Kyrkans klimatprogram (pdf)

More documents

Recommendations

Info

ingen, att den teknologiska utvecklingen är snabb, att skillnaderna mellan u-länder och i-länder utjämnas, att befolkningstillväxten snabbt svänger i motsatt riktning och att den ekonomiska utvecklingen fortsätter stabil så att ekonomin i stället för varuproduktion inriktar sig på service-områden och utvecklandet av kunskapssamhället. Man bör betänka att följderna av också en tvågraders värmeökning är synnerligen allvarliga, men mänskligheten kan kontrollerat anpassa sig till dem – förutsatt att det utvecklas ny teknologi och att man är villig till detta. En rik nation såsom Finland har en tämligen god beredskap för till och med en större värmeökning, medan man i de fattiga länderna har ytterst små möjligheter att anpassa sig och förbereda sig för effekterna av klimatförändringen och de katastrofer dessa effekter innebär. Inte heller är det många ekosystem som skulle klara av ens en tvågradig ökning av uppvärmningen. Klimatförändringen torde också öka ojämlikheten i världen och försvåra uppnåendet av utvecklingsmålen, minskandet av fattigdomen och bevarandet av naturens biodiversitet. Att stävja klimatförändringen hör till den hållbara utvecklingen, vilket i folkmun innebär att man tillfredsställer de nuvarande generationernas behov utan att utsätta de kommande generationernas möjligheter att tillfredsställa sina egna behov för risker. Det råder enighet i världen kring detta att man bör sträva efter en hållbar utveckling, men i den politik som är rådande i praktiken är det de ekonomiska motiveringarna för en kort tidsperiod som dikterar beslutsfattandet. En orsak till klimatförändringen är onekligen att måtten på den ekonomiska utvecklingen i allmänhet inte tillräckligt väl noterar att allmännyttiga produkter såsom rent vatten och en gynnsam väderlek borde kunna stå till för- 13 fogande också för de kommande generationerna. Ofta ser man fortsättningsvis miljöskyddet som en utgift och inte som en placering. Å andra sidan har man inom den ekonomiska vetenskapen ända från 1930-talet undersökt den hållbara utvecklingen, även om själva termen ”hållbar utveckling” togs i bruk först på 1980-talet. När det gäller beslutsfattandet i vardagen har hållbarheten tillsvidare fått träda tillbaka. Klimatförändringen utmanar nu företagen, samfunden, de politiska beslutsfattarna och enskilda människor att värdera effekterna av sina utsläpp under en tidsperiod som är längre än vad som har varit brukligt. I stället för maximal ekonomisk tillväxt bör man börja sträva efter en skälig tillväxt. Detta förutsätter en attitydförändring, modiga politiska beslut och driftighet i fråga om nödvändiga förnyelser. Sterns rapport rekommenderar speciellt tre åtgärder som bör vidtas för att minska växthusgasutsläppen. Den första är att de som står för utsläppen betalar ett rättvist pris för sina utsläpp. Den utsläppshandelsmekanism som ingår i protokollet från Kyoto är ett framsteg, eftersom en del av industriländernas växthusgasutsläpp har börjat uttryckas i omkostnader, som det är skäl att minska. En höjning av miljöskatterna har gjort att omkostnaderna för utsläppen också nått många områden som ligger utanför utsläppshandeln, t.ex. trafi ken. Dessutom tar många företag och organisationer emot frivilliga avgifter, vilkas avkastning riktas till stävjande av klimatförändringen och anpassningen till förändringen. I globalt perspektiv är situationen ändå sådan att dagens generationer och i-länder inte betalar full avgift för sina utsläpp och skuldsätter sig således i förhållande till kommande generationer samt u-länderna. En annan rekommendation i Sterns rapport är en
snabb utveckling och ett snabbt ibruktagande av en ekoeffektiv teknologi. För att bli framgångsrik kräver den nya teknologin ett medvetet stöd så väl från den offentliga förvaltningen som från företag och konsumenter. Samtidigt bör man hålla i minnet, att teknologin inte ensam är tillräcklig som lösning på klimatförändringen, utan också sättet att leva bör förändras. Så bör t.ex. energianvändningen i i-länderna inom de närmaste åren vändas mot en minskning för att man tillräckligt snabbt skall kunna avstå från fossila bränslen. Dessa två rekommendationer kan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillämpa i sin egen praktiska verksamhet och i sina diskussionsinlägg, liksom också andra aktiva i samhället. Däremot berör den tredje rekommendationen i Sterns rapport på ett särskilt sätt kyrkan, dvs. att undanröja hindren för en positiv förändring av levnadsvanorna. Till det har kyrkan någonting alldeles speciellt att bidra, någonting som stiger fram ur dess egen tradition. I det föreliggande programmet framför kyrkan konkreta rekommendationer till alla sina medlemmar samt till sin förvaltning från församlingsplanet ända till kyrkomötet. Dessutom öppnar man i programmet diskussionen med det övriga samhället, eftersom stävjandet av klimatförändringen förutsätter ett nära samarbete. Det viktigaste i programmet är kyrkans stöd för en förändring av attityder och levnadssätt. Mitt i oron för klimatförändringen utkristalliserar sig i rubriken för <strong>klimatprogram</strong>met ”Tacksamhet, respekt, måttfullhet” den evangelisk-lutherska kyrkans uppfattning om vad människan är kallad till. 14 LITTERATUR Climate Change 2007. Synthesis Report. Interparlamentariska klimatpanelen IPCC 2007. www.ipcc.ch/ipccreports/ar4-syr.htm The Economics of Climate Change. Stern Review, Cambridge University Press 2006. http://tinyurl.com/ye5to7 Den nationella anpassningsstrategin gällande klimatförändringen. Jord- och skogsbruksministeriet 2005. www.mmm.fi /fi /index/ etusivu/ymparisto/ilmastopolitiikka/ilmastomuutos.html Europa-rådet 8–9.3.2007. www.consilium.europa.eu/ueDocs/ cms_Data/docs/pressData/fi /ec/93140<strong>pdf</strong> Environmental Economics for Sustainable Growth. För Världsbanken redigerat av Anil Markandya, Patricia Harou, Lorenzo Giovanni Bellù och Vito Cistulli. Edward Elgar 2002. The Theory and Practice of Environmental and Resource Economics, red. Tomas Aronsson, Roger Axelsson, Runar Brännlund. Edward Elgar 2006. Climate Change and Africa. Red. Pak Sum Low, Cambridge University Press 2005. Special Report on Emissions Scenarios (SRES). IPCC, Cambridge University Press 2000. www.grida.no/climate/ipcc/emission/index.htm As Ranks of “Environmental Refugees” Swell Worldwide, Calls Grow for Better Defi nition, Recognition, Support. Pressrelease. United Nations University, Institute for Environment and Human Security 2005. www.ehs.unu.edu/article:130 Samtlige biskoper bak klimakrav. Pressrelease, Norska kyrkans utlandshjälp (NCA) 2007. www.nca.no/article/view/6891/1/564
Page 1 and 2: Klimatprogram för Evangelisk-luthe
Page 3 and 4: Beställningar: Publikations- och A
Page 5 and 6: FÖRORD Vi människor som lever jus
Page 7 and 8: Till Kyrkostyrelsen Vid kyrkomötet
Page 10 and 11: Klimatprogram för Evangelisk-luthe
Page 14: 15 DATABANK: SKOGARNA I FINLAND Til
Page 17 and 18: I bakgrunden till klimatförändrin
Page 19: är att självkritiskt bedöma sin
Page 22 and 23: Bibeltexter som behandlar skapelsen
Page 24 and 25: skapelseberättelserna framme ocks
Page 26 and 27: På grundval av skapelsen har männ
Page 28 and 29: oksamling, Uppenbarelseboken (22:2)
Page 31 and 32: 2.3. TEOLOGISKA OCH ETISKA GRUNDER
Page 33 and 34: Klimatförändringens verklighet ut
Page 35 and 36: Gud skänker sig själv på ett spe
Page 37 and 38: Tron och livsstilen Klimatförändr
Page 39: LITTERATUR Luthers Stora Katekes. D
Page 42 and 43: Församlingarna rekommenderas att t
Page 44 and 45: Man bör informera personalen och d
Page 46 and 47: Gravgårdarna Skötseln av begravni
Page 48 and 49: Kompiskörningar som man kommer öv
Page 51 and 52: 3.2. REKOMMENDATIONER FÖR KYRKANS
Page 53 and 54: Prioritera energisparande uppvärmn
Page 56 and 57: 3.3. REKOMMENDATIONER FÖR KYRKANS
Page 58 and 59: Kyrkomötet Kyrkans klimatprogram a
Page 60 and 61: som på ett naturligt sätt binder
Page 62:
en hållbar utveckling och att fäs
Page 67:
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finla
show all

Kyrkans klimatprogram (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?