Biblicum 2009-4.pdf

människan. På denna punkt har en rad missförstånd och bibelvidriga
uppfattningar upp stått. Den äldre Melanchthon lärde i sina senare, reviderade
utgåvor av Loci Communes, att ”det måste i oss nödvändigtvis
finnas en orsak till skillnaden, varför en Saul förkastas och en David
antas”. Men någon sådan orsak finns inte. Alla är lika fördärvade. Alla är
lika döda i synder. Konkordiefäderna skri ver: ”Det är falskt och oriktigt
att lära, att icke blott Guds barmhärtighet och Kristi allraheligaste förtjänst,
utan även något hos oss vore grunden till Guds utkorelse, för vars
skull Gud utkorat oss till evigt liv” (SKB, s. 672).
Somliga lär att människan visserligen i normala fall är andligt död
och helt oförmögen att göra något på det andliga området, men att i
kallelsens ögon blick, när Ordet predikas för henne, får hon en tillfälligtvis
frigjord vilja, som gör att hon kan säga ja till kallelsen och anamma
evangeliet. Men en sådan uppfattning avvisas bestämt i Konkordieformeln:
”Vi förkasta och fördöma [---] den villfarelsen [---] att, då den
helige Ande med Ordets predikan gjort början och därmed tillbjudit sin
nåd, människans vilja av egen naturlig kraft likväl i någon mån, om än
ringa och svagt, förmår bidraga, hjälpa och med verka samt göra sig själv
skickad och beredd för nåden, omfatta och mottaga densamma samt tro
evangelium” (SKB, s. 506).
Det är istället så att Gud ensam omvänder människan (se ovan, s 18
f.). Män niskan ”är och förblir en fiende till Gud, intill dess hon med
den helige Andes kraft genom det predikade och hörda Ordet blir av
idel nåd utan allt eget åtgörande omvänd, troende, pånyttfödd och förnyad”
(SKB, s. 559).
Inte heller är det så att vissa människor, fastän oförmögna att själva
omvända sig, ändå låtit sig dragas, gjort mindre motstånd än andra eller
dylikt. Detta var den äldre Melanchthons felaktiga uppfattning. I den
fjärde utgåvan av Loci Communes från 1543 talar han om tre orsaker till
människans omvän delse: ”Här samverkar tre orsaker av goda gärningar:
Guds Ord, den Helige Ande och människans vilja som efterkommer
och inte spjärnar emot Guds Ord.” Konkordieformeln lär däremot:
Före människans omvändelse finnas sålunda blott två verkande orsaker,
nämligen den helige Ande och Guds ord, vilket är det Andens
instrument, varigenom han verkar omvändelsen. Detta ord bör människan
lyssna till, men icke kan hon tro därpå och mottaga det av
egen kraft, utan endast genom Guds, den helige Andes, nåd och
verkan. (SKB, s 507).
168