt stora intresse

är helheten. Jag

gillar att se huset

växa fram och

hur processerna

gör det möjligt

att ständigt förbättra kvaliteten på

byggandet, säger hon.

Kristin Nilsson tar på sig skyddskläder

och går ut på Veidekkes bygge

av bostadsrätter i Sollentuna, norr om

Stockholm. På hennes arm vilar en

Apple Ipad. Där har hon tillgång till

alla bygghandlingar och kan öppna

olika vyer av 3D­modellen.

Hon tar fram det aktuella våningsplanet

med alla installationer

inritade, förstorar upp och vrider

10

på bilden med fingertopparna och

förklarar vad som händer just nu.

Stommen är rest för de två första

våningsplanen och rörläggare jobbar

med installationer som ska gjutas in

i husens golvbjälklag.

Kristin Nilsson tog sin ingenjörsexamen

år 2010 och fick sedan

jobb på Veidekke. Som VDCingenjör

följer hon de byggen som

3D­projekteras från ax till limpa och

ser till att både tekniken och samarbetet

mellan människorna fungerar.

VDC är en förkortning av begreppet

”virtual design and construction”,

ett begrepp som myntats av Stanford

University i Kalifornien.

– Först beskriver jag hur projektö­

” Vi jobbar

i projekt

med tydlig

start, slut

och resultat.

Och att

det är människorna

i

projekten

som gör

skillnad.”

KrIStIN NIlSSoN

rerna ska bygga upp sina digitala modeller.

Jag kollar också att programmen

som arkitekten, konstruktören

och de andra konsulterna använder är

kompatibla med våra samordningsprogram,

säger Kristin Nilsson.

Hon är en både och­personlighet,

gillar både arkitektur och den

tekniska ingenjörskonsten. Gillar

både att få datortekniken att fungera

och att ta hand om mjuka sidor som

arbetsledning.

Kristin Nilsson upplever inte

att hon bemötts annorlunda än sina

kollegor för att hon är en 27 år ung

kvinna i en bransch dominerad av

män.

– Som ung och ny ser jag att alla

oavsett befattning har kunskaper och

erfarenheter jag kan lära mig av. Jag

möter mina kollegor med respekt och

får respekt tillbaka, säger hon. ●

kOrt Om kristin niLssOn:

UtBIlDNINg: civiLingenjör med inrikTning på

arkiTekTur och byggprodukTion vid LuLeå

Tekniska universiTeT.

YrKe: vdc-ingenjör på veidekke enTreprenad

joBBat MeD tIDIgare: innan jag började

pLugga jobbade jag som jeansansvarig i en

buTik, viLkeT innebar inköp, uppföLjningar av

budgeT och nyckeLTaL med mera.

gIllar jag MeSt på joBBet: aTT vi jobbar i

projekT med TydLig sTarT, sLuT och resuLTaT.

och aTT deT är människorna i projekTen som

gör skiLLnad. deT är vikTigT aTT vi har kuL på

jobbeT för aTT vi ska Lyckas.

gIllar jag INte på joBBet: de Tidiga morgnarna

är kämpiga.

Här arBetar jag oM tIo år: är besTäLLare och

jobbar närmare kunden. sjäLvkLarT har jag

med mig vdc och bim i mina upphandLingar.

gör jag gärNa på frItIDeN: segLar, åker skidor,

går på konserTer, umgås med vänner

och famiLj.

BäSta MUSIKeN jUSt NU: Två av hösTens konserTer,

ane brun på cirkus och bon iver på

annexeT, var båda magiska.


I Brogården i Alingsås

händer mycket spännande

just nu. Simon Campbell,

Skanska, är en av dem som

arbetar med att bygga om

de gamla hyreshusen till

energismarta passivhus.

TexT: johanna åfreds

foTo: juLia sjöberg, hoLger sTaffansson och isTockphoTo

miljonhem

ska bLi miLjöhem

Vad är det som händer inuti det stora tältet?

Simon Campbell, 27, förklarar att därinne

finns en byggarbetsplats där man arbetar

med den allra senaste passivhustekniken.

Tältet är ett väderskydd som satts upp över

hyreshuset för att garantera att ingen fukt

tränger in i fastigheten under byggtiden.

– Dessutom kan arbetet löpa på oavsett väder, säger

han.

Simon Campbell kommer från Borås men flyttade till

Göteborg när han kom in på civilingenjörsprogrammet

med väg­ och vatteninriktning på Chalmers tekniska högskola.

Redan under studietiden blev han antagen på Skanskas

traineeprogram och blev lovad jobb efter examen.

energismart på jobbet

Nu har några år gått och han har hunnit specialisera sig på

att bygga energismarta passivhus. Först var han arbetsledare

när Skanska byggde ett helt nytt passivhus i Kinna.

Sedan ett år tillbakaarbetar han med omvandlingen av

1970­talshusen som ägs av Alingsåshem i Brogården.

– Att jobba med passivhus är spännande. Energisnåla

hus kommer att bli ett måste i framtiden. Jag tycker om att

Simon Campbell inne

i tältet som skyddar

bygget från fukt.

fakta brOgården:

Brogården i alingsås byggdes i

början av 1970-talet och ingår i det

som kallas för miljonprogrammet,

då en miljon bostäder byggdes

på tio år. i Brogården finns 16

hus med totalt 299 lägenheter.

skanska har fått i uppdrag av den

kommunala ägaren alingsåshem

att bygga om alla husen till passivhusstandard.

arbetet startade

2008 och ska vara klart 2013. när

allt är klart ska energiförbrukningen

ha minskat från 216 till 96 kilowattimme

(kWh) per kvadratmeter

och år. siffran gäller förbrukningen

av både värme, varmvatten och

elektricitet i hela fastigheten.

läs mer:

www.skanska.se/projekt eller

www.alingsashem.se

11


fakta om passiVhus

idén med passivhus utvecklades i Tyskland på

1990-talet. passivhus är välisolerade byggnader

som till stor del värms upp genom den energi som

redan finns i huset. vi människor och våra hushållsapparater

alstrar mycket värme. utöver detta

behövs endast ett försumbart värmetillskott.

genom att bygga ett tätt klimatskal (väggar, golv

och tak) och använda värmeväxlare för ventilationsluften

kan värmen i rumsluften utnyttjas

för att värma den kalla inkommande luften. de

dagar på året då det är kallt ute finns ett litet

värmeelement i värmeväxlaren. Solinstrålning

utnyttjas för att värma både hus och

varmvatten när det är möjligt.

i passivhusbyggandet kontrolleras fuktigheten

på materialet noggrant, vilket

minskar risken för mögel. ljudnivån i ett

passivhus är mycket låg tack vare de tjocka

väggarna och de extraisolerade fönstren.

läs mer: www.passivhuscentrum.se

12

kOrt Om simOn campbeLL:

ålDer: 27 år

UtBIlDNINg: naTur och TeknikprogrammeT

på gymnasieT.

civiLingenjör väg- och vaTTen,

chaLmers Tekniska högskoLa,

2008.

KarrIär: fick jobb på skanska

direkT efTer examen. arbeTade

försT på kaLkyLavdeLningen

i borås. därefTer arbeTs-

Ledare på passivhusprojekT

i kinna. Tar snarT sTegeT från

arbeTs Ledare TiLL produk-

Tions chef för skanskas

passiv husrenovering av

brogården, aLingsås.

Bor: uppväxT i borås, bor nu

i göTeborg.

INtreSSeN: sporT och aTT

umgås med vänner.

W/m 2 K

illustration: passivhuscentrum

veta att vi bygger med väldigt hög kvalitet och att känna

att jag bidrar till att både samhället och de som bor i husen

kan spara mycket energi och pengar, säger han.

I ett passivhus finns inte något traditionellt värmesystem

med exempelvis värmeelement under varje fönster.

Det är istället de boendes kroppsvärme, lampor, hushållsapparater

och instrålning från solen som värmer upp huset.

För att värmen inte ska läcka ut krävs mycket isolering.

tjocka väggar

I Brogården bygger Skanska på nya ytterväggar med nästan

en halv meter isolering på utsidan av husen. Mycket

arbete har lagts på att isolera bottenplattan och socklarna

som husen står på. Alla fönster och dörrar har bytts till sådana

som läcker minimalt med värme. Husen blir väldigt

täta och därför krävs också bra ventilation.

– Husen tätas med ett plastskikt som gör att all luft

som lämnar huset går genom ventilationen. Genom att

använda värmeväxlare kan all varmluft som är på väg ut

värma upp den kalla friskluften som är på väg in, berättar

han.

En av Simon Campbells uppgifter som arbetsledare i

Brogården har varit att göra provtryckningar av varje lägenhet

för att kontrollera tätheten. Det går till på så vis att

ventilation och avlopp täpps igen.

u-värde - ett mått på fönsters, dörrars och väggars förmåga att isolera från kyla. det är bättre ju lägre U-värdet är.

U-värdet säger hur mycket värme som passerar genom 1 kvadratmeter yta från den varma sidan till den kalla när det

skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen.


med en halv meter tjock isolering blir husets väggar tjockare

än vanligt. det ryms massor av blommor på fönsterbrädorna!

miljö- och energimål:

eu har beslutat om en radikal skärpning av hur mycket energi ett nybyggt hus

får göra av med. alla hus som byggs ska vara ”nära nollenergibyggnader”

(nne-byggnader), exempelvis passivhus. den låga mängd energi som behöver

tillföras byggnaden ska vara energi från förnybara energikällor och från energikällor

som produceras i närheten. eu-direktivet träder i kraft 2020 för nya byggnader

och 2018 för offentliga byggnader. det rekommenderas dock att 30 procent av alla

nya byggnader ska vara nne-byggnader redan från och med år 2015.

sveriges riksdag har tagit fram ett miljömål som kräver att den

totala energianvändningen i alla bostäder och lokaler ska

minskas med 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört

med användningen 1995.

Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen minska

och andelen förnybar energi öka kontinuerligt.

läs mer: www.energimyndigheten.se eller www.boverket.se

lilla bilden ovan: Under byggtiden tejpades fönstret igen inför provtryckning

av hela lägenheten. inget får vara otätt i ett passivhus.

eXeMpel på

förNYBara eNergI-

Källor är solenergi,

vind­ och vattenkraft,

bergvärme och biobränslen.

Förnybara energikällor

förnyar sig hela tiden och

kommer inte att ta slut inom

en överskådlig framtid. De

har mycket mindre påverkan

på klimatet och den globala

uppvärmningen än olja, kol och

naturgas som räknas som

fossila bränslen.

– En fläkt suger ut luften så att det blir undertryck i

lägenheten. Efter det kan man med hjälp av olika mätinstrument

se om det finns luftläckage någonstans, förklarar han.

En annan arbetsuppgift som arbetsledare är att planera

och köpa in byggmaterial och se till att allt finns på plats

när det ska användas. Arbetet som snickare, elektriker, målare

och VVS­montörer gör ska också samordnas. Simon

Campbell berättar att ungefär halva arbetstiden går åt till

kontorsarbete. Resten av dagen är han ute på bygget.

Händelserikt jobb

– Då löser jag problem som dykt upp tillsammans med

snickarna och de andra yrkesarbetarna. Det är ett riktigt

roligt jobb för det händer grejer hela tiden och det är alltid

något som behöver lösas. Vi bygger i ett lag och har skoj

samtidigt som vi producerar, säger han och beskriver sin

arbetsglädje.

energikrav ger arbete

I höst tar Simon Campbell steget till att bli produktionschef.

Då blir det fler byggmöten och mer ansvar för planering

och ekonomi. Att han specialiserat sig på passivhus

tidigt tror han kommer att vara till nytta i framtiden. Snart

måste allt som byggs i Sverige uppfylla passivhusstandard

för att vi ska kunna nå energimålen. Det finns även hundratusentals

redan byggda hus i landet som måste renoveras

på ett energismart sätt snart. Det kommer att ge många

arbetstillfällen inom byggsektorn. Det gäller inte minst

miljonprogramshusen från 1960­ och 70­talet.

– De kommande tio åren kommer det många liknande

projekt. Brogården i Alingsås är bara början, säger Simon

Campbell. ●

13


de ÄLskar

att jObba

under jOrd

Citybanan är Sveriges allra största byggprojekt just

nu. Möt miljösamordnaren Frida Isgren och sprängledaren

Johan Hillman som båda ägnar all sin

arbetstid åt tunneln under Stockholm.

14


”När jag åker

pendeltåg här i

framtiden kan jag

tänka att det här

har jag varit med

och byggt”

Frida Isgren

TexT: johanna åfreds

foTo frida isgren och johan hiLLman: ceciLia Larsson

foTo ciTybanan: hans ekesTang

nere i tunneln är det

svalt och mörkt.

Bara ett par personer

finns på plats i sina

arbetsmaskiner. Men

några meter över våra

huvuden myllrar det av folk på väg

åt olika håll vid Stockholms central.

Tunnelbanan rullar på som vanligt i

en tunnel strax ovanför. Miljön under

jord känns exotisk, men är välbekant

för Frida Isgren. Hon är NCC:s

miljösamordnare för denna etapp av

Citybanan.

– Det här är det roligaste jag har

gjort. Det är ett tekniskt komplicerat

projekt och fantastiskt att få jobba

med så många kompetenta och trevliga

människor. Det känns roligt att

få vara med och utveckla Stockholm

och hela landets tågtrafik, säger Frida

Isgren.

Frida Isgren är civilingenjör i

kemiteknik och har jobbat i tio år i

olika roller på NCC. I arbetet som

miljösamordnare tillbringar hon stora

delar av sin arbetstid inne i en av de

många blå byggbodar som är NCC:s

Frida isgren pratar jobb med nCC:s

reparatörer nils andersers och

daniel Bolmström.

– det här är det roligaste jag har gjort. det är

ett tekniskt komplicerat projekt och fantastiskt

att få jobba med så många kompetenta

och trevliga människor, säger Frida isgren.

kOrt Om frida isgren:

citybanan

UtBIlDNINg: Teknisk Linje på gymnasieT.

civiLingenjör i kemiTeknik, kTh, examen

1998

KarrIär: jobbade med rening av

förorenad mark på föreTageT goLder

associaTes 1998–2001, jobbar på ncc

sedan 2001

ålDer: 36 år

Bor: uppvuxen i växjö. bor nu på

söder maLm i sTockhoLm med sambo

och Två barn

gör jUSt NU: jobbar som miLjösamordnare

på ncc:s eTapp norrsTröms-

TunneLn, ciTybanan, sTockhoLm

15


citybanan

projektkontor vid centralstationen.

Men minst en gång om dagen beger

hon sig ner i tunneln för att mäta och

ta prover. I rollen som miljösamordnare

ska hon se till att miljökraven

följs och att tunnelbygget har så liten

miljöpåverkan som möjligt.

– Jag tar prover i tunneln för att

se att det inte läcker in för mycket

grundvatten. Det går också åt mycket

vatten vid tunneldrift och min uppgift

är att se till att anläggningarna för

rening av processvatten fungerar som

de ska, berättar hon.

Frida Isgren har också ansvar

för att se till att alla kemikalier som

används inte är skadliga för miljö och

människor och att de förvaras på rätt

sätt. Hon bevakar också buller­ och

vibrationsnivåer och att byggavfallet

hanteras på rätt sätt.

flera tunnlar

I NCC:s uppdrag ligger att bygga fyra

spårtunnlar, en service­ och räddningstunnel

och två plattformar till

16

Borrning för bult nere i

tunneln som sprängs ut

på ett djup som varierar

mellan 10 och 45 meter

under jord.




tidtabeLLen:

2000

2002

2007

2014

2017

gav regeringen Banverket* i uppdrag

att planera för en fortsatt utbyggnad av

spåren genom centrala stockholm.

presenterade Banverket en förstudie

med olika förslag.

beslutade regeringen att Citybanan ska

byggas.

ska bergentreprenader och tunnel arbeten

vara avslutade. därefter återstår

installationer och stomkomplettering för

de nya stationerna samt byggandet av

järnvägsspår och signalsystem.

rullar de första tågen.

* Banverket ingår numera i trafikverket

fakta om citybanan

Budget 16,8 miljarder kr

Klart 2017

6 kilometer tunnel

Två helt nya stationer, stockholm City

och stockholm Odenplan

Fördubblar spårkapaciteten genom

stockholm

ger tätare, punktligare och snabbare

tågförbindelser i stockholmsregionen och i

hela landet

ett pendeltåg tar lika många resande som

1 000 bilar

9 års byggtid

6 arbetstunnlar

30 Hötorgsskrapor schaktmassor,

mest berg, fraktas bort

3 Hötorgsskrapor betong går åt till

bygget

2 500 personer jobbar som mest med

Citybanan

fakta och illustrationer: Trafikverket


den nya pendeltågsstationen som ska

heta Stockholm City. När allt är klart

2015 har 1 500 000 ton berg sprängts

ut och forslats bort, bara på NCC:s

etapp av Citybanan. Då får Frida

Isgren flytta vidare till nästa projekt.

– Slussen skulle vara ett drömprojekt

att få fortsätta med. Det ligger

precis som Citybanan mitt i Stockholms

puls.

påverkar hela landet

Hela Citybanan blir

6 kilometer lång och

får två nya stationer.

Järnvägens smala ”getingmidja”

från 1871

trafikerades av tio tåg

per dygn i begynnelsen,

att jämföra med

550 tåg per dygn i dag.

kOrt Om

jOhan

hiLLman:

Genom att all pendeltågstrafik läggs

över till Citybanan kan spårkapaciteten

genom innerstaden fördubblas,

enligt beräkningar från beställaren

Trafikverket. Åtta av tio tågresor i

Sverige börjar eller slutar i Stockholm,

därför räknar man med att Citybanan

kommer att påverka punktligheten

för tågen i hela landet.

UtBIlDNINg:

TekniskT program

på gymnasieT.

därefTer 2 årig

ky-uTbiLdning

med inrikTning

på anLäggning

väg och berg,

nackademin.

KarrIär: prakTik under uTbiLdningsTiden på odens

eTapp av ciTybanan, fick jobbeT som spräng ansvarig

hos ZübLin direkT efTer examen.

ålDer: 23 år.

Bor: sTockhoLm

gör jUSt NU: sprängLedare på ZübLin scandinavias

eTapp södersTrömsTunneLn, ciTybanan, sTockhoLm.

citybanan

exempeL på

yrkesgrupper

sOm Är med Och

bygger citybanan:

Bantekniker

signaltekniker

eltekniker

spårsvetsare

mätningstekniker

mekaniker

arbetsledare

sprängarbetsledare

sprängansvarig

Bergsprängare

Bergförstärkare

Borrare

maskinförare

Betongarbetare

anläggningsdykare

sprängarbas

Bergarbetare

elektriker

reparatör

Chaufför

smed

markarbetare

Utsättare

Projektchef, projektledare, biträdande

projektledare

Projekteringsledare, biträdande

projekteringsledare

Produktionschef

mätchef

Planerare

entreprenadingenjör

samordnande byggledare

Byggledare av olika slag: berg, mark,

betong, bana, signal, el, tele, stål,

installation, spår

lantmätare

Fastighetshandläggare

Projektingenjör

risksamordnare

miljösamordnare

arbetsmiljösamordnare

mätingenjör

geolog

geohydrolog

datasamordnare

Kvalitetssamordnare

Koordinator drift och trafik

inköpare

ekonomer

säkerhetsskyddshandläggare

Besiktningsman

Byggledare ventilation

Upphandlare

Jurist

informatörer

träarbetare (snickare)

arkitekt

17


citybanan

18

Ovan: Johan Hillman, 23 år, har gjort snabb karriär

på Citybanan. Han började som praktikant och är

nu sprängansvarig. gruppkänslan och den spännande

miljön under jord gör att han älskar sitt jobb.

nedan: laddaren placerar ut tändkapslarna.

SaNKta BarBara

är gruvarbetarnas

skyddshelgon. Hon

vakar över alla som

går ned i tunneln som

byggs under södermalm

från sitt lilla

altare i tunnelmynningen.

sankta Barbara

spelar en särskilt stor

roll inom katolicismen

och hennes närvaro är

därför en självklarhet för flera av österrikarna

som spränger denna etapp, berättar Johan

Hillman. en katolsk präst höll även en mässa i

tunneln innan arbetet inleddes.

” Det börjar bli brist på plats

ovan jord. Att jobba med

anläggning under jord tror

jag är en framtidsbransch.”

joHaN HIllMaN

Ung sprängansvarig

En annan person som trivs på jobbet

med Citybanan är Johan Hillman.

Trots att han bara är 23 år har han

lyckats få det ansvarsfulla jobbet som

sprängansvarig för tunneletappen

som går under Södermalm. Han tar

oss med på en vandring i en tunnel

som fortfarande luktar krutrök efter

en sprängning. Ovanför oss ligger

Mariaberget, Hornsgatan och andra

välkända platser. Spår­ och servicetunneln

ska bli 575 meter lång och

sprängs ut med upp till tre salvor per

dygn.

– Det börjar bli brist på plats ovan

jord. Att jobba med anläggning under

jord tror jag är en framtidsbransch,

säger Johan Hillman.

Under utbildningstiden, Johan

Hillman gick en 2­årig KY­utbildning

(kvalificerad yrkesutbildning) i

anläggning efter gymnasiet, var han

osäker på om branschen var något

för honom. Men han ändrade sig

snabbt när han kom ut på praktik på

en annan del av Citybanan för några

år sedan.

– Så fort jag kom ner i tunneln

visste jag att det är det här som gäller.

Jag kommer att satsa på detta i all

framtid, säger han.

Stark gruppkänsla

Tjusningen, beskriver han, är miljön

under jord och att få sätta sin fot på

en plats där ingen annan varit tidigare.

De som jobbar med bergsprängning

i Sverige är relativt få och de

flesta känner till varandra.

– Gruppkänslan är stark, de som

jobbar under jord arbetar i långa skift

och tätt ihop. Jag har fått träffa människor

jag aldrig skulle ha lärt känna

annars på det här jobbet, säger Johan

Hillman.

Efter att ha jobbat skift med

sprängningar nere i tunneln fick

Johan Hillman frågan om han ville

börja som sprängansvarig för tyska

Züblin. Nu går större delen av arbetstiden

åt att göra borrplaner över

vilken metod och vilka sprängämnen

som ska användas vid varje salva.

Vill jobba utomlands

I tunneln jobbar åtta österrikiska

yrkes arbetare i skift tillsammans med

en förman och en arbetsledare.

– Jag har mest kontakt med

arbets ledaren. Mitt arbetsspråk är

engelska eller en hemsnickrad variant

av tyska. Att de flesta av mina kollegor

inte talar svenska är inget problem.

Efter att Citybanan är klar hoppas

han få jobba med Förbifart Stockholm.

Men är man så pass specialiserad

som Johan Hillman är det inte

säkert att det finns något tunnelbygge

i närheten där han bor.

– Man måste räkna med att ligga

ute men det har jag inget emot. Det

skulle tvärtom vara intressant att få

flytta på sig, gärna till någon annan

del av världen och se hur de jobbar

där, säger han. ●


innan ett bygge drar igång

har mycket tid lagts på förarbeten.

Projekteringen av

Norrströms tunneln har gjorts

av konsulter på WSP. 25­årige

Emil Rudegran är högskoleingenjör

i bergteknik och jobbar på

WSP:s kontor i Luleå.

– I mitt arbete ingår mycket jobb

med datorstödd design i cad­program

och olika typer av beräkningar. Jag tar

fram ritningar som ska ut till bygget

och vi gör besiktningar i efterhand,

säger Emil Rudegran och beskriver

några av sina arbetsuppgifter.

Mycket av arbetet kan göras på

distans, men några dagar i månaden

tar han flyget till Stockholm för att

vara på plats. Området runt central­

emils ritningar

styr sprängningarna

Emil Rudegran jobbar på konsultföretaget

WSP. Hans beräkningar styr arbetet med

Citybanan.

stationen beskriver Emil Rudegran

som oerhört komplext. Genom att

granska gamla ritningar kan han

se var tunnelbana, ledningar för el,

vatten, avlopp och grundläggningar

till befintliga byggnader finns. Sen

gäller det att ta hänsyn till det när allt

det nya ska byggas.

Varierat jobb

Just nu jobbar han med en av Citybanans

uppgångar till Vasagatan.

– Hela området är som en schweizerost

och på vissa ställen finns det

knappt någon bergtäckning alls.

I det här fallet betyder låg bergtäckning

att det är mindre än en

meter berg mellan tunneluppgången

och en närbelägen hotellbyggnad. För

foTo ciTybanan: hans ekesTang. foTo riTningar: isTockphoTo

foto: susanne Lindholm

emil rudegran

citybanan

att få berget att hålla, berättar Emil

Rudegran, skulle det ha behövts mellan

fem och sex meters bergtäckning

på denna plats.

– Då får vi förstärka berget med

armeringsjärn både före och efter

sprängning. På riktigt känsliga platser

får man såga istället för att spränga.

Jobbet är verkligen utmanande och

varierande, säger han. ●

”Hela området är som en schweizerost

och på vissa ställen finns det

knappt någon bergtäckning alls.”

19


Efter tre års arbete med tunnlar och bergrum känner sig

byggnadsingenjören Meklit Wodajo säker på sitt yrkesval.

– Här finns flest utmaningar, det är det jag gillar, säger hon.

TexT: johanna åfreds foTograf: nickLas ThegersTröm

nyfikenhet ledde till

jObbet sOm

byggnadsingenjör

meklit Wodajo

jobbar på VeidekkeEntreprenads

enhet

Tunnel och

bergrum. Yrkesinriktningen

kunde inte vara bättre,

berättar hon.

– Inom anläggning finns flest

ovanliga tekniklösningar. Hur mycket

du än har jobbat så får du ändå en

utmaning i varje nytt projekt. Det är

spännande att lära sig nya saker och

det är därför jag valde byggbranschen,

förklarar hon.

Hon tar emot på företagets kon­

frågan:

hur gick det

till när du fick

jobb?

20

Meklit Wodajo

Byggnadsingenjör

foto: cecilia Larsson

tor i Sundbyberg. Det senaste året

har hon jobbat på kalkylavdelningen

och hennes skrivbord är täckt av olika

typer av kartor och skisser.

– Vi jobbar tillsammans i en kalkylgrupp.

Efter en diskussion kommer

vi fram till bättre lösningar än på

egen hand.

Meklit Wodajo fick jobbet direkt

efter sin examen som byggnadsingenjör

för tre år sedan. Till att börja med

var hon kvalitets­ och miljöansvarig

på tunnelbygget Norra länken i

Stockholm. Nu är tunneln klar och

det är mest skrivbordsjobb ovan jord

som gäller ett tag framöver.

jobbar gärna utomlands

Meklit Wodajo ringde själv upp

Veidekke när det var dags att söka

jobb. Hon ville till ett lagom stort

företag där man inte försvinner i

mängden.

– Det visade sig vara en bra idé.

Som nyutexaminerad har jag blivit

väldigt väl omhändertagen och fått

prova på mycket, säger hon.

För drygt tio år sedan bodde Meklit

Wodajo fortfarande i hemlandet Etiopien

och gick apotekareprogrammet

för att kunna ta över sin fars apotek.

När hon kom till Sverige började hon

med att komplettera sin gymnasie­

ludmilla Brandt, 26 år,

Sundbyberg, biträdande

projektledare, järntorget:

”Jag började på Järntorget för snart två år sedan och jobbar med

ett projekt där vi bygger sextio bostäder strax utanför stockholm.

Jag läste en annons och sökte, trots att jag trodde att det skulle

krävas mer arbetserfarenhet för att få det. det är roligt att få se

projektet växa fram och vara med i projektledningen. tidigare läste

jag på Chalmers, en treårig utbildning inriktad på affärsutveckling

och entreprenörskap inom byggteknik. efter det jobbade jag som

kalkylerare på veidekke i göteborg.”


utbildning och lära sig svenska. Att

slå in på vägen mot byggbranschen

istället kändes nytt och spännande.

– Min familj, särskilt min far, har

stöttat mig mycket i mitt beslut att bli

ingenjör och tycker att det är roligt,

säger hon.

Kanske öppnar sig en möjlighet

att arbeta i hemlandet någon gång i

framtiden.

– I Etiopien byggs många vägar,

dammar och nya byggnader. Jag trivs

här men visst skulle det vara intressant

att bidra till utvecklingen där någon

gång. Dit jobbet tar mig följer jag

med, säger Meklit Wodajo. ●

foto: cecilia Larsson

meklit Wodajo pratar igenom dagens

jobb tillsammans med kollegan emil

Pettersen.

Krister Wimnell, 25 år,

Solna, konstruktör,

KfS anläggningskonstruktörer:

"KFs hade varit på arbetsmarknadsmässa

när jag pluggade till högskoleingenjör

i byggteknik, och det var där

jag fick första kontakten. Jag ringde

upp dem efter mässan och nu jobbar

jag här. Hittills har jag mestadels ritat i

cad -program och gjort beräkningar för

olika konstruktionsdelar, bland annat armeringsritningar till

en betongdamm vid ett vatten kraftverk.”

foto: martin olson

meklit Wodajo synar handlingarna

till en tunnel som ska byggas.

kOrt Om mekLit wOdajO:

ålDer: 32 år.

UtBIlDNINg: byggnadsingenjör, examen

från örebro universiTeT 2008.

KarrIär: ansTäLLdes direkT efTer examen

på veidekke enTreprenad.

Bor: i sTureby, sTockhoLm.

INtreSSeN: vara uTe och gå, fiLm, dans,

famiLj. har Tre fadderbarn i eTiopien och

är myckeT engagerad i fLickors skoLgång

där.

gör oM tIo år: ”då jobbar jag med någon-

Ting som känns LärorikT och spännande.

TroLigen inom anLäggning.”

therese remlén, 24 år,

Malmö, byggnadsingenjör/

arbetsledare, jM:

”min första kontakt med Jm var

under tiden då jag pluggade till

byggnadsingenjör. Jag jobbade

extra som visningsvärd på söndagar

och gjorde praktik hos dem under

utbildningen. de anställde mig två

dagar innan skolan slutade. nu har

jag jobbat ett år som arbetsledare på bygget av 56 stycken

lägenheter i lomma hamn.”

21


jObba

utOmLands

Sverige ligger i framkant när det gäller att utveckla

smart energi- och miljöteknik och att bygga med hög kvalitet. Många länder

tar hjälp av svenska företag när de ska bygga och planera nya vägar, hus

och hela städer. Byggbranschen ger stora möjligheter för den som vill ha ett

jobb med hela världen som sitt arbetsfält!

ekoLogiskT i kina

Caofeidian

illustration: sweco

foto: istockphoto

hi-Tech i usa

Hayoung Kang

foto: johan olsson

arkitekten måns tham har tagit fram ett förslag som han hoppas kunna sälja

in i bland annat Usa. Om motorvägar får ett tak med solceller blir vägarna även

till kraftverk som levererar el mitt i staden. trafiken döljs och bullret minskar.

solceller kräver annars mycket plats och marken i tättbefolkade städer är dyr.

Måns tham, 32 år, arkitekt:

”idén till vägen med ett tak av solceller fick jag när jag körde på

motor vägarna i Usa och slogs av hur stora asfaltsytorna var. de

borde kunna utnyttjas bättre tänkte jag och började skissa på projektet.

innan dess har jag pluggat och jobbat en hel del utomlands.

Jag var utbytesstudent i norge och Usa och har haft egna idéprojekt och utställningar

i los angeles. Jag har precis flyttat hem till sverige från Paris där jag

jobbat med en arkitekttävling om en moské i albanien. det bästa med att jobba

utomlands är att man träffar folk med annan bakgrund och upptäcker nya sätt

att arbeta på. det är en rikedom att ha vänner och kontakter runt om i världen.

då kan man bjuda folk till sverige för att samarbeta och byta idéer.”

22

Just nu pågår planeringen av den ekologiska staden Caofeidian i Kina. Planerare,

arkitekter, ingenjörer och teknikkonsulter från det svenska företaget sweco jobbar

med den första etappen av staden. i Caofeidian ska uppemot 95 procent av all

energi som används vara förnybar. Hayoung Kang fick jobba med Caofeidian

som en del av sin praktik när hon pluggade till civilingenjör i arkitektur på luleå

tekniska universitet.

Hayoung Kang, 25 år, stadsplanerare, Sweco:

”Jag gjorde praktik på sweco ett halvår under min utbildning. Jag

fick jobba som redaktör i projektet med Caofeidian. det betyder att

jag var med och samordnade arbetet mellan dem på sweco som

jobbade med planeringen av vatten, avfall, energi, infrastruktur,

byggnadsarkitektur och stadsplanering. i slutet av min praktiktid fick jag åka med

till Kina för att presentera arbetet för borgmästaren. Praktiken ledde vidare till

en tjänst på sweco. sedan dess har jag fått fortsätta med uppdrag i bland annat

estland, Kanada och sverige.”

måns tham

foto: nicholaus halecky

illustration: måns Tham


ygg -

prOcessen

– så funkar den!

1idé/bestÄLLning

Kunden, eller Byggherren som är ett

annat ord för beställaren, bestämmer sig

för att satsa på ett byggprojekt. Ofta är

det byggingenjörer som utför beställarens

arbete.

prOjektering

2

Bygget planeras i detalj. Först

handlar det om att rita och konstruera.

sedan planeras installationerna,

det vill säga systemen för

el, ventilation och annat. i projekteringen

används mycket it av de arkitekter,

civilingenjörer och ingenjörer som arbetar som

konsulter.

3prOduktiOn

Bygget pågår. Jobbet innehåller

många delar och involverar en lång

rad specialister som t.ex. yrkesutbildade

anläggningsarbetare,

sprängare, anläggningsmaskinförare,

betongarbetare, träarbetare (snickare), murare,

plattsättare, golvläggare och ställningsmontörer.

På bygget finns även ingenjörer som

arbetar med utsättning/mätning, kvalitet, miljö

och arbetsmiljö samt arbetsledare som kan ha

olika utbildningar. Platschefen styr på själva

bygget. Han eller hon kan ha gått en utbildning

inom yrkeshögskolan eller vara högskoleingenjör.

den som är ansvarig för hela projektet är

Projektchefen, som ofta är civilingenjör.

förVaLtning

Bygget är klart. nu ska det

vårdas för framtiden och

vid behov byggas om och

rustas. Fastighetstekniker och

fastighetsingenjörer sköter

förvaltningen.

4

mer?

viLL du

Veta

hos Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens

bransch- och arbetsgivarförbund med över 3 200 medlemsföretag

(bygg-, anläggnings- och specialföretag)

kan du hitta mer information om byggbranschen, antalet

företag och anställda. www.bygg.org

Svenska teknik & Designföretagen är bransch- och

arbetsgivarorganisation för sveriges arkitekt- och teknikkonsultföretag

inom bygg- och industrisektorn. på

www.std.se kan du läsa mer om dem och deras företag.

Nyheter från byggbranschen läser du på

www.byggindustrin.com

Information om utbildningar som leder till jobb

i byggbranschen finns på www.byggare.com och på

www.std.se/jobbochframtid

kOLL


byggena

Är det något pågående bygge som du är lite extra

intresserad av? Håll koll på det via webbkamera.

www.webbkameror.se/byggkameror

bild: söderköping, skanska/Webbkameror

23


Avs: sveriges byggindustrier, box 5054, 102 42 stockholm

13 anLedningar

att VÄLja bygg

www.byggare.com

www.std.se/jobbochframtid

b

More magazines by this user
Similar magazines