Biblicum 2009-4.pdf

Kapitel 11:10-16, Det messianska rikets utbredning
”På den dagen”, dvs. när Messias kommer som en telning ur Isais rot
och den messianska tiden bryter in, ska också hedningarna söka sig till
honom (vers 10). Han ska vara som ett baner att samlas kring och hans
rike innebär vila och härlighet.
När Jesaja profeterar om frälsningen genom Messias anknyter han
till den historiska situationen, till folk och länder som Israel kommit i
kontakt med, och till den stora frälsningen i Israels historia, nämligen
räddningen från slaveriet i Egypten. Under Nya testamentets messianska
tid ska Herren ”ännu en gång räcka ut sin hand för att vinna tillbaka
en rest av sitt folk” (vers 11). Denna rest omfattar inte bara troende
från Israel och Juda utan en rest från alla världens folk: från Assyrien,
Egypten = nedre (norra) Eypten, Patros = övre (södra) Egypten, Nubien
( = Sudan), Elam = södra Medien (nordvästra Iran), Shinear = södra
Mesopotamien (Iraq), Hamat = stad och land vid floden Orontes norr
om Israel samt havsländerna = Medelhavets öar och hela dess kust med
angränsande länder. Genom sitt baner Messias ska han kalla till sig och
inbärga i sitt rike både hedningar och förskingrade från Israel och Juda
(vers 12, jämför vers 10).
Då ska det inte längre finnas fiendskap och avundsjuka i folket, ingen
konflikt mellan Efraim och Juda (vers 13). Messias folk ska vara ett
enda folk under en enda herde. De ska endräktigt utvidga Herrens rike
till omkringliggande länder, nu Israels främsta fiender: filisteerna, folken
i öster, Edom, Moab och Ammons barn (vers 14). Messias rike är inte
begränsat till en liten del av jorden vid floden Jordan. Han herradöme
ska bli stort (9:7) och omfatta hela jorden. ”Han ska härska från hav till
hav och från floden intill jordens ändar” (Ps. 72:8, jämför Sak. 9:9-10).
Liksom Herren genom ett under gjorde ”en banad väg” för sitt folk
ut ur Egyptens fångenskap, ska han på samma sätt rädda sin kvarleva
från den assyriska världsmakten (vers 15-16). Herren torrlägger på nytt
Röda havet, bildlikt talat, och klyver Eufrat genom en brännande vind.
Upp. 16:12 anknyter till detta på följande vis: ”Den sjätte ängeln tömde
sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen
bereddes för kungarna från Östern.” Det blir en banad väg för den rest
som vänder om. Enligt 35:8 kallas denna väg ”den heliga vägen” och är
Messias själv. Jämför Jesu ord: ”Jag är vägen” (Joh. 14:6).
151