Sant eller falskt? Metoder i källkritik Sant eller falskt?

erade strax efter krigsslutet om att Hitler fortfarande skulle vara i livet. Hans undersökningar
resulterade i bestsellern Hitlers sista dagar. Trevor-Roper hade bara några
timmar på sig att bedöma dagböckerna och kunde därför inte göra någon grundlig analys.
Hans kunskaper i tyska var också bristfälliga. Hans bedömning grundade sig därför
på högst ytliga intryck. Redan efter något dygn ändrade han sig för övrigt och började
uttrycka tvivel om dokumentens äkthet. Det som är gåtfullt i hans agerande är att
han vågade sätta sitt anseende på spel genom att offentligen gå i god för att dokumenten
var äkta. 9
Detta exempel visar för det första vikten av teknisk bevisning. Hade man vidtagit en
teknisk undersökning av dokumenten på ett tidigt stadium hade skandalen kunnat
undvikas. Men framför allt visar det hur önsketänkande kan fördunkla omdömet.
Ibland kan gränsen mellan äkta och falskt vara oskarp. Dagarna efter attacken mot
World Trade Center den 11 september 2001 publicerades bilder i pressen och i televisionen
som sades föreställa palestinier som jublade över attacken. Men bildernas äkthet
ifrågasattes. I Dagens Nyheter publicerades några dagar efter händelsen en bild av
en synbarligen mycket glad kvinna. Och det var terrordådet hon skulle vara glad över.
Men på samma sida publicerades en
annan bild på samma kvinna, och då
såg hon betydligt mindre glad ut.
Medierna hade spårat upp henne, och
hon förnekade bestämt att det var
terrorattacken hon jublade över. Så
här beskriver tidningen händelsen:
På eftermiddagen den 11 september,
strax efter hemsökelserna över USA,
kom några filmare och stillbildsfotografer,
palestinska och främmande, till
Suleiman-avenyn i det arabiska
Jerusalem för att pejla de lokala reaktionerna.
9 Harris, Robert: ”Selling Hitler: the story of the Hitler diaries.” Faber and Faber, London 1986. Foto: AP. DN 26/9 -01
39