Riksdagen 1720 - Forskningsarkivet

More documents

Recommendations

Info

gång Lapparnes sammankomst er o Och war rnin mening för then tiden så- dan, som iag här,effter H:s M:ts allernådigste befalning,understår mig i al underdånighet föredraga. 1. Befans myckit hälsosamt,at Scholan i Umeå til unge Lappe-barns upfostring i sin Christendom war inrettado Til hwilkens bätre fram- gång, för Lapparnas tröghet skul,at sätja sina barn i Scholan,syntes wara nödigt,at man intet hade allena thet afseende,huru piltarne, som merändels emot föräldrarnes wilja toges ifrån them til Scholan, skulle blifwa mogne,at med tiden komma til Gymnasier och Academien, och sedan brukas i Lappmarken til prester,utan förnämligast se uppå hwars och ens förkofring i sine christendomsstycken,och at läsa i bok o Hwilket förmodeljn har kunnat ske innorn någre års förlopp, tå the sedan Jjiafwa kunnat sändas tilbaka til sine anhörige,med förma- ning, at the icke allenast sielfwe öfwa sig i sin gudsfruchtan utan ock genom flitigt idkande förmå andra til bätre förstånd; hwarom Pas- tores loci och Praepositi böra göra sig underrättade. Uti the förre Scholaepiltars ställe,som sålunda afgå,kunde andra sätjas,och altså ungdomens wetenskap år ifrån år förökas o 2. At et slikt prof lärer befinnas myckit nyttigt,at flere slike barn-Scholar uprettades,emädan Lapmarken är til längden stor,och för- thenskul för the widt aflägne faller swårt,at sända barnen i Scholan; hwilket förorsakar olust hos föräldrarna at släppa sina barn ifrån sig. Synes förthenskul Högwälborne H. General-Majorens och Landshöf- dingens Grönbergs råd wara nyttigt, om en_'Schola uprättades_i_Piteå Oöh en i Torneå eller någon beqwämlig ort,så at the som bo i thesse Lappmarker ej måge nödgas sända sina barn til Umeå Schola. 3. Hwar ock Pastores loci bcflita sig om någon större färdighet i Språket,så at the åt minstone^kunna sätja-predikan på paperet i Lap- parnas modersmål,och sedan af paperet,ther minnet wore hos them swagt, läsa then samma; Så skulle klockarens tolkande snart uphöra0 Här til synes ej ringa kunna upwäcka Swenska Prester i Lappmarken,om de kunna )
göra sig hopp,at med tiden blifwa accomoderade med bätre lägenheter, ther the sielfvve sådant åstunda. 4o Jag befan större upbyggelse i the församlingar,hwarest Pastor war af Swenska föräldrar,och ifrån sin barndom wistats i Lappmarken, så at han war rnechtig språket: ty eljest infödde Lappars söner, som effter en anlagd flit i bokliga konster blefwo satte til kyrkioher- dar,hindrades myckit i sin tilbörliga nit af sine slächtingar och förwanter,hwilke sökte hos presten mera hwad som tiente til kropsens nytta,än Siälenes. 5. Til thetta hälsosamma werkets framgång behöfwas ock tienlige böc- ker. Thet wore wäl önskeligit,at en Bibel,eller åt minsto Nya Testa- mentet blefwe på theras språk trykt effter thet förslag,som af Högwäl- borne H. G-eneralMa j oren och Landshöfdingen ingifwit är; men så synes, at then omkostnaden allena gagnar predikanterne emädan the enfaldige ännu icke äro komne til et så moget förstånd,som Bibelens läsande fordrar. Hwarföre iag håller oförgripel:n wara nog,om a.b.c.böcker, Catecheser o_ch_ Psalmbö_cker_med__årliga _Bvangelier_först blefwo tryckte til sa stort antal, som kan «XMSiXgXSfiXXäCMOipiSMXKXH behöfwas. Uti Lappmarkerne lära finnas exem plar för en tid sedan tryckte,så wäl af Catecheser,som Psalm- och Evan gelii-bö eker, hwilka äro nödige at igenomses, emädan rnig berättat blef, thet Lappska språket lyder annorlunda i Torneå,och annorlunda i Piteå. Hwarföre Praepositi och visitatores i forna tider,hafwa särskilt och hwar för sig tryckia låtit slika böcker,på then dialect,som the funno för the unge anständigast. 60 När sålunda igenom Guds nåd en god grund är lagd til en ren salig hetskunskap,kan på then samma byggas förmodeligen en fulkomligare,hwar til tienar Bibel ens aftryckiande på then dialect,som i alla Lapmarker merändels är gängse,begynnande på Nya Testamentet o Thetta är,thet iag i följe af H:s K0 M:ts allernådigste befalning har kunnat mig påminna om ofwanförmälte sak,ställandes alt til theras mognare öfwerläggande,som ortens för tiden beskaffenhet hafwa sig när- mare kunnig» UjDsala d 12 Nov. 1719 Matthias Steuchius Ij Uppsala konsistorii skri vp! rpt t. Knnx/l .Ma-i <strong>1720</strong>-24. RA Y
Page 1: Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nord
Page 4 and 5: ens brödföda åt jordägarna sjä
Page 6 and 7: Jj IP r J, , J'J. // ¡fifyrf *ty/
Page 8 and 9: cerade,och dern der hos tilfälle l
Page 10 and 11: på året som Eders Kongl Maystz de
Page 12 and 13: i Torneå Carl Sadlin. Sadlin anså
Page 14 and 15: 2:do Såsom den donation,hwilken ä
Page 16 and 17: Stormäcktigste - - - 1/ Emedan som
Page 18 and 19: ningen här i Wästerbotns södre c
Page 22 and 23: De lappmarksfrågor som under någo
Page 24 and 25: en och annan nu äfwen wiste berät
Page 26 and 27: Riksrådets protokoll den 11 mars 1
Page 28 and 29: 8. Begäres i underdånighet at Kon
Page 30 and 31: Sedan dessa handlingar upplästs fi
Page 32 and 33: tes, på det settet förekommas, or
Page 34 and 35: Friedrich - - - t Wij hafwe i nåde
Page 36 and 37: det förrorntalte owäsende i Umeå
Page 38 and 39: § 13 Så wida det befinnes tillfö

Riksdagen 1720 - Forskningsarkivet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?