You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
“Henne ska jag dansa med”<br />
Envishet, ladies night och en Musse Pigg-tröja.<br />
Där har ni tre viktiga ingredienser som gjorde att<br />
Malin och Robert Hubbard blev ett par.<br />
Text: Mats Konrad Foto: Linda Thörn<br />
En onsdagkväll våren 1989, på Tihuana yacht<br />
Club i Dallas, blev Robert kär i Malin. Han hade<br />
gått igenom en skilsmässa ett år tidigare och<br />
hans kompisar tyckte det var dags att muntra upp<br />
honom med en utekväll. De var fi nklädda allihop.<br />
In i lokalen kom då Malin, en tonårig au-pair, i<br />
gympaskor, grå shorts och en Musse Pigg-tröja.<br />
– Jag var inte klädd för fest, men jag och min<br />
kompis Anna ville bara testa och se om vi kom in<br />
på den där klubben. Åldersgränsen var egentligen<br />
21, men det var ladies night och alla tjejer fi ck<br />
gratis drinkar. Så det var klart vi var tvungna att<br />
prova, berättar Malin.<br />
Doing da butt<br />
“Där är hon”, “henne ska jag dansa med”, sade<br />
Robert till polarna när han såg Malin. Kompisarna<br />
bara skrattade. Peppad av deras gliringar och driven<br />
av en stor nyfi kenhet stegade Robert fram. Men<br />
först beställde han en låt hos discjockeyn: Doing<br />
da butt, en fräck sång som man bara kunde dansa<br />
fräckt till! Malin bara skakade på huvudet när<br />
Robert skulle bjuda upp. Hon nonchalerade hans<br />
inviter. Det gjorde Robert än mer intresserad.<br />
– Det var häftigt. Hon gjorde “motstånd” och var<br />
värd att kämpa för, skrattar Robert.<br />
Lunch dagen efter<br />
Han stod på sig och till slut fi ck han en dans.<br />
Styrkt av framgången frågade han om de kunde<br />
äta lunch dagen efter.<br />
– Vid lunchtid nästa dag rullade det fram en röd<br />
Cadillac Allante vid huset där min värdfamilj och<br />
jag bodde. Det var Robert. Redan samma kväll<br />
bestämde vi oss för att gå ut äta middag. Då dök<br />
han upp i sin vita Cheva S10. På bakrutan satt en<br />
dekal med texten ”eat shit or die”! Pinsamt.<br />
1990 såg Malin och Robert<br />
ut så här! I bakgrunden syns<br />
Roberts vita Cheva S10, med<br />
en bakrutedekal som inte var<br />
helt rumsren.<br />
Malin började fastna för den<br />
här roliga fi guren. Robert, ja<br />
han var kär redan från första<br />
dagen. De fortsatte träffas.<br />
Robert sov över i smyg.<br />
Malin hade ett eget litet<br />
hus på bakgården hos sin<br />
värdfamilj. Det var smidigt<br />
att komma och gå utan att<br />
någon såg det.<br />
– Bilen parkerade jag ett<br />
par gator bort. Och så smög<br />
jag iväg till jobbet väldigt<br />
tidigt på morgonen, minns<br />
Robert.<br />
Men familjen hade vetat om<br />
hans besök hela tiden, men<br />
de sade inget. Det var tydligen<br />
okej.<br />
Längta ihjäl<br />
Malin åkte hem och nu var det telefonkontakt som<br />
gällde. Det blev dyra telefonräkningar.<br />
– Vi höll på att längta ihjäl oss. Den där tiden när<br />
vi var på varsitt håll var olidlig. Vi är förresten<br />
fortfarande lika galet kära, skrattar Malin.<br />
Våren -91 kom Robert till Arlanda. Han möttes av<br />
Malin och Robert blev så lycklig att äntligen se<br />
henne, så han slängde handbagaget ifrån sig. Rakt<br />
i golvet med inköpta tax free-fl askor och allt! Sedan<br />
dess har paret bott i Sverige. Juni -93 gifte de<br />
sig. De bodde i Stockholm då, men fl yttade hem<br />
till Vimmerby 2001. Tillsammans har Malin och<br />
Robert sönerna Phillip 13 år och Isack 11 år.<br />
– Jag har ju mina föräldrar här i Vimmerby, så det<br />
var skönt att fl ytta närmare dem. Vi hittade huset i<br />
Södra Vi 2002. Här trivs vi jättebra, säger Malin.<br />
The Hubbards<br />
Malin, hur amerikansk är Robert?<br />
– Han är verkligen amerikan! Eller ska jag säga<br />
Texan? Han är högljudd, social, skrattar mycket<br />
och har lätt att få vänner. Han har ett stort hjärta<br />
där alla människor får plats och han är mån om att<br />
människor runt honom ska må bra. Vi fi rar ibland<br />
4:e juli, USA:s nationaldag, och det blir väl en<br />
och annan amerikansk maträtt.<br />
Robert, vad saknar du från USA?<br />
– Min släkt. Det blir alltför sällan som vi ses.<br />
Men vi har kontakt via telefon och på Facebook.<br />
Familjen är viktig för en amerikan och vi umgås<br />
ofta i stora skaror, det saknar jag här i Sverige.<br />
– Jag saknar amerikansk sport, att gå och se football<br />
med favoritlaget Dallas Cowboys när jag vill!<br />
Och dygnet-runt-öppna restaurangkedjan Denny´s<br />
där man kan ta en burgare mitt i natten.<br />
Hubbes språkgrodor...<br />
– Jag vet inte om vi törs berätta det här, det är kanske lite magstarkt.<br />
Men okej, nu har vi varnat känsliga läsare: När jag kom till Sverige<br />
1991 hade jag försökt plugga så mycket svenska som möjligt. Jag<br />
ville göra ett gott intryck på mina blivande svärföräldrar. Malins<br />
mamma hade ont i fötterna, så när jag träffade dem första gången<br />
tog jag artigt i hand och sade ”god dag svärmor, hur står det till<br />
med fi ttorna?” Hon förstod att jag menade ”fötterna”, det blev lite<br />
svengelska där!<br />
– Jag blev sur på Malin när hon inte visade sympati med mig när<br />
jag brutit nyckelbenet i en footballmatch. Jag ringde från akuten<br />
och sade att jag inte kunde komma hem på ett par timmar för jag<br />
hade brutit skiftnyckeln. Jag fi ck ett asgarv i luren!<br />
www.vimmelby.se 29