Arbets - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

More documents

Recommendations

Info

MILJÖMEDICIN moralfrågan är alltså mycket komplex och man torde knappast komma åt den enbart med försök till attitydpåverkan, eftersom förhållandet mellan attityder och beteende är komplicerat och osäkert. <strong>Arbets</strong>rätt och försäkringssystem i kombination med det allmänna arbetsmarknadsläget bidrar till att individer som är mindre attraktiva på arbetsmarknaden, exempelvis på grund av ohälsorelaterad nedsatt arbetsförmåga, tenderar att vilja stanna kvar i sin anställning så länge som möjligt för att på så sätt bibehålla ekonomisk trygghet. Av samma skäl kan man vara benägen att pressa sig för hårt i 6 JOURNALEN NR 2 • 2005 arbetet eller för att komma tillbaka i arbete. Samtidigt har besparings- och lönsamhetskrav, hårdnande konkurrens, teknikutveckling med mera lett till minskade möjligheter för arbetsgivare att kunna ge utrymme för personer med nedsatt prestationsförmåga. Häri ligger en slags paradox som tycks utgöra ett centralt problem. En intressant fråga är då huruvida ökad belastning är något som man kan göra något åt eller om detta är en oundviklig konsekvens av hårdnande konkurrens eller minskade resurser.“ Kan vi välja vilket arbetsliv och samhälle vi vill ha? Om det så, uppstår frågan om någon del av samhället har ett särskilt ansvar eller om frågan måste engagera alla delar av samhället. Mats Eklöf mats.eklof@amm.gu.se ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Många flugor gör många förnär Samhället Ardala ligger längs E20 några kilometer söder om Skara. Miljö- och hälsoskyddskontoret (MHK) har sedan ett flertal år regelbundet fått klagomål på riklig mängd av flugor i samhället. Sommaren 2004 var dock värre än någonsin tidigare. Under våren 2005 återkom flugorna och de boende i samhället fruktade ännu en fluginvasion liknande sommaren 2004. MHK undersöker därför var flugorna kommer ifrån och har efterfrågat utredningshjälp från VMC. Under våren 2005 har klagomål inkommit till MHK från samtliga boende i Ardala samt samtliga gårdar belägna strax norr om samhället. Som mest inkom 57 klagomål på en dag. MHK har haft flera olika teorier om var flugorna kommer ifrån. Man har bland annat undersökt ett sankt skogsparti i direkt anslutning till samhället, kontrollerat gödselhanteringen hos jordbrukare i närheten samt undersökt komposteringen bland boende i området. Den absurda mängd flugor som finns i Ardala indikerar dock att något annat är fel. Om ett sankt skogsområde eller trädgårdskomposter kunde orsaka denna mängd flugor skulle hälften av alla samhällen i Sverige vara dränkta i flugor. Dessa faktorer är alltför allmängiltiga för att kunna orsaka dessa problem. Flugor samlades ihop och skickades till Anticimex för artbestämning. Anticimex konstaterade att flugorna tillhör släktet Fannia (Takdansfluga) som består av 59 olika arter. Fannia tillväxer normalt i fuktig, kväverik gödsel. Här börjar bilden klarna något. Strax norr om Ardala ligger Sveriges största minkfarm. Minkfarmen har flera år tidigare fått uppmaningar från MHK angående sin verksamhet. Bland annat har de blivit ålagda att sätta upp hängrännor på sina minkhus för att minska mängden vatten som finns på området samt att öka utgödslingsfrekvensen. Minkfarmen blev tillståndspliktig när miljöbalken började gälla och övergångsreglerna säger att tillstånd måste sökas senast under 2006. När MHK började ställa krav på minkfarmen skickades därför ansökan in till Länsstyrelsen. Detta innebär att anläggningen kommer få ett antal villkor kopplade till tillståndet och En minkfarms gödselhantering tros orsaka flugproblemet anläggningen kan därför regleras så flugproblem kan undvikas. Då det inte finns någon flugexpert i Sverige togs kontakt med Thomas Pape, docent på Zoologiska museet i Köpenhamn och ett antal flugor skickades över för identifiering. Han konstaterade att det rör sig om två olika arter, Fannia manicata och Fannia canicularis, samt att det med mycket stor sannolikhet är gödselhanteringen på minkfarmen som orsakar flugproblemen. Flugorna kan antas dö under hösten och sommaren 2006 ska problemen rimligtvis vara mindre genom nya villkor i minkfarmens tillstånd. Det rörde sig i detta fall inte om ett klassiskt miljömedicinskt ärende i betydelsen miljöorsakad risk för människors hälsa, däremot kraftiga olägenheter för befolkningen. VMC hade ändå vid tillfället möjlighet att förstärka MHK:s resurser. Pär Ängerheim par.angerheim@amm.gu.se Foto: Pär Ängerheim
Sjunkande radonhalter i Västra Götaland Radonhalterna i bostäder i Skövde och Uddevalla har sjunkit betydligt under de senaste 15 åren, vilket innebär att ett betydande antal lungcancerfall har kunnat förebyggas. I förra numret av Journalen (Nr 1, 2005) skrev vi att radonhalterna i Skövde har minskat kraftigt jämfört med en tidigare undersökning kring 1990. Slutrapporten från den undersökningen är nu klar (1). Vi genomför en studie av bostadsradonhalter i olika kommuner i landet med stöd från bland annat Statens Strålskyddsinstitut (SSI), Socialstyrelsen och Boverket. Syftet är att ta reda på vad som hänt med radonhalterna i Sverige sedan de stora nationella kartläggningarna för cirka 15 år sedan (2, 3). Gränsvärdet för radon i bostäder har nyligen sänkts från 400 till 200 Bq/m3 och ett av delmålen i det nationella miljömålet ”God bebyggd miljö” är att alla bostäder år 2020 ska ligga under gränsvärdet. Radon i bostäder beräknas orsaka omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige. Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och närmare 500 000 bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider 200 Bq/m 3 (www.ssi.se). För riskbedömning i en kommun behövs kunskap om radonhalten i representativa eller slumpmässigt valda bostäder. Nu halverad radonhalt i Skövde Skövde hade högst radonhalt bland kommuner i Sverige år 1990. Under perioden januari-april 2004 mätte vi radonhalterna i 106 bostäder hos slumpvis utvalda personer i åldern 20-60 år. Resultaten visar att radonhalterna mer än halverats jämfört med dem som uppmättes 1990. Det geometriska medelvärdet för 106 bostäder var 75 Bq/m 3 jämfört med 175 Bq/m 3 1990. Aritmetiskt medelvärde har sjunkit från 313 Bq/m 3 till 146 Bq/m 3 . Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 Bq/m 3 var 25 % jämfört med 47 % 1990. Radonhalten i hus byggda efter 1980 var endast cirka 25 % av halten i bostäder byggda tidigare. Förekomst av blåbetong (20-25 % av bostäderna) innebar som väntat kraftigt ökade radonhalter. Dessutom var radonhalten lägre i bostäder med mekanisk ventilation. En orsak till lägre radonhalter än tidigare bedöms vara en ökad andel nya bostäder byggda på mark med låg radonhalt, en medveten strategi från kommunens sida. En ökad andel med mekanisk ventilation (nu cirka hälften av bostäder- na) är en annan trolig förklaring. Kommunens spårning av bostäder med höga radonhalter och stöd eller ”Radon i bostäder beräknas orsaka omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige” råd om sanering torde också ha haft viss effekt. I nio av 106 bostäder hade åtgärder mot radon vidtagits. Trettio förhindrade lungcancerfall Sänkningen av radonhalterna jämfört med 1990 innebär att cirka tre framtida lungcancerfall per år i Skövde kommun har förhindrats jämfört med om radonhalterna förblivit oförändrade. Nuvarande radonhalter beräknas orsaka knappt tre fall av lungcancer per år och om genomsnittshalten kan sänkas till 1990 års riksgenomsnitt (aritmetiskt medelvärde 107 Bq/m 3 ) kommer ytterligare nästan ett lungcancerfall per år att kunna undvikas. En minskning med cirka 30 fall av lungcancer under en tioårsperiod är en mycket betydande hälsovinst för befolkningen och understryker vikten av åtgärder mot höga radonhalter i bostäder. Sjunkande halter i Uddevalla Uddevalla hade kring 1990 bostadsradon strax under riksgenomsnittet, 53 Bq/m 3 som geometriskt medelvärde. Vi har innevarande eldningssäsong (december 2004 – april 2005) mätt radonhalten i ett 70-tal slumpvis valda bostäder och även i Udde- valla ses en klart minskande trend. En preliminär genomgång visar ett geometriskt medelvärde om ca 30 Bq/m 3 . Pågående studier av bostadsradon i Norr- och Västerbotten talar för ökade radonhalter i detta område och en tidigare studie i Lysekil visade endast en marginell minskning jämfört med 1990, varför situationen nationellt fortfarande är oklar. Mätningar i ytterligare kommuner planeras under nästa eldningssäsong. Lars Barregård lars.barregard@amm.gu.se MILJÖMEDICIN 1. Ängerheim P, Larsson E, Wilhelmsson K, Barregård L. Radonhalter i bostäder i Skövde kommun. www.amm.se 2. Pershagen G, Akerblom G, Axelsson O et al. Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. N Engl J Med 1994;330:159-164. 3. Swedjemark G, Melander H, Mjönes L. Radon. I: Norlén U, Andersson K (red) Bostadsbeståndets inneklimat. ELIBrapport nr 7. Statens Institut för Byggnadsforskning, Gävle, 1993. JOURNALEN NR 2 • 2005 7
Page 1 and 2: Problem relaterade till inomhusmilj
Page 3 and 4: Andedräkt avslöjar hälsan? I bö
Page 5: tydligt vem som ansvarar för vad i
Page 9 and 10: FORSKNING Exponering för vedrök o
Page 11 and 12: Avdelningen för yrkesmedicin POSTG
Page 13 and 14: Inbjudan Inbjudan Inbjudan till til
Page 15 and 16: Tjänstbar Tjänstbarhe Tjänstbar
Page 17 and 18: Provtagningsmaterial LABORATORIET A
Page 19 and 20: Växelfältsmätare - EMM-4 975:- M
Page 21 and 22: Nytt Nytt på på w wwebben w ebben
Page 23 and 24: Personal PERSONAL Hagberg Mats sekt

Arbets - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?