Arbets - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

2 SIGNERAT Omgivningsfaktorerorsakar dödsfall Både Gudrun och Katrina har gett oss en tankeställare om extremt väder i världen ökar. Vissa tillskriver extremt väder den globala uppvärmningen. Den globala uppvärmningen kommer att påverka hälsan och orsaka dödsfall. Även i Västra Götalandsregionen har vi omgivningsmiljöfaktorer som ger dödsfall. Särskilt tydligt är detta när det gäller radon i bostäder som ger 100 dödsfall i lungcancer i Västra Götaland per år, trafikbuller som ökar stress och därmed kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet samt luftföroreningar som ger kronisk obstruktiv lungsjukdom och också tidig död. I detta nummer beskriver vi arbetet med att kartlägga och minska radon och omgivningsbuller. I samarbete med Göteborgs universitet har vi tagit initiativ till en forskarskola om miljö och hälsa i Västsverige. De ovan beskrivna riskfaktorerna ingår självklart som forskarutbildningsprogram i forskarskolan. Dessutom ingår program om att undersöka hur miljön stimulerar till fysisk aktivitet och på så sätt förebygger stress som också kan ge upphov till tidig död. Promenader och cykling är bra för den egna fysiska hälsan men också för omgivningen då det minskar buller och luftföroreningar. Dessutom är det sannolikt också stressminskande då medtrafikanter upplever fotgängare och cyklister som ett lugnt inslag i stadsmiljön. Förbered nu trevliga promenader kring juloch nyårshelgen! Mats Hagberg mats.hagberg@amm.gu.se JOURNALEN NR 2 • 2005 ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ forts. från sida 1 vuxna. De funna sambanden är ”statistiska associationer” och inte etablerade orsakssamband. Här krävs ytterligare forskning för att klarlägga eventuella mekanismer, vilka faktorer i en fuktig miljö som är förknippade med ökad risk, exponerings - responssamband, etc. När det gäller allergisk sensibilisering är det, med undantag för kvalsterallergi, enligt min uppfattning inte visat att fukt i inomhusmiljön är av betydelse. Miljöundersökningar Det har fortfarande inte publicerats data för att miljöundersökningar kan differentiera mellan ”sjuka” och ”friska” hus eller bidra till en riskbedömning i det individuella fallet. Ofta är det ändå skäl att besiktiga problemhus av byggnadstekniska eller andra skäl. Luftmätningar är sällan indicerade då vi inte säkert vet vilka faktorer som orsakar inomhusmiljörelaterade besvär. Det finns inte heller några säkra markörer att mäta i luft för t ex mikrobiell växt eller fuktorsakad nedbrytning av byggnadsmaterial. Mätning av VOC, MVOC eller halt av mögelsporer i luft är indicerade endast undantagsvis och då med specificerad frågeställning. Analys av mikroorganismer på ytor eller i byggnadsmaterial bekräftar växt men tillför sällan information som inte kan inhämtas vid besiktning. Typning av mögel är inte informativt då det inte är känt om olika mögelarter har olika hälsoeffekter. Användning av mögelhundar är inte vetenskapligt utvärderad. Mätning av fuktkvoter i materialprover kan påvisa ökad förekomst av fukt i byggnadsstommen och fuktens utbredning vilket kan vara värdefullt inför eventuella åtgärder. Värdering av ventilation, ibland inkluderande mätningar, kan vara av värde vid misstanke om att ventilationen är bristfällig. Mätning av CO2 kan vara av värde vid utredning av luftmiljön i lokaler med många samtidiga brukare, t ex skolor. Hur gör vi? Den praktiska patienthandläggningen ligger utanför ramen för denna översikt men finns beskriven från t ex Yrkesmedicin i Umeå (Järvholm B, Widman L). Till sist föreslår jag att vi försöker att undvika uttrycken ”sjuka hus syndrom” eller ”sick building syndrome” (SBS) pga en definition som inte är kliniskt användbar och för att det inte har visas att byggnader kan betecknas som ”friska” eller ”sjuka”. I USA används i dessa sammanhang ibland begreppet ”Building related illness”. Vad skall vi kalla detta på svenska? Jonas Brisman jonas.brisman@amm.gu.se Ref ef eferenser eferenser erenser Bardana EJ. Sick building syndrome - a wolf in sheep’s clothing. Ann Allergy Asthma Immunol 1997; 79:283-93. Engvall K, Wickman P, Norbäck D. Sick building syndrome and perceived indoor environment in relation to energy saving by reduced ventilation flow during heating season: a 1 year intervention study in dwellings. Indoor Air 2005; 15:120-6. Meklin T, Potus T, Pekkanen J, et al. Effects of moisture-damage repairs on microbial exposure and symptoms in schoolchildren. Indoor Air 2005;15 Suppl 10:40-7. Bornehag CG, Blomquist G, Gyntelberg F, et al. Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of the scientific evidence on associations between exposure to ”dampness” in buildings and health effects (NORDDAMP). Indoor Air 2001; 11:72- 86. Bornehag CG, Sundell J, Bonini S, et al. A; EUROEXPO. Dampness in buildings as a risk factor for health effects, EUROEXPO: a multidisciplinary review of the literature (1998-2000) on dampness and mite exposure in buildings and health effects. Indoor Air 2004; 14:243-57. Järvholm B, Widman L. Omhändertagande och utredning av patienter med besvär som misstänks bero på brister i inomhusmiljön. http://www.vll.se/ umea/yrkesmedicin/
Andedräkt avslöjar hälsan? I början av året försvarade jag min avhandling ”Exhaled markers of oxidative stress in the airways”. Avsikten med avhandlingen var att ta fram analysmetoder för att kunna mäta nivåerna av markörer som speglar en lokal inflammation i luftvägarna. Redan i antikens Grekland luktade läkarna på patienternas andedräkt för att bedöma deras hälsotillstånd. I andedräkten finns nämligen en rad olika ämnen som bildats vid biokemiska processer i kroppen. Patienter med astma har en lokal inflammation i luftvägarna. Vid inflammationen bildas syreradikaler från inflammatoriska celler och det är dessa som ligger till grund för den så kallade oxidativa stressen i luftvägarna. Vid oxidationsreaktioner bildas olika stabila molekyler som kan fungera som biomarkörer. De bildade gasformiga ämnena kan andas ut direkt, medan mer fasta ämnen - små partiklar - tros komma ut inuti eller på ytan av små, små vätskedroppar. En teori är att vätska slits bort från slemhinnan i luftvägarna och bildar dropparna, som sedan andas ut. Ickeinvasiv provtagning Målet var att provtagningen skulle vara enkel och icke-invasiv för både patient Respondenten med opponent Bo Jönsson och sjukvårdspersonal, dvs man skulle inte behöva ta blodprov eller gå ned i lungorna för att ta prov där. Arbetet inriktades därför på markörer i utandningsluft och i kondensat av utandningsluft. Kondensat är den vätska man erhåller när man kyler ned, kondenserar, den utandade luften. Närmare bestämt var det metoder för ämnena malondialdehyd (MDA), 3-nitrotyrosin (3-NT) samt etan, pentan och isopren som skulle tas fram. Dessa ämnen har i tidigare sammanhang förknippats med just inflammation och oxidativ stress. Syftet var även att testa metoderna på utandningsluft respektive kondensat från friska personer och personer med astma, samt att undersöka om ämnena bildades lokalt i luftvägarna eller kommer från andra delar av kroppen. Utandningsluft kyldes Metoden för kvantifiering av MDA i utandningskondensat byggde på vätskekromatografi och fluorescensdetektion. Kondensatet samlades upp genom att kyla ned utandningsluft med hjälp av en modifierad frysutrustning, i vilken försökspersoner fick andas under bestämd tid. Metoden för 3-NT i utandningskondensat byggde på analys med gaskromatografi kopplat till masspektrometri. Metoden för utandad etan, pentan och isopren byggde på uppsamling på adsorbentrör, värmedesorption, gaskromatografi och detektion med flamjonisationsdetektor. Metoderna tillämpades på mindre grupper av friska personer och/eller personer med läkardiagnostiserad astma. Andhållning före utandning samt utandning vid olika flöden utfördes för att ta reda på var etan, pentan och isopren bildas i kroppen. Inandning av ren luft före utandning undersöktes också eftersom omgivningsluften innehåller relativt höga nivåer av etan och pentan. Pålitliga metoder har tagits fram som gör det möjligt att kvantifiera vissa markörer för oxidativ stress i luftvägarna. Det verkar som om det mesta av utandad etan, pentan och isopren inte bildas inte i luftvägarna, utan kommer från andra delar av kroppen. Små mängder av etan kan till viss del bildas lokalt i luftvägarna. Metoderna bör testas i större grupper för att undersöka om de är användbara verktyg i bedömningen av kronisk inflammation i luftvägarna. Mona Lärstad mona.larstad@amm.gu.se AVHANDLING När utandningsluften kyls ned bildas ett kondensat som samlas upp för analys. Detta är en snabb metod som inte skadar patienten. JOURNALEN NR 2 • 2005 3 Foto: Sophie Svensson
Page 1: Problem relaterade till inomhusmilj
Page 5 and 6: tydligt vem som ansvarar för vad i
Page 7 and 8: Sjunkande radonhalter i Västra Gö
Page 9 and 10: FORSKNING Exponering för vedrök o
Page 11 and 12: Avdelningen för yrkesmedicin POSTG
Page 13 and 14: Inbjudan Inbjudan Inbjudan till til
Page 15 and 16: Tjänstbar Tjänstbarhe Tjänstbar
Page 17 and 18: Provtagningsmaterial LABORATORIET A
Page 19 and 20: Växelfältsmätare - EMM-4 975:- M
Page 21 and 22: Nytt Nytt på på w wwebben w ebben
Page 23 and 24: Personal PERSONAL Hagberg Mats sekt

Arbets - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?