Riksdagen 1720 - Forskningsarkivet

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv 

Fortsättning av Handskrift 25:1‐2. 

Åren 1700‐1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare 

undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten. 

Del av maskinskrivet manuskript. 

Volym 25:4:10 

Riksdagen 1720 

Publicerad september 2011 

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek 

(http://www.foark.umu.se)

Riksdagen år 1720. 

1717 

I början av år avkopplades den åldrige 

och bräcklige landshövdingen i Västerbottens län, A.Ramse,från sitt 

AöuIC 

ämbete och äxsrstsH F.M.öronberg förordnades att tills vidare före- 

stå länet. Grönberg had£ just utnämnts till generalmajor och blev se- 

dan ordinarie landshövding fr.o.m. den 17.11•1717. 

Det var ett sargat och olyckligt hövdingadöme som Cronberg till- 

trädde. På hösten 1714 hade ryssarna landstigit vid Umeå. De plund- 

rade staden och satte eld på den. Blott kyrkan och det gamla residen- 

set skonades. Sedan avseglade ryssarna till Finland. Stadens invånare 

hade flytt "till fiälls upp i vilda lappmarken." Från Finland anlände 

över Torneå spillrorna av finska armen, 4.000 rnan. Ett tusental sjuka 

soldater förlades i stadens omgivningar,skaror av flyktingar,alla i 

eländigt tillstånd,strömmade in i landet,deras antal uppskattades 

cte, 

till 8.000 personer. Landshövdingen fick befallning att förse dem med 

livsuppehälle sockenvis. Snart hade be bästa socknarna länsats på 

spannmål. Där fanns enligt landshövdingens uppgift varken utsäde eller 

Cronbergs levnadsteckning av A.Kugelberg i Sv. Biogr. Lexikon, 

band 9,Stockholm 1931 o 

E.W.B(ergman):"Västerbotten och ryssarna 1714-1721" i Histo- 

risk Tidskrift 189*2-*"

ens brödföda åt jordägarna själva,all boskap,som icke nödvändigt be- 

hövdes för böndernas livsuppehälle,var nedslaktad. Trupperna inkvar- 

terades hos allmogen,ibland 10-12 soldater på varje gård. Med beund- 

ransvärt tålamod buro bönderna de tunga bördorna o 

I februari 1716 trängde ryssarna över gränsen i norr,brände Tor- 

neå stad utom kyrkan och härjade byarna runt omkringo I januari 1717 

återkom fienden och fortsatte sina härjningar ända ned till Piteå* ' 

Generalmajor Armfelt föreslog,att lapparna skulle bidraga till 

soldaternas underhåll med sina renhjordar,men landshövdingen var 

tveksam. Han skriver till Kungl. Maj:t 

Stormächtigste - - - 

Såssom Eders Kongl: Maijitt genom Des AllerNådigste Skrifwelse 

Dat: d:n 27 Decemb: sistl:e Befaller det Jag på alt sät skall sökia 

så myckit SPanmåhl,victualie Persedlar och Fourage här utur Höfdinge- 

dörnet att upbringa som till den här stående Finska Armens förnöden- 

heet ehrfordras; Altså i Underdånigst föllie deijaf så giör Jag min 

högsta flit der wid,warandes Allmogen här i Länet allaredan aldeles 

utblåttade,medelst Inqvartering och underhåll för denne Armeens Man- 

skap och Hästar,som in mot halfannat åhr stådt här i länet. Nu gif- 

wes fullan förslag af Hr General Major Armfelt och andre att till 

underhielpande med Såfwels anskaffande måtte uttagas af Lappallmogen, 

som ingen swårigheet af detta kriget kiändt,någre hundrade Reendiur, 

på det böndernes ringa boskap som ännu finnas måtte blifwa behåldne 

till Hemmanens Conservation,som annars måste blifwa öde,Men efter 

som Lapparne aldrig tillförende blifwit beswärade med någre Extra- 

ordinario utgifter sedan dhe sine wanlige utlagor ehrlagt,Och Jag 

derföre funnit eftertänkeligit utom Eders Maij:ts Allernådigste Ord- 

res att betunga detta flychtiga Folcket med någon gärd,på dett dhe 

der af intet skulle taga sig tillfälle att flyttia undan åth Norska 

i E.WoB(ergman)Västerbotten och ryssarna 1714-1721" i Histo- 

risk Tidskrift 1892.

sidan, Ehuruwall det förrnenes at lapparne intet länge skohla kunna 

hålla sig inorn andre Potentaters granssor, så wida dhe ingen synner- 

lig betesmarck för Renarne der finna, Fördenskull underställes vnder- 

dånigst Eders Maij:ts nådigste behag,om icke de lappar som äga någre 

100ide inmoth 1000 Renar måtte förpliktas att afstå någre Renar till 

slacht,Hwarigenom icke allenast Armeen med Såfwel bättre kan förses, 

utan ochså Allmogens totale undergång förekommas som wisserligen föl- 

/Yi 

lier der som all boskapen dem ifrån tages. Skulle Eders Kongl: Haij:th 

Nådigst behaga låta lapparna emot en billig betalning straxt eller 

ock såssom en Krigsgiärd att afstå någre Renar,som af en sådan mycken- 

het utan en synnerlig afsaknad wäll umbäras kunna,Afwachtes Eders 

Kongl: Maij:ts Allernådigste resolution,mig till underdånigst rät- 

telse, Annars afser Jag intet på hwad sät tilräckeligit Såfwel för 

Armeen här upbringas kan; förblifwer - - - 

Dat wid recruteringen uti Löfånger d. 7. Febru 1716 

/ / 

A G- Ram se / Olaus Dubb 

Senare på året har landshövdingen insänt en framställning 

till Kungl. Maj:t angående tingsterminerna i Lappmarken. 

Stormäktigste - - - 

Hos mig hafwa borgerskapet uti Umeå,Piteå,Luleå och Torneå Stä- 

der sig högeligen beswärat öfwer det at de wanlige Marknadsterminer 

utj Lapmarkerne för dem på någre år tilbaka blifwit ändrade, tv/ärt 

emot det som af ålder brukeligit warit och Eders Kongl. May:ts ägen 

resolution förmår,hwarigenom de förfång uti sin handel lida,och iem- 

wäl med otidige resor beswäras om Julehögtiden och sålunda hindras 

ifrån sin gudstiensts begående hemma. Såsom jag nu af nogare inhäm- 

tad underrättelse härom befinner at af ålder så hafwa Opbörds- Tings- 

Landshövdingens i Västerbotten skrivelser t. Kungl. Maj st 1714-18. 

anteckn. å skriv: "beswarat d 20 febr: 1716"

Jj IP 

r J, , J'J. // ¡fifyrf *ty/ 

Ji^ùî I lyi í tW ^ r ' ^vy 

ic ¡Mf % M i I j/b sHyLf^ 

1

och Marknad st erminerne i Lapmarkerne v/ar it så in- 

rättade at borgerskapet med beqwämblighet kunnat giöra sina Lapmarks- 

resor och der drifwa sin handel,och at Justitiarien utj Lapmarkerne 

har derföre haft en Substitut utj de norre lapmarker enär han sielf 

Tingtade utj de södre Lapmarker,och så vice versa,men utj fraral. H: 

Landzhöfdingen Gref Douglas tid så är sådant ändrat,och Tings- OpbÖrds- 

och Marknadsterminerne tilhopadragne på det Justitiarien skulle få 

tilfälle at ensaniér öfwer alla Lapmarker förrätta Tingen, hwarigenom 

den olägenhet härkommer som borgerskapet med sine resors och handels 

anställande utj Lapmarkerne nu för tiden hafwaj fördenskul och som 

Lapmarkshandelen är för borgerskapet här i Länet den besynnerligaste 

sedan almogen uti detta kriget af den swåra inqvartering utaf sig kom- 

mit, Så är hos Eders Kongl Mayjtt Jag uti underdånighet föranlåten 

worden at föredraga detta Wasterbotniske borgerskapets beswär,och 

Eders Maijjts allernådigste behag och resolution underställa,om icke 

borgerskapet måtte få niuta de af ålder wanlige Tings- Opbörds- och 

Marknadsterminer i Lapmarkerne och intet för Justitiariens Commoditet 

och nytta skul hindras derifrån,utan at de måtte få hugna sig af Eders 

Msts ägen dem gifwen nådigste resolution dat: dh. 23 Decemb: 1697 som 

förbiuder at upbörds- och Marknadsterminerne intet måtte förhindras 

utan såsom tilförende taga sin begynnelse Pålsmässotid,som hosgående 

N: 1, utwisar, warandes så mycket äfwentyrligare längre upslciuta desse 

terminer nu under warande krigstider,som Eders May:ts Lapmarksutlagor 

stå iemwäl i fara at inbekommas,der man icke med tidige Opbörder före- 

kommer fiendens Opbördsmän uti Lapmarkerne som utlåtit sig at wela 

upbära alla räntor dersammestädes,kunnandes Justitiarien skicka sig 

med Tingshållandet i Lapmarkerne efter de terminer som altid i förre 

tider wanlige warit,och utan omkåstnad hafwa sin Substitut uti de Lap- 

marker wid Tingen som han sielf intet hinner biwista,då icke allenast 

Eders Msts nådigste förunte privilegier och resolutioner för Städer- 

ne blifwa efterlefwade utan och borgerskapet i sin handel opraejudi-

cerade,och dern der hos tilfälle lämnas at få öfv/er Julhälgsdagarne 

hålla sin gudstienst,som alt intet låter sig giöra,så länge Opbörds- 

och Marknadsterminerne så utlyses at Justitiarien uti alla Lapmarker 

sielf wil tingta hwart år. förblifwer - 

Umeå d. 14 Nov: 1716 A E Ramse 

1!. lf f 

Ännu i mitten av februari 1717 är Ramse kvar i länet,syssel- 

satt med rekrytering av Västerbottens regemente» Från Luleå skriver 

han den 16 februari,att ersättningsmanskap icke kunnat uppbringas i 

Kalix och Torneå socknar,emedan "fienden uti merbeste Socknar mycket 

tyrannisk framfarit med folkets plågande och dödande,några gårdar 

med folk och boskap lefwandes upbränt,alla hästar,koor och spanmål 

som han öfwerkommit,bortfört,och sålunda hemmanen ödegjort; - - 

Den 9 mars anmäler Ramse till Kunglo Maj:t,att han lämnar länet för 

att bevisa sin oskuld i de anklagelser som rests mot honom. 

v 

Landshövding Cronberg har tydligen funnit skäl att 

fullfölja företrädarens aktion för ändrade tingsterminer i Lappmar- 

ken. På hösten 1717 skriver han till Kungl. Maj st: 

1 Landshövdingens i Västerbotten skrivelser t. Kungl. Maj st 1714- 

18. RA,anteckn. å skrivs"ank:t och upl. d. 4. dec. 1716" 

Den åberopade kungl. resolutionen gäller Torneå stads besvär vid 

1697 års riksdag. IfSåssom Samptel Borgerskapet underdånigst begiära, 

att dee af ållder brukade wanlige Marcknadz och Uppbördz Terminerne 

i Torneå och Kiemj Lappmarcher eij måge förändras,utan såssom till 

förende taga sin begynnelsse Påhlsmässotijd,och bemste Borgerskap eij 

förnekas straxt v/eed deeras ankomst till Marcknads Platzerne idka 

deeres handeli med lapparne; altså är Kongl. Maijsts Nådige Willia 

e 

att här wid må förblifwa,som tillförne warit wanligXt,och att ingen 

må begynna att handla förr än Marcknaden är utlyst; och att eij hel- 

ler någon ändring med lappmarckz Terminerne må skie,utom Kongl. Cam- 

mar,och Commercie Collegi wetskap." 

/ Olaus Dubb 

La rishövding ens i Västerbotten skriv, to Kungl.Maj st 1714-18. RA

& 

Underdånigst Memorial. 

Eders Kongl. May:tt är Jag föranlåten Allerunderdånigst at 

föredraga,huru som på någre åhr tilbaka,Sedan en Justitiarius blef 

förordnad öfwer alla Lappmarkerne,det ett stort hinder och meen för 

Borgerskapet i deras handel,för Lapallmogen wid deras Sammankomster 

till Marknaderna,samt för Opbördzrnännerne utj deras Embetesbeställ- 

ningar,derigenom orsakas,at terminerne till LappmarkzTingen,Opbör- 

den och Marknaderne så kårta måste wid hwart ställe utlysas,dersom 

Justitiarien skal kunna hinna at resa genom alla Lappmarker uti Janu- 

ari j,Eebruarj och Martj månader hwart år,Så at hwarken det ena eller 

det andra kan blifv/a så förrättadt till Eders Kongl. May:tz Tienst 

som wara bör,derföre och så af Prästerskapet,Betienterne och Borger- 

skapet årl:e beswär och ansökningar om ändring med terminerne i 

Lappmarkerne giöres, Påståendes de at få Förblifwa wid sådane termi- 

ner som tillförene brukelige warit och öfwerens komma med Eders kongl. 

Mayits egen nådigste gifwen resolution för Wästerbotniske borgarne 

på Rijkzdagen 1697,som bijbehåller dem wid dee förre wanlige Marck- 

nadsterminer i Lappmarkerne. Som lijkwäl intet blifwit efterkommit 

eller kunnat efterkommas,Så länge en Justitiarius skal förrätta Tingen 

i alla Lappmarkerne. Fördenskul till afböjande af alla sådane swårig- 

heeter och klagomål,har jag ey underlåta bort Allerunderdånigst Eders 

Kongl. Mayjtt at föredraga,om icke Ordinarie Landtmätaren här i Lä- 

net Hans Kruse,som till JustitiaeEmbetet skickelig finnes,kunde För- 

ordnas till Justitiarius i Södre Lappmarkerne,at der hålla winter- 

Tingen,emedan han de tiden på Året intet hindras af sit Landtmätare- 

arbete; Och kan då den förre Justitiarien Carl Sadlin Tingta samma 

tid uti dee Norre Lappmarkerne,Hwarigenom terminerne till Tingen,Op- 

börden och Marcknaderne sålunda kunna utsättias,at Justitien beqwämbl. 

kan förrättas,och Vpbörden ricktigt förwaltas och Borgerskapet uti 

sin Handels jdkande utj Lappmarkerne blifwa handhafde wid de tider

på året som Eders Kongl Maystz dem nådigst gifne resolutioner förmår, 

och jambwäl orn Juhlehögtiderne fira sin gudstienst hemma,derifrån 

de nu hindras förmedelst de korta och owanlige terminer,som på desse 

senare åren f^r dem warit utsatte; Skulle Eders Mayjtt allernådigst 

behaga bestå Landtmätaren Kruse för sit beswär härutjnnan 100 d Smt 

årl:n Så kunde med Eders Mayjts allernådigste tillåtelse han Så myc- 

ket lättare utan Sin skada förrätta Tingen i dee Södre Lappmarkerna, 

och för samma medell giöra sine långe Reesor,Som mycket widlyffti- 

gare äro för een Person i Lappmarckerne än för bägge Häradshöfdingar- 

ne här neder på Landet. Förbiifwer - - - - 

Uhmeå d: 4. Octobjr A:o 1717 Magnus Grönberg 

v 

Olaus Dubb 

De olägenheter som påtalats i dessa inlagor vållades 

av att en enda domare skötte lappmarkstingen. År 1680 hade Västerbot- 

ten delats i två domsagor. Det var meningen att Umeå,Piteå och Luleå 

lappmarker skulle höra till Västerbottens södra domsaga och Torneå 

och Kemi lappmarker till Västerbottens norra domsaga. Det blev icke 

så. Alla dessa lappmarker sköttes fortfarande av en särskild justiti- 

arie,och när denne år 1#97 blev häradshövding i Västerbottens södra 

domsaga,förordnades rådmannen i Umeå Marcus Bostadius till justitia- 

rie över alla (fenJj lappmarkerna. Strax efteråt ändrades tingsterminer- 

najså att tinget i Lycksele (Umeå lappmark) började vid nyår i stäl- 

let för vid trettondagstiden som förr varit vanligt. 

År 1709 blev Bostadius häradshövding i Västerbottens södra dom- 

saga med bibehållande av justitiarietjänsten i Lappmarken,och samti- 

digt återgick man till den gamla ordningen med ting i Lycksele vid 

trettondagstiden. För att bli färdig med lappmarkstingen innan tingen 

i kustbygden vidtogo,måste Bostadius krympa tingsterminerna i Lapp- 

marken, det måste gå raskare under dem,vilket var till nackdel i flera 

hänseenden. År 1714 överflyttades lappmarkstingen till borgmästaren 

' 1 Landshövdingens i Västerbottens län skriv. t.K.Maj st 1714-18 RA 

O

Erchie Biskopp0 

1/ 

Wj sände Eder härhoos i nåder tilhanda Consistorii i Hernosand 

hoos Oss inkomne underdånige berättelse af do 30 i nästl. Novembris 

månad,angående ett i Uhrneå sig tildragit owäsende i Religionen och 

b 

kyrckiodisciplinîn; Och som Oss intet högre om hiertat är,än att 

Guds heliga Ord öfv/er alt i wårt Rike må rent och klart både blifwa 

lärt och af Åhörarena anammat,samt alla wilfarelser och oordningar 

utur wägen rögde; altså är här med till Eder wår nådige befallning, 

at I nu medan Prästerskapet är här närwarande tagen tillika med dem 

detta ährendet uti noga öfwerwägande, och inkommen med Edert underdå- 

nige och mogna betänkiande huru här wid förhållas bör. J lijka måtto 

finne Wj nödigt,at i anledning af Edert inkomne underdånige betänk- 

iande angående lapparnas underwijsning i Christendomens kundskap, 

samt G-eneral Lieutenantens och landshöfdingen Cronbergs underdånige 

bref om det nya Testamentets tryckiande på lappska språket,hwilka 

documenter jämbwähl här brede wijd föllja,Eder i nåder at anbefalla, 

det J wid samma tilfälle då med berörde Prästerskap om åfwannembde 

måhl kommer at öfwerläggas,jembwähl tagen de nästomrörde ährenden 

uti behörigit skiärskådande inkommandes sedan däröfwer med Edert un- 

derdånige betänkiande. Hwar med Wij befalle Eder - - - - 

trädet . 

Stockholm d. 19 februarii 1720 

Ulrica Eleonora 

/ S Bark 

Drottningen skrivelse behandlades i prästeståndet vid tre samman- 

1720,den 26 februarii förmiddagen 

X 

Uplästes Hennes Kongl. Maj:ts til hr Å. ankomne nådigste bref af 

d. 19 hujus med befallning,at samtl. prestersk. nu wid sin sammanwaro 

wille taga til skärskodande thet klagomål,som ifrån consistorio Her- 

nosandensi inkommit öfwer en studiosum,ben:d Holmquist rned flere,som 

ther giordt en irring uti religionen och kyrkodisciplinen,item angå- 

1) Prästeståndets arkiv: Riksdagsakter 1720 nr IflÜL R 851 RA

i Torneå Carl Sadlin. Sadlin ansåg sig icke hinna med alla tingen, 

om han icke fick börja i Lycksele vid nyårstiden. I november 1715 

bestämde rådet att så skulle ske. År 1716 började därför tinget i 

Lycksele vid nyåret. 0 

Rubbningen av tingsterminerna vållade stor förtret. Vid tinget 

i K XIS Koutokeino voro få till städes, vilket tillskrevs "irring i Ju- 

stitiens rätta lopp." /^Städernas borgare måste bryta upp med sina 

lass mitt i helgfirandet,om de skulle hinna i rätt tid till markna- 

derna i Lappmarken. Även den kyrkliga undervisningen drabbades av 

att tingsterminerna skotos tillbaka. Åtminstone var detta fallet i 

Lycksele pastorat,där julfirandet spolierades genom den nya ord- 

ningen. Let kom i dagen vid visitationen år 1720. Prästerna klagade 

över att inga lappar varken i Lycksele eller Sorsele kommit till 

gudstjänst vid julen. Lapparna förklarade,att de omöjligen kunde 

fira jul i kyrkan och sedan hinna hem efter sina marknadslass,"eme- 

dan marknadstermin så bittida infaller." Dessutom måste de ligga på 

vägarna i skjuts för borgarlass,justitiarie och befallningsman. De 

ville helst ha tings- och marknadsterminen förlagd till tjugonde- 

dagstiden. Bleve den placerad till den tiden,skulle de "enhälleli- 

gen" infinna sig till julens gudstjänster. 

Dagen efter den då landshövding Cronberg undertecknade memoria- 

let om tingsterminerna skrev han ett underdånigt memorial med för- 

slag till effektivare kristendomsundervisning för lapparna; 

Underdånigst Memorial 

Såsom jag sedan min hitkornst til Länet giort mig kunnig orn 

LapScholan, sorn härtils och ännu hålles i Lapmarken,bestående af 6 

Scholgåssar, sorn ganska ringa äro til talet emot det widlyftige dis- 

trict,som Lapmarken hafwer; Ty är min underdånigste bön,det Eders 

Kongl May:tt,sorn om den sanna Guds dyrkian och des rena ords inplan- 

terande i Lapmarkerne,derest ännu qwar är en rot af hedniskt mörker, 

en nådig försorg drager,taktes af Kongl. Nåde intet onådigt uptaga 

efterföliande mit underdånigste förslag. 

lsmo Ehuruwäl man skolat tänkt,at Lapmarken warit så tiltagen i 

den sanna Gudsdyrkian som sig bort,så är likwäl beklageligit at det 

fårahuset sig ganska ringa förkåfrat,så at det ännu kan räcknas för 

hälft hedniskt,hwartil warit stor ordsak at så slätta Präster kommit 

til ämbeten,hwilka ey hafwa warit mäktige det lapska språket,utan 

prädikat af Prädikstolen på swänska och tålken,som ståt på gången 

hafwer sedan des ord uttyt på lapska,warandes en del af slike präs- 

ter som ännu föra et otidigt lefwerne med fylleri och andre straf- 

bare laster,och står oförgripeligen ey lapmarken utur des mörker at 

räddas,der icke Eders Kongl. May:tt allernådigst behagade resolvera 

at hwar skatlap för hwar daler kop:m:t 'som han gifwer til Eders 

Kongl. May:tt i skat,må utgifwa til des scholas underhållande åtta 

öre kop. m:t,så kunde af slike medel flere Scholgåssar underhållas 

til skickelige Prästmän i Lapmarkerne; och som det torde någon wela 

föregifwa at orn lappen blefwo mera pålagt i skat än härtil warit, 

det torde han gå öfwer til den norska eller ryska Lapmarken,Så kan 

i underdånighet Jag försäkra Eders Kongl. May:tt,at ingen lapp quit- 

terar sin hemwist för sådan orsak skul,helst när han blifwer under- 

rättad at sådant länder til des ägen wälfärd och salighet; och besti- 

ger en sådan tilökning öfwer hela Lapmarken sig allenast til en sum- 

ma af 500 dal. Silfsr rast.

2:do Såsom den donation,hwilken är anslagen til denne Lapscholas 

underhållande med mat,dryck,böcker och kläder och sig bestiger til 

400 dal. Silf:r m:t årligen,är nu i desse twå senare åren vvorden 

lefwereret lika som annan Cronan förbehållen ränta efter Cronowärde- 

ring i penningar; Ty anhålles i underdånighet at samma anslagne hem- 

man måtte efter förre wanan betala deras årliga skat med persedlar- 

ne in natura,lika som de hemman hwilka på militien indelte äro,an- 

nars är föreståndaren af Ssrholan förorsakat at kiöpa för så mycket 

dyrare wärde hwad Scholan til des underhål behöfwer. 

3:tio Eftersom denne Schola hafwer härtils warit hållen i Lapmar- 

ken,Ty är min underdånigste förfrågan,om icke den kunde få Eders 

Kongl. May:ts nådigste til stånd at transporteras hit neder til Umeå, 

derest de unga gåssarne kunde lära icke allenast bättre seder,utan 

och stadigt wara under nogare upsikt af Stadsscholmästaren. 

Dersom Eders Kongl. Mayjtt är så nådig och detta mit underdå- 

nigste förslag gillar, förhåppas jag med G-uds hielp at innan någre 

år lärer et märkeligit framsteg förspörias i den sanna läran och 

gudstiensten ibland Lapparne,jämwäl igenom den tilökning som begiä- 

A 

res i underdånighet af hwar lap,så kunde med tiden af huushålningen 

wid Lap.^cholan så mycket besparas,at de tienligaste Subjecta af gås- 

sarne kunde af slik besparing underhållas wid ffyrnnasium i Hernösand. 

Jag afwaktar i underdånighet Eders Kongl. May:tz nådigste resolution 

och förblifwer intill min död 

Eders Konglo May:ts Min allernådigste Konungs 

allerunderdånigste troplicktigste tienare och undersåte 

Umeå d. 5 Octob. 1717 Magnus Cronberg /• 

Olaus Dubb - 1 ' 

Memorialet tycks icke ha föredragits eller resulterat i åt- 

gärder. Landshövding Cronberg ivrade även för andra lappmarksproblem. 

Införandet av mynttecken i stället för redbart mynt orsakade störningar 

h Landshövdingens i Västerbotten skriv, till K.Maj st 1714-18. RA 

"ank. i Lund d. 13 okt. 1717 M 

1%.

i lappmarkshandeln och under år 1718 sökte landshövdingen genorn upp- 

repade skrivelser vinna befrielse för lapparna från tillämpning av 

bestämmelserna om mynttecken» Redan i början av året insände han ett 

memorial i saken0 

r 

Underdånigst Memorial 

Såsom Lapalmogen altid blifv/it pålagde at sin skat erläggia 

uti redbart silfwermynt,och Jag derföre intet underståt mig at låta 

dem nu i år få betala sina utlagor med någre Mynteteckn eller Sedlar; 

Ty har Jag förbudit Lapfogden at intet upbära någre andre Myntesorter 

än som han tilförende vvarit wahn,och för den orsaken iemwäl ansagt 

borgerskapet det de med Lapparne ingen handel skulle drifv/a med myn- 

tetekn utan med redbare medel,på det lappen som om ändringarne af Myn- 

tetecknen intet underrättad är,ey måtte blifwa bedragen med det för- 

sta och andre slags Mynteteckn i stället för det nu gångbare tredie 

slaget,och sålunda blifwa förordsakat at drifwa sin handel på Norske 

sidan,hwarest han för sine warur redbart mynt erhåller; warandes des- 

utan nästan ogiörligit at wid omwäxlingarne af Myntetecknen kunna in- 

sarnbla i hastighet utaf Lapparne Myntetecknen der som de någre hade; 

Och fördenskul underställes allerunderdånigst Eders Kongl. May:ts 

allernådigste gotfinnande,om icke ibland Lapalmogen och borgerskapet 

deras handel i Lapmarkerne v/id opbörds- och Marknadstiderne måtte 

hädanefter som härtils skie med redbart mynt och intet med Mynteteckn 

eller Sedlar 

Piteå d. 18 Januarij 1718 Magnus Cronberg ^ 

Skrivelsen har tydligen icke besvarats,ty i augusti insänder 

Cronberg en ny skrivelse i samma ärende: 

y Landshövdingens i Västerbotten skriv, till K.Maj:t 1714-18. RA

Stormäcktigste - - - 

1/ 

Emedan som Lappallmogen härtils altid warit wahna at erläggia 

sin akat ut j Caroliner,emedan Myntetecken hoos dem intet antages ut j 

Handel och wandel,utan der man dem sådant påtwinga skulle,så torde 

dee förordsakades at försällia sina wahror åt Norske sijdan hwarest O 

de öfwer Sommartiden hafwa sit tilhål, warandes desutan sv/årt at kunna 

underrätta Lappen om åtskillnaden och wärdet af hwart och ett slags 

Myntetechn,och ändå swårare at kunna utj Lappmarkerne anställa inwax- 

lingen af myntetecknen innom föreskrifne terminer enär sådant påbudit 

blifwer Aldenstund Lapparne widlyftigt omkringspridde liggia,och kun- 

na intet sammanbringas för än om wintertiden wid Marknadsställen; för- 

denskul Eders Kongl. Mayjtz 'allernådigste gotfinnande underdånigst 

underställes,om icke Lapparne måtte tillåtas så hädan efter som här- 

tils at få betala sin wanlige skatt rned Carolinernynt, och handelen wid 

Marlcnadztiden för den orsaken emellan dem och Borgerskapet utj samma 

mynteSort drifwas,så länge intet annat slags Silfwermynt utkommit är. 

Förblifwer in till min död Eders - — 

Uhmeå d:n 4 aug. A:o 1718 Magnus Cronberg ^ 

Några veckor senare förnyar Cronberg sin framställning. 

Stormäktigste - - - 

Hos Eders Kongl. Mayitt månde Jag genom skrifwelse d. 4» sistl. 

Augustj underdånigst mig förfråga huru förhållas skal med Lapskattens 

upbärande för nästkommande år uti hwad myntesort sådant bör skie,ef- 

tersom Lapparne härtils warit wahna den at betala med Caroliner,och 

man inga Myntetecken kan förrnå dem at emottaga uti handel och wandel, 

hwarigenom iemwäl emellan dem och borgerskapet kiöpslagandet skulle 

uphöra,aldenstund de heller på den händelsen försälXia sina wahrur på 

norske sidan än här,warandes desutan swårt at wärkställa i Lapmarken 

inwäxlingen af Myntetecknen enär sådant påbiudes,eftersom Lapparne 

]) Landshövdingens i Västerbotten skriv. t. Kungl. Maj: t 1714-18. HA

widtomkring spridde liggia och kunna intet förr än wintertiden sam- 

manbringas; Och såsom uti Decembris Månad tilkommande börias 

upbörden med Lapalrnogen, och nödigt är så wäl för upbördzmännerne at 

få wetta uti hwad Myntesort Lapalrnogen får erläggia sin skat,sorn för 

borgerskapet uti deras handel med Lapparne. Fördenskul afwaktes al- 

lerunderdånigst Eders Kongl. Mayjts allernådigste förordning härutin- 

nan til wederbörandes underdånigste rättelse. Förblifwer intil min 

död 

Umeå d. 16. sept. 1718 Magnus Cronberg 

När denna skrivelse avsändes hade beslut meddelats å Cronbergs 

föregående skrivelse. Beslutet är antecknat å skrivelsen. 

Kongl. Maij:t samtycker at Lapparne skola få handla med inwånar- 

ne i Wästerbottn uti éSpecie mynt. Men ey i Carol:r. det som handlas 

emellan inwånarne i Wästerbottn måste skie uti mynteteckn. 

Strömstad d 4. Sept. 1718 

På hösten samma år gjorde landshövding Cronberg en ny 

hänvändelse till Kungl. Maj:t angående rättsväsendet i Lappmarken. 

iStormäktigste - - - 

Såsom wid de förändringar,som Eders Kongl. May:tt til Justitiens 

befrämjande med Lagmännernes tilsättiande uti landsorterne nådigst 

behagat för ordna, Lagmans best älningen CtöXäK-KXMäKXäXX här i Wäster- 

botns södre contract med de södre Laprnarker, samt lagmansbestälningen 

uti det norra contractet med de norre Laprnarker äro ännu ledige. För- 

denskul har Jag ey underlåta bort at hos Eders Kongl Mayjtt inkomma 

med min underdånigste föreskrift för Landzsecreteraren här i Wäster- 

botn Olaus Dubb,det Eders Kongl. Mayjtt i allernådigst afseende på 

des giorde Landzsecreteraretienst här i Wästerbotn uti 29 års tid 

som han wäl föreståt,täktes nådigst behugna honom med Lagmansbestäl- 

Jj Landshövdingens i Västerbotten skriv. t. Kungl. Maj:t 1714-18. RA 

Anteckn. å skrivelsen:"upläst Strömstad d. 7. oct. 1718"

ningen här i Wästerbotns södre contract med de södre Lapmarker,för- 

säkrandes Eders Kongl May:tt Jag i underdånighet om des capacitet 

dertil; J lika måtto är min underdånigste intercession för Häradz- 

Höfdingen Marcus Bostadius,det han som uti 9 års tid wäl förwaltat 

Justitiarijbestälningen uti Lapmarkerne och sedermera 11 års tid wa- 

(på landet i Wästerbotn,kunde allermådigst telifwa förordnad til Lagman) 

rit HäradsHöfdinge neder) uti Wästerbotns norre contract med de norre 

Lapmarker; warandes min underdånigste begiäran det Eders Kongl. May:tt 

behagade allernådigst wid ofwannämde lägenheter ihugkomma merberörde 

garnble Betiente som på denne swåra och farlige orten så länge och 

wäl föreståt sine tienster« förblifwer - - - - 

Umeå d. 3 sept. 1718 Magnus Cronberg S 

Ingen åtgärd tycks ha följt på denna skrivelse. 

Hösten 1719 vände sig landshövding Cronberg på nytt 

till 'Kungl. Maj:t med ett förslag i lappskolefrågan» 

Stormägtigste Allernådigste Drottningo 

Jag hade den Nåden sidstledne Januarij Månadt att utj Vnderdå- 

nigheet inläggia hoos Eders Kongl. Maij:tt då iag ännu war landshöf- 

dinge uti Wästerbotten,utj hwad willfarellsse Lapparne ännu lefwa 

utj,dhe ähro wähl döpte och Christne wordne men wetta ganska lijtet 

af sin Christendomb,och är orsaken der till att lappskohlan hafwer 

så slätt och ringa inkombst^ allenast 400 d:r Sillf:ts Ränta hwarest 

trediedehlen allaredan är öde, så att tahlet af .Skohlegåssarne består 

af 6 Personer som ringa förslår utj ett så stoort wijdlöftigt land, 

hwar af kommer att största dehlen af Prästerne intet äro det Lappska 

Språket mächtige,uthan nödsakade att Prädijka det >Swenska,och Tollcken 

som ståår uppå gången måste det follcket uppå deras språåk uthtyda. 

Nu om Eders Kongl. Maij:tt allernådigst wille bijfalla detta mitt Vn- 

derdånige förslag,så kunde icke allenast tahlet på gåssarne till an- 

I Landshövdingens i Västerbotten skriv. t. Kungl. Maj:tt 1714-18. RA 

IL

seenligit blifwa förökt,uthan och det nya Testamentet uppå Lappska 

Språket komma uppå Trycket,att förfärdigas hwar af utj Vnderdånig- 

heet ett Arck sorn en begynnellsse här hoos föll jer,och skulle det 

oförgrijpel. sig bäst låta giöra om hwar lapp,gåfwo för hwar dahl:r 

Sillfwjmt han gifwer uti lappskatt,12 öre Sillf:mt till Skohlan, 

hwillcket dhe alldrig sig undandraga; dher hoos,och om Eders Kongl. 

Maij:tt allernådigst skulle behaga förordna åhrl. 4 Collecter öfwer 

heela Rijket till detta nyttige och hällsosamma wärcketz befrämjan- 

de, så förmodar iag i Vnderdånigheet sådant lärer då wara tillräcke- 

ligit. som allt uthi Vnderdånigheet hemställes utj Eders Kongl» 

Maij:ts Nådigste ompröfwande framherdar med diupaste wördnadt 

v 

Stormächtigste Allernådigste Drottning Eders Kongl. Maijjts - - 

Stockholm d 2 Novembo 1719 Magnus Grönberg u 

Skrivelsen översändes till ärkebiskopen som mycket snart 

avlämnade sitt betänkande över framställningen. 

Enfaldigt betenkiande,angående Lapparnes underwisning i 

Christendornens kunskap0 

Såsom Hennes K0ngl Maj:ts omsorg om alla sina undersåtares ewi- 

ga wälfärd är en ibland the lysande dygder,hv/armed H:s K. M:t gör 

sig för hela werlden namnkunnig; så är then särdeles med diupesta 

wördnad at ihugkornma, som H:s K0 M:t drager för the fattige lappar- 

nes underwisning i sina christendoms stycken, hwilke ännu,G-udi klagat, 

til större delen wandra i et groft mörker. Om hwilkas förbätring iag 

tilförene har något arbetat,then tiden iag owärdig förwaltade Super- 

intendent s-Embet et i Hernösand,och wid tilfälle besökte en och annan 

l J Landshövdingens i Uppsala län skriv. t. Kungl. Ma 

fol. 41. RA. Den skrivelse som CronbergX säger sig ha inlämnat i 

januari månad har icke anträffats. Under 1719 års riksdag utnämndes 

Cronberg till landshövding i Uppsala län. 0rsaken 't" 1 förflytt- 

ningen var att hans hälsa icke tålde det stränga klimatet i Väster- 

botten. (Sv. Biogr. Lexikon,band 9)

gång Lapparnes sammankomst er o Och war rnin mening för then tiden så- 

dan, som iag här,effter H:s M:ts allernådigste befalning,understår 

mig i al underdånighet föredraga. 

1. Befans myckit hälsosamt,at Scholan i Umeå til unge Lappe-barns 

upfostring i sin Christendom war inrettado Til hwilkens bätre fram- 

gång, för Lapparnas tröghet skul,at sätja sina barn i Scholan,syntes 

wara nödigt,at man intet hade allena thet afseende,huru piltarne, 

som merändels emot föräldrarnes wilja toges ifrån them til Scholan, 

skulle blifwa mogne,at med tiden komma til Gymnasier och Academien, 

och sedan brukas i Lappmarken til prester,utan förnämligast se uppå 

hwars och ens förkofring i sine christendomsstycken,och at läsa i 

bok o Hwilket förmodeljn har kunnat ske innorn någre års förlopp, tå 

the sedan Jjiafwa kunnat sändas tilbaka til sine anhörige,med förma- 

ning, at the icke allenast sielfwe öfwa sig i sin gudsfruchtan utan 

ock genom flitigt idkande förmå andra til bätre förstånd; hwarom Pas- 

tores loci och Praepositi böra göra sig underrättade. Uti the förre 

Scholaepiltars ställe,som sålunda afgå,kunde andra sätjas,och altså 

ungdomens wetenskap år ifrån år förökas o 

2. At et slikt prof lärer befinnas myckit nyttigt,at flere slike 

barn-Scholar uprettades,emädan Lapmarken är til längden stor,och för- 

thenskul för the widt aflägne faller swårt,at sända barnen i Scholan; 

hwilket förorsakar olust hos föräldrarna at släppa sina barn ifrån 

sig. Synes förthenskul Högwälborne H. General-Majorens och Landshöf- 

dingens Grönbergs råd wara nyttigt, om en_'Schola uprättades_i_Piteå 

Oöh en i Torneå eller någon beqwämlig ort,så at the som bo i thesse 

Lappmarker ej måge nödgas sända sina barn til Umeå Schola. 

3. Hwar ock Pastores loci bcflita sig om någon större färdighet i 

Språket,så at the åt minstone^kunna sätja-predikan på paperet i Lap- 

parnas modersmål,och sedan af paperet,ther minnet wore hos them swagt, 

läsa then samma; Så skulle klockarens tolkande snart uphöra0 Här til 

synes ej ringa kunna upwäcka Swenska Prester i Lappmarken,om de kunna 

)

göra sig hopp,at med tiden blifwa accomoderade med bätre lägenheter, 

ther the sielfvve sådant åstunda. 

4o Jag befan större upbyggelse i the församlingar,hwarest Pastor 

war af Swenska föräldrar,och ifrån sin barndom wistats i Lappmarken, 

så at han war rnechtig språket: ty eljest infödde Lappars söner, som 

effter en anlagd flit i bokliga konster blefwo satte til kyrkioher- 

dar,hindrades myckit i sin tilbörliga nit af sine slächtingar och 

förwanter,hwilke sökte hos presten mera hwad som tiente til kropsens 

nytta,än Siälenes. 

5. Til thetta hälsosamma werkets framgång behöfwas ock tienlige böc- 

ker. Thet wore wäl önskeligit,at en Bibel,eller åt minsto Nya Testa- 

mentet blefwe på theras språk trykt effter thet förslag,som af Högwäl- 

borne H. G-eneralMa j oren och Landshöfdingen ingifwit är; men så synes, 

at then omkostnaden allena gagnar predikanterne emädan the enfaldige 

ännu icke äro komne til et så moget förstånd,som Bibelens läsande 

fordrar. Hwarföre iag håller oförgripel:n wara nog,om a.b.c.böcker, 

Catecheser o_ch_ Psalmbö_cker_med__årliga _Bvangelier_först blefwo tryckte 

til sa stort antal, som kan 

«XMSiXgXSfiXXäCMOipiSMXKXH behöfwas. Uti Lappmarkerne lära finnas exem 

plar för en tid sedan tryckte,så wäl af Catecheser,som Psalm- och Evan 

gelii-bö eker, hwilka äro nödige at igenomses, emädan rnig berättat blef, 

thet Lappska språket lyder annorlunda i Torneå,och annorlunda i Piteå. 

Hwarföre Praepositi och visitatores i forna tider,hafwa särskilt och 

hwar för sig tryckia låtit slika böcker,på then dialect,som the funno 

för the unge anständigast. 

60 När sålunda igenom Guds nåd en god grund är lagd til en ren salig 

hetskunskap,kan på then samma byggas förmodeligen en fulkomligare,hwar 

til tienar Bibel ens aftryckiande på then dialect,som i alla Lapmarker 

merändels är gängse,begynnande på Nya Testamentet o 

Thetta är,thet iag i följe af H:s K0 M:ts allernådigste befalning 

har kunnat mig påminna om ofwanförmälte sak,ställandes alt til theras 

mognare öfwerläggande,som ortens för tiden beskaffenhet hafwa sig när- 

mare kunnig» 

UjDsala d 12 Nov. 1719 Matthias Steuchius 

Ij Uppsala konsistorii skri vp! rpt t. Knnx/l .Ma-i 1720-24. RA 

Y

De lappmarksfrågor som under någon tid varit aktuella 

fördes på olika vägar närmare sin lösning vid 1720 års riksdag» Stän- 

dernas sammankomst hade begärts av 1719 års riksdag med anledning av 

det förestående tronskiftet. Härnösands stift företräddes av biskop 

Vallin,som representerade domkapitlet,Ångermanland,Medelpad,Väst er- 

botten /kyrkoherden Hussy^zCm representerade Jämtland. Riksdagen 

öppnades den 22 januari. Biskop Vallin predikade på hovet. 

Redan den 28 januari uppvaktade landshövding Grönberg drott- 

ningen med en skrivelse,vari han påminde om sin framställning föregåc< 

ende år om lappskolansiSM förbättring och Nya Testamentets tryckning 

på lapska språket. 

Stormäcktigste Allernådigste Drottning. 

Såsom nu wed dhenna Rickzdag de Fullmäcktige af Prästerskappet 

tilljka med herr Erchiebiskopen här församblade äro; så är min Under- 

dånige påminnelse hoss Eders Kongl May:tt om lappskohlarnes Inrättan- 

de samt det Nya Testamentets tryckiande uppå det Lappska Språket,som 

så högnödigt är till förkåfring i dheras Christendoms stycken; Och 

jag tillförende i underdånigheet wijdlyfftigare utfördt i dhen skrifft 

som iag hade dhen nåden förledit åhr i underdånigheet att öfwerlefwe- 

rera,förblifwandes iag underdånigst - - - 

Stockholm d 28 Januarj 1720 Magnus Grönberg 

Med anledning av Cronbergs skrivelse anmodade drottningen ärke- 

biskopen att höra prästerskapet orn den anmälan som Härnösands domka- 

pitel gjort föregående år om "ovasendet" i Umeå samt överlägga med 

prästerskapet om de två skrivelserna från Cronberg och ärkebiskopen 

angående lapparnas undervisning

v 

ende lapparnes underwisning i christendomen samt Nya Testamentets af- 

tryckande på lapska språket. Discurrerades,at ther öfwer skulle för- 

ordnas några deputerade, som thet ärendet först skulle skärskoda«, 

D. 27 februarii för middagen. 

1. Uplästes gen. lieutenantens och landshöfdingens baron Cronbergs 

af d. 2 novo sidstl. til Hennes Maij:t ingifna underdåniga förslag, 

angående lapparnes undervisning i christendomens kundskap samt h. hr 

Ä:ns ther öfwer gifna underdåniga betänkande af d. 12 ejusdem,hwilket 

nu blifwit af Hennes Kongl. Maj:t til öfwerläggiande med samtl. pres- 

tersk. communicerat,wid hwilket tilfälle uppå superintendentens hr 

doct. V/allins begäran äfwen uplästes en och annan punct af Hemö sands 

stifts författade underdåniga beswär angående thetta ärendet. Och 

tycktes godt wara,at thet blifwer wid bern:te hr Ä:ns betänkande, och 

at werket sökes til at blifwa understödt med några collecter i Lapp- 

marken, samt hwad flera utwägar som ther til finnas kunna,hwar ibland 

ock nämdes i förslag then lön,som probsten i Gefle hafwer för sina 

visitationer uti finnmarken i Helsingeland,hwilka nu mera ei synes 

hafwa någon nödwändighet,sedan finnarna ther å orten äro öfwer alt 

thet swenska språket mächtiga och jämwäl sittia uti orten 2:ne pasto- 

res utaf finska nationen näml. i Färela och Alfta,hwilket förslag lem- 

nades förthenskuld til hr superintendenten på sin ort at föredraga 

och ther orn förut med hr generallieutnanten Grönberg conferera. 

2. Ytterligare uplästes consistorii Hernosandensis af d. 30 nov. 

sidstl. til Hennes Maj:t öfwerlåtna underdåniga skrifwelse angående 

religions-owäsende uti Umeå,hwilket äfwen blifwit af Hennes Maj:t til 

öfwerläggande med samtl. prestersk. i nåder communicerat. Och befanns 

thenna saken af så stor wigt,at ther om med noga flijt bör undersökas 

och all widare oreda i thet möjeligaste förekommas. Hwar til mentes 

kunna tiena,at i orten någon inqvisition af beskedelige män anställes, 

såsom ock någon ifrån Upsala til thes biwistande förordnas. Och emedan

en och annan nu äfwen wiste berätta,at studenten Holmquist,som ther- 

utinnan mycket häftar,är för tiden här i staden,achtades jämwäl nö- 

digt, at han blifwer hijt upkallad,hwar til pedellen strax afskicka- 

des men kom igen med swar,at bem:te Holmquist wäl hijtkommit,men å- 

ter til Roslagen bortrest, 

1 

D. 3 martii för middagen 

1. Begynte hr Ä. med uprepandet af thet ärindet angående lappar- 

nas underwisning i christendornen, som tilförene finnes förmält i § 1 

af d. 27 febr.,och stadnades i thet beslut,at man med sädana förslag, 

som tå förehades,til Hennes Maj:t i underdånighet skulle inkomma. 

2. Uprepades thet ärende angående thet upkomna owäsendet i Nor- 

landen efter bem:te protocolls § 2,och som thet fanns godt at blifwa 

wid then methode ther uti,som tå berammades,så beslöts,at ther om et 

underdånigt swar skulle upsättias til Hennes Maj:t,och förr än thet 

afgår,in pleno först upläsas. 

Den 5 mars avlämnade ärkebiskopen svar till Kungl. Maj:t- 

Til Kongl. Maj:t 

Stormechtigste Allernådigste Drotning. 

Til underdånigste följe af Eder Kongl. Maj:ts nådigste befalning, 

gifwen d. 19 Eebruarii sistl:ne har iag stält til thet här v/arande 

Presterskapets öfwerwägande,så wäl Consistorii i Hernosand hos Eder 

Kongl. Maj:t inkomne underdånige berett else af d. 30 i nästl:ne No- 

vembris månad,angående et i Umeå sig tildragit owäsende i Religionen 

och kyrkio-disciplinen som thet andre ärendet,ang:de Lapparnes under- 

wisning i Christendomens kunskap,samt G-eneral-Lieutenantens och Lands- 

höfdingens,Baron Cronbergs,underdånige bref om thet nya Testamentets 

tryckiande på Lappska språket,Och låter Eder Kongl Maj:t samtio Pres- 

terskapet underdånigst betacka,för then höga sorgfällighet,som Eder 

Kongl. Maj:t,så uti thetta som hv/arjehanda andra tilfällen,för Guds 

ords rena och oförfalskade lära,til thess bibehållande och förkofring, 

)) Sv. Prästeståndets protokoll fr. år 1719,utg. av C.G.Wahrenberg, 

Uppsala 1921. Del I,s. 136,142.

teckes "betyga; görandes sig så rnyckit större förtröstan,at then uti 

Umeå upwuxne irring och oreda,hwilken är fast rnyckit til beklagandes, 

skal kunna med så rnyckit större efftertryck botas och afhielpas. 

Hwartil thet förmenar then tienligaste utwäg skola wara,at i orten 

någon inqvisition blifwer anstäld,til hwilkens biwistande en af Theo- 

logiae Doctoribus uti Upsala och jämte honom 2 eller 3 beskedelige 

män af Praepositis och Pastoribus uti ort en,kunde blifwa utsedde: och 

förthenskul til Ed. K.M:ts allernådigste vvälbehag och hög-wisa förord- 

nande thetta sit underdåniga betenkiande hemställer. 

Hwad thet andra ärendet widkommer,ang:de Lapparnes underwisning i 

Christendomens kundskap,så har Presterskapet tagit uti öfwerwägande 

£ 

och til alla delar bifallit thet anfaldiga betenkiande,som till Ed. 

Ko Mt af d. 12 Novemb. sistlie iag i underdånighet ingifwit,och nu 

här innelyckt åter afföljer. Warandes ock allas önskan at til under- 

stödiande af et så nyttigt och hälsosamt werck någre medel och utwä- 

gar finnas måtte. Hwartil så wäl gifwes i förslag någre Collecters up- 

bärande uti Lappmarken,hwarest eljest inga Collecter pläga härtils 

utlysas,såssom ock föreställes af them som hafwa sig tilståndet i then 

orten närmare bekant om icke the medel som äro uppå staten dispone- 

rade til visitationers och skrifft-resors anställande uti Helsinglands 

Finnmarker kunde härtil anwändas; emädan thet ärendet numera ej synes 

hafwa någon nödwändighet,sedan Finnarne ther i landet äro öfwer alt 

thet Swenska språket mechtige,och jemwäl sitja uti orten 2:ne Pasto- 

res utaf Finska Nationen näml:n Mag:r Fant i Alfta och hr Collander 

i Färela. Huru wida werket kan nu blifwa härigenom hulpit,eller hwad 

andra och flera utwägar,som til efwentyrs kunna thertil finnas,thet 

warder til Eder Kongl. Maj:ts allernådigste ompröfwande med underdå- 

nigste v/ördnad hemstält. Förblifwer in til yttersta dödsstunden 

Stormechtigste allernådigste drotning Eder Kongl. Maj:ts 

allerunderdånigste och troplichtigste undersåte 

Stockholm d. 5 Mart. 1720 Matthias Steuchius 

Er. N Melander 

Prästeståndets arkiv:Riksdagsakter 1720 nr 101 R 851 RA

Riksrådets protokoll den 11 mars 1720« 

cr 

StatsSecret. Bark berättade att Cchnsist. i Hernösand för en tijd 

sedan inkommit hos Kl. M:tt med en skrift om ett owäsende uti Religio- 

nen, som sig tilldragit i Umeå,samt att Gen. Lieut. och Landshöfd 

Grönberg ingifwit ett förslag till ungdomens underwijsande i Lappland, 

hwilka bägge Memorialer till Samtel. Prästerskapet blifwit remitte- 

rade . Hwar på 

StatsSecreter Bark upläste Arkiebiskopens Bref till Hans Kl. Mitt 

af d 5 Martii sidstl. ang. Consist. i Hernösand ingifne Memorial om 

den i Umå förelupne oredan uti kyrkiotiensten och Religionen,samt om 

merberte Gen. Lieuten och Landshöfd. Cronbergs förslag om wår Läras 

fortplantande i Lappland,samt ungdomens underwijsning i deras Chris- 

tendoms stycken där igenom att Swenska Biblar dijt kunde försändas, 

föreslåendes Arkiebiskopen ang. det I att en inquisition öfwer den 

upkomne oredan kunde anställas,och ang. det 2 att det woro bättre det 

ABC Böcker och Catheceser dijtsändes,och sedan det nya testamentet. 

Vplästes ArkieBiskop Doct. Steuchii betänkande af d 12 Nov. ang. 

ungdomens underwijsning i Lappland uti sin Ghristendoms stycken,före- 

slåendes att en schola,effter Landshöfd. Cronbergs förslag kunde up- 

rättas i Pitheå,och att en Catheces kunde tryckas på Lappska,hwilket 

förslag Samtel. Clereciet bijfallit 

Sedan uplästes Gen: Lieuten. och Landshöfd. Baron Cronbergs Bref 

till K. M:tt af d 2 Nov. sidstl. ang. ungdomens i Lappland underwijs- 

ning i deras christendorns stycken,kunnandes en Collect ske till den 

omkostnad,som till en Scholas uprättande erfordras,hwilken Collect in- 

wånarne där uppe sig gärna åtaga. 

grefwe N. Gyldenstierna. Det kunde ordres afgå till wederbörande 

Landshöfdinge att disponera dem till en sådan Collect hwar igenom en 

schola kunde uprättas i Piteå och Umeå. 

Vplästes Consist. i Hernösand Bref till H M:tt af d 30 Nov. ang. 

)

I de besvär aora vid 1720 års riksdag inlämnades från 

Härnösands stift inrymmer biskop Wallin även några ärenden som gälla 

Lappmarken. En av punkterna i konsistoriets besvär handlar om lapp- 

"V /fl. :' V-'.I f j 

gossen Simon Angurdolf. Den (skall/-berörasj i annat sammanhang. Övriga 

lappmarksärenden äro samlade i besvären från prästerskapet i Väster- 

botten. 

— h / i 

Underdånigst memorial på de beswär som wid den af Hennes 

Konglo Maijjtt allernådigst berammade Ständernas samman- 

komst d 14 Januarii 1720 komma at föredragas:X 

För Prästerskapet i Wästerbotn. 

- - — 4 o Finner Prästerskapet i Lappmarken sig storligen be sv/ärade 

der öfwer,at den af Kongl. Nåd dem förundte deputat i förflutna ti- 

der ibland til hälften,ibland heel och ther under blifwit dem förhol- 

len,och at de hwart åhr med stor rnöda assignationerne uthfå kunnat, 

hafwandes under tiden måst wäntat på sin löns uthfallande i många 

wekor,tå församblingarna warit uthan präst och den ordinarie G-uds- 

tiensten öfwer Juulhelgen,Nyåhrsdagen,sampt andra Högtids och Helge- 

dagar, ibland och nödsakade at giöra fåfänga resor uthföre sig och all- 

mogen til stort beswär; Hwarföre,til Kongl. Maijitt deras underdånig- 

st e bönfallan länder,först om en wiss tid,tå de sin löön afhämta kun- 

na, nembl:n So Andreae tid; tå de för wägarnas beqwamlighet aldra 

bäst fahra kunna,och äfwen hinna til sina försarnblingår til XMXX Juul 

igen: der näst at de måge aldranådigast soulageras med inneståemde 

löner för de förflutne åhren,enkannerligen för 1718 in natura i Span- 

£ 

måhl,som Crono-Befalningsmannen ârl Villand innehållit til en dehl 

emot 12 dr kopp:mt för Tunnan i myntetecken,twert emot assignationer- 

nes klara lydelse; Bönfallandes Prästerskapet allerunderdånigst at 

hädan £efter uthan hinder och inkast få niuta den af Kongl, Maijstt 

allenådigst dem förunte deputat.

8. Begäres i underdånighet at Kongl. Maijjtt täcktes allernå- 

digst resolvera på den underdånige Suppliqve,som Prästerskapetz depu- 

terade af Hernosands Stift sidstl. Riksdag Kongl. Maij:tt öfwerlem- 

nade angående Kyrkio- och Scholae Statens förbättrande i Lappmarken. 

9. Såsom hwarken Lappallmogen i Uhmeo Lappmarck elr Borgerska- 

pet i Uhmeo stad?och allmogen i Uhmeo Sochn få rätt fira Julehögti- 

den,uthan nödgas at ohelga en så stor Högtid dymedelst at de måste 

dels giöra sina wahror och lass ferdige til rnarcknaden, och således 

k 

få intet tid at komma til ^yrkian,dels under högtidsdagarna liggia 

på wägarna at skiutza samma lass,emedan marknas terminen sättes uth 

så bittida,nembl:n til d. 2. Jan. endast derföre,at den ena Justitia- 

rien,som wil resa igenom alla Lappmarker at Tingta,må hinna uth med 

sin resa; ty anholles i underdånighet at Kongl. Maijitt täcktes i Nå- 

der foga den anstalt at Borgmästaren i Uhmeo stad finge här effter 

förrätta Justitiariitiensten med Tingtande i Uhmeo Lappmark,hälst som 

han ingen löön derföre begärar,uthan allenast den så kallade Nästen, 

som Justitiarien uthom sin löön af lapparna plägar få,och tå kunde 

marcknadz termin i Uhmeo lapp marek uthsättias til en sådan tid som 

både för Borgerskapet,Bönderna som skola skiutza,och lapparna lägli- 

gast wore,och intet på något sätt hindrade gudztiensten,serdeles på 

en SåÄääXXXäXXäiöXÄXaiXfXKXSäipKXKäiSX^X så stor och dyr högtido 

10. Om Kongl. Maijitt skulle i Nåder behaga bifalla samtelige 

Borgerskapets i Wästerbotn i förledit åhr i underdånighet ingifne för- 

slag, at Borgmästaren i hwar stad finge på alla marcknadzställen i 

Lappmarken förrätta Justitiarii tiensten,och någon Rådman upbördzmans- 

tiensten,i anseende til de af dem i deras Suppliqve andragne skiähl. 

Så emedan de i sådant fall tilbiudit sig desse tienster at förrätta 

uthan den wanlige lönen,allenast de få den skiufcz och näst som desse 

betienter niuta uthom lönen,ty anholle! i sådant fall i underdånighet 

at bemelte betiänters penninge löön kunde anslås til Uhmeo lappScholas 

v

förbättrande och underhåld,som nu eljest står på swaga fötter,och ar 

likwäl et så högt angeläget v/erck til Christendornens befrämjande i 

Lappmarken. 

- - - (om smörtaxan ) 

1/ 

13« Anholles och i underdånighet at Probsterna i Wästerbotn 

måste åth minstone få fri skiutz när de på embetes bestälningar måste 

resa til Lappmarken, emedan de nu hwarken för sit beswär rned stort 

strapezerande,elr för sin omkostning de der wid måste giöra,det ring- 

aste niuta. 

Georgius Vallin 

Superintendens Hernosandensis 

Vid 1720 års riksdag framförde representanter för de uäs- 

Sedan dessa handlingar upplästs fick landshövding Grundel företräde, 

"hwarefter H:r Landzhöfdingen Grundel sig yttradefat af alt det- 

ta kan finnas,det eij wara practicabelt,at alla tingen ujsi Lappmar- 

ken förrättas af en man,utan alla wederbörandes skada och afsaknad, 

så at prästerskapet och Borgerskapets fullmächtige därutinnan hafwa 

rätt,utan at förekomma slike swårigheter,när med raison och förra 

förordningar denna quaestionen jämföras,så tykte H:r Landzhöfdingen 

det wara bäst,såssom förr warit wahnligit,at förr än Sadlin utwärka- 

de sig fullmacht uppå Justitiarie beställningen,hela Lappmarken läg- 

ges under de twenne Häradzhöfdingarne uti Westerbotten,när där till 

framdeles kunna komma unge och rörlige män,då Häradzhöfdingarne kun- 

na hwar uti sin Lappmark,begynna tingen uti Januarii månad,Trettonde 

eller Tiugunde dags tiden,då de kunna wara ändade åtminstone wid slu- 

tet af Februarii månad,då häradzhöfdingarne sedan kunna förrätta 

tingen uti Martii månad,neder uti landet,på hwilket sätt wederböran- 

de,som resa fram till marknaderne,få fira Juhlehelgen,samt de som 

föra godz ifrån marknaderne,uti god tid komma tillbaka,samt Cronans 

skatt innan laga tid af lapparne kan infordras och således klagomåhl 

på alla siflor kan f örekornrnas;" 

Landshövdingen hade strax förut dragit fram de utländska intres- 

sena som en stor fara: " det considerabelste är,at Danske och Ryske 

fogdarne förut uptaga de bästa revenuerne af Lapparne." Det hade även 

kommit till landshövdingens kännedom,att lappfogdarna vid senaste 

skatteuppbörd icke erhållit speciemynt av lapparna,såsom förr warit 

vanligt, "utan plåtar och femton örestycken." 

Då Sadlin icke kunde berövas justitiarietjänsten,föreslog lands- 

hövdingen en provisorisk lösning av frågan,innebärande att Sadlin be- 

troddes me^ tingen i Umeå,Piteå och Luleå lappmarker och borgmästaren 

Svanberg med tingen i Torneå och Kemi lappmarker, "och när Sadlin 

blifwer promoverad eller död, så kunde des Justitiarie Löhpl af 120 D:r

Silf:t indrages,och employeras till en lappeschola." 

I 

Hovrätten informerade nu landshövdingen orn det förslag som stä- 

dernas fullmäktige lagt fram: att borgmästarna måtte få förrätta ju- 

st iti et jänst en i Lappmarken och någon rådman bestrida lappfogdebe- 

ställningen. Landshövdingen tog bestämt anstånd från en sådan lösning: 

"H:r Landzhöfdingen Grundel hemstälte till Kongl. Rättens ompröf- 

wande,huru rimligt det är,at Borgmästarne således willja wara domare 

och executorer,och borgerskapet handelsmän tillika,kunnandes lappfog- 

darne,hwilke hafwa caution för sig,icke undbäres,utan böra de conser- 

veras, och om lapparne icke med ömhet handteres,at de hafwa justice, 

så töra de gifwa sig ifrån Swenska sidan. Hwarföre H:r Landzhöfdingen 

förmodade at Kongl. Rätten des giorde förslag såssom till allas wäl- 

stånd ländande,lärer aggreera,"- - - 

Hovrätten beslöt att uppkalla städernas fullmäktige till följan- 

de dag. Den 19 maj infunno sig borgrnästar&na Eric Dahlgren, Anders 

Malmström,Gabriel Thauvonius och Seger Svanberg. Landshövdingens åsikt 

i frågan reläterades,varefter de fingo uttala sig. 

"Dahlgren sade,at emädan borgerskapet så enstendigt begiärt at 

detta kunde skie; Fördenskull har han och de öfrige fullmäktige eij 

underståt sig det samma at förbijgå; tyckandes han at borghmästarne 

såsom edhswurne dommare eij kunna praesumeras holla mera medh borger- 

skapet än lapparne. Men hwad upbörden angår,så willia de lembna den 

samma till fogdarne at upbära. Kongl. Rätten förehölt dem,at i fall 

borgmästaren skulle förrätta iustitiariebeställningen; så kunde uti 

deres frånwaru uti staden något måhl förfalla, sorn intet drögsrnåhl 

tålde,utan borde straxt företagas och afgiöras; kunnandes äfwenwähl 

det förnembsta beswäret sorn nu af prästerskapet ssmxiscpjaxxHsxHiåx&Kx 

och borgerskapet anföres,bestående därutinnan,at så wähl borgerska- 

pet som lapparne måste försumma gudztiensten om iuhlehelgen,för det 

tingen den 2 Januarii begynnes samt at tingen så sent på åhret lyck-

tes, på det settet förekommas, orn lappmarkerne emellan twänne häradz- 

höfdingar,såsom tillförende brukeligit warit fördelas,då tingen både 

senare kunna begynnas och förr ändas. Hwar uppå de sv/arade till det 

första momentet,at den tiden då tingen påstå äre största delen af 

borgerskapet utur staden reste till tings platzerne hwarest då mark- 

naderne holles,så at ingen ting af någon wicht under borghmästarnes 

frånwaru då företages; och till det andra woro wähl,om borghmästar- 

nes frånwaru då företages; och till det andra woro wähl,om borghmäs- 

tarnes wilkor som ringa lohn hafwa,blefwo på det settet förbettrade, 

at de bekommo den för altidh wanlige och så kallade nästen som be- 

står uti något renkiött,rentungor och renost,hwilka lapparne gifwa 

i stället för tingsgiestnings penningar. Hwar till och skall komma, 

at lapparne af de nu warande betiente mycket derigenorn lida,at de 

under allehanda praetexter till borgerskapetz praeiudice handla af 

dem de bästa warorne. För öfrigit beropade de sigh på deres här i 

Kongl. Rätten den 17 Maij sistl. inlagde skrift,hwarutinnan de denna 

borgerskapets angelägenhet uthförligen hafua deducerat,aftredde." 

hovrätten: 

Svea Hovrätt till Kungl. Maj: t den 28 juni 1720. 

Efter en historik över justitiarietjänsten i Lappmarken anför 

Nu som af den orsak,at den långliga resan af wid pass 200 mil, 

justitiarien åhrligen om winteren til tingens hållande,då af Krono- 

betienterne utlagorne tillika infordras,och marknaderne hållas,an- 

ställa måste,Prästerskapets och Städernes fullmägtige sig beswära, 

särdeles at Julehögtiden wanhedras,och Kronobetienterne,så wäl som 

de handlande skola hafwa en synnerlig olägenhet,så finner Eders 

Maij:ts Hof Rätt,i betragtande deraf högnödigt,at tings terminerne 

ändras och sednare på åhret utsättjas; men at tildela Borgmästarne 

uti Städerne wissa districter af Lappmarkerne,til at dersammastädes 

förwalta justitien,skulle synas så mycket mera betänkeligt,som Lap-

parne drifwa sin handel med Borgerskåpet,och där någon stridighet dem 

emellan sig yppqJ4de,de förra kunde hafwa en skälig misstanka,det wore 

Borgmästaren mera benägen,at "befrämja Borgerskapets upkomst,än för- 

hielpa dem uti deras hafwande rätt,häl st Borgmästarne uti deras wid 

detta tilfälle uti denne Eders Maijjts HofRätt ingifne skrift tyde- 

ligen wid handen gifwit,at de Borgerskapets bästa och handel förnäm- 

ligast wilja befordra,utom hwilket jämwäl Lapparne,såsom de där på 

gräntsorten boende,med synnerlig ömhet böra handteras; til undwikande 

häraf, synes justitien hädanefter, sorn tilförene warit wanligt,af 2:ne 

Häradshöfdingar på den orten böra förwaltas,så at Häradshöfdingarne 

Bostadius den södre,och Buhrrnan den norre delen af Lappmarken kunde 

tildelas; då tingen sednare på åhret kunna begynnas och förr slutas; 

hwarmedelst alla de af Prästerskapet och Borgerskapet anförde beswär 

förekommas och utur wägen rödjas; 

Men Allernådigste Konung,som Justitiarie beställningen på det- 

ta sättet skulle komma at indragas; och det för Sadlin wore nog be- 

dröfweligt utom något sitt förwållande,eller at han häröfwer blifwit 

hörd,sättjas ifrån den tienst,han nu efter Kongl. fullmagt på siette 

åhret wäl och troligen förestådt; Altså och i fall han ej til någon 

annan beställning nu skulle kunna befordras,hv/arom Eders Maijjts Hof- 

Rätt sig fördristar för honom en underdånig förbön fälla,så hemstäl- 

les Eders Kongl. Maijits nådigste wälbehag i lika underdånighet, om 

icke han mmedlertid måtte förordnas,at förrätta tingen och justitien 

uti den delen af Lappmarkerne,som under Häradshöfdingen Buhrmans juris- 

diction lägges, emedan bemälte Buhrman, efter Landshöfdingen Grrundells 

berättelse skall wara mycket siuklig,och ej förmå sådane swåra och 

långa resor uti Lappmarken at giÖra,och så länge han,Sadlin,med den 

förrättningen blifwer,niuta den honom bestådde justitiarie lönen,och 

de uti den districten fallande nästen. Eders Kongl. Maijjs nådigste 

wälbehag och förordnande härutinnan afwaktar des HofRätt med all under- 

dånighet , förblifwande til dödsstunden - - - 

28 Junii 1720 J.Wattrangh - - - ' 

V Svea hovrätts protokoll 17 ff maj 1720 tryckta i Isak Fellman III 

s.350 ff.

Friedrich - - - 

t 

Wij hafwe i nåder låtiy Oss föreläsa Edert underdånige in- 

komne betänckiande af d. 28. Junii sistl. angående det til Edert öfwer 

wägande d. 16 Maij nästwekne remitterade ährende om Justitiarie bestäl 

ningen i Lappmarken,huruwida borgmästarnas i Wästerbottens Städerne 

ansökning orn des indragande, i anseende til de af dem anförde skiähl 

44 j 

kunde bifall^,och demefterlåtas i hivar ock en stads district Justi- 

tien förwalta; hafwandes Wij icke allenast låtit Oss theraf underrät- 

ta, huru här med i förra tider beskaffat warit,utan och med nådigt wäl- 

behag förmärkt den sorgfällighet i dragen för Justitiens gode och be- 

qwämlige förwaltände där i orten,och de underdånige förslag I til wår 

nådige approbation och förordnande anfören; Och som Wij i alla delar 

til det samma sorn grundat på gode skiähl och ländande til Landets, 

Lappmarkens och Städernes nytta och beqwämlighet,wele hafwa gifwit 

wårt nådige bifall, så at tingsterminerne behorigen måge,til G-udstien- 

stens befrämjande och förekommande af borgerskapets anförde beswär 

ändras och flyttias,och häradshöfdingen Bostadius,i anledning af des 

år 1709. undfångne Kongl. fullmakt (som förmår at han,jämte Häradshöf- 

dingebestälningen skal förwalta Justitien i Lappmarken) och 1710. där- 

på fölgde Kongl. Confirmation,i den Södre,och Buhrman i den Norre de- 

len af Lappmarken förestå Justitien,dock,som häradshöfdingen Buhrman 

för des siuklige tilstånd icke skal utstå med de långa och swåra re- 

sor i Lappmarken,hafwer Justitiarien Sadlin uti den delen af Lappmar- 

ken, som kommer under Buhrman,emot den bestådde Justitiariilönen af 

120. do S:mt årligen och den wahnlige Nästen,at hålla tingen och för- 

rätta Justitien,til des wij i nåder skulle täckas honom Sadlin med nå- 

gon annan bestälning förese; Altså.| länder Eder sådant til nådigt 

swar,fogandes I här wid den gode och tidige anstalt, som wederbör. Hv/ar 

med sker det oss til nådigt nöye länder, Och Wij befalle - - - 

Carlberg d. 10 Augusti 1720 Friearich „ . ,... II 

I Bergenhielm 

)J Svea hovrätts arkiv: Kungl. Brev 1720-23. RA

Kongl Maii:tts nådige Resolution och förklaring på de Beswär 

och angelägenhet er,som Prästerskapet ifrån Hernösands Super- 

intendentie, igenom deras Fullmächtige, Biskopen därsamrnastädes 

Ehrewyrdige och Höglärde Doctor Georg Vallin wid denne sista 

genom Guds nåd vväl öfwerståndne Rikzdag i underdånighet insinu- 

era låtit, gifwen Stockholm i RådCammaren d. 20 september 17 20. 

För Prästerskapet i Y/ästerbotn 

4 o Alldenstund Prästerskapet i Lappmarken sig underdånigst beswä- 

rar däröfwer,att den af Kongl: Nåde dem förundte Deputaten i förflut- 

ne tijder ibland till hälften,ibland heel och där under blifwit dem 

förhållen,och att dhe hwart åhr med stor möda assignationerne utfå 

kunnat,i det de ibland i många weckor måst wänta på Lönens utfallande, 

under hwilken tijd församblingarne warit utan präst och den ordina- 

rie Gudztiensten öfwer Juhlehelgen,nyåhrsdagen,samt andre Högtids och 

Helgedagar blifwit försummat, förutan det de rnåst göra fåfenga reesor 

sig och allmogen till stort beswär,och fördenskull i underdånighet 

anhålla om en wiss tijd till deras löns afhämtande,såsom wid St An- 

dreae tijd,då de bäst kunna af och i tijd tillbaka komma för helgen, 

samt att för den förflutne tijden i synnerhet för åhr 1718. niuta 

spanmålen in natura,den Cronobefallningsmannen Carl Villand till en 

dehl emot 12 Dr Kopp:mt för tunnan i Mynteteckn för dem innehållit; 

fördenskull will Kongl0 Maij:t hafwa till Landzhöfdingens omsorg och 

föranstaltande hemskutit, att låta Prästerskapet i Lappmarcken få å,t- 

niuta den dem anslagne lönen efter wahnligheten och så snart den kan 

utfalla,såsom ock tillhålla Cronofogden Villand,efter noga undersö- 

kande, huru här med förlett er, at j, låta Presterskapet åtniuta det som 

dem med rätta i ofwanber:de måtto tillkommer; men om den innestående 

löhnens utbekommande,will Kongl. Maij:tt draga all nödig försorg,så

det förrorntalte owäsende i Umeå uti Religionen och kyrkiodisciplinen, 

i det att någre hålla private Sammankomster i lador och annorstädes, 

samt äro af skadel. och fördärfwelige meningar,nembl att det ey skall 

wara olofligit att någon afhänder sig sielf lijfwet med mera. 

v 

Deras Excell:cer grefw. Meyerfelt,Baner och Lillienstedt inkomrno 

utur K. Canc. Collegio 

Grefwe Baner. Gonsistorium lärer fuller v/etta sielf hwad de skola 

göra v/ed detta owäsendet. 

Det blef godt funnit att Prästerskapets gifne förslag till en Gom- 

mission, som kunde inquirera öfwer detta owäsendet,gillas och approbe- 

ras,uti hwilken Gommission en Doctor theologie från Upsala praeside- 

rar,som adjungerar sig några Probstar och Praepositus i orten. 

Med anledning av rådets beslut affärdades skrivelser till ärg 

/ 

kebiskopen och berörda myndigheter. Ärkebiskopen tillställdes ett 

"Constitutorial för Gommissionen öfwer Religionswäsendet i Uhmeå"0 

Detta skulle han tillställa vederbörande medlemmar*och så laga,"at 

SI 

de til föllie deraf denne förrättning fordersammast företaga". Även 

domkapitlet i Härnösand underrättades om kommissionen. Öm kommissio- 

nen och dess arbete redogör Wermcrantz i sitt arbete om Nils Grrubb. 

ry^ Landshövdingen i Umeå befalldes att undersöka Grönbergs förslag om 

/ 

skolavgift av lapparna och statskontoret uppmanades att yttra sig om 

det förslag som ärkebiskopen framfört från prästeståndet,att ansla- 

get till visitationsresor bland finnarna i MftX Hälsingland måtte in- 

dragas och medlen disponeras för lapparnas undervisning. Om uppdray 

y 

get till landshövdingen lämnas redogörelse i nästa kapitel. 

Riksrådets protokoll volym 131,fol. 585 RA 

1 Wermcrantz sid. 109 

J Registratur för Inrikes Civil l&pedition den 11 mars 17 20. RA 

Jj Den 2 april upplästes i prästeståndet ett brev från Cronberg 

till Kungl. Maj:t av den 23 mars ang. lapparnas undervisning i kris- 

tendomen. Ärkebiskopen lovade att tala rned landshövdingen härom. (Se 

prästest. prot. 2.4.1720)

snart äMXR giörligen wara månde och Riksens tillstånd det någonsin 

tillåta kano 

8. Den underdånige Supplique,som wid sidstl: Rijksdag till Hen- 

nes Maij:to Kongl. Maij:tts högstälskelige gemåhl är blefwen öfwer- 

1efwererad,angående Kyrkio- och ScholaeStatens förbättrande i Lapp- 

mareken, har äfwen allaredan blifwit föredragen och Resolution därup- 

på utfärdat,som tillförende lärer wara bekante 

9 o 10o Till förekommande af den oreda och missbruk,att så wäl 

Borgerskapet i Uhmeå stad,som allmogen där i Sochnen ey få rätt fijra 

Juhlehögtiden,emedan de då måste giöra deras lass och wahror färdige 

till Marknaden i Lappmareken,samt komma under Högtids dagarne att lig- 

ga uppå wägarne,hälst som Marknadzterminen d: 2 Januarii är anstält, 

hwilket skall wara därföre så inrättat,på det den ena Justitiarien, 

som måste resa igenom alla Lappmarkerne att hålla Ting,må kunna hinna 

ut med dess resa,föreslår Prästerskapet i underdånighet det kunde 

3f. 

Borgmestaren i Uhmeå samma Ting förrätta, som sig det samma lärer åtaernot 

den så kallade Nästens åtniutände,på hwi 1 kenhände 1 se där Borgmästaren; 

ga,utan att gravera Kongl: Maijrts Stat, allenastHiwar i sin distriet 

finge förrätta lustitiarie och någon Rådmafa upbördsmanstiensten,de in- 

dragne löhnerne för desse betiänte kunde till Lappscholans underhåld 

M 

samt Christendomens förbättrande anslås: Så emedan Kongl: ^.aij :tt an- 

gående denne sökte förändringen i domare ernbetet nödigt funnit att 

inhämta Dess Swea Hoffrätts betänkande och förslag,och efter sitt där- 

y 3 

till gifne Nådige samtycke lembnat bem:te Hoffrätt frije händer,att 

om denne dustiiârie beställnings förrättande, samt ICustitiens förwal- 

tande i Lappmarcken således föranstalta,både om Tingz terminernes ut- 

sättiande och elliest,så att ingen därigenom må blifwa hindrat,hwar- 

ken ifrån Gudztiensten eller annat; Altså är Kongl. Maij:tz nådigste 

willie,att det därwid må förblifwa,och att wederbörande ställa sig 

sådant till underdånig efterrättelse0

§ 13 Så wida det befinnes tillförende hafwa warit wahnligit, 

att Probsterne på deras Embetes beställningar i Lappmarckerne åtniu 

ta fri j skiutz; så hafwer Landzhöfdingen äfwenwäl att låta Probster 

ne,enär de på desse reesor äre stadde,samma förmån hädan effter åt- 

niuta. 

—X-X 

/ 

C 

'^Mc 

Härnösands domkapitels arkiv: Kungl

Konglo Maijits Nådige Resolution och förklaring öf:r the 

Beswär och klagomål, som thes trogne undersåtare af Allmo- 

gen i Åsele Lappmarck uti Ångermanland genom deras till 

Rijksdagen utskickade fullrnachtige hafwa uti underdånig- 

heet ingifwa och föredraga låtit,gifwen Stockholm dsn 19 

Sep: 1720 

Konglo Maij:tt hafver i nåder anhört des trogne undersåtares an- 

dragna besvär och angelägenheter,och såsom för det första Marcknaden 

efter ovanligheten blifwit hållen på Åsele kyrckowall under tjden 5:te 

dag jul och stundom straxt efter Nyårsdagen,då en hopp Borgerskap från 

Uhmeå och flera orter infinna sig der sammastädes för Juhledagen,drif- 

wandes under dyraste högtijden med lapparne en strafbaar handeli,och 

utmångla till dern deras bränwin, hivar i genom Grudstiensten dels försum- 

mas dels och med förargelsse begås, så, att när rätta marknadsti jden an- 

går, är således större delen af handelen öfwerstånden; och Allmogen nu 

alt derföre till Konglo Maij:ts nådigste ompröfwande i underdånigheet 

hemställer om icke samma marknad,till sådant förargeligit wäsendes,sampt 

Gudz hämbdz och förtörnelses förekommande,kunde altijd begynnas dn 3 31o 

4 Januarj,och Borgerskapet med de flere,wid ansenligit straf,sampt con- 

fiscation af deras godz,måge blifwa förbudne,att infinna sig på Sark- 

nadsPlatzen den första Juleweckan eller drifwa der sammastädes någon 

handell,innan marknaden pålyst blif:t,altså will Kongl May:tt härtill 

så mycket häldre gifv/a des nådige bifall och samtycke, som Kongl: May:t 

finner detta i nå.der helt billigt sampt uppå lag och Konglo Förordningar 

grundato Och hwad marknad z t er min angår, så har G-eneralLiatnanten och Lands- 

höfdingen der om att corresponderá med Kongl: CommercieCollegio; men 

angående den strafbara handelen under G-udztiensten, så åligger General- 

Leut:n och Landshöfdirigen här öfwer en mogen och stark uppsicht at hål- 

la, och af sådant Landshöfdingen i Westerbotn behörig och tidig 

kunskap,på det han må hafwa att låta detta både utj Uhmå stad,sampt fle- 

re städes redel:n kungiöras,då sedan ingen okunnighet med skiehl af nå- 

gon må der emot kunna förebäras el:r inwändas» 

Åsele kyrkoarkiv: Visitationshandlingar JA 1:1) 1725-1800 HL^

Riksdagen 1720 - Forskningsarkivet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?