#08 hoten blev för månGa - V-Tab

#08 

Journalistförbundets tidning 23 juni – 17 augusti 2011 

Lasse anreLL: 

hoten blev 

för månGa 

Bojkottar Stockholmsderbyn sid 10-15 

Var femte sportjournalist 

utsatt för hot eller Våld 

nyheter aktuellt Profilen 

Grönings 

mediekritik 

ströks sid 4 

Västras 

semesterby 

förfaller sid 16 

Till Rio för 

kärlekens 

skull sid 22 

senaste nytt: 

journalisten.se 

helena Giertta: ”Hur tar Sverige ansvar för de journalister 

som lyckats lämna sina länder och ta sig hit?” sid 2

Foto tomas ohlsson 


ingång 

innehåll 

6oviss väntan. Svårt att 

sova, äta och leva. Det är 

vardagen för utvisningshotade journalisten 

Anwar Hossain. I nuläget väntar 

han på besked på om Migrationsöverdomstolen 

beviljar honom prövningstillstånd. 

Om inte utvisas han till 

Bangladesh. 

26 40 

Oklart om 

arvoden 

■ Det är fortfarande 

oklart 

om Journalistförbundets 

nya 

ledarduo Jonas 

Nordling och Ulrica 

Widsell ska 

arvoderas på heltid 

eller deltid. 

36 

Kungaspåning. 

På nyhetsmagasinet 

Fokus byts redaktörskapet för 

varje nummer. Här spånas rubrik till 

ett omslag med kungen på. 

inDex 

Sommarkryss! 

■ Ta med 

Journalistensklurigakorsord 

till 

stranden 

eller till 

fikaras- 

ten. 

Nyheter 4 

Webbuppföljning 8 

Aktuellt 16 

Noterat 20 

Profilen 22 

Metod & Etik 32 

Krönika 34 

På jobbet 36 

Debatt 38 

Folk 41 

Utgång 53 

omslagsbild: Lasse Anrell, Aftonbladet 

(Foto: Tomas Ohlsson) 

2 Journalisten 23 juni – 17 augusti 2011 

Foton tomas ohlsson 

kryss 

Sommaren nalkas med stormsteg. 

Vad passar bättre än ett korsord? 

Riv ut, ta med till stranden eller 

fikarasten! 


Lösningen hittar du på sidan 54. 

leDare 

I 

sin blogg berättar journalisten Anwar 

Hossain hur makten i Bangladesh 

gör för att bli av med oönskade 

personer. Man anklagar dem för ett 

grovt brott. Sedan dödas de under 

en föregiven flykt. De kallas utomrättsliga 

mord. Det är också vad hans blogg 

heter: extrajudicialkilling.info. Efter att ha 

varit i Sverige några år, blev han själv utsatt. 

Han anklagades först för ett mord, och 

när det visade sig för uppenbart att han inte 

kunde ha begått det, så anklagades han för 

ett annat mord. 

Journalisten, bloggaren och studenten 

Anwar Hossain riskerar livet om han skickas 

tillbaka till Bangladesh, men i Sverige 

vill Migrationsverket ändå utvisa honom. 

Skälet är att det förekommer så många falska 

dokument från Bangladesh att man inte 

kan lita på dem. Att Reportrar utan gränser, 

Journalistförbundet, Svenska PEN, TU, EFJ 

och Publicistklubben visat på de risker han 

löper anses väga lätt, ja det är utan egentligt 

bevisvärde, enligt Migrationsverket. 

Men hur ska man då kunna bevisa 

någonting? Om verket väljer att inte tro 

på de dokument som visas upp, om det 

misstror skildringarna över vad som händer 

med obekväma journalister i Bangladesh 

och om det, utan skäl, väljer att inte 

tro på Anwar Hossain själv, ja, då har han 

ju ingen chans. 

Journalister lever farligt i många delar 

av världen. I snart tio år har Dawit Isaak 

suttit fängslad utan rättegång i Eritrea. Vad 

den svenska regeringen gör för honom blir 

alltmer oklart. Den brittiska regeringen har 

lyckats få ut fyra fängslade journalister från 

eritreanskt fängelse, medan inget händer 

med Isaak. 

Eritrea ligger längst ner i Reportrar utan 

gränsers pressfrihetsindex. 

Bangladesh ligger på plats 126 av 178 i 

världen. I början av juni skadades nio journalister 

i två attacker i Bangladesh. Reportrar 

utan gränser kommenterade: ”Awamiförbundet 

(det styrande partiet, reds 

Sedan september 2001 hålls journalisten 

Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. 

Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se 

Dags att Sverige tar ansvar 

JOURNALISTIKEN OCH FRAMTIDEN 

! 

Enligt Robert G. Picard, 

amerikansk medieforskare 

och medieekonom, 

måste journalisterna 

själva arbeta för att få igång ett ändrat 

arbetssätt på nyhetsredaktionerna 

och därmed skapa förutsättningar för 

finansiering av journalistiken. 

I Vem betalar journalistiken, (Simo), 

betonar han betydelsen av att nyhetsorganisationerna 

frågar sig vilken 

funktion de har. Picard menar att kvalitet 

inom journalistiken handlar och 

anmärkning) är direkt ansvarig för att dess 

supportrar attackerar pressfriheten och 

hela den demokratiska processen.” 

Regeringarna i västvärlden protesterar, 

”Jag kan inte se hur vi kan stå upp och 

kritisera andra länders behandling av 

journalister, om vi inte tar hand om de 

som hotas i sverige.” 

men hur tar Sverige ansvar för de journalister 

som lyckats lämna sina länder och ta 

sig hit? 

I fallet med Anwar Hossain krävs konkret 

handling. 

Anwar Hossain frågade mig vid ett tillfälle 

vad det säger om Sverige, om han skickas 

tillbaka till Bangladesh. Hur ser det ut med 

vår egen pressfrihet om vi inte kan stå upp 

för hans rättigheter? 

Jag blev svaret skyldig. För jag kan inte se 

hur vi kan stå upp och kritisera andra länders 

behandling av journalister, om vi inte 

tar hand om de som hotas i Sverige. För 

det är ju så det är för Anwar. Han trodde 

att han kunde få en tillflykt här, i stället ligger 

han sömnlös och kan knappt äta av oro 

för vad som ska hända. 

Migrationsdomstolen sa nej, nu måste 

Migrationsöverdomstolen ta sitt ansvar, 

inte bara för Anwar Hossains liv, utan också 

för att alla de journalister som kommer 

till Sverige ska kunna känna sig trygga. 

Läs mer om Anwar Hossain på sidan 6 

och på Journalisten.se 

Helena 

giertta 

chefredaktör 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

kommer att handla mer om analys och 

förklaringar än att rapportera händelser. 

Enligt honom bör journalisterna, 

inte bara cheferna, ta ett större ansvar 

för att skapa det värde som läsarna/tittarna/lyssnarna 

är beredda att betala 

för. Journalisternas arbetssituation 

och status är enligt honom central. 

”Ökade resurser minskar [...] dagens 

oacceptabelt höga stressnivå” skriver 

han bland annat. Picards analys borde 

läsas av varje medieägare och journalist 

som är intresserad av framtiden. 

håller 

du med? 

Kommentera ledaren 

på Journalisten.se 

glad 

sommar! 

Nästa nummer av Journalisten 

kommer den 18 augusti. 

Journalisten.se rapporterar 

hela sommaren. 

Tipsa oss gärna på: redaktionen@journalisten.se 

eller 

på vår Facebook-sida.

nätkommentarer 

Helena Gierttas ledare: 

”För ett par år sedan förutspåddes 

journalistikens död tillsammans 

med de traditionella mediernas. 

Just nu ser det i stället ut som om 

det satsas på journalistik.” 

Från Journalisten.se: 

MarTin HEdén | 7 juni 

”De mörka åren är nog över, men 

nu infaller de nattsvarta… 

Ledaren intar mycket obesvärat 

ett mediehus-perspektiv, alltså 

i gamle Gunnar Strängs anda: 

”Går det bra för företagen går 

det bra för oss.” […] Det är som 

om det lagts en slöja över hela 

kultursektorn, sedan början på 

90-talet, och detta mörker faller 

i praktiken ut bland annat i 

sådant som att många unga kan 

tänka sig att sälja sina röster i 

val eller önskar sig bort från demokratiska 

styrelseskick. […] 

Medierna och journalisterna har 

ett ansvar i detta, och facket får 

bara mer och mer att skämmas 

för. Det är egendomligt att Journalistens 

chefredaktör hurrar.” 

Jan ErnHEiMEr | 8 juni 

”Den här argumentationen fördes 

säkert på AB Facit i Åtvidaberg, 

som var världens bästa 

företag när det gällde att tillverka 

skrivmaskiner av traditionell 

manuell typ. ’Långsiktigt 

måste marknadsmänniskorna 

och ekonomerna inom 

skrivmaskinsbranschen hitta 

betalningsmodeller som betalar 

för goda skrivmaskiner’, 

sade säkert vd:n.[…] Längst ner 

vid bordet, vit i ansiktet av sitt 

magsår och sina onda aningar, 

satt Facits utvecklingschef tyst, 

med en blå ton runt de sammanpressade 

läpparna. Han hade 

just varit i Japan på en studieresa. 

[…] Utvecklingschefen 

ville egentligen resa sig upp och 

vråla rakt ut ’Vi är dödsdömda! 

Dödsdömda!! Fattar ni inte 

det!!!’. Men han var ju i Sverige, 

och när facket och företagsledningen 

är överens i Sverige tolereras 

inga avvikande röster.” 

BoriS MaTic | 15 juni 

”Jag som blivande student 

måste nog säga att framtiden 

ter sig mörk och att de tag som 

egentligen behövs inte kommer 

att tas.[…] Dock glädjer det 

mig mycket att det öppnats fler 

lokaltidningar på sistone vilket 

verkar strida mot min teori.” 

ur mediedebatten 

Omdebatterad utredning 

I förra veckan tillsattes public 

service-utredningen. Många har 

velat påverka utredningens innehåll. 

Bosse Lindquist, före detta chef för 

Sveriges Radios dokumentärredaktion, 

kastade in en eldfackla i Dagens 

Nyheter den 31 maj: ”Sveriges Radios 

ledning har sedan åratal urholkat 

mångfalden i utbudet. Medan SVT 

och UR fortfarande satsar en större 

andel av licensmedlen på samhällsgranskning, 

dokumentärer och dramatisering, 

profilerar sig Sveriges Radio 

åt andra hållet, genom att satsa på 

flödesradio – så många radiotimmar 

som möjligt på bekostnad av det fördjupande.” 

Han fick svar av programchefen 

Björn Löfdahl, programdirektör på 

Sveriges Radio, den 10 juni: ”Sveriges 

Radio satsar på nyheter, fördjupning 

och granskning, lokal närvaro, 

mångfald, utrikesbevakning och kultur. 

Förre dokumentärchefen Bosse 

Lindquists påstående (DN Debatt 

31/5) om att vi prioriterar flödesradio 

är totalt fel. […] Publikutvecklingen 

har vänt efter många års nedgång. 

Det har skett genom satsningar på 

nyheter, fördjupning och granskning, 

lokal närvaro, utrikesbevakning och 

kultur, liksom webb och mobilutbudet 

– allt för att Sveriges Radio ska 

bära sitt demokratiserande uppdrag 

i framtiden.” 

Två anställda ger sitt svar på sidan 

38 i detta nummer av Journalisten. 

Den 7 juni skrev URs VD Erik Fichtelius 

i Dagens Nyheter: ”Högkvalitativ 

radio och tv med folkbildande ambitioner 

är en del av europeisk kultur 

och historia. Det smalare bildningsuppdraget 

får styrka och draghjälp i 

det bredare underhållningsutbudet. 

Förekomsten av public service-medier 

har gjort att den europeiska allmänheten 

är bättre informerad än 

den amerikanska, och vi har fått en 

bättre tillgång till kultur och god un- 

Lagmannen Martin Holmgren har utsetts av kulturminister Lena adelsohn Liljeroth 

att utreda public service-frågan. i september 2012 väntas utredningen vara klar. 

derhållning. […] Många är i dag pessimistiska 

om den gamla pressens 

överlevnadsförmåga, men nya tekniska 

distributionsmetoder och nya betalmodeller 

ger i stället grund för optimism. 

[…] Framför allt om vi i detta 

nya medielandskap kan utveckla vad 

vi menar med public service. Kommersiella 

medier och public service 

behöver inte vara varandras fiender.” 

På Newsmill skrev vänsterpolitikern 

och skribenten Jonas Lundgren 

den 13 juni: ”Personligen är min övertygelse 

att public service behövs och 

den måste vara fri och oberoende, 

detta är anledningen till skattefinansieringen 

av verksamheten. Däremot 

gäller detta oberoende inte bara från 

marknadskrafterna utan också från 

statlig kontroll. […] 

Det är i praktiken en omöjlig ekvation 

som har lett till KU:s kritik av kulturministern, 

nämligen följande: Public 

serviceföretagen skall: 

– Vara oberoende av staten, 

– Vara fri från kommersiella intressen, 

Varje dag såg jag honom dö 

på TV. Kväll efter kväll efter 

kväll. Till slut skrev jag till 

TV-bolagen. [...] Det tog de till sig.” 

Gunnar Westberg, pappa till Hannes Westberg som skottskadades svårt under kravallerna i Göteborg 2001. 

(DN , 12 juni) 

– Konkurrera på samma villkor som 

de kommersiella företagen om marknadsandelar, 

– Får inte konkurrera utan ska dra sig 

tillbaka till förmån för de kommersiella 

alternativen.” 

Den 14 juni uttryckte Stina Balkfors, 

Luis Lineo och Samuel Sjöblom, verksamhetsledare 

på Mediehuset Fanzingo, 

en förhoppning i Dagens Nyheter: 

”Förutsättningen för att skapa ett 

Public service med medborgarinflytande 

[…] och delaktighet av unga har 

aldrig varit bättre.[…] Frågan är om 

den kommande public service-utredningen 

med följande debatt kommer 

att fortsätta drunkna i de gamla diskussionerna 

för eller mot en skattefinansiering 

eller tv-licens. Eller om 

den också får direktiv att utreda och 

lyfta den verkligt viktiga frågan om 

public service nödvändiga legitimitet 

hos framtidens licensbetalare och 

möjlighet för att skapa bredd i ordets 

rätta bemärkelse.” 

Sammanfattat av 

klippt 

HELEna giErTTa 

■ ”De fackliga medlemstidningarna 

spelar en nyckelroll i en tid 

när dagspressens arbetsmarknadsjournalistik 

satts på undantag. 

Det är här de växande klyftorna 

och de allt tuffare villkoren 

i arbetslivet blir uppenbara.” 

Tommy Zetterwall i sin avskedsledare 

(Kollega nr 4 , 4 juni) 

23 juni – 17 augusti 2011 Journalisten 3 

Foto anders wiklund/scanpix

nyheter 

”Jag är nyhetsjunkie” 

■ Johannes Nesser är ny reporter på Journalisten. 

Han kommer närmast från en tjänst som ekonomireporter 

på Upsala Nya Tidning. Han börjar 

den 1 september. 

– Detta är drömjobbet, att skriva 

om journalistik, fackliga frågor 

och hur medierna förändras. 

Dessutom verkar det vara ett roligt 

gäng att jobba med. 

Som ekonomireporter hoppas 

han kunna bidra med kunskap 

och erfarenhet av att granska företag, 

i tider då mediebranschen 

letar efter sätt att ta betalt för journalistik. 

– Journalist är det roligaste jobbet i världen, att 

träffa människor och höra deras berättelser. Jag 

gillar att ta fram nyheter, jag är en nyhetsjunkie. 

Han har gått på JMK, journalistutbildningen 

vid Stockholms universitet, och fick jobb på UNT 

2001 innan han hade gått klart utbildningen. Under 

tiden på UNT har han varit tjänstledig och jobbat 

för Strix Television och Expressens grävgrupp. 

– Jag är oerhört glad att få hit Johannes Nesser, 

säger Helena Giertta, chefredaktör. PJ 

SR satsar på nyhetskanal 

■ I september kör Sveriges Radio igång en nyhetskanal, 

ett försöksprojekt med direktsända nyheter 

på webben och i mobilen. Kanalen ska ge 

täta nyhetsuppdateringar, betydligt fler än i FMkanalerna, 

och ha högre beredskap vid stora nyhetshändelser, 

då man kan sända direkt och kontinuerligt. 

– Vi tror det finns ett behov av en kanal där vi 

ännu snabbare kommer ut med nyheter. SRs tablåer 

är i dag ganska låsta med programinnehåll. 

Nyhetskanalen ska fungera som webben fast i radio. 

Det här borde egentligen ha skett långt tidigare, 

säger projektledaren Markus Boger. 

Förutom att testa om det faktiskt finns en efterfrågan 

på snabbare radionyheter är Nyhetskanalen 

också ett programutvecklingsprojekt. SR vill 

prova nya former, ton, tilltal och format. 

Nyhetskanalen ska utnyttja hela SRs nyhetsverksamhet 

och kommer att ha ett vitt nyhetsbegrepp: 

lokalt, nationellt, internationellt, sport, 

nöje och vetenskap. 

För att nå en stor publik är de fyra månader försöket 

ska pågå inte tillräckligt. 

– Men kanske för att hitta ett format och en arbetsmetod, 

säger Markus Berger. 

20 personer rekryteras just nu till kanalen. Flertalet 

kommer från andra jobb på SR. HLU 

Många nya 

tidskrifter i år 

■ Antalet nystartade 

tidskrifter hittills i år 

är lika många som för 

hela året 2010. Totalt 

68 stycken. 

– Jag tror vi ser att 

marknaden vänder. 

Det har varit två väldigt 

tuffa år, med extremt 

hårda år för annonsmarknaden,kommen- 

Johannes 

Nesser 

terar Kerstin Neld, VD 

för Sveriges Tidskrifter. 

Hon ser också en 

tydlig trend att bloggar 

och e-handelsbolag 

startar tidskrifter. 

– Jag tolkar det som 

att de upptäckt det vi 

redan vet, nämligen att 

papperstidskriften är 

något mer beständigt 

och relationsskapande 

än vad nätet är. HG 



Gröning nobbade 

P4s sommarprat 

■ ”De vill inte låta mig kritisera de lokala medierna.” 

Lotta Gröning vägrade göra 

sommarprogram för Radio 

Västmanland när kanalen 

stoppade hennes kritik mot 

västmanländska medier. 

– Det tycks finnas en kartell 

mellan medieföretagen i Västmanland, 

säger Lotta Gröning. 

Expressens krönikör Lotta Gröning 

bor i västmanländska Norberg 

där hon också har sina rötter. 

När hennes lokalradiokanal, 

SR P4 Västmanland, bad henne 

göra ett sommarprogram tackade 

hon ja och skickade ett manus till 

kanalen. 

I manuset tog Lotta Gröning 

bland annat upp mediesituationen 

i Västmanland där VLT-koncernen 

i dag äger alla tidningar. 

Hon jämförde med när hon själv 

började som semestervikarie på 

Fagersta-Posten och varje dag jagade 

nyheter för att slå VLT. På 

samma sätt rådde en hälsosam 

konkurrens mellan två konkurrerande 

tidningar på den tiden då 

hon var politisk chefredaktör på 

Norrländska Socialdemokraten. 

Lotta Gröning återgav i sitt manus 

också en analys som Hélene 

Lööv, expert på svensk historisk 

nazism, gjort för polisens räkning. 

Lööv noterade att flera tidningar 

bara hade notiser om kravaller i 

samband med en demonstration 

anordnad av främlingsfientliga 

grupper efter ett hedersmord. 

Radio Västmanland mottog först 

manuset mycket positivt. Men se- 

nare lät programchefen Maria 

Grandin meddela att Gröning i 

programmet borde ha ett personligare 

anslag. Grandin rådde också 

Lotta Gröning att undvika ”råsopar” 

som kunde kräva genmäle 

från VLT ”eller skulle kunna resultera 

i någon form av anmälan 

om smutskastning från Sveriges 

Radios sida mot VLT”. 

Lotta Gröning mejlade till 

Radio Västmanland att hon inte 

gick med på några stora ändringar 

i sitt manus. Programchefen 

Maria Grundin svarade: ”Vi har ju 

en del programregler att hålla oss 

till på radion. Vi har också ett närmare 

förhållande till olika aktörer i 

Västmanland, än vad du har.” 

Senare mejlade Maria Grandin 

en nerstruken version av Lotta 

Grönings manus för godkännande. 

I den nya versionen var både 

specifik kritik mot de västmanländska 

medierna och mer allmän 

mediekritik bortstrukna. Borta var 

också Hélene Lööv och delar som 

handlar om hedersmordet. 

Lotta Gröning är upprörd över 

Radio Västmanlands försök att 

frisera hennes manus. 

– Jag satt och gapade när jag 

läste vad Maria Grandin skrivit, 

har aldrig varit med om något liknande 

– och jag har ändå jobbat 

mycket med lokalradiostationer 

och gjort sommarprogram – även 

i P1. Det jag vänder mig mest emot 

är att de inte ville låta mig kritisera 

de lokala medierna, säger Lotta 

Gröning . 

Lotta Gröning understryker att 

Sveriges Radio och Sveriges Television 

är de enda motpolerna 

till VLT-koncernen i länet. Hon 

är betänksam över att P4 Västmanland 

räds för att VLT kunde 

tänkas kräva att få in genmäle på 

grund av vad hon hade tänkt säga 

i sommarprogrammet. 

– Jag har jobbat på Aftonbladets 

debattredaktion i 13 år och har 

inte lagt mig i skribentens åsikter 

så länge de inte är kränkande eller 

brottsliga. Det som gjorde mig 

mest upprörd är att man strök kritik 

som Helene Lööv framfört i en 

rapport på Västeråspolisens uppdrag. 

Programchefen Maria Grandin 

säger till Journalisten att hon i 

förhållande till Lotta Gröning 

har utövat sitt producentskap. 

I övrigt hänvisar hon till Päivi 

Hjerp, Radio Västmanlands tillförordnade 

kanalchef och ansvariga 

utgivare. 

Päivi Hjerp tror att Lotta Gröning 

missförstod programformen. 

Sommarprogrammet ska 

Allmänreportrar försvinner 

Den 3 oktober sjösätter SVTs 

riksnyheter i Stockholm en 

ny organisation. Reportrar, 

fotografer/redigerare och 

researchers ska ingå i åtta 

ämnesgrupper som har speciella 

bevakningsområden. 

Den största förändringen blir det 

för dem som i dag jobbar på inri- 

Grandin och 

Gröning borde 

ha diskuterat 

igenom programmet 

noggrant från 

början och rett ut vad det 

var vi beställde.” 

Päivi Hjerp, kanalchef, SR Västmanland 

kesredaktionen. Inga allmänreportrar 

kommer att finnas kvar 

utan alla ska tillhöra en ämnesgrupp. 

Samtliga har fått söka till en 

ämnesgrupp och om några veckor 

blir det klart var de placeras. 

– Vissa känner en oro över att 

placeras i en grupp där de inte 

Vissa känner en 

oro över att placeras 

i en grupp 

där de inte känner 

sig hemma.” 

Martin Strömberg, sektionsordförande 

känner sig hemma, säger Martin 

Strömberg, sektionsordförande

Lotta Gröning är upprörd över Radio Västmanlands omredigering av manuset till hennes sommarprat och vägrar nu att ställa upp. 

inte vara något debattforum. 

Missförståndet kan, enligt Hjerp, 

bero på oklarheter i beställningen. 

– Grandin och Gröning borde 

ha diskuterat igenom programmet 

noggrant från början och rett 

ut vad det var vi beställde. 

i SVTs riksnyhetsorganisation 

för riksnyheterna i journalistklubben 

på SVT. 

Ledningen hoppas att omorganisationen 

ska leda till att man 

blir bättre på att ta fram egna nyheter. 

SVT vill komma ifrån att 

mycket av nyhetsarbetet går ut 

på att åka och bevaka presskonferenser. 

Päivi Hjerp avvisar bestämt 

Lotta Grönings farhågor om att 

det finns en ”tyst kartell” mellan 

medierna i Västmanland och hon 

håller inte med Lotta Gröning om 

att det blivit tystare och snällare 

i Västmanland sedan VLT blivit 

Martin 

strömberg 

Foto privat 

– Vi får mindre grupper som 

är inriktade på ämnesområdet, 

vilket förbättrar kvaliteten på arbetet 

och skapar en kreativ miljö. 

Arbetsledarna kommer dessutom 

att ha en hanterlig grupp att 

jobba med, säger Christina Johannesson, 

avdelningschef för 

insamling av nyheter. 

Ämnesgrupperna ska enligt 

dominerande medieägare i länet. 

– Vi på P4 Västmanland konkurrerar 

med VLT, SVT och riksmedier 

och har haft flera egna grävande 

reportage om till exempel 

skolan, som fått riksgenomslag. 

Lotta Gröning delar Päivi 

senaste nytt: journalisten.se 

den nya organisationen leverera 

material till Aktuellt, Rapport, 

text-TV, webben och Gomorron 

Sverige. 

De åtta ämnesgrupperna är: 

politik/EU, konsument, ekonomi/näringsliv/arbetsmarknad, 

sociala frågor/krim, omsorg/ 

vård/skola, vetenskap/väder, research/gräv 

samt utrikes. PJ 

Hjerps uppfattning att det finns 

en mediekoncentration i hela 

landet. 

– Men man talar ofta om Bonniers 

mediedominans, och inte 

om hur det ser ut i övriga landet. 

Håkan LindqVist 

fakta 

Jag satt 

och gapade 

när jag läste 

vad Maria 

Grandin 

skrivit, har 

aldrig varit 

med om någotliknande.” 

Lotta Gröning 

Inrikesreportrar får 

specialinriktning 

■ inrikesreportrarna på SVTs 

riksnyheter har fått söka en ämnesgrupp 

de vill vara med i. 

■ Ämnesgrupperna är: politik/ 

EU, konsument, ekonomi/näringsliv/arbetsmarknad, 

sociala 

frågor/krim, omsorg/vård/skola, 

vetenskap/väder, research/gräv 

och utrikes. 

23 juni – 17 augusti 2011 Journalisten 5 

Foto cornelia nordström/scanpix


nyheter 

Jag vet 

inte vad jag 

ska göra 

om det 

kommer 

ett negativt 

beslut 

från Migrationsöverdomstolen.” 

Anwar Hossain 

Anwar Hossain 

har bott 

i Sverige i sju 

och ett halvt år 

och studerar 

journalistik vid 

Stockholms 

universitet. 

Sömnlös väntan på ny prövning 

n Utvisningshotade journalisten Anwar Hossains hopp står till Migrationsöverdomstolen 

Flera tunga publicister och 

organisationer har engagerat 

sig för den utvisningshotade 

bangladeshiske journalisten 

Anwar Hossain. Han 

väntar just nu på svar om 

Migrationsöverdomstolen 

tänker ta upp hans fall. 

– Jag fruktar för mitt liv och 

kan nästan inte sova av oro, 

säger Anwar Hossain. 

I april fick Anwar Hossain besked 

från Migrationsdomstolen 

att han inte får uppehållstillstånd 

i Sverige. Han frukar för 

sitt liv om han tvingas återvända 

till Bangladesh. 

Anwar Hossain har skickat 

dokument till Migrationsdomstolen 

där det står att han är 

anklagad för mord. Migrationsdomstolen 

tvivlar på dokumentets 

äkthet och skriver att ”falska 

handlingar är vanligt förekommande 

i Bangladesh och att sådana 

handlingar därför anses ha 

lågt bevisvärde”. 

Det som upprör Anwar Hossain 

och han juridiska ombud 

Simon Andersson är att Migrationsdomstolen 

inte brytt sig om 


att undersöka om dokumenten 

är äkta. Därför begär de prövningstillstånd 

till Migrationsöverdomstolen. 

– Antingen får man utgå från 

att det är äkta eller kontrollera 

det. Det är en principiell viktig 

fråga rörande utredningsskyldighet. 

Därför bör Anwar Hossain 

få prövningstillstånd, säger 

Simon Andersson. 

Anwar Hossain har till Migrationsdomstolen 

berättat att han 

falskeligen anklagats för mord 

vid två tillfällen. Det första mordet 

skulle ha begåtts i januari 

2009 och det senare i september 

samma år. Migrationsdomstolen 

tror inte på Anwar Hossain 

eftersom de anser att han ändrat 

i sin berättelse och skriver att 

”asylberättelsen i detta hänseende 

inte är tillförlitlig och ska därför 

inte ska läggas till grund för 

avgörandet”. 

Simon Andersson anser att 

Migrationsdomstolen inte förstått 

att det rör sig om två olika 

mordanklagelser och inte att 

Anwar Hossain ändrat sin berättelse. 

– Anwar Hossain anklagades 

först för ett mord som skulle ha 

begåtts i januari. Men då myndigheterna 

misslyckades med 

att binda honom till brottet prövar 

de att anklaga honom för ett 

brott som ska ha begåtts i juli 

2009. 

Anwar Hossain befann sig 

i Sverige vid båda de tillfällen 

då morden skulle ha begåtts. 

Domstolen anser därför att 

Anwar Hossain inte skulle ha 

några svårigheter att i domstol 

i Bangladesh bevisa att han är 

oskyldig. 

– Det finns ändå en risk att han 

döms i Bangladesh på grund av 

den bristande rättssäkerheten i 

landet, säger Simon Andersson. 

Simon Andersson har begärt 

att en artikel som publicerats i 

en bangladeshisk tidning, som 

visar att det rör sig om två olika 

brott, ska översättas från bengali. 

”Migrationsdomstolens agerande 

får anses utgöra ett allvarligt 

fel. Dels har man gjort en felaktig 

bedömning – man har trott 

att det rört sig om samma mord 

Två upprop 

för Hossain 

n JMKs studentkår 

har 

bland annat 

startat en 

namninsamling 

på www. 

namnlista.se/ 

radda-stockholmsstudenten-anwarfran-tortyrdod. 

n Den 16 

maj skrev 

tio publicister, 

däribland 

Journalistens 

chefredaktör 

Helena Giertta, 

ett upprop i Expressen 

att det 

vore skandal 

om Anwar Hossain 

inte får 

prövningstillstånd 

av Migrationsöverdomstolen. 

anklagelse medan det i själva 

verket rört två olika. […] Detta 

måste anses utgöra ett så grovt 

fel att det får anses finnas synnerliga 

skäl att meddela prövningstillstånd”, 

står det i begäran 

om prövningstillstånd till 

Migrationsöverdomstolen. 

Det har nu gått över en månad 

sedan Simon Andersson lämnade 

in sin begäran om prövningstillstånd. 

– Ju längre tid det tar desto 

bättre, för det visar att domstolen 

tänker igenom ärendet, säger 

Simon Andersson. 

Anwar Hossain väntar oroligt 

på svaret. Han fruktar för sitt liv 

om han tvingas återvända till 

Bangladesh eftersom han på sin 

webbsida extrajudicialkilling. 

org skrivit om de utomrättsliga 

avrättningar som begås av paramilitära 

grupper i Bangladesh. 

– Jag vet inte vad jag ska göra 

om det kommer ett negativt beslut 

från Migrationsöverdomstolen. 

Jag kan bara hoppas att de 

gör det som är rätt, säger Anwar 

Hossain. 

Väntan tar på hans krafter.

Han sover bara några timmar 

per natt, känner sig trött på att 

leva i ovisshet om framtiden. 

Flera medier har uppmärksammat 

Anwar Hossains fall 

och bland annat Journalistförbundet 

har engagerat sig i ärendet. 

Migrationsdomstolen skriver 

att man anser att mediernas 

artiklar och Journalistförbundets 

synpunkter har ”ett lågt bevisvärde 

och gör inte ett skyddsbehov 

sannolikt”. 

Migrationsdomstolen anser 

att det inte utgör någon fara för 

Anwar Hossain att skickas till 

Bangladesh. Domstolen hänvisar 

till bland annat organisationen 

Human Right Watchs 

rapport från 2010 som skriver 

att den nya regeringen har sagt 

sig sätta stopp för utomrättsliga 

avrättningar. Men enligt en 

ny rapport från Human Right 

Watchs som publicerades i maj 

i år skriver organisationen att 

den bangladeshiska regeringen 

har misslyckats med att stoppa 

utomrättsliga avrättningar, tortyr 

och övergrepp som utförs av 

paramilitära grupper. 

Och i förra veckan skrev Reportrar 

utan gränsenr att det politiska 

våldet mot journalister 

har ökat. De senaste månaderna 

har nio journalister skadats, 

vissa så allvarligt att de förts till 

sjukhus. Orsaken till våldet är 

en konflikt mellan rivaliserande 

partier i det lokala valet som 

även drabbat journalister. 

Vidare bedömer Migrationsdomstolen 

att Bangladesh är 

ett land som har yttrande och 

pressfrihet. På Reportrar utan 

gränsens pressfrihetslisa hamnar 

Bangladesh på 126e plats av 

178 länder. 

Pär JanssOn 

Fotnot: Migrationsöverdomstolen 

tar bara upp ärenden som är principiellt 

viktiga för rättstillämpningen, 

en form av Högsta domstol i migrationsärenden. 

fakta 

På 126e plats på 

pressfrihetslista 

■ Bangladesh återfinns på 

126e plats av 178 länder i Reportrar 

utan gränsers pressfrihetslista. 

■ Våldet mot journalister i 

landet har ökat och i juni har nio 

journalister atttackerats. 

■ Tortyr, censur och mord på 

journalister förekommer och har 

förekommit i landet. 

Förändringar att vänta på TV4 

Journalistklubben på TV4 

är positiv till att företaget 

i höst startar dygnetruntsändande 

Nyhetskanalen. 

Men man är ännu avvaktande 

till Nyhetsbolaget, som 

blir fristående från TV4gruppen 

och startar till årsskiftet. 

Nyhetskanalen blir en vidareutveckling 

i realtid av TV4 Plays 

Nyhetskanalen på webben som 

sänt i tre år. Den nya Nyhetskanalen 

ska erbjuda tittarna en 

heltäckande nyhetsservice med 

globalt, nationellt och lokalt fokus 

inom nyheter, sport, väder, 

ekonomi och nöje, 24 timmar 

om dygnet. 

Sara Stenman, tidigare ord 

förande i journalistklubben 

på TV4, välkomnar Ny hetskanalen. 

– Det är jätteroligt, vi vill sända 

mer nyheter. 

Samtidigt finns en oro på redaktionen 

över att Nyhetskanalen 

inte ska få tillräckligt med 

resurser. 

Svenskar testar Europa-tidning 

I förra veckan kom en pilotutgåva 

av den alleuropeiska 

dagstidningen The European 

Daily. 

Bakom tidningen står två 

svenskar, som tycker att Europa 

behöver en tidning med 

ett europeiskt perspektiv. 

Christofer Berg och Johan Malmsten 

prövar genom förutgåvan intresset 

för en papperstidning helt 

och hållet på engelska – med ett 

rakt igenom europeiskt perspektiv 

på nyheterna. 

– Vi vill inte läsa om Europa 

från nationella perspektiv. Som 

européer vill vi ha nyheter från 

och för hela Europa, säger Christofer 

Berg. 

Efter att han och Johan Malmsten 

som utbytesstudenter i 

Paris slogs av hur det saknas en 

alleuropeisk dagstidning, växte 

idén om The European Daily 

fram. Den har funnits online i 

ett par år, men för fem månader 

sedan beslöt de sig för att testa 

om det fanns marknad för en 

pappersversion. 

Till sin hjälp har de haft ett omfattande 

nätverk, uppbyggt under 

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

Vi kommer 

att se över 

arbetsscheman 

och arbetsflöden 

och 

vi ska se 

om vi kan 

ha färre på 

det uppdrag 

som vi 

har i dag.” 

Göran Ellung, 

VD, 

Nyhetsbolaget 

TV4Gruppen och Bonnier Broadcasting 

har också beslutat att bilda 

ett gemensamt nyhetsbolag för 

produktion av nyhets och samhällsjournalistik 

till TV4Gruppen 

och andra externa parter. Det nya 

bolaget blir fristående från TV4gruppen. 

– Det finns flera skäl till förändringen, 

säger TV4s programdirektör 

Göran Ellung, som blir VD 

för Nyhetsbolaget. Vi får ett större 

uppdrag när Nyhetskanalen 

startar. Vi behöver också samla 

all samhällsjournalistik under ett 

tak. Dessutom tror vi att vi med ett 

gemensamt bolag kan leverera nyheter 

till fler. 

Bolaget ska bland annat producera 

program till TV4s aktualitetsavdelning 

och till nyhetsverksamheten 

inom TV4 Sveriges 25 

lokalTVstationer, liksom till den 

nystartade Nyhetskanalen. 

Sara Stenman vågar i dag inte ha 

någon uppfattning om Nyhetsbolaget. 

– Jag vet för lite om förutsättningarna 

för det. Det kan bli så att 

vi inte märker någon förändring 

år av arbete och studier i bland 

annat Frankrike och England. 

Förutgåvans innehåll, redigering 

och tryckning har Christofer 

Berg och Johan Malmström 

bekostat själva. I tidningen finns 

artiklar av bland andra Andrew 

Os born (The Times), Svenska 

Dag bladets Jonas Arnesen och 

en krönika av franska filosofen 

Bernard Guetta. Upplagan trycktes 

utanför Bryssel, och gick med 

bil ut till London, Paris och Berlin. 

Unga människor från hela 

Europa engagerades för distributionen, 

som till stor del är en 

frivilliginsats. Christofer Berg 

jobbar annars åt Europaparlamentariker 

Lena Ek i Bryssel. 

– Förutgåvan delas ut på hotell 

där vår tänkta läsekrets bor, på 

tunnelbanestationer de pendlar 

via, och kommer också att finnas 

på en del arbetsplatser. 

Läsekretsen och marknaden 

är européer med intresse 

för samhällsfrågor. Mark nadsföringen 

sker till stor del virtuellt. 

Förutom hemsidan finns 

The European Daily i samtliga 

sociala nätverk och kanaler. 

Viktiga är också de som reser 

mycket och saknar det bredare 

nyhetsperspektivet. 

– Vi tror det är viktigt med 

”word of moutheffekten”, att 

folk pratar om tidningen, säger 

Johan Malmsten, till vardags affärskonsult 

i Stockholm. 

Långsiktigt vill Christofer 

Berg och Johan Malmsten se 

tidningen i dagligt tryck. Då behöver 

de starkare ekonomiska 

muskler än de kan uppbåda helt 

på egen hand. 

– Vår ambition är att knyta till 

oss partners och investerare som 

tror på vår vision om en alleuropeisk 

dagstidning. Förutgåvan är 

ett viktigt steg på vägen dit. Förhoppningen 

är att tidningen ska 

landa i några av ”de rätta” händerna. 

Men det är inte i första hand 

ekonomisk framgång som hägrar 

för utgivarna. 

– Om en lärare visar sin klass 

The European Daily och säger 

”läs den här om ni vill få en utmärkt 

inblick i aktuella samhällsfrågor 

på mycket god engelska”, 

då har vi åstadkommit någonting, 

menar Christofer Berg. 

Oscar sVenäng 

– eller så blir det väldigt stora förändringar. 

Medarbetarna kommer att 

märka förändringen, tror Göran 

Ellung. 

– Vi kommer att se över arbetsscheman 

och arbetsflöden och vi 

ska se om vi kan ha färre på det 

uppdrag som vi har i dag. Men det 

kan också bli så att vi får fler uppdrag 

där vi behöver medarbetare. 

Sporten flyttades för ett halvår 

sedan från aktualitetsavdelningen 

till en separat enhet under Peter 

Lindström, kanaldirektör för 

TVkanalerna. Göran Ellung tror 

inte att Sporten kommer att flyttas 

över till Nyhetsbolaget. 

– Det lär bli en konstruktion där 

Nyhetskanalen beställer inslag 

från Sportbolaget. 

Ellung ska under hösten utreda 

affärsmodeller, produktion, rationaliseringar 

och organisation. 

I samband med omorganisationen 

lämnar Jan Scherman posten 

som VD för TV4 vid årsskiftet för 

att bli arbetande styrelseordförande 

i Nyhetsbolaget. Han ersätts av 

Casten Almqvist, i dag VD på Dagens 

Industri. Håkan LInDqVIsT 

Den 15 juni 

släpptes 

förutgåvan av 

The european 

Daily i 40 000 

ex i Bryssel, 

London, Paris 

och Berlin. I 

stockholm 

finns den på 

Internationella 

Pressklubben. 

På nätet: www. 

europeandaily. 

com. 

23 juni – 17 augusti 2011 Journalisten 7

nyheter från journalisten.se 

Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan. 

ur vårt nyhetsflöde på webben 

31 maj Kritik mot 

ändring i intervju 

■ Två reportrar på Berlingske Tidende 

kritiserar chefredaktör Jens Grund 

för att ha ändrat i en intervju med 

statsminister Lars Lökke Rasmussen. 

En passage som beskriver hur statsministern 

lämnar intervjun i vredesmod 

togs bort. 

31 maj Kulturministern 

får kritik av KU 

■ Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth 

kritiseras av konstitutionsutskottet 

för grundlagsbrott på två punkter. 

31 maj Fler journalister 

i Fas 3 jämfört med i fjol 

■ I april förra året befann sig 20 journalister 

i jobb- och utvecklingsgarantin 

Fas 3. I år är det 30 journalister. 

Arbetslösheten i journalistkåren har 

dock minskat generellt. 

7 jUni Stampen vill 

växa i Stockholm 

■ Stampen har planer på att expandera 

i Stockholm de närmaste åren, enligt 

koncernchefen Tomas Brunegård. 

8 jUni Sociala medier 

fortsätter växa 

■ Åtta av tio ungdomar använder 

sociala medier en vanlig dag, visar 

Nordicoms mediebarometer. Användningen 

av sociala medier inom den 

yngre åldersgruppen har ökat med 15 

procent. 

9 jUni Kvällspressen 

tappar läsare 

■ Årets första Orvestoundersökning 

visar att kvällspressen tappar i räckvidd 

medan gratistidningarna ökar. 

Morgonpressen tappar också läsare 

men Svenska Dagbladet, Dagen och 

Dagens Industri kan uppvisa en ökning 

i räckvidd. 

10 jUni Das klubb upprörd 

över pensionsavtal 

■ Dagens Arbetes VD och chefredaktör 

Hans Larsson får ett pensionsavtal 

som innebär att han slutar vid 

63 års ålder. Pengarna till avtalet tas 

från en fond som Dagens Arbete har, 

vilket upprört journalistklubben. 

13 jUni Flaggbild 

stulen 50 gånger 

■ Fotografen Tammy Bergström har 

fått sin bild av svenska flaggan stulen 

minst 50 gånger – av allt från företag 

till kommuner som publicerat hen- 

8 Journalisten 23juni–17 augusti 2011 

nes bild. Nu får hon hjälp av juristen 

Staffan Teste att få ersättning för bildstölderna. 

13 jUni antalet 

journalistjobb ökar 

■ Fler journalister kommer att få jobb 

i år och nästa år. Men återhämtningen 

är inte så stark att alla journalistjobb 

som försvann vid krisen 2009 återbesätts 

visar Arbetsförmedlingens 

prognos. 

13 jUni Bonnier skrotar 

Stockholm City 

■ Stockholm City läggs ner. Tidningen 

har inte fått lönsamhet, därför 

väljer ägaren Bonnier Tidskrifter 

att lägga ner tidningen i sommar. 

14 jUni nytt hopp för 

barntidningen Tivoli 

■ Nedläggningshotade barntidningen 

Tivoli kan komma att återstarta 

efter sommaren. Tivoli har fått 1 222 

nya prenumeranter, mycket tack vare 

stöd på tidningens Facebook-sida. 

15 jUni Klart med SVTs 

vikariepool 

■ Rekryteringen av de fasta tjänsterna 

till SVT Nyheters nya vikariepool är 

klar. Det blir fem erfarna nyhetsjournalister 

som samtidigt blir webbreportrar 

och videojournalister. 

16 jUni TV-avgiften för 

public service utreds 

■ Det blir lagmannen Martin Holmgren 

som ska utreda public service 

inför den nya tillståndsperioden. Regeringen 

vill bland annat utreda hur 

radio och TV i allmänhetens tjänst ska 

finansieras i framtiden samt hur programföretagens 

verksamhet ska styras, 

regleras och följas upp. Uppdraget 

ska redovisas senast den 1 september 

2012. 

17 jUni SVT tappar 

OS-rättigheter 

■ MTG-ägda Viasat har köpt sändningsrättigheterna 

till vinter-OS 2014 

och sommar-OS 2016. Sveriges Television 

kan dock fortfarande förhandla 

till sig delar av rättigheterna av 

Viasat. 

17 jUni Skånetidningar 

till Gota media 

■ Sydsvenskankoncernen säljer 

Ystads allehanda, Trelleborgs Allehanda 

och Kristianstadsbladet till Gota 

Media, som därmed blir huvud- 

ägare av de tre tidningarna. 

...och sen då? 

Slutet för 

Stockholm City 

Sommarnumret blir det sista. 

Metros ställning var för dominerande 

och Bonniers tålamod 

tog slut. 

Trots att gratistidningen Stockholm 

City gått med förlust varje år sedan 

starten 2002 blev redaktionen bakom 

City överraskad 

av att 

ägaren Bonnier 

Tidskrifter väljer 

att lägga ner 

tidningen just 

nu. Jessica Ritzén 

är reporter 

och fackklubbsordförande 

på 

City: 

– Vi har varit 

högst medvetna om de ekonomiska 

förutsättningarna de gångna åren och 

levt i otrygghet. Jag har aldrig jobbat i 

en så slimmad organisation, vi har varit 

extremt få som gjort extremt mycket. 

Men vi har hållit vår budget och 

trodde att det var på väg att vända uppåt 

nu, samtidigt som annonsmarknaden 

ju blivit starkare, säger hon. 

– Vi jobbar på. Det är lika hemskt 

att gå till jobbet och bara sitta av tiden. 

Vi gör det vi ska, men energinivån är 

inte på topp. 

Jessica Ritzén menar att det sorgligaste 

är att den journalistik City gjort 

nu försvinner. 

– Vi har gjort en helt egen, urban, 

smart och mer mänsklig lokaljournalistik. 

Nästan experimentell. 

Hon har fått medhåll av många. 

Till exempel menade Jan Gradvall i 

Expressen att Bonnier gör ett strategiskt 

felslut som lägger ner ”den bästa 

DNs artikel om att barntidningen 

Tivoli med vänner tvingas lägga 

ner blev startskottet för en kampanj i 

sociala medier som lett till nära 1 800 

nya prenumeranter på en dryg vecka. 

Camilla Nyman är chefredaktör för Tivoli 

och delägare i oberoende Positiv 

förlag som ger ut tidningen: 

– Många fick upp ögonen för oss efter 

DN-artikeln. Man kan ju inte prenumerera 

på en tidning man inte känner 

till. 

Tivoli har funnits att köpa i ett begränsat 

antal butiker, men distributio- 

Stockholmstidningen”, medan Björn 

Wiman skrev i DN att ”en tidning med 

så bra innehåll kan – och ska kanske 

inte heller – vara gratis”. 

Med lanseringen av Stockholm 

City hösten 2002 ville Bonnier slåss 

med Metro om annonsintäkterna på 

Stockholms gratistidningsmarknad. 

Men City kom aldrig ikapp Metro – 

tidningen har gått med miljonförluster 

varje år och har totalt kostat ägaren 

uppemot en miljard kronor. Inte heller 

den stora omgörning av tidningen 

som skedde 2009, då Bonnier 

lade ner City i dess dåvarande form, 

sparkade hela redaktionen och flyttade 

över produktionen till Bonnier 

Tidskrifters kundtidningsbolag 

Spoon, kunde alltså vända skutan. 

Medieforskaren Ingela Wadbring 

konstaterar att Metro i kraft av sin tidiga 

etablering (1995) haft den helt 

dominerande positionen i Stockholm. 

– De allra flesta som läser City läser 

också Metro. Metro har helt enkelt varit 

ett säkrare kort för annonsörerna, 

säger hon. 

De tolv journalister som gjort City 

sedan hösten 2009 är anställda i bolaget 

Spoon on Demand, som bara 

gör City. Konstruktionen innebär 

att de inte har förtur till några andra 

Bonnierjobb utan nu sägs upp. De får 

mellan tre och fem månadslöner, i enlighet 

med kollektivavtalet. Också två 

frilansfotografer, två journalistvikarier 

och ett antal skribenter knutna till 

tidningen berörs av nedläggningen. 

City nådde förra året 383 000 läsare 

enligt Orvesto. Sin största räckvidd, 

605 000 läsare, hade tidningen 2006. 

HANNA LUNDQUIST 

...och sen då? 

Barntidningen Tivoli ökar 

nen har kostat mer än den ger i intäkter. 

Camilla Nyman är kritisk till att 

Egmont/Bonnierägda distributören 

Tidsam, som i princip har monopol 

på distributionsmarknaden, inte tar 

in nya förlag. Hon menar också att butikskedjorna 

borde vara öppnare för 

samarbeten med fler distributörer och 

förlag. 

– Tillströmningen av nya prenumeranter 

är ett väldigt tydligt bevis på att 

folk vill ha andra barntidningar än det 

utbud som i dag finns på marknaden. 

HLU

REPORTER SÖKES 

& Husvagn är en levnadsglad 

tidning och webbplats på 

stark frammarsch. 

Nu söker vi en reporter med erfarenhet 

av husbilar, husvagnar och 

camping. 

Du är noggrann med dina texter 

och är säker på att fotografera. Du 

har också förmågan att i text och bild 

inspirera läsaren, exempelvis till att 

vilja resa och upptäcka nya platser. 

Vi är en liten redaktion där lagarbete 

och viljan att sträva efter 

samma målbild är avgörande. 

Känns det som att du passar in är du varmt välkommen 

med din ansökan till förlagschef Nils-Eric Frendin, 

nils.frendin@okforlaget.se, eller OK-Förlaget AB, Box 23 800, 

104 35 Stockholm. 

Har du frågor går det bra att ringa på tel 08-736 12 01. 

Senast den 15 juli vill vi ha din ansökan. Bifoga gärna 

arbetsprover. 

Journalistklubbens ordförande är Jörgen Persson, tel 08-736 12 13. 

&&&&Husbil 

OK Förlaget AB sitter i nyrenoverade lokaler vid Norrtull, 

Stockholm. HŠrifrŒn ger vi ut tidningarna: Husbil & Husvagn, 

Vi BilŠgare, Automobil, Klassiker, Riksettan, Bike och MC-Nytt. 

Upsala Nya Tidning är ett av Sveriges största regionala mediehus. I UNT-koncernen ingår varumärken som Upsala Nya Tidning, TV-stationen 24 UNT, nättidningen unt.se, UNT Distribution och gratistidningarna 

18 minuter, Sigtunabygden, Lokaltidningen Norra Uppland, Lokaltidningen Östra Uppland och Flygbladet Västra Uppland. Koncernens omsättning var år 2010 cirka 460 mkr med ca 210 medarbetare. UNT är 

sedan 2010 hälftenägt av Upsala Nya Tidnings Förvaltnings AB och Norrköpings Tidningars Media AB. Bolaget ingår som ett dotterbolag i NTM-koncernen, en av Sveriges ledande mediekoncerner med verksamhet 

i Östergötland, Uppland, Norrbotten och på Gotland. NTM-koncernen omsätter ca 1,7 miljarder och har omkring 1 600 anställda. 

Upsala Nya Tidning söker 

Nya medarbetare 

Nyhetsreporter – med inriktning på ekonomi 

UNT förstärker bevakningen av ekonomi- och näringslivsfrågor. Vi söker nu en 

ekonomireporter till nyhetsredaktionen i Uppsala. Du ska i första hand bevaka 

företagen och arbetsmarknaden i Uppsalaregionen. 

I tjänsten ingår kvälls- och helgtjänstgöring. 

Journalistutbildning och dagstidningserfarenhet är ett krav. 

Lokalredaktör i Tierp 

Vi söker en en idérik och självgående medarbetare som brinner för lokal 

journalistik. UNT:s redaktion i Tierp består av tre medarbetare som arbetar 

för UNT, unt.se och UNT:s gratistidningar i västra och norra Uppland. Som 

lokalredaktör kommer du i första hand att bevaka Tierps kommun, ett av 

UNT:s kärnområden utanför Uppsala, lokalkännedom är därför meriterande. 

I tjänsten ingår kvälls-och helgtjänstgöring. 

Journalistutbildning och dagstidningserfarenhet är ett krav, liksom 

fotovana, körkort och bil. 

söker 

SVERIGES VASSASTE FILMREPORTER 

Vår uppskattade reporter och recensent Erik Helmerson har 

skrivit om film för TT Spektra i drygt tio års tid. 

Nu har han gått vidare till Dagens Nyheter, som ledarskribent. 

Vi söker nu hans ersättare. 

VEM ÄR DU? 

Du är en driven nyhetsreporter, som är van att vaska fram egna film- 

och nöjesnyheter • Du har ett brett kontaktnät i filmbranschen, både 

inom den kreativa och kommersiella delen • Du är van att recensera film 

och ser inga problem att röra dig mellan actionrullar och smalare film. 

VAD HAR VI ATT ERBJUDA? 

Du blir Sveriges mest läste filmskribent och -recensent. 

Du ingår i TT Spektras nöjes- och kulturredaktion, som är en viktig 

leverantör till drygt 100 tidningar och sajter. 

Frågor svarar redaktionschef Marie Sundström på, 08-691 16 08. 

Ansökan mejlas till filmreporter@ttspektra.se senast den 15 juli. 

Reporter till veckoutgivna City 

Som reporter på tidningen City bevakar du centrala Uppsala med extra fokus 

på krogvärlden, nöjeslivet, aktuella evenemang, trender i stan och cityhandeln. 

Lokalkännedom om Uppsala är meriterande, allra bäst är om du sedan några år 

bor i staden. 

Journalistutbildning och dagstidningserfarenhet är ett krav, fotovana och 

körkort är önskvärt. 

Sportjournalist 

UNT:s sportredaktion, som består av nio journalister, bevakar idrotten i UNT:s 

utgivningsområde och följer elitlag på plats runt om i Sverige, t ex Almtuna hockey, 

Sirius bandy, Uppsala basket samt Storvreta, svenska mästarna i innebandy. 

Tjänsten är en kombination av webbredaktör, reporter och redigerare och innebär 

kvälls- och helgtjänstgöring. 

Journalistutbildning och erfarenhet från arbete som sportjournalist, liksom 

körkort och bil är ett krav. God kännedom om idrotten i Uppland och mycket god 

erfarenhet av redigering i Indesign är meriterande. 

STARTDATUM Tillträdesdag för samtliga tjänster är 1 september 2011 eller enligt överenskommelse. INFO Vill du veta mer om tjänsterna 

kontakta Åsa Pallarp Beckman, redaktionschef, tel 070-310 07 13. För frågor om sporttjänsten kontakta UNT:s sportchef Susanna Lans, 

tel 070-659 89 76. FACKLIGA FRÅGOR besvaras av SJF:s klubbordförande Johannes Nesser, tel 018-478 13 19. ANSÖKAN Din ansökan 

vill vi ha per mejl senast den 8 augusti 2011 till adressen asa.pallarp@unt.se. 

23 JUNI – 17 AUGUSTI 2011 Journalisten 9

hoten från fansen 

Läktarvåldet har eskalerat. Knallskott kastas in på 

planen. Spelare attackeras. Huliganism på arenorna 

är ett arbetsmiljöproblem för sportjournalister. 

Journalistens enkätundersökning visar att 20 

procent av sportreportrarna har utsatts för hot eller 

våld – senast Jonas Fahlman som tvingades lämna 

sitt hem efter att ha hotats till livet. TexT pär jansson 

Hotfull 

arbetsmiljö 

■ Det kan vara tufft att jobba som sportreporter 

på en kvällstidning. I en enkät som 

Journalisten gjort svarar hälften att de utsatts 

för hot eller våld de senaste fem åren. 

I genomsnitt svarar 20 procent av sportreportrarna 

att de blivit hotade. 

När Journalistförbundet för två år sedan 

gjorde en liknande undersökning bland 

samtliga journalister i förbundet svarade 9 

procent av sportreportrarna att de blivit utsatta 

för hot de senaste två åren. (Siffrorna är 

inte direkt jämförbara eftersom de sträcker 

sig över olika tidsperioder och utgått från 

olika mejlingslistor.) 

Enligt Journalistens enkät är det hälften 

så många kvinnor som säger sig ha blivit utsatta 

för hot. Däremot svarade lika många 

kvinnor som män att det blivit trakasserade: 

ungefär 20 procent. 

Hoten och trakasserierna verkar främst 

komma via telefon, mejl och kommentarer 

på nätet. 30 procent av hoten har framförts 

vid ett fysiskt möte. 

Det är supportrar och de som tar del av 

mediernas sportbevakning som tar kontakt 

med journalisterna och framför sina 

hot. Det är mindre vanligt att sportutövarna 

hotar och trakasserar journalister. 

Undersökningen visar att det är något flera 


Kvällstidningsjournalister mest utsatta för hot 

Varannan sportjournalist på kvällstidningarna uppger att de blivit utsatta för hot eller våld 

på grund av sin yrkesutövning de senaste fem åren, visar Journalistens enkät- 

undersökning. 

typ av medium utsatt för hot eller våld trakasserier 

Kvällstidning 50 procent 37 procent 

TV 20 23 

Radio 22 11 

Morgontidning 16 24 

Webb 23 27 

Frilans 15 6 

Samtliga medier 20 20 

kön utsatt för hot eller våld trakasserier 

Kvinnor 10 19 

Män 21 20 

som svarat att de blivit trakasserade av kolleger 

än hotats av kolleger. 

Man kan misstänka att kvinnliga sportreportrar 

utsätts för sexuella trakasserier och 

mästrande ton från manliga supportrar som 

anser att kön är avgörande för hur duktig 

man är som reporter. I enkäten uppger 13 

procent att de blivit sexuellt trakasserade, 

mot 1 procent av männen. De flesta trakasserier 

framfördes vid ett fysiskt möte. 

Fotnot: Enkäten gick ut 

till medlemmar i Svenska 

sportjournalistförbundet och 

direkt till sportredaktioner 

där regionala klubbar saknas. 

Enkäten skickades till 770 

personer, av dem svarade 

227, en svarsfrekvens på 30 

procent. Det finns en möjlighet 

att de som utsatts för våld 

i högre utsträckning svarat 

på enkäten. 

Det är förhållandevis ovanligt med hot 

och trakasserier. I enkäten svarade ungefär 

80 procent att de någon gång per år eller 

mer sällan utsatts för hot. På kvällstidningarna 

svarade en tredjedel att hoten kom flera 

gånger per år. 

En rundringning till några sportredaktioner 

på orter med lag som spelar i de högsta 

divisionerna bekräftar enkätens resultat 

att hot och trakasserier verkar vara ett 

Foto patrick persson/scanpix 

Så här såg läktaren 

ut när Malmö FF 

mötte Helsingborgs 

IF på hemmaplan 

den 25 maj. Matchen 

fördröjdes på grund 

av att fansen tände 

bengaliska eldar och 

den fick avbrytas i 

förtid när HIFs målvakt 

angreps.

”Att jAg skulle 

bli mordhotAd 

fAnns inte på min 

världskArtA.” 

jonAs fAhlmAn, frilAnsAnde sportreporter 

”jAg hAr slutAt Att bevAkA 

stockholmsderbyn eftersom min 

säkerhet inte kAn gArAnterAs.” 

lAsse Anrell, AftonblAdet 

”det är inte AcceptAbelt. 

jAg hAr mer än en gång tänkt 

tAnken Att en sportreporter 

kAn råkA illA ut.” 

mAts härd, göteborgs-posten 




”Jag Har slutat att googla 

på mig sJälv. Jag Har gJort Det 

några gånger ocH insett att 

Det är inget för mig.” 

anJa gatu, sportcHef, syDsvenskan 

fenomen som framför allt drabbar medier i 

Stockholm och Göteborg, och främst journalister 

som jobbar på kvällstidningar. En 

sportreporter svarade i enkäten att ” värmlänningar 

är ett snällt fôlk”. 

Medielandskapet har förändrats de senaste 

tio åren och blivit mycket mer öppet. 

Publiken och medieföretagen förväntar sig 

att reportrarna ska vara mer tillgängliga. 

Detta har lett till att läsarna, tittarna, lyssnarna 

har lättare att komma i kontakt med 

journalister. 

De sportreportrar Journalisten talat med 

tycker sig se att antalet hatmejl minskat på 

senare tid, mycket beroende på att supportrar 

kan vräka ur sig sin frustration på klubbarnas 

sajter, Flash back och i tidningarnas 

kommentarsfält. Supportrar verkar nöjda 

med att avreagera sig där. Det har inneburit 

att reportrar inte längre får lika många 

hatmejl. 

Det är på olika nätforum som de värsta 

sexistiska övertrampen sker. Där kan män 

anonymt vräka ur sig nedsättande kommentarer 

om kvinnliga reportrar och programledare. 

Därför väljer 

många att inte googla sitt 

namn för att slippa läsa vad 

som står där. 

– Jag har slutat att googla 

på mig själv. Jag har gjort 

det några gånger och insett 

att det är inget för mig, säger 

Anja Gatu, sportchef på Anja Gatu 

Sydsvenskan. 

Ett sätt att bemöta de som har högljudda 

synpunkter är att ha en dialog med dem. 

Robert Laul, sportreporter på Sportbladet, 

är aktiv i sociala medier. Han har en blogg 

och twittrar. 


Foto lars dareberg/sydsvenskan 

– Jag har själv valt att figurera i sociala medier 

och det ger mig mer energi än det tar. I 

min blogg och på Twitter kan jag föra en dialog, 

svara sakligt och ofta leder det till något 

positivt, säger Robert Laul. 

Han har också använt humor för att bemöta 

påhopp. 

I en intervju efter Sveriges VM-kvalmatch 

mot Malta 2009 sade Zlatan Ibrahimovic 

till honom ”Fy fan vad ful du är, Laul”. Påhoppet 

filmades och i en trailer till programmet 

Laul Calling på Aftonbladet.se går 

Robert Laul runt på redaktionen och kollegerna 

ropar ”Fy fan vad ful du är, Laul” efter 

honom. Trailern slutar med att Robert Laul 

tar åt sig av kritiken och går till en frisör som 

rakar av honom skägget han odlat. 

Förutom den självvalda synligheten i 

socia la medier profilerar Aftonbladet medvetet 

sina medarbetare i annonskampanjer. 

Det har gjort att folk känner igen Robert 

Laul, vilket lett till att han måste vara 

försiktig då han är ute i Stockholmsnatten. 

– Krogmiljön är vansklig. Jag har stött på 

onyktra supportrar som bett mig gå hem. 

Men det har inte nått den nivå att jag måste 

sluta gå ut. 

De som jobbar inom etermedier kan råka 

ut för stalkare, som av någon anledning blir 

fascinerad av en reporter och förföljer honom 

eller henne, men som inte behöver 

vara kärleksrelaterad. Det är en uppvaktning 

som kan vara svår att förhålla sig till 

och svår att förstå sig på. Pågår det under en 

längre tid gränsar det till trakasserier och reportern 

kan känna olust när de får mejl eller 

telefonsamtal från personen. 

– Lyckligtvis är det förhållandevis ovanligt, 

men det händer emellanåt. Det drabbar 

lika många män som kvinnor, säger Jakob 

Sillén, chef på Radiosporten. 

Sportbladets 

Robert Laul är ett 

känt ansikte för 

supportrarna. 

– Krogmiljö är 

vansklig. Men 

det har inte nått 

den nivån att jag 

slutat gå ut. 

Hotad 

Dödshot är en traumatisk upplevelse 

som påverkar en sportreporters 

arbete och privatliv. Hoten framförs 

ofta då journalister skriver något 

som supportrar anser kan hota lagets 

möjligheter att avancera. 

Efter samråd med polisen valde frilansjournalisten 

Jonas Fahlman att med sin 

familj lämna bostaden och under några 

dagar bo på annan ort. Polisen ansåg att 

de dödshot som riktats mot honom via telefon, 

mejl och på internet var så allvarliga 

att det fanns fara för hans säkerhet. 

Parallellt med hoten förekom det på vissa 

sajter grova förtalskampanjer mot honom. 

Det påstods att han var dömd i tingsrätten 

för hustrumisshandel och att han 

var pedofil. 

– Det var falska och illvilliga anklagelser 

som fördes fram för att skada mig och 

min familj. Min hustru har tagit det mycket 

hårt eftersom vi har en fyraårig son, säger 

Jonas Fahlman, frilansande sportreporter 

för Västerbottens Folkblad. 

Upprinnelsen till hatkampanjen var att 

han skrev att Luleå Hockeys sportchef Lars 

Bergström uttryckt sig rasistiskt under en 

match. Efter att Västerbottens Folkblad 

pub licerat artikeln blev Jonas Fahlman 

bombarderad av mynt och flaskor från läktaren 

av Luleå Hockeys fans då han var på 

väg att intervjua spelare efter semifinalen 

mellan Skellefteå AIK och Luleå Hockey. 

– Jag förstod att min artikel skulle väcka 

reaktioner, men att jag skulle bli mordhotad 

fanns inte på min världskarta. 

Luleås sportchefs uttalande ledde till att 

Svenska ishockeyförbundet undersökte 

vad som sagts och polisen inledde en förundersökning. 

Vissa supportrar valde att 

skjuta på budbäraren, i stället för att uppmärksamma 

vad sportchefen sagt. 

– Eftersom jag var först med att ta upp 

vad sportchefen sagt ansågs det vara mitt 

fel. Men det är fler som publicerat vittnesmål 

om vad Lars Bergström sagt. Det var 

inte bara jag som hade de där uppgifterna. 

Lars Bergström har delgivits misstanke 

om hets mot folkgrupp. 

Jonas Fahlman är besviken på Luleå 

Hockey och hur klubben hanterande att 

det på supportersajten Luleåfans framfördes 

dödshot mot honom. 

– Luleå Hockey och Luleåfans har underblåst 

hoten mot mig. Luleå Hockey har gått 

ut med ett pressmeddelande som fördömer, 

men på samma gång säger de underförstått 

att jag får skylla mig själv. Då blir 

det en tandlös pappersprodukt. Det finns 

en liten klick supportrar som uppför sig 

kriminellt. Klubben borde klippa banden 

till dem och säga att deras beteende inte är 

acceptabelt. Det vore att ta avstånd. 

Foto paulina holmgren

till livet på sitt jobb 

Moderatorn på sajten Luleåfans har delgetts 

misstanke om olaga hot. 

Efter att ta tagit fem dagars timeout återvände 

Jonas Fahlman och skrev om finalslutspelet 

i ishockey-SM. Han anser att det 

var bra att komma tillbaka till jobbet i stället 

för att gå hemma och älta vad han gått 

igenom. 

– Nu när säsongen är slut har jag börjat 

reflektera över vad som hänt. Jag kommer 

att fortsätta att skriva om hockey eftersom 

jag älskar mitt jobb, säger Jonas Fahlman. 

Göteborgs-Postens sportkrönikör Mats 

Härd har under flera år utsatts för ett organiserat 

hat av personer som varit missnöjda 

med vad han skrivit. För några år sedan 

Jonas Fahlman 

tycker att Luleå 

Hockey borde 

klippt banden med 

supportergruppen 

Luleåfans för att 

markera att hoten 

mot honom inte var 

acceptabla. 

fick han ett obehagligt telefonsamtal mitt i 

natten. Polisen kunde spåra samtalet, men 

ärendet lades ner eftersom de som hade lägenheten 

varifrån samtalet kom påstod att 

balkongdörren stått öppen och att någon 

hade gått förbi, smitit in och ringt in hotet. 

Hatet mot honom har gått så långt 

att det skapats en Facebook-grupp vars 

enda syfte är att få honom att byta jobb. 

Gruppen har 250 medlemmar. På sajten 

Bara ben på Glenn Hysén, som drivs av 

IFK Göteborgs fanklubb, har någon skrivit 

att Ullevi borde byta namn till ”Hata Mats 

Härds Arena”. 

För tio år sedan var Mats Härd inbjuden 

att dela ut ett pris inför ett derby på Ul- 

”falska och illvilliga 

anklagelser som fördes 

fram för att skada mig 

och min familj.” 

jonas fahlman, frilansande sportreporter 

levi mellan Gais och Göteborg. Av någon 

anledning hade han retat upp klackarna 

från båda lagen som buade ut honom offentligt. 

– Den händelsen kändes inte så jobbig 

faktiskt. Man har blivit ganska luttrad. Det 

är populärt bland en liten klick supportrar 

att tycka illa om mig, säger Mats Härd. 

Han har för länge sedan slutat att läsa sina 

mejl eftersom de ofta innehåller okvädningsord. 

– Jag försöker undvika att läsa vad fotbollssupportrar 

skriver på olika forum. 

Det är ingen vacker läsning. Jag mår inte 

bra av det, tycker att det är jobbigt. Jag älskade 

verkligen internet i början. Nu använ- 



der jag bara nätet för att boka hotellrum 

och flygresor. Någon annan kommunikation 

vill jag inte ha den vägen. 

Expressens sportkrönikör Mats Olsson 

blev för sex år sedan utbränd. För 

Journalisten berättade han att mejlen 

knäckte honom. Av de 300 han dagligen 

fick innehöll 50 kränkande tillmälen. Efter 

en längre tids sjukskrivning kom han tillbaka 

och hans officiella mejl läses nu av 

andra på redaktionen. Mats Olsson vill 

inte i dag ställa upp och berätta om det förekommer 

trakasserier och hot mot honom. 

Expressen förklarar för Journalisten 

”Jag försöker undvika 

att läsa vad fotbollssupportrar 

skriver på 

olika forum.” 

mats härd, sportreporter, göteborgs-posten 

att tidningen inte kommenterar eventuella 

säkerhetsåtgärder och att ”arbetsmiljön 

måste vara rimlig och att arrangörerna har 

ett ansvar för detta”. 

Mats Härd är besviken på Svenska fotbollförbundet 

som han anser inte gjort tillräckligt 

för att stävja huliganismen bland 

vissa supportrar. I England har dömda huliganer 

anmälningsplikt, 

vilket innebär att de måste 

infinna sig på en polisstation 

i en angränsande stad 

när deras lag spelar match. 

En ändring är kanske på 

väg i Sverige. 

Nyligen beslutade Datainspektionen 

att tillå 

Mats Härd 

ta Djurgården IF att upprätta ett register 

över supportrar som varit stökiga under 

matcher. Flera fotbollsklubbar säger nu att 

även de kommer att lämna in ansökningar 

hos Datainspektionen för att få upprätta 

ett ”huliganregister”. 

Eftersom vissa supportrar uppför sig aggressivt 

mot utvalda sportreportrar anser 

Mats Härd att säkerheten på många arenor 

är undermålig. På Ullevi kan vem som 

helst ta sig in på pressläktaren, det finns 

ingen avspärrning. 

– Det är inte acceptabelt. Jag har mer än 

en gång tänkt tanken att en sportreporter 

kan råka illa ut, säger Mats Härd. 

Aftonbladets Lasse Anrell är inne på 

samma linje, att arbetsmiljön på arenorna 

är undermålig. 

– Jag har slutat att bevaka Stockholmsderbyn 

eftersom min säkerhet inte kan 

garanteras. På vägen till pressläktaren 

måste man på Hovet och Globen passera 

supportrar, och bland dem kan det finnas 

rena huliganer. Det är inte acceptabla arbetsförhållanden 

eftersom de inte tycker 

om oss journalister, säger Lasse Anrell. 

Lasse Anrell har vid flera tillfällen utsatts 

för attacker på arenorna eftersom han är 

igenkänd och vissa supportrar har synpunkter 

på vad han skrivit. De ropar för 


Foto Robin aRon olsson/gP 

olämpningar efter honom. Hans bil har 

två gånger blivit vandaliserad i Globens 

garage. 

Vid två tillfällen har allvarliga hot riktats 

mot honom vilket lett till att han fått ext ra 

skydd. Första gången var det fotbollshuliganer 

som ogillade vad han skrivit och andra 

gången lyckades han reta upp några 

finska nationalister som riktade ett allvarligt 

hot mot honom. 

På olika forum förekommer det uppmaningar 

att göra livet surt för honom. På 

sajten Bara ben på Glenn Hysén uppmanas 

supportrar att beställa genanta saker 

till honom, skicka jobbiga mejl och göra 

livet surt för honom om han skulle våga 

åka till Göteborg. 

Den senaste tiden har läktarvåldet ökat 

då lag från framför allt Stockholm och 

Göteborg spelar. Åskådare, spelare, domare 

och journalister utsätts för fara då klackar 

drabbar samma, tänder bengaliska eldar 

och kastar föremål. Efter att ett knallskott 

kastats in på planen under en match mel 

Aftonbladets 

Lasse Anrell har 

hotats allvarligt 

två gånger och fått 

extra skydd. Hans 

bil har vandaliserats. 

Själv har 

han slutat bevaka 

Stockholmsderbyn 

eftersom säkerheten 

för journalister 

är för dålig på 

arenorna. 

lan Syrianska och AIK i våras skrev Lasse 

Anrell en krönika i Aftonbladet. 

”Ingen verkar bry sig om fotografen 

på bilden som också sitter mitt i kriget. 

Jag har hela vintern skrivit om arbetsmiljön 

för oss journalister i dessa idrottskrig 

som utspelas hela tiden i namnet av Den 

Fantastiska Svenska Läktarkulturen. Det 

är bra att fotbollförbundet talar klarspråk 

om arbetsmiljön för domare och andra. 

Nu tycker jag att Journalistförbundet ska 

göra gemensam sak om det sjuka i dessa 

småkrig mitt bland vanligt folk och oss 

and ra som försöker göra sitt jobb”. 

Supportrarna ställer allt högre krav på 

att deras lag ska lyckas – och för att nå resultat 

krävs det mycket pengar för att kunna 

köpa spelare. När journalister granskar 

klubbarnas ekonomi, skriver artiklar som 

anses skada klubbens möjligheter att avancera 

upprör det ledningen och supportrar. 

När Radio Blekinges reporter Fredrik 

Persson rapporterade om att fotbollsklubben 

Mjällbys största stjärna, tjecken Pavel

”på vägen till preSSläkt Aren 

MåSte MAn på Hovet ocH 

globen pASSerA SupportrAr, 

ocH blAnd deM kAn det finnAS 

renA HuligAner.” 

lASSe Anrell, AftonblAdet 

”Att rApporterA något 

negAtivt oM lAget är SoM 

Att SvärA i kyrkAn. Men 

iblAnd får MAn uppgifter 

SoM MåSte rApporterAS.” 

fredrik perSSon, reporter, Sr blekinge 

Zavadil, skulle sluta och gå till ett konkurrerande 

lag fick han dödshot från personer 

som sade att hans liv skulle förstöras. Polisen 

tog dödshoten på allvar. Det var inga 

yngre supportrar till Mjällby som i affekt 

ringde och var förbannade, utan äldre män 

som i kylig och lugn ton förklarade att Fredrik 

Persson passerat gränsen för det tillåtna 

i bevakningen av Mjällby. 

Som en försiktighetsåtgärd förflyttades 

Fredrik Persson från lokalredaktionen i 

Karlshamn till centralredaktionen i Karlskrona. 

Han fick frågan om han ville ha 

Fredrik 

Persson 

Foto Peder BroBerg 

/sr Blekinge 


skyddad identitet, men valde att ha kvar 

sin gamla adress. 

Det som upprörde supportrarna var att 

Mjällby då, år 2006, stod inför ett vägskäl, 

om laget skulle satsa på att kliva högre 

upp i serierna eller bli kvar där det var. 

När Fredrik Persson avslöjade att klubbens 

största stjärna skulle säljas blev supportrar 

besvikna och anklagade budbäraren. Han 

fick även mejl där man skrev att han fick 

skylla sig själv eftersom han avslöjat företagshemligheter. 

– Jag är ingen hejaklack, 

utan journalist. 

Mjällby är bygdens 

lag. Att rapportera något 

negativt om laget 

är som att svära i kyrkan. 

Men ibland får 

man uppgifter som 

måste rapporteras, 

säger Fredrik Persson. 

Polisen lade ner förundersökningen eftersom 

man inte kunde knyta någon till dödshoten. 

Fredrik Persson fortsätter att bevaka Mjällby 

på hemmaplanen Strandvallen för SR. 

– Jag känner ingen rädsla att gå dit i dag. 

Det var en speciell tid i Mjällbys historia då 

hoten framfördes. Samtidigt tror jag att det 

finns en större respekt för journalistiskt arbete, 

att det inte går att blunda för vissa saker. 

Jag har fortfarande kvar samma kontaktnät 

och källor som jag hade tidigare, 

säger Fredrik Persson. 

Då Sportbladet skrev om AIK hade dålig 

ekonomi bombarderades redaktionen 

med mejl där avsändarna påpekade att de 

visste var reportern som skrivit artikeln bodde. 

När Sydsvenskan avslöjade att Malmö 

Redhawks skattefifflat var det många som 

hörde av sig och var upprörda över vad 

tidningen skrev om ”deras lag”. Norra 

Västerbotten skrev för ett antal år sedan att 

biljettpriserna på Skellefteå AIK hemmaarena 

var dyrast i Sverige. Sportredaktionen 

fick då ilskna telefonsamtal från klubbledningen 

som ansåg att tidningen inte borde 

syssla med sådan granskning. 

Allvarligare var det då tidningens förra 

chefredaktör Sofia Olsson Olsén år 2005 

valde att publicera namnet på en ishockeyspelare 

som körde rattfull mitt under pågående 

kvalspel. 

En del supportrar ansåg att hon genom 

att namnge spelaren hotade 

Skellefteå AIKs möjligheter 

att gå upp i Elitserien. Hon 

fick hundratals hotfulla och 

nedvärderande mejl och telefonsamtal. 

Män ringde 

hem till henne på natten 

och spydde ut sitt hat. Hennes 

och sambons bilar vandaliserades. 

När Sofia Olsson Olsén 

30 % 

... av hoten mot 

sportjournalister 

framförs vid fysiska 

möten med 

supportrar/läsare. 

Sofia Olsson 

Olsén 

slutade på Norran hösten 2006 gick hon 

igenom den inkorg hon skapat för alla hatmejl 

som skickats till henne. Där fanns 

sammanlagt 800, av dem hade 600 med 

ishockey att göra. 

PÄR JANSSON 


Inga planer på 

extra säkerhet 

vid arenorna 

Säkerhetsansvariga för några klubbar 

som Journalisten kontaktat 

säger att de tar sportreportrarnas 

skydd på allvar. Men några speciella 

säkerhetsåtgärder för att förbättra 

journalisternas arbetsmiljö har inte 

införts. 

Luleå Hockey har tagit avstånd från alla former 

av våldshandlingar eller hot om våldshandlingar 

mot journalister och beklagat 

vad som hänt Jonas Fahlman och hans familj. 

Efter att det på sajten Luleåfans publicerats 

dödshot mot Fahlman kallade Luleå 

Hockey in ansvariga för sajten till ett samtal, 

även om hockeyklubben inte är ansvarig för 

vad som skrivs på forumet. 

– Vi förklarade att vi inte accepterade att 

det förekommer sådana saker på deras sajt. 

Det var ett konstruktivt samtal mellan oss. 

Alla konstiga kommentarer är nu borttagna, 

säger Luleå Hockeys klubbdirektör Peter 

Jidström. 

Svenska hockeyligan, en förening som består 

av de lag som spelar i elitserien, har nyligen 

genomfört en säkerhetsbesiktning av 

samtliga arenor. Det har främst rört sig om 

att hitta den optimala placeringen av TV-kanalernas 

studio. 

– Vi har varit förskonade från vad som 

hände Jonas Fahlman och har därför kanske 

inte tänkt så mycket på säkerhet runt journalister. 

Självklart har detta väckt frågor om 

hur vi framgent ska agera när det gäller högriskmatcher, 

säger Lena Sahlin, ansvarig för 

säkerheten på Svenska hockeyligan. 

Mats Jonsson, säkerhetsansvarig för Djurgården, 

har inte hört att någon reporter skulle 

ha blivit hotad på hemmaarenan Stockholms 

Stadion. 

– Det är ingen reporter som varit i kontakt 

med mig de senaste fyra åren. Med det vill 

jag inte säga att problemet inte finns. Det 

visar det som hände Jonas Fahlman. Men 

den händelsen är inget kvitto på att vi har ett 

gigantiskt problem vad det gäller hot mot 

journalister på arenorna. Jag ser det som en 

avart som inte är så vanlig i Sverige, säger 

Mats Jonsson. 

Han tillägger att om utsända sportreportrar 

känner att de har en otrygg arbetssituation 

då de arbetar på Stadion är det ”självklart 

att klubben måste vidta återgärder för 

att trygga arbetsmiljön”. 

Inte heller AIKs säkerhetschef Henrik 

Koch har blivit kontaktad av någon redaktion 

som tagit upp reportrarnas arbetssituation 

på arenorna. 

IFK Göteborg har alltid fyra personer i beredskap 

i spelargångarna som rycker ut om 

spelare, domare, reportrar eller fotografer 

behöver skyddas. Tommy Elgestål, IFK Göteborgs 

säkerhetsansvarige, säger att journalisterna 

är väl skyddade eftersom de kliver 

in på Ullevi genom spelargången och att det 

kräver ackreditering. 

PÄR JANSSON 



Sandlådan är rejält igenvuxen. 

Väst ra föreningens stugby 

består av fyra stugor som 

ligger intill det gamla stenhuggarsamhället 

Heestrand, 

intill Hamburgersund i norra 

Bohuslän. Men framtiden för 

stugorna är osäker eftersom 

föreningen som äger dem har 

stora skulder.

I 50 år har journalister kunnat njuta av naturen 

vid semesterbyn Heestrand i norra Bohuslän. 

Men anläggningen håller på att förfalla. 

Föreningen som äger stugorna är bankrutt. 

Det finns inga pengar att rusta upp semesterbyn 

med. TexT Pär jansson FoTo sören Håkanlind 

■ De fyra röda stugorna Reportern, 

Redigeraren, Recensenten 

och Referenten ligger vackert belägna 

på ett nio hektar stort område 

omgivet av ängsmark och 

klippor, på gångavstånd till havet 

där gäster kan låna båtar. 

Men idyllen håller på att förfalla. 

Färgen på stugorna flagnar. I 

sandlådan växer det ogräs. Ingen 

information har skickats ut om 

att stugorna går att hyra och de 

som varit intresserade har inte 

fått något svar från Västra föreningen 

som äger semesterbyn. 

Utan inkomst från uthyrning 

har föreningens ekonomi blivit 

ansträngd. 

Föreningen betalar inte sina 

räkningar. Elen är avstängd. Stugorna 

är oförsäkrade. Det finns 

inga pengar till underhåll. Dessutom 

har föreningen ett kansli i 

Göteborg som kostar 3 700 kronor 

i månaden, vars treårsavtal 

går ut först år 2012. 

Hyran har inte betalats under 

året. 

I förra veckan kallade några 

journalister i Göteborg, som förstått 

att föreningen har ekonomiska 

problem, till årsmöte eftersom 

styrelsen inte gjort det. 

Årsmötet kunde inte avgöra 

om styrelsen och ordföranden 

Bertil Guslén, journalist på GöteborgsPosten, 

skulle få ansvarsfrihet 

eftersom det inte fanns någon 

årsberättelse att utgå ifrån. 

Eftersom den nuvarande styrelsen 

inte fungerar beslutade man 

att tillsätta en interimsstyrelse 

med Anders Kilner som ordförande, 

tidigare medarbetare på 

GPs ledarredaktion. 

När Anders Kilner besökte föreningens 

kansli hittade han högar 

av kuvert med räkningar som 

inte betalats. 

Han beräknar att det rör sig om 

skulder på över 60 000 kronor, 

kanske ännu mer, som växer för 

aktuellt 

Bankrutt idyll 

Jag förstår 

inte hur 

detta ska 

sluta annat 

än att 

det blir konkurs.” 

Lars Dimming, 

fd ordförande 

i Västra föreningen 

■ Västra föreningen 

tillhör 

medlemmarna 

i Västra distriktet, 

men är en 

separat juridisk 

person med 

egen styrelse 

och ekonomi. 

fakta 

Köptes 1962 

■ Marken vid Heestrand köptes 

1962 och var då den första 

semesterbyn för journalister i 

Norden. 

■ Sammanlagt kostade marken, 

byggnadsarbetet och inventarierna 

ungefär 300 000 

kronor. 

■ Pengarna hade Västra föreningen 

samlat ihop genom att 

sälja ett rabatthäfte, Pressens 

rundturshäfte, där det bland annat 

fanns rabatter till restauranger 

och krogar i Göteborg. 

varje dag eftersom föreningen 

inte har några inkomster. 

Interimsstyrelsen har nu lämnat 

över räkningarna och annat 

material till en revisionsbyrå 

som ska bringa ordning i kaoset 

så att föreningen får klarhet 

i hur allvarligt det ekonomiska 

läget är. 

– Jag förstår inte hur detta ska 

sluta annat än att det blir konkurs. 

Om inget händer blir det 

som Grekland, skulderna bara 

växer, säger Lars Dimming, 

Väst ra föreningens förre ordförande 

som var med på årsmötet. 

Stugbyn och tomten är taxerade 

till 4,5 miljoner. På årsmötet 

diskuterades en eventuell försäljning. 

Men inget beslut fattades 

utan man inväntar revisorernas 

rapport till nästa möte som 

är planerat till den 8 september. 

Då hoppas man att det ekonomiska 

läget är klarlagt och att en 

ny styrelse kan väljas. 

De senaste åren har intresset 

för att hyra stugorna minskat. 

Orsakerna till att semesterbyn 

inte längre är lika attraktiv kan 

vara flera. Stugorna är inte vinterbonade, 

inget varmvatten är 

indraget, vilket begränsar tiden 

eftersom få i föreningen har haft lust och tid att hålla stugorna i gott skick håller de sakta hålla på att förfalla. Några pengar att till anlita hantverkare för finns inte. 


aktuellt 

Banken bryr 

sig inte om vad 

fastigheten är 

värd, utan tittar 

på föreningens ekonomi 

och de senaste tre åren 

har vi gått med förlust.” 

Bertil Guslén, 

ordförande, Västra föreningen 

som stugorna kan hyras ut. De 

är alltså inte lika moderna som 

andra stugor som går att hyra i 

Bohuslän. 

Heestrand var till en början 

endast öppen för medlemmar i 

Västra föreningen. På senare tid 

har även journalister från övriga 

landet kunna hyra stugorna. 

– Det har tidigare inte varit 

möjligt för allmänheten att 

hyra, men det är kanske det vi 

måste göra för att få det att gå 

runt ekonomiskt. Jag hoppas 

verkligen att det löser sig, säger 

Bertil Guslén. 

När stugorna byggdes för 50 

år sedan var många beredda att 

lägga ner tid och engagemang 

för att hålla dem i gott skick, vilket 

också gjorde att de var förhållandevis 

billiga att hyra. 

Går man in på Journalistförbundets 

hemsida finns där information 

om Heestrand och 

när det förra året var dags för 

föreningen att se över stugorna, 

eftersom ekonomin inte tilllät 

inköp av tjänster från hantverkare. 

Någon arbetshelg för 

2011 finns inte inplanerad. 

I början kunde medlemmarna 

i Västra föreningen bo gratis 

i stugorna och de var förhållandevis 

billiga att hyra fram till 

80-talet. I dag kostar det under 

högsäsong 4 800 kronor i veckan 

att hyra en stuga som är på 

ungefär 50 kvm och som har sex 

sängplatser. 

För dem som vill ha lite högre 

standard finns det alternativ 

längs västkusten. En sökning 

på nätet visar att det går att hyra 

en helt modernt utrustad stuga i 

Heestrand för runt 5 000 kronor. 

Det har dessutom blivit svårare 

att få folk att jobba ideellt med 

semesterbyn. 

Det har mest varit pensionärer 

som var med om att bygga 

upp Heestrand som engagerat 

sig, och många av dem har nu 

tröttnat eftersom stugbyn skötts 

så dåligt. 

Symtomatiskt nog var det 

nästan bara pensionärer som 

kom på föreningens årsmöte. 

– Det kommer att bli svårt att 


ha kvar semesterbyn om inte de 

yngre engagerar sig, säger Lars 

Dimming. 

Ett alternativ att snabbt få rätsida 

på ekonomin vore att stycka 

av den nio hektar stora tomten 

och sälja till högstbjudande. 

– För det måste man få igenom 

en ändrad detaljplan i Tanums 

kommun, där Heestrand 

ligger. Men en avstyckning kostar 

pengar, något som föreningen 

inte har, säger Bertil Guslén. 

Dessutom ligger tomten nära 

kusten och omfattas av strandskyddslagen, 

vilket innebär att 

inga nya byggnader får uppföras 

hundra meter från strandlinjen 

Bertil Guslén har varit i kontakt 

med flera banker för att eventuellt 

ta ett nytt lån på fastigheten. 

I dag har föreningen ett lån på 

en kvarts miljon. 

– Banken bryr sig inte om vad 

fastigheten är värd, utan tittar 

på föreningens ekonomi och de 

senaste tre åren har vi gått med 

förlust. Det var det enda de tittade 

på och de ville inte låna ut 

några pengar. 

PÄR JANSSON 

fakta 

Inga 

stipendier 

utdelade 

på två år 

■ Västa föreningen 

har 

en fond som 

har ett kapital 

på 950 000 

kronor. Pengarna 

ligger i 

en stiftelse 

som föreningen 

inte förfogar 

över. 

Varje år ska 

ett stipendium 

delas ut 

till vidareutbildning 

av 

journalister. 

De senaste 

två åren har 

inget stipendium 

delats 

ut. 

Västra föreningen 

brottas 

förutom med 

den förfallna 

stugbyn även 

med obetalda 

hyror för sitt 

kansli i Göteborg. 

Så här såg det ut 1997 när Journalisten var på besök 

då semesterbyn öppnades för alla medlemmar i förbundet. 

Sommarveckorna var alltid fullbokade.

DirektPress Stockholm ger ut innerstans bästa lokaltidningar. Enligt Orvesto 2011:1 har 

Södermalmsnytt, Östermalmsnytt, Vårt Kungsholmen och Vi i Vasastan mer än 175 000 

läsare varje vecka. Vi erbjuder lokala nyheter, nöje och bostadsmaterial. 

DirektPress Stockholm söker 

Reportrar och redigerare 

En av våra kollegor drar utomlands samtidigt som vi höjer ribban 

för att göra ännu bättre tidningar. Därför behöver vi snabbt bli fler. 

• Vi behöver nyhetsreportrar. Vi har en fast heltidstjänst och ett 

långtidsvikariat. Start efter sommaren. 

• Vi behöver redigerare. Vi har två fasta tjänster på 75 procent 

vardera. Start efter sommaren. 

Reportrarna ska vara vana och kreativa nyhetsjägare med god kunskap 

om Stockholm. Erfarenhet av webb är ett plus. Redigerarna 

ska vara erfarna nyhetsredigerare, snabba, kreativa och formsäkra. 

Vi arbetar i InDesign CS4, bearbetar bilder i Photoshop och grafik i 

Illustrator. 

Och vi som vill bli fler är en ung redaktion med högt tempo och högt i 

tak. Vi vill vara bäst på lokala nyheter på papper och på webb. Helst 

roa en del också. Och så vill vi ha kul på jobbet. 

Har du frågor om tjänsterna når du chefredaktör Helene Claesson 

på telefon 073 – 600 69 14. 

Mejla din ansökan till: 

helene.claesson@direktpress.se 

SJF-klubbens ordförande 

Andreas Enbuske nås på 

telefon 073 – 600 69 07. 

SverigeS radioS 

Program för 

underSökande 

journaliStik kaliber 

i P1 Söker en rePorter 

Du ska ha dokumenterade erfarenheter och kunskaper i grävande 

journalistik. Som reporter måste du vara självständig i ditt arbete, 

idéerna ska komma från dig och du ska vara van vid att göra 

omfattande research. 

Radiovana är en fördel, det berättande radioreportaget är en av 

de viktigaste beståndsdelarna i Kaliber. Redaktionen är liten och 

arbetar tätt ihop, därför är din förmåga till samarbete mycket viktig. 

Tjänsten är på Sveriges Radio Göteborg och vi vill att du 

är på plats den 1 oktober 2011. 

frågor? 

David Gustafsson, Programchef 

Sveriges Radio Göteborg, 031-83 75 57 

ansök på: sverigesradio.se/jobb 

SVT är ett public service-företag vars uppdrag vilar på en 

demokratisk idé. Vi producerar fri television. SVT är till 

för alla och vi arbetar för ökad mångfald både i vårt 

utbud och inom företaget. SVT är icke-kommersiellt och 

finansieras av tv-avgifter. SVT har 2100 anställda och vi 

finns på 28 orter över hela landet. 

SVT Nyheter söker 

Planeringsredaktör 

till utrikesredaktionen 

Gruppchef 

till ekonomiredaktionen 

Läs mer på svt.se/arbetsplatsen 

Seglande redaktör 

Segling är svenska seglarentusiasters självklara livsstilsmagasin. Passionen 

delas av Seglings frilansar och anställda medarbetare, som vet vad de 54 000 

(Orvesto) kunniga och engagerade läsarna önskar. Med det stora förlagets styrka 

och den lilla redaktionens flexibilitet producerar vi nio utgåvor per år. Arbetet 

sker i huvudsak på redaktionen i Stockholm, men även ute i verkligheten – på 

regattor, mässor, provseglingar etc såväl inom landet som internationellt. 

Segling söker nu en redaktör som ska 

• skriva och ta bilder till egna artiklar. 

• hålla kontakt med frilansar och redigera 

deras material. 

• ansvara för egna avdelningar i Segling. 

• utföra visst administrativt arbete. 

Är du SeglingS nya redaktör? I så fall delar 

du förstås vår entusiasm för segling. Vi söker en 

engagerad lagmedlem som löser problem, tar egna 

initiativ och är självgående, med god förståelse för 

hur den egna prestationen bidrar till helheten. Du 

ska klara att hålla ställningarna då chefredaktören 

inte alltid finns på plats. Du är kreativ och idérik, men 

också ordningssam och strukturerad. Du har även 

erfarenhet av tidskriftsproduktion och är duktig på att 

uttrycka dig både korrekt och medryckande i skrift. 

Dessutom har du goda språkkunskaper i svenska 

och engelska, samt också gärna i tyska. 

Tjänsten är en tillsvidareanställning med tillträde 

Stor jämförelse: 4x35 fot 

Skön fart 

för pengarna 

Båtmäklare 

– bra affär för alla? 

Nytt från mässorna 

Vårens spännande 

båtar & tillbehör 

Jans nya rigg gör 

revolution 

Lyxig kappsegling i 

SwaN cup 

enligt överenskommelse. Eventuella frågor besvaras av Joakim 

Hermansson, chefredaktör och ansvarig utgivare, på 08-588 338 31. 

Ansökan med CV och arbetsprover vill vi ha senast den 1 juli till 

joakim.hermansson@lrfmedia.lrf.se. 

Facklig företrädare för SJF är Kristina Bäckström, 08-588 367 09. 

mEra matchracING 

för johnie berntsson 

LRF Medias huvudsakliga verksamhet är tidningsutgivning i Sverige, Finland och 

Tyskland. LRF Media har cirka 450 anställda, 300 i Stockholm och resterande i 

Malmö, Karlstad, Torsby, Gustafs och på distriktsredaktioner runt om i landet. 

LRF Media AB är ett av LRF helägt dotterbolag och omsätter cirka 600 miljoner kr. 

Läs mer på www.lrfmedia.se. 

Provseglad! 

fINNfLyEr 42 

Snabb & lätt 

anmälda till 15 america’s Cup 

n årets seglare n anna Drougge om sitt nya seglarliv n kan du din VHF? 

60 

Provseglad: Jeanneau 409 

fransk finess 

för familjen 

fototäv 

priser för 10 

åf offshore race 

GuIdE tILL Nya GotLaNd ruNt 

Segla 

shorthanded 

Stark trENd 

”vi ska ta ett 

enkelt oS-guld” 

n priser från 50 000 kronor n Så undviker du fällorna 

årEtS SEGLarE 

bEGbåtar 

7 

modeller 

23 JUNI – 17 AUGUSTI 2011 Journalisten 19 

12 

fototävlingen i gång för fullt! 

Peter sundelin i stor intervju 

Paradissegling i 

Dar es salaam 

tips för härlig 

sommarsegling 

n Här hittar du seglingsfesterna n Magiska öar i yttersta havsbandet 

n så blir vädret under JsM n Njut av träbåtskavalkad i Östersjön 

n rockig seglarvecka i Bohuslän n Nya båtböcker n sommarkryss 

Priser 

för 

10000 

spännande 

strandhugg 

på västkusten 

”Vi seglade hela tiden” 

t

NOTERAT 

uR TidNiNgshyllAN 

läsvärt 

även för 

icke-frälsta 

n Namn: Allt om husvagn & camping 

n Utgivning: 12 nummer/år plus Campingkatalogen 

som listar svenska campingplatser 

n Grundad: 1976 

n Upplaga: 20 600 ex (TS 2010) 

n Utgivare: Egmont Tidskrifter AB 

n Chefredaktör: Ulla Carle 

n Innehåll: Branschnyheter, tester av campingplatser, 

husvagnar och hus- och dragbilar, 

resetips, reportage. 

Bara tanken på husvagn ger mig rysningar, efter 

barndomens sommarsemestrar i en trång 

plåtburk med utkommendering i regn och 

blåst när det skulle bäddas upp för natten. 

Därför var det spännande att tränga in i detta 

liv och mötas av mängder av campingentusiaster 

som gladeligen ger sig ut och trängs 

på vägarna i husvagn och husbil, som bokar 

upp populära campingplatser månader i förväg 

och som bråkar lite med redaktionen för 

att betyget i husvagnstestet åker ner om inte 

vagnen är försedd med dusch. 

Allt om husvagn & camping har en mix av 

konsumentupplysning och nöjesläsning. Till 

den förra kategorin hör bland annat ärenden 

som avgjorts i Allmänna reklamationsnämnden 

och olika tester av fordon och platser att 

ställa upp det på. I senaste numret kan man 

också läsa resereportage från Skottland, 

tjeckiska Plsen, Norberg och Skärhamn på 

västkusten. Och få inspiration av recept som 

går att laga på ett minimalt husvagnskök. 

Allt om husvagn & camping är en tidning 

där även jag hittar något att läsa – men någon 

husvagn att haka på dragkroken till bilen blir 

det ALDRIG! QR 

Hör av kollegan Tommy 

Schönstedt att han nu går på 

elva och en halv veckors 

semester. Orättvist.” 

1 

Niklas Svensson, reporter på Expressen, vädrar lite semesteravundsjuka på Twitter (13 juni) 

gissa nyhetsnäsan! Nyhetsnäsa är något av det finaste man kan ha i mediebranschen. 

Att lukta sig tlll en nyhet ur en osande hög av papper eller sniffa sig till doften av 

en skandal på ett mingel är journalistens högst värderade egenskap. Men hur ser en sådan ut 

egentligen? Vi har letat fram tre. Kan du gissa vilka de tillhör? Svaren hittar du upp och ned 

längst ned på sidan. 


2 3 

Foto johan bergmark/ anna ehnberg, SCanPIX oCh tomaS ohlSSon 

ORd 

i TidEN 

Rymdstor 

n Vad är större 

än störst? frågade 

sig juryn vid 

Vetenskapsfestivalen 

i Göteborg 

och korade ordet 

rymdstor till vinnare 

i en av klasserna 

till deras 

nyordstävling för 

barn. 

Något att ta till 

när nästa upplageökning 

ska presenteras? 

Vi är 

rymdstörst! – det 

klarar ingen att 

bräcka. QR 

Riktigt, riktigt 

stort. 

Drösig 

n Du har skaffat 

en Iphone. När 

garantin gått ut 

spricker skärmen. 

Att köpa en ny är 

inget alternativ, 

och den fungerar 

ju felfritt. Du får 

leva med din drösiga 

apparat. 

Drösig, som 

också kan vara ett 

dialektalt ord för 

saktfärdig eller 

långsam, har fått 

en ny innebörd i 

och med nyordstävlingen. 

”Ekonomisk 

hållbarhet har 

fått en annan betydelse”, 

skrev 

juryn i sin motivering. 

I juryn 

satt representanter 

för Svenska 

akademien och 

Språkrådet så det 

är kanske en tidsfråga 

innan ordet 

finns med i en 

ordbok nära dig. 

QR 

Foto SCanPIX 

på wEbbEN 

www. facebook.se 

n Ytterligare en journalistgrupp har sett dagens 

ljus på Facebook! Gruppen Frilansjournalisterna 

vänder sig till alla frilansar i landet 

och ska vara en plats där man tipsar, hjälper 

varandra och diskuterar. Gruppen är sluten, 

det vill säga allt material är öppet för medlemmar 

men inte för dem som inte är med i 

gruppen. 

Gå in på Facebook, sök på Frilansjournalisterna. 

JN 

wwww.agencevu.com 

n På bildbyrån VU’s hemsida kan man låta 

sig inspireras av bilder från några av världens 

främsta fotografer. Bland annat kan man 

ta del av de svenska fotograferna Pieter ten 

Hoopens och Lars Tunbjörks bilder, en bra 

plats för motivation. TO 

Vi gläds mEd mETRO! 

Mannen på gatan 

n Läsarna älskar att läsa dom, 

reportrar brukar hata att göra 

dom: enkäter. De ska ge mannen 

och kvinnan på gatan ett 

utrymme att ge sin syn på ett 

aktuellt fenomen. Ibland inte 

lika nyanserat som vi kanske 

tänkt oss. Tidningen Faktum 

har samlat 24 fantastiska enkätsvar 

på sin sajt. 

Favoriten är killen här bred- 

vid som på frågan Har du 

märkt av finanskrisen? svarar: 

”Jag har haft en egen fi- 

1 av 24 skruvade 

enkätsvar. 

nanskris i hela mitt liv så det känns bra att 

världen äntligen kommer i kapp. Nu kommer 

alla få det lika ruttet som jag.” 

Läs och njut! JN 

rätt nyhetsnäsor: 1. Lena Sundström, TV4, Janne Josefsson, SVT och Lena Mellin, Aftonbladet. 

Faktum.nu

Ena-Håbo Tidningen trycks i 30 500 ex och distribueras gratis 

till hushållen i Enköpings och Håbo kommun. Vi har en uppåtgående 

läsartrend och är större än den dagliga prenumererade 

tidningen i området. Ena-Håbo Tidningen ingår i DirektPress 

som ger ut 16 veckoutgivna lokaltidningar runt om i Sverige. 

Vi söker nu 

Nyhetsreporter 

Ena-Håbo Tidningen söker en nyhetsreporter till redaktionen 

i Enköping. Vi erbjuder ett varierande arbete i högt tempo där 

du varvar snabb nyhetsrapportering på vår sajt med egna nyheter 

och reportage till vår veckoutgivna papperstidning. 

Vi letar efter en driven journalist med nyhetsnäsa och stor 

idérikedom som brinner för lokal journalistik. 

Tjänsten är en tillsvidareanställning. 

Tillträde redan i augusti eller så snart som möjligt. 

Uppgifter om tjänsten lämnas av: 

Ove Rickardsson, ansvarig utgivare, 

tel. 070-307 50 40 ove@enahabo.se 

Anna Hallberg, redaktionschef, 

tel. 070-755 74 20 anna@enahabo.se 

Välkommen med din ansökan. 

Vill du jobba på ett 

växande medieföretag? 

journalist (100% vikariat 1 år, ev. förlängning möjlig) 

Är du en initierad och driven journalist? Vi erbjuder dig möjligheten 

att arbeta med miljö- och ledarskapsfrågor på två av våra tidningar, 

Miljö & Utveckling och Vd-tidningen. Placering i Stockholm. 

TillTräde 29 augusTi. 

journalist (100%, projektanställning 7 månader, 

ev. förlängning möjlig) 

Är du en initierad och miljöintresserad journalist? Vi erbjuder dig att 

vara med och starta upp ett spännande nyhetsbrev på miljöområdet. 

Nyhetsbrevet är en del av de nya kringprodukter vi håller på att 

skapa kring Miljö & Utveckling. Placering i Stockholm. 

TillTräde 3 okTober. 

Skicka ansökan till catrin.o@nordreportern.se 

Sista ansökningsdag är 1 augusti 2011. 

För mer inFormaTion 

om TjänsTerna gå in på 

www.nordreporTern.se 

Nordreportern är ett facktidningsförlag som ger ut de fyra oberoende facktidningarna 

Miljö & Utveckling, Kvalitetsmagasinet, Telekom idag och Vd-tidningen. 

Förlaget har ett 40-tal anställda. 

Farmaciförbundet söker 

Chefredaktör tillika pressansvarig 

Farmaciförbundet söker en chefredaktör tillika pressansvarig till 

tidskriften Farmacifacket som är fackförbundet Farmaciförbundets 

medlemstidning. 

Vi söker dig som är journalist med erfarenhet från tidningsproduktionens 

alla delar och från arbete med opinionsbildning/presskontakter. Du 

tycker att facket har en viktig roll också i samhällsutvecklingen och 

känner ett engagemang för den roll våra medlemmar kan spela i att 

utveckla en hälso- och sjukvård där farmaci- och hälsoarbete går hand i 

hand. 

Tjänsten är en tillsvidarebefattning med tillträde snarast enligt 

överenskommelse. 

Känn dig välkommen att söka jobb hos oss. Vi vill ha din ansökan senast den 

2 augusti till Farmaciförbundet, att. Åsa Norrman-Grenninger, 

Västmannagatan 66, 113 25 Stockholm eller via e-post till 

farmaciforbundet@farmaciforbundet.se Märk kuvertet/mailet 

”chefredaktör”. 

Ytterligare upplysningar om befattningen lämnas av kanslichef 

Åsa Norrman-Grenninger, tel 08-31 45 92. Fackliga kontaktpersoner är 

Tomas Selander tel 08-34 25 20 eller Tero Huhta tel 08-30 11 53. 

Vill Du veta mer om oss så gå in på hemsidan 

www.farmaciforbundet.se 

SVIK INTE 

DAWIT 

ISAAK 

Dawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i en 

cell på tre kvadratmeter i Asmara, Eritrea. Dawit Isaak sitter 

där enbart för att ha bedrivit journalistik. Utan att ha beviljats 

rättegång har han nu suttit fängslad i över sex år. 

I Göteborg väntar Dawits fru och deras tre barn på att han 

ska komma tillbaka. De har väntat alldeles för länge. 

Som företrädare för över 500 tidskrifter kräver vi att Sveriges 

regering tar krafttag för att få den svenske medborgaren 

Dawit Isaak fri. 

Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks frigivning? 

Besök www.freedawit.com 

Sveriges Tidskrifter och Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter 


Gatsoparen har precis borstat bort vattnet 

från det senaste regnet, när jag står utanför 

Henrik Brandão Jönssons port. Jag är föranmäld 

och uppmanas av vakten att gå till 

tredje ingången och sedan ta hissen upp 

till lägenheten. Alla andra ingångar är låsta. 

– Det är helt sjukt hur säkerheten är här. 

Förut fanns det några ungdomar som tog 

crack i parken utanför, och det kan ju vara 

farligt, men nu är parken stängd och våldet 

borta. Titta här, ändå är den rullade taggtråden 

kvar ovanpå muren. 

Vi stannar en stund i lägenheten och hälsar 

på dottern Clara, sedan ger vi oss av mot 

centrala Rio de Janeiro. ”Den bästa delen av 

stan” menar Henrik. På vägen berättar han 

om sitt liv, och vägen till det han är i dag. 

Henrik Brandão Jönsson flyttade till 

Brasilien för snart tio år sedan och har bitvis 

haft svårt att anpassa sig. Få har annars 

haft så goda förutsättningar för att klara en 

sådan flytt, tvärs över jorden. 

Uppbrott, att komma in i nya miljöer, nya 

arbetsplatser och nya livsval går som en röd 

tråd genom Henrik Brandão Jönssons liv. 

I 20-årsåldern var han halvetablerad som 

hårdrocksmusiker och skrev musikrecensioner 

i lokaltidningarna i Skåne. Men så 

ringde en polare som var i Venezuela och 

erbjöd honom att komma och hälsa på. 

– Jag jobbade på Ikealagret och kände att 

det inte fanns något som band mig, så jag 

drog iväg. 

Efter ytterligare en resa till Latinamerika 

kom han hem till Malmö igen och 1993 sökte 

han jobb på Sydsvenskan. 

– De behövde ungt folk. Jag började bevaka 

skolkravallerna och fick intervjuer 

med ungdomarna som ingen annan lyckats 

med. De såg mig som en av dem. Polisen 

grep mig till och med vid ett tillfälle. 

Intervjuerna slogs upp stort och dagen 

efter kom chefredaktör Jan Wifstrand och 

gav mig en klapp på ryggen, och några uppmuntrande 

ord. 

Efter en tid på Sydsvenskan kom han in 

på journalistlinjen på Skurups folkhögskola. 

profilen 

Henrik Brandão Jönsson 

”Ibland måste man 

låtsas att man kan något 

för att komma vidare.” 

Henrik Brandão Jönsson är verkstadsarbetaren som 

blev journalist och flyttade till Brasilien för kärleks 

skull. Förra året var han med om att i Kalla fakta 

avslöja att drottning Silvias pappa hade varit en 

betydligt mer aktiv nazist än vad som tidigare framkommit. 

TexT och foTo helena Giertta 

– Det var häftigt att träffa likasinnade, alla 

som gick där var lite annorlunda, hade inte 

samma likriktade bakgrund som de flesta 

andra journalister. Min första anställning 

var som kugghjulsfräsare. Jag gillade 

blandningen på gänget som gick på Skurup. 

Efter studierna kom han tillbaka till Sydsvenskan, 

sen blev det Sveriges Radio, P4 

Malmöhus. 

– Men jag kom inte riktigt överens med 

hur jag lät i radio. Och så tycker jag om att 

formulera mig, det är svårt att hinna med 

i radio. 

Så efter ett år, 1995, lämnade han radion 

och var med och startade den nya nöjesbilagan 

Expressen fredag. 

– Det var en ny typ av journaliststik som 

presenterades. Vi skrev om hippa trender 

och popungdomars liv. Jag intervjuade de 

bästa banden i Malmö och hade jättebra betalt. 

Men Henrik kände sig inte hemma där, 

då. 

– Jag var inne i en Gunnar Ekelöf-period. 

Det kändes för ytligt med kändisar och inne-utelistor. 

I dag skulle jag ha kunnat hålla 

distansen, men det klarade jag inte då. 

Under tiden på Expressen drev han också 

Cosmopolitan Café, som bland annat 

anordnade poesikvällar där Henrik själv 

ibland läste upp sina dikter. Kaféet var 

omtalat och en dag blev han tillfrågad av 

kulturdepartementet att göra ett projekt om 

ung kultur under kulturhuvudstadsåret. Så 

han sa upp sig från Expressen och åkte runt 

23 juni – 17 auGusti 2011 Journalisten 23

profilen 

i Sverige och sökte ung kultur. Under ett 

besök på regeringskansliet såg han en lapp 

i hissen om att utrikesdepartementet sökte 

folk till världsutställningen i Lissabon. Det 

hade precis tagit slut med en tjej och han 

kände att det var dags för något nytt. 

– Jag sökte jobbet och kom på anställningsintervju. 

Jag ljög och sa att jag kunde 

portugisiska. Annars hade jag säkert inte 

fått jobbet. Sedan lånade jag en kassettbandkurs 

på biblioteket och pluggade på. 

Och allt slutade väl. Det var Henrik som 

fick ta hand om pressen vid den svenska paviljongen 

i Lissabon. 

– Ibland måste man låtsas att man kan 

något för att komma vidare. Det handlar 

om att ha öppna ögon och våga. 

Redan vid det här laget, som 27-åring, 

hade Henrik gjort mer i sitt liv än de flesta. 

– Om du har gått upp sex på morgonen 

och gett dig i väg till fabriken varje dag och 

sen kommit hem helt oljeindränkt så får du 

en särskild motivation att ta dig därifrån. 

Jag läste på komvux för att bli journalist, 

jag blev det och sedan har den där motivationen 

funnits kvar. 

– Det är också någon slags revanschlust. 

Lärarna trodde jag var en långhårig knarkare 

som aldrig skulle lyckas med något. 

Men världen öppnades och jag tog för mig. 

De åtta månaderna i Lissabon gav honom 

inte bara portugisiskan, den skapade också 

ett intresse för den portugisiska världen. 

Nästa år åkte han till Kap Verde med en frilansfotograf. 

– Henke Larssons pappa är från Kap Verde. 

Vi var de första som var där och skrev 

om hans rötter. De artiklarna sålde vi 

många gånger om. 

Sen reste han till Brasilien och blev blixtförälskad 

– i landet, men också i Regina, 

hans fru, som han träffade första gången 

i Brasilien, men blev ihop med i Portugal. 

Återigen hade han lite tur. Lula blev vald 

till president och plötsligt fanns det ett intresse 

för Brasilien i svenska medier. Han 

kunde åka tillbaka till Rio de Janeiro och 

Regina. Med ett löfte från TT drog han igång 

sin frilansverksamhet. Men det som startade 

bra, höll på att falla pladask. Den 19 mars 

2003 gick Bush in i Irak och ingen var längre 

intresserad av material från Brasilien. TT 

bröt överenskommelsen. 

– Först efter att Journalistförbundet hjälpt 

mig, fick jag betalt för mina artiklar. 

Tack vare fotbollsreportage till Offside 

och andra tidningar fick han frilansfirman 

att överleva. Sedan skrev han kontrakt med 

Sydsvenskan, GP och danska Politiken om 

att täcka Brasilien åt dem. 

Vi har satt oss på Brasserie Rosário, en typisk 

brasiliansk restaurang, och Henrik beställer 

pasta med laxröra och mineralvatten. 

Han gestikulerar ivrigt och är starkt känslosam 

när han pratar om det han tycker är 

väsentligt. 

– Om man bortser från de ekonomiska 

vedermödorna, så var det så frustrerande att 

Brasilien hamnade i medieskugga just när 

jag kommit på plats. Det hände så mycket 

då och ingen hemma i Sverige brydde sig. 

Just nu är situationen för frilansar utom- 


Många frilanskorrar lämnar nu sina länder. 

De som blir kvar, är vi som är ingifta.” 

lands snarlik. Den arabiska våren har tagit 

bort intresset från många andra delar av 

världen, bland annat Brasilien. 

– Det kan man ju förstå även om det är 

tufft. Många frilanskorrar lämnar nu sina 

länder. De som blir kvar, är vi som är ingifta. 

Men jag har mina stadiga uppdrag från 

Sydsvenskan, och så har jag tack och lov en 

bredd i vad jag bevakar. 

Förra året kom Henrik Brandão Jönssons 

bok Fantasiön, om Brasiliens huvudstad 

Brasília, ut. Den handlar om modernismens 

försök att genom arkitektur bygga 

den moderna staden, och han jämför med 

tankarna kring ABC-staden som fick sitt 

uttryck i bland annat Vällingby. Brasília är 

som en koloss, ett skräckexempel på hur något 

som är rätt tänkt, kan bli helt fel. När jag 

undrar vad som har hänt med den unga tjejen 

som vi får följa från en favela (kåkstad 

utanför Brasília), börjar han gråta. 

– Hon har blivit med barn och allt är kört 

för henne. Är man längst ner får man inte 

göra ett enda litet misstag, då försvinner 

varje liten möjlighet. Nu måste hon ta hand 

om sitt barn i stället för att studera och klara 

högskoleprovet. Hon kommer inte längre 

att kunna förändra sitt liv. 

Anpassningen till vardagslivet i Brasilien 

var svårare än han trodde. När dottern 

Clara föddes blev det tydligt hur stora skillnader 

det är mellan Brasilien och Sverige. 

Som när Regina ville heltidsanställa ett 

hembiträde. 

– Det gick emot allt vad jag stod för. 

Och när hans fru ville att Clara skulle gå 

i en katolsk skola, för att den var bäst. Och 

det feodala systemet i Rio, mutorna man 

måste betala. 

– Till slut blev det för mycket. 

Lösningen blev terapi. Henrik började i 

terapi för att hantera livet i Rio. 

– I Sverige är saker stabila, de är möjliga 

att kontrollera. Här förflyktigas allt som 

verkar fast. När jag blev pappa ville jag stå 

på stadig grund, men Rio ändrar sig hela tiden. 

Länge var jag den enda pappan i mina 

kvarter som tog del av mitt barns liv, lekte 

med henne. Här finns inget Nytorget med 

kaffe lattepappor. 

Han försökte ge Clara en svensk uppfostran, 

men svenska regler fungerar inte i Brasilien. 

I dag har han gått i terapi i fem år, och behöver 

det väl egentligen inte längre. 

– Men det känns bra. Min terapeut lärde 

mig att värdera vad som är viktigt att ta med 

från Sverige och vad som är bra att ta in från 

Brasilien. 

Henrik var över 30 år när han flyttade. De 

nära vännerna har han fortfarande i Sverige. 

– Det är ju de första 30 åren som du bygger 

ditt liv. Visst har det varit tufft ibland. 

Men när jag ser tillbaka så vet jag att jag gjorde 

rätt. Jag såg ju hur mitt liv skulle ha blivit, 

rutin utan utmaning. Men man behöver ha 

både yrket och kärleken för att klara av att 

bosätta sig så här långt bort. 

2010 kunde Henrik Brandão Jöns son förverkliga 

en dröm. Att gräva fram sanningen 

om drottning Silvias pappa Walther 

Sommerlath i Brasilien. I två månader 

grävde han i arkiv åt TV4s Kalla fakta. Han 

kunde visa att pappan var en mer aktiv nazist 

än vad som tidigare framkommit. 

Guldspadenomineringen för 2010 års bästa 

gräv i TV-klassen kom som en bekräftelse. 

– Uppmärksamheten i svensk press var 

ändå ganska liten, men nyheten slogs upp 

stort i Tyskland och Brasilien. Och historien 

lever fortfarande. 

namn 

Henrik Brandão 

Jönsson 

född 

1969 i Malmö 

familj 

Fru Regina, dottern 

Clara 

Bor 

Rio de Janeiro, 

Brasilien 

Bakgrund 

Musikrecensent, 

Skurups journalistlinje, 

reporter på 

Sydsvenskan, nöjesreporter 

på Expressen, 

SR Malmöhus, 

Sydsvenskans och 

Göteborgs-Postens 

korrespondent i Brasilien

Det är fler än vi 

som tror på print. 

Svenskar gillar tryckta medier. Vi vill läsa vår prassliga 

papperstidning eftersom information som trycks på papper 

känns mer tillförlitlig än det som står på internet. Och vi 

vill semestra i sällskap med goda böcker för att det är mer 

avkopplande att läsa långa texter i tryckt form. Detta är 

väldigt tydligt i Power of Prints trendrapport, POP10, som 

redovisar hur tusen svenskar mellan 18 och 80 år föredrar 

att konsumera och uppleva medier. 

En kontakt – allt tryck. 

Vi på V-TAB är helt sålda på tryck. Hos oss kan du trycka 

tidningar och böcker, skyltar och visitkort och allt däremellan, 

men vi är ingen vanlig tryckleverantör. Tack vare vårt 

breda erbjudande kan vi ge dig en helhetslösning som 

tillgodoser ditt specifika tryckbehov. Dessutom håller vi 

koll på vad som är på gång i din bransch och jobbar för att 

utveckla och förbättra dina affärer. Läs mer på v-tab.se. 

circuscom.se

fackligt 

YEn bör få tydligare roll 

Yrkesetiska nämndens ordförande 

och förbundets etikombudsman 

måste få tydligare 

mandat att agera och 

uttala sig på eget initiativ, 

anser en arbetsgrupp som utrett 

YENs verksamhet. 

Arbetsgruppen har snabbutrett 

hur Yrkesetiska nämnden, YEN, 

kan förbättra sitt arbete och hur 

förbundet kan göra YEN, yrkesetiken 

och etikombudsmannen 

synligare för allmänheten och för 

medlemmarna. 

– Vi ville snabbutreda frågorna 

inom förbundsstyrelsen för att få 

ett underlag till fortsatt diskussion 

inom styrelsen om vad YEN 

och etikombudsmannen ska arbeta 

med och fokusera på, säger 

Journalistförbundets vice ordförande 

Ulrica Widsell, som ingått 

i arbetsgruppen. 

YEN är en instans inom Journalist 

förbundet som prövar om 

en medlem brutit mot yrkesreglerna 

om journalistisk integritet 

och anskaffning av material 

i Spelregler för press, radio och 

TV. 

YEN har fört en tynande tillvaro 

de senaste åren. Antalet anmälningar 

till YEN har sjunkit från tidigare 

1020 till 510 anmälningar 

per år. I år har YEN in fått två 

anmälningar. 

I rapporten konstateras att YEN 

bara kan ta upp ett ärende mot 

en medlem efter en anmälan. 

Nämnden kan inte själv initiera 

ett ärende. 

Ett problem är att man kan anmäla 

miss tänkta brott mot yr kesreglerna 

till YEN upp till ett år i 

efterhand. Hos Press ens opinionsnämnd 

och Gransknings 

frågan 

Vad vill du att lokala klubbar 

hjälper frilansar med? 

■ Mälardalens frilansklubb gick i förra 

veckan en pilotkurs på Journalistförbundet 

i hur man ska arbeta för att förbättra 

frilansarnas situation. 

Vi frågade vad deltagarna vill att de lokala 

klubbarna ska göra för att stötta frilansarna. 

HG, to 


Föreslås få en tydligare roll. Justus Bennet är etikombudsman på Journalistförbundet. 

nämnden för radio och TV är 

anmälningstiden begränsad till 

tre månader. Den långa anmälningstiden 

har begränsat YENs 

möjlighet att uttala sig om aktuella, 

etiskt intressanta och uppmärksammade 

fall eftersom 

Elisabet Wahl 

frilans 

– Jag vill att klubbarna ute på redaktionerna 

ska inse att frilansarnas 

villkor inte bara berör frilansar, 

utan att det hör ihop. Om de inte 

jobbar ihop med oss, så påverkar 

det både löner och anställningsvillkor 

även för de fast anställda. 

YEN inte kunnat föregripa en 

eventuell anmälan. 

Förbundets arbetsgrupp föreslår 

att etikombudsmannen och 

YEN ska arbeta förebyggande 

med utåtriktade arrangemang i 

Holger Nilén 

frilans 

– Jag hoppas att yngre frilansar 

och vikarier kan känna att de får 

den hjälp de behöver av oss. Redaktionernas 

klubbar måste inse 

att om frilansar får mindre betalt 

så leder det till lägre löner även för 

fast anställda. Att vi samarbetar är 

jätteviktigt. 

egen regi eller i samarbete med 

klubbar och distrikt. 

Arbetsgruppen föreslår också att 

etikombudsmannen undersöker 

möjligheterna att komma ut på 

redaktionerna oftare i samarbete 

med arbetsgivarna, till exempel 

med etikdiskussioner som en del 

av en redaktionskonferens. 

För att mer aktivt kunna initiera 

och delta i aktuella debatter behövs 

tydliga mandat för etikombudsmannen 

och YENs ordförande, 

som gör det möjligt för dem att 

agera och uttala sig på eget initiativ. 

Arbetsgruppen vill att förbundet 

profilerar etikombudsmannen 

mycket mer än i dag, till exempel 

som krönikör på hemsidan 

där man också enkelt skulle kunna 

göra en anmälan till YEN. 

Anmälningstiden till YEN föreslås 

bli kortad från som längst ett 

år till tre månader. 

Arbetsgruppen förutsätter att 

etikarbetet ges mer resurser om 

förslagen ska genomföras. 

Arbetsgruppens rapport har 

godkänts av förbundsstyrelsen, 

som gett arbetsutskottet i uppdrag 

att utarbeta direktiv för YENs 

framtida arbete. AU ska sedan 

återkomma till förbundsstyrelsen 

med förslag till beslut om nya direktiv. 

– Jag tycker att utredningens 

rapport är mycket bra, säger förbundets 

etikombudsman Justus 

Bennet. Det är bra att man betonar 

att YEN inte ska ses som en domstol 

utan att den också ska arbeta 

förebyggande. Det har varit ett problem 

med de långa anmälningstiderna. 

Det vore jättepositivt om vi 

kunde bli mer synliga utåt. 

Håkan Lindqvist 

2fakta 

... anmälningar 

har Yrkesetiskanämnden 

fått i år. 

Göran 

Schüsseleder 

frilans 

– Jag vill att de ska ha med sig att 

det som är bra för oss frilansar 

även är bra för de fast anställda. 

Annars går jobben alltid till den 

svagaste länken

det är fortfarande oklart hur nya ordförande Jonas nordling och vice ordförande Ulrica Widsell ska jobba. 

arvoden för ledarduo dröjer 

Arvodena till Journalistförbundets 

nye ordförande Jonas 

Nordling och vice ordförande 

Ulrica Widsell är ännu 

inte fastställda. 

En grupp från förbundsstyrelsen, 

ledd av Håkan Bergström, som 

ska föreslå nya arvoden för förbundsledningen, 

väntas bli klar 

tidigast i juli. 

Det är fortfarande oklart om den 

nya ledarduon ska arvoderas på 

heltid eller deltid. 

Tills vidare får Jonas Nordling 

samma betalning som för sitt tidigare 

arbete som verksamhetschef 

på förbundet och Ulrica Widsell 

får förrättningsarvode. Detta justeras 

i efterhand när de nya nivåerna 

är bestämda. 

Både tidigare förbundsordföranden 

Agneta Lindblom Hulthéns 

och vice ordföranden Arne 

Karin Tideström 

frilans 

– Största förhoppningen är att de 

ska känna ansvar för oss frilansar 

genom att arbeta tillsammans 

med oss. Vi behöver det stödet. 

Som enskild så är man inte så 

stark gentemot de stora medieägarna. 

Fakta 

Så här har tidigare ordföranden jobbat 

■ Claes Leo Lindwall, ordförande 

19871995. Heltidsarvoderad. 

Marianne Odelius, vice ordförande 

19871989. Förrättningsarvode.* 

Birgitta kruse, vice ordförande 

19891995. Förrättningsarvode. 

■ Håkan Carlson, ordförande 

19952000. Heltidsarvoderad, 

men arbetade cirka en dag i 

veckan på SVT, lönen räknades 

Königs övernattningslägenheter 

är uppsagda. Arne König flyttade 

ut sista maj och Agneta Lindblom 

Hulthén flyttar ut sista juni. Hyrorna 

för de två lägenheterna uppgick 

till 100 000 kronor per år. 

Beata Hansson 

frilans 

– Det är befruktande att arbeta 

tillsammans med andra. När man 

jobbar tillsammans väcks nya idéer 

och tankar. 

Mer Fackligt på journalisten.se 

av arvodet. Lilian Ottosson, vice 

ordförande 19952000. Förrättningsarvode. 

■ agneta Lindblom Hulthén, 

ordförande, 20002111. Heltidsarvoderad. 

arne könig, vice ordförande 

20002111. Heltidsarvoderad 

från 2002. 

* Förrättningsarvodets storlek bestäms av 

kongressen och är en timersättning. 

Om Arne König utför uppdrag 

i Internationella journalistfederationen 

å Journalistförbundets 

vägnar – vilket ännu inte är klart 

– räknas hans lön av från avgångsvederlaget. 

Håkan LindqviSt 

Gert Lundstedt 

frilans 

– Frilansarna verkar bortglömda i 

klubbarbetet. Men vi har så mycket 

gemensamt. Oavsett anställningsform 

är vi alla journalister. Vi bör 

arbeta tillsammans för att förbättra 

journalisternas situation. 


Fråga Förbundet 

■ Här kan du ställa fackliga frågor till Journalistförbundets 

experter. Ett urval av frågorna publiceras 

här eller på Journalisten.se. Mejla frågan till: 

fragaforbundet@journalisten.se. 

? Jag jobbar helg enligt schema och nu har 

min chef sagt att jag måste jobba helgen 

före min semester, måste jag verkligen göra 

det?/Undrande 

! Enligt semesterlagen har alla rätt att vara lediga 

minst fyra veckor under juni, juli och 

augusti, den så kallade huvudsemestern. Den 

som jobbar lördagar eller söndagar har rätt att 

även vara ledig veckosluten omedelbart före och 

omedelbart efter ledigheten, om denna är minst 

19 dagar lång. Om ledigheten omfattar max 18 dagar 

har man rätt att vara ledig ett av veckosluten 

före eller efter ledigheten. 

I kollektivavtalen på dagspress- och etermedieområdet 

finns en regel om kransdagsersättning, 

som tillkommit för att ett arbetsskift inte ska behöva 

brytas mitt i. Regeln innebär att den som 

omfattas av dessa kollektivavtal måste fullfölja 

sitt arbetsskift om det sträcker sig över till lördagen 

före semestern eller påbörjas söndagen efter 

semestern. En extra ersättning, kransdagsersättning, 

utgår i dessa fall. 

? Min arbetsgivare säger att jag måste ta ut 

hela detta års semesterdagar innan jag 

kan ta ut några av mina sparade semesterdagar. 

Stämmer det?/Maria 

! Sparade semesterdagar ska enligt semesterlagen 

läggas ut inom fem år från utgången 

av det semesterår då de intjänades. Man kan alltså 

inte spara semesterdagar i mer än fem år. Lagen 

säger även att den som vill få ut minst fem sparade 

semesterdagar har rätt att få dessa dagar och 

hela det innestående semesterårets dagar utlagda 

i en följd. Man kan alltså ta ut tio veckors sammanhängande 

semester vart sjätte åt om man 

sparar fem dagar om året i fem år. Man har rätt att 

ta ut sparad semester med två månaders varsel. 

Man kan dock inte både ta ut sparad semester och 

spara semester samma år. Alltså stämmer det i 

princip att man måste ta ut hela årets semester 

innan man kan ta av den sparade. 

? Jag är mammaledig och har för mig att 

mitt fackförbund ska betala min pensionspremie 

då – stämmer det och hur funkar 

det i så fall?/Linda 

! Reglerna för vad som gäller för pensionsinbetalning 

vid föräldraledighet ser lite olika 

ut beroende på om du är född före eller efter 1979. 

Är du född 1979 eller senare tillhör du ITP1 och 

då betalas premierna in via den så kallade premiebefrielseförsäkringen 

(dock i max 13 månader). 

Detta sker automatiskt, ingen ansökan behöver 

göras. Är du född före 1979 så tillhör du ITP2 och 

då betalar arbetsgivaren in din premie som vanligt 

under din föräldraledighet (dock i max 11 månader). 

Skulle det visa sig att arbetsgivaren inte 

har skött denna inbetalning så ska detta kompenseras. 

Du kan själv ringa PP Pension eller Alecta 

och kontrollera att din arbetsgivare sköter dina 

pensionsinbetalningar. 


ild 

Det oväntade, vardagliga, som berättar någonting 

om oss och våra kulturmiljöer och om landskapet. 

Det sökte de tre upphovsmännen till utställningen 

Förbisett, som pågår på Kulturen i Lund till den 28 

augusti. 


TExT qia rindevall 

Sett i farten 

Niklas Ingmarsson, antikvarie 

och etnolog på Kulturen i Lund, 

och kulturanalytikern Robert 

Willim, Lunds universitet, ville 

skildra vardagen i bild på ett 

nytt sätt och visa på sådant som 

normalt inte uppmärksammas – 

just för att det är så vardagligt. 

De sökte efter bilder som inte 

skulle platsa i någon vanlig guidebok 

över det som är sevärt och 

som finns att upptäcka i Sverige. 

Tillsammans med fotografen 

Martin Magntorn reste de runt 

och letade platser och företeelser 

som de kunde associera och diskutera 

kring, i ett etnologiskt och 

kulturanalytiskt perspektiv. 

– Vi sökte bland annat efter 

flyktiga ögonblicksbilder och linjer 

i landskapet, berättar Robert 

Willim. Ser man sig omkring 

kan man till exempel hitta mönster 

som återkommer hela tiden. 

För Martin Magntorn var samarbetet 

med de två forskarna 

frustrerande i början. 

– Uppdraget kändes något 

oklart, vi skulle hitta något som 

vi inte visste vad det var. Vi hade 

ett mål när vi åkte ut och ibland 

kom vi fram dit vi skulle, ibland 

fastnade vi på vägen någonstans. 

Först efter en tid började jag upptäcka 

sammanhangen och blev 

mer och mer självgående. 

Martin Magntorn berättar om 

en bilresa han gjorde med familjen 

till Italien medan projektet 

pågick. 

Jag upplevde 

helt 

andra saker 

än vad jag 

brukar göra 

och såg 

vägskyltar 

och dikesrenar 

på ett 

sätt jag aldrigreflekterat 

över 

tidigare.” 

Martin Magntorn 

foto Åsa Kristensson 

– Jag upplevde helt andra saker 

än vad jag brukar göra och 

såg vägskyltar och dikesrenar på 

ett sätt jag aldrig reflekterat över 

tidigare. 

Martin Magntorn hade med sig 

kameran hela tiden under projektets 

gång, ögonblicken försvann 

snabbt. 

– När jag gick till garaget där 

jag hade min bil såg jag speglingar 

av andra hus i ett av fönstren. 

Men bilden förändrades hela tiden, 

beroende på vilken tidpunkt 

jag gick förbi. Jag blev som besatt 

av hela projektet och fotograferade 

hela tiden. 

De kulturstudier som Niklas 

Ingmarsson och Robert Willim 

genomförde i projektet kommer 

att leva vidare. Robert Willim 

räknar med att han ska kunna 

använda dem i kommande forskning 

och undervisning. 

Martin Magntorn har gått vidare 

med ett annat projekt som 

har vissa beröringspunkter med 

Förbisett. 

– Jag har fått ett arbetsstipendium 

från Författarnas stipendiefond 

och har börjat 

fotografera porträtt med storformatskamera. 

Det ska handla 

om människor som jag möter 

varje dag; brevbäraren, någon 

granne, förskolefröken. Projekten 

liknar varandra fast det nu 

handlar om människor. Jag hoppas 

det kan bli till en utställning 

någon gång. 

QIA RINDEVALL 

Foto Martin Magntorn 

S:t Knut, Malmö. Martin Magntorn tittade ut genom fönstret och såg luftskeppet som

gled förbi. En ögonblicksbild – en stund senare hade den blå farkosten passerat och var borta. 


Bild 

”Niklas Ingmarsson hade sett bilarna på vägen hem och vi bestämde att vi skulle ses vid dem på kvällen. Kraftigt ljus från en fotbollsplan i närheten lyste upp fordonen”, 

berättar Martin Magntorn. 

Väg 113. Vem har inte kört bil efter ett timmersläp? Direkt och grafisk enkel, 

tycker Martin Magntorn om bilden. 


Sjöbodarna. Linjer i landskapet var en av de företeelser som de två forskarna 

Niklas Ingmarsson och Robert Willim letade efter under resorna. 

Foto martin magntorn

små annonser 

25 ord för bara 350 kronor! 

Best av småannons görs en vecka innan publicering till: 

annons@journalisten.se skriv annonstexten (25 ord för 350 kr) samt faktureringsadressen. 

Gäller endast för privatpersoner och frilansgrupper. Journalisten 

förmedlar inga svar. 

FRILANSPLATS LEDIG 

i Apelsinlunden, Stockholm, 

södermalm. Trevliga kollegor, 

kaffe och skrivare ingår i de 

2 000 kronor som platsen kostar 

per månad. Kontakt: 

ami.hedenborg@gmail.com 

eller 0709-32 92 49. 

Småannonser till nästa nummer 

bokas senast 9 augusti 2011 via 

mejl till: annons@journalisten.se. 

Nästa nummer av Journalisten 

utkommer 18 augusti 2011. 

Vårt uppdrag är att hjälpa dig i mediebranschen till en bra 

pension och ett tryggare yrkesliv. Allt överskott går tillbaka 

till dig som sparar hos oss, inte till några aktieägare. Alla 

inom media kan spara i PP Pension. 

pppension.se, 020-29 90 50 

kundcenter@pppension.se 

Barometern-OT söker 

Driven redigerare 

Vi söker dig som brinner för redigering och layout, 

men som också kan skriva under tidspress. 

Erfarenhet av webb är ett plus. 

Journalistutbildning är ett krav, liksom goda 

kunskaper i Indesign. Det är en fördel om du jobbat 

i Newspilot. Redigeringstjänsten, ett vikariat på sex 

månader med möjlighet till förlängning, tillträdes 

1 september. 

Reporter till nöje/kultur 

Vi söker nu dig som vill arbeta med nyheter och 

reportage inom nöjes/kulturvärlden. Vikariatet 

gäller från 1 september till årsskiftet, men med 

god chans till förlängning. 

Frågor om jobben besvaras av: 

Anders Enström, redaktionschef, 0480-591 26 

Ronnie Stjärnljus, personalchef 0480-591 14 

Facklig företrädare, Anders Blank 0480-592 28 

FRILANSPLATS LEDIG 

att hyra på Blå Kontoret, Drottninggatan 

83 i Stockholm. 

Kontorslandskap. Månadshyra 

3 192 kronor + moms. Bredband, 

skrivare, städning och 

kaffe ingår. 18 Arbetskamrater. 

Kontakta Bengt Rolfer, 0705- 

44 48 22, rolfer@swipnet.se 

eller Anna-Karin Sandström, 

0709- 72 92 17, 

sandstromak@gmail.com 

TÄNKER DU PÅ 

DÅRRADER OCH 

KNÄCK 

ÄR DU VÄLKOMMEN 

TILL OSS 

Senast 

1 juli! 

Din ansökan med arbetsprover och CV vill vi ha snarast möjligt, 

men senast 2011-07-01 . 

Ansökan via e-post till: anders.enstrom@barometern.se 

BITR. LAYOUTCHEF 

Sveriges största veckotidning söker en erfaren och kreativ 

layoutare. Vi söker dig med tidigare arbetsledarerfarenhet och 

med bakgrund från magasin eller veckopress. Vår redaktion 

ligger i Helsingborg där Aller media har sitt huvudkontor. 

Läs mer om tjänsten och ansök senast 22 juli på 

jobb.allermedia.se 

VECKANS AFFÄRER är ett veckomagasin inom Bonnier Tidskrifter med en upplaga på cirka 25 000 

exemplar och en räckvidd på knappt 90 000 läsare. På redaktionen arbetar cirka 20 medarbetare. 

Nyhetsgrafiker till Veckans Affärer 

VI SÖKER EN DRIVEN NYHETSGRAFIKER. Du ska vara kreativ, noggrann 

och formsäker samt intresserad av näringslivs journalistik. Du bör också 

klara av att göra sidlayout. Arbetet ger stor kreativ frihet med utrymme 

för egna idéer och initiativ. 

På VA arbetar ett väl sammansvetsat gäng som gillar ett högt tempo och 

som också vill ge det extra i form av fördjupning, bakgrund och analys. 

Som nyhetsgrafiker och layoutare på V A jobbar man nära reportrar och 

redaktörer för att tillsammans göra Sveriges ledande affärstidning. Ett 

absolut krav är mycket goda kunskaper i Illustrator, Indesign och Photoshop. 

För mer information kontakta gärna Anna Körnung, chefredaktör Veckans Affärer, tel 070-736 51 57 

Journalistklubbens ordförande 

på Bonnier Tidskrifter är Krister Berntsson 

tel. 08-736 54 78. 

Välkommen med din ansökan senast den 

1 juli 2011 på mail till anna.kornung@va.se 

Boverket söker 

webbredaktör och grafisk 

formgivare/webbdesigner 

Ansök senast den 30 juni 2011. Läs mer om tjänsterna på 

www.boverket.se/sokajobb 

Boverket är den nationella myndigheten för frågor om byggd 

miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk 

planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för 

boendefrågor. Vi är 200 anställda och finns i Karlskrona. 

Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona 

Besök: Drottninggatan 18 

Telefon: 0455-35 30 00. Webbplats: www.boverket.se 

DEsKTOp I bORås sÖKER 

FORMGIVARE/REDAKTÖR 

läs mer på www.desktop.se 


metod&etik 

Så gjorde jag 

Per Wikström, reporter på Ekonomiekot, 

prövade på att tigga 

under några timmar för att undersöka 

om det är lönsamt. 

”Det kändes 

förnedrande” 

Folk blir upprörda och berörda 

av tiggeri. Men eftersom 

jag jobbar som ekonomireporter 

ställde jag mig frågan 

hur ekonomin ser ut för tiggare. Peter 

Enell, polisinspektör som bevakar 

tiggare i Stockholms län, berättade 

att tiggare tjänar omkring 800 

kronor om dagen, 80 kronor i timmen. 

Jag tyckte att det lät mycket. Jag 

beslutade mig för att pröva på hur lätt 

det är att tigga ihop pengar. Som journalist 

skildrar man ofta det som sker 

från ovan. 

Under flera dagar lät jag skägget 

växa, plockade fram några extra lager 

gamla kläder än vad vädret krävde 

och en axelväska. Jag hade med 

mig en bandspelare och satte fast en 

mygga på jackan. Sedan gjorde jag en 

pappskylt som jag smutsade ner och 

skrev ’En slant till mat’ och satte mig 

Att skriva om jämställdhetsfrågor innebär 

nästan alltid att en snubbe som jag får 

lära sig vad det innebär att vara kvinnlig 

tidningskrönikör. Hatmejlen väller in.” 

frågan 

Ska du åka till 

Almedalen? 

■ Sedan 1968 drar 

politiker och medier 

till Almedalen i 

Visby på Gotland första 

veckan i juli. Så 

även i år. 

enkät: 

PJ, HLU, HL, HG 

Mats Pettersson 

nyhetschef, 

Gotlands Tidningar 

– Vi bevakar självklartAlmedalsveckan. 

Vi låter TT ta 

hand om partiledarnas 

tal och fokuserar 

på att göra lokala 

vinklar runt Almedalen 

som berör våra 

läsare. Det är mera 

värt än att lägga krut 

på partiledartalen. 


Per Wikström lät skägget växa och tog på sig några extra lager gamla kläder, 

för att undersöka om det går att få ihop 80 kronor i timme som tiggare. 

vid centralen i Stockholm. En bit bort 

satt en rumänsk dragspelare. Under 

en halvtimme fick ingen av oss några 

pengar. Dragspelaren förklarade att 

det är bad business med två tiggare 

på samma ställe. Jag flyttade mig då 

till Systembolagets entré där jag faktiskt 

fick några kronor, men det var 

långt ifrån 80 kronor i timmen. 

Jag beslutade mig för att gå ner 

i tunnelbanan och skramla pengar 

med en begagnad McDonaldsmugg. 

Det var bara snälla gamla 

tanter som gav mig pengar. Efter tre 

vagnar och sex minuter har jag fått 

ihop 13 kronor. 

Jag var inte beredd på att det skulle 

kännas så förnedrande att tigga 

Emil Arvidson, som skrivit en artikel om att det finns så få kvinnliga diskjockeys i Stockholm. (City, 16 juni) 

Katarina Helmerson 

inrikespolitisk reporter, 

Ekot 

– Jag ska framför 

allt rapportera 

om de politiska utspelen, 

men hoppas 

också lära mig 

mycket och få nya 

uppslag av att vara 

på ett ställe där så 

många människor är 

samlade. Men vem 

vet, jag kanske blir 

helt desillusionerad. 

Paulina Neuding 

chefredaktör, 

Magasinet Neo 

om pengar. I tunnelbanan tittade 

folk bort, de såg mig inte. Det kändes 

också ruttet att lura av de snälla 

gamla tanterna pengar, även om det 

inte var några större belopp. Mina 

hoptiggda slantar gav jag till en tiggare 

som slagit sig ner vid entrén till 

en privatteater. 

När min kollega Benjamin Thorén 

skulle ta en bild av mig till Sveriges 

Radios hemsida, då jag sitter utanför 

Systembolaget på Karlavägen, 

gick det förbi en man och gav mig en 

peng. Man behöver tydligen inte klä 

ut sig, utan det räcker med en speciell 

kroppsställning så förstår folk att 

man tigger.” 

Berättat för Pär jansson 

– Ja, jag ska delta i 

en debatt om nationell 

identitet som 

Fores anordnar. Sedan 

ska jag vara där 

som alla andra och 

hålla ögon och öron 

öppna för vad som 

sägs och vad som 

händer. 

Peter Wolodarski 

ledarskribent, 

Dagens Nyheter 

– Jag vet fortfarande 

inte, jag har beredskap 

för att bryta 

semestern och åka. 

Två ledarskribenter 

från DN är garanterat 

där hela veckan. 

foto Benjamin thorén/sr 

webbkrönikan 

Låt läsarna 

betala för 

journalistiken 

Vem ska betala för journalistiken? 

Det är en av 

branschens hetaste frågor 

just nu. Ett svar kan 

vara crowdfunding. 

Crowdfunding innebär 

att läsarna betalar, men via riktade 

donationer i stället för prenumerationer. 

Genom att sponsra utvalda projekt 

kan läsarna aktivt välja vilka grävjobb 

och vilken journalist de vill vara 

med och betala för. En som testat är 

journalisten Andreas Ekström, som 

crowdfundade sin bok Google-koden. 

Det finns flera webbtjänster som gör 

det enklare att jaga sponsorer till sin 

journalistik. Ett exempel är nya svenska 

sajten Funded By Me. Där kan man 

beskriva sitt projekt och samla in pengar, 

mot att sajten tar 6 procent av sponsorintäkterna. 

En annan typ av crowdfunding är 

Flattr, där privatpersoner kan lämna 

mikrodonationer till bloggare. Vem 

som helst kan lägga upp en knapp på 

sin sajt och be om bidrag. Här handlar 

det som regel om ytterst små summor, 

och man behöver komma upp i en rejäl 

skara ”flattrare” för att summan ska 

växa. Sajten har tyvärr inte fått något 

större genomslag i Sverige. 

Ännu en tjänst för crowdfunding är 

Spot.us, som är skräddarsydd för att 

finansiera just journalistik. Där kan 

man lägga upp artikelidéer och söka finansiering 

för att genomföra jobbet. 

I skrivande stund samlar en amerikansk 

miljöjournalist in pengar på 

Spot.us för att undersöka den svenska 

skogsindustrin. Han siktar på att få in 

3 500 dollar, omkring 22 000 kronor, 

och ser ut att vara på god väg. 

Kanske är den svenska marknaden 

för liten för att finansiera någon större 

mängd grävjobb på detta sätt. Men 

om man träffar rätt i sitt ämnesval och 

klarar att sprida budskapet i sociala 

medier bör det vara möjligt att lyckas. 

Når man ut till en internationell publik 

ökar förstås chanserna. 

Och skulle man misslyckas har 

man i alla fall inte förlorat någonting 

– utom möjligen en 

gnutta hopp om hur 

grävande journalistik 

kan finansieras i 

en magrande mediebransch. 

Länkar: 

fundedbyme.com 

flattr.com 

spot.us 

Lisa bjerre 

frilansjournalist

Ger du ut en bok i år? 

Var med oss på Bokmässan. 

I år vill vi upprepa fjolårets succé med presentation av medlemmars böcker på bokmässan. Ett 

50-tal böcker ställdes då ut i vår monter och dryga 20-talet författare intervjuades personligen 

på vår scen. 

Ger du ut en bok under 2011 så mejla en intresseanmälan snarast till vår projektledare 

Pär Trehörning pt@sjf.se. Beskriv innehållet i boken och berätta även om du är intresserad av att 

bli intervjuad av oss på vår scen i montern. Vi kommer inte att kunna intervjua alla utan gör ett 

urval som vi tror kan bli en representativ mix och som visar på den enorma bredd som medlemmarnas 

böcker spänner över. 

Alla böcker kommer att ställas ut i vår bokhylla under de fyra dagar, 22-25 september, som 

mässan varar. Och naturligtvis är alla genrer välkomna. 

Journalistförbundets kontaktperson på bokmässan är Pär Trehörning. Tel: 08-613 75 82, e-post: 

pt@sjf.se 

Läs mer på www.sjf.se 

Journalisten, Seniorjournalisterna och 

Svensk Presshistorisk förening inbjuder dig att 

Alla seniorjournalister i Sverige inbjudes att skriftligt och/eller i 

bild berätta om ett speciellt tillfälle från sin aktiva tid i yrket. Det 

kan vara roligt, spännande, intressant eller ovanligt. Helt enkelt 

något som skildrar journalistlivets glädjeämnen och vedermödor. 

Avsikten är att skildringarna tillsammans ska ge en bild av de 

senaste 40 till 70 årens journalistiska arbete. 

Alla skildringar kommer att överlämnas till Presshistoriska 

arkivet. Dessutom kommer alla som skickat in en seriös skildring 

att belönas med bokverket Svensk Presshistoria i 4 band. (Vi har 

400 exemplar.) 

Några av bidragen kommer att publiceras i Journalisten och då 

utgår förstås ersättning. 

Blir det möjligt ska också en samlingsbok ges ut och då utgår 

särskild symbolisk ersättning för de medverkande i denna. 

Skildringen bör vara högst 8 000 nerslag, bildbidrag välkomnas. 

Vinsten för alla med det här projektet är att den här tidens 

berätta din historia 

journalistiska arbete blir dokumenterat och ger alla en bättre 

bild av detta yrkesliv. 

Jury för boken är representanter för Journalisten, Seniorjournalisterna 

och Svensk Presshistorisk förening. 

Bidragen ska sändas till: qr@journalisten.se eller Historien, Journalisten, 

Box 1116, 111 81 Stockholm, senast den 31 augusti 

2011. 

Lämnar du in bidraget i receptionen hos Journalistförbundet, 

Vasagatan 50 i Stockholm, får du bokverket direkt i din hand. 

Vill du ha bokverket hemskickat till dig måste du betala portot. 

Information om projektet kan fås av 

Seniorjournalisten: Östen Johansson 070-692 62 00 eller 

Svensk Presshistorisk förening: Lars Åke Engblom 0708-7962 79. 

Svensk Presshistorisk förening 


METOD & ETIk 

krönIka 

Lite konsekvens om man får be 

I 

sin ambition att krossa 

det folkliga upproret och 

behålla diktaturen försöker 

den syriska regimen 

göra vad som inte längre 

borde vara möjligt: blockera 

informationsflödet. 

Sedan oroligheterna bröt ut i arabvärlden 

för snart ett halvår sedan 

har det kommit dussintals rapporter 

om övergrepp mot journalister, 

bloggare och andra dissidenter i Syrien. 

Utländska journalister släpps 

inte in och civilpersoner som flyr 

undan oroligheterna muddras av 

säkerhetstjänsten som söker efter 

mobiltelefoner, kameror och minneskort. 

En person som flytt från Jisr 

al-Shughour berättade att han 

gömt ett minneskort med bilder. 

Militären hittade kortet och utsatte 

honom för svår tortyr i 24 timmar. 

Därefter släpptes han med budskapet 

att hålla tyst om vad han varit 

med om. 

I andra liknande uppror har just 

informationsflödet varit avgörande 

för demonstranternas kampvilja 

och förmåga att hålla liv i upproret. 

I Iran försökte regimen bromsa 

hastigheten på internet, utan att för 

den skull strypa all information. I 

Burma var det likadant. De försökte, 

men demokratiaktivisterna hittade 

kryphål. 

I Syrien har det i skrivande stund 

inte synts några sådana bakvägar för 

information. Det är tyst. Omvärlden 

vet inte vad som händer. 

Mot den bakgrunden kan jag bara 

höja beundrande på mina buskiga 

ögonbryn när jag läser om Obamas 

senaste plan. Presidenten har 


”sedan oroligheterna 

bröt ut i arabvärlden 

för snart ett halvår 

sedan har det kommit 

dussintals rapporter 

om övergrepp mot 

journalister...” 

jESpER 

BEngTSSon 

Frilansskribent, 

författare och ordförande 

för Reportrar 

utan gränser 

Enbart på webben: Kjell Häglund 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 

Journalisten.se 

Journalistens 

krönikörer 

Jesper Bengtsson 

Dilsa Demirbag-Sten 

Andreas Ekström 

Ulrika Knutson 

beordrat sina säkerhetstjänster att 

utveckla nya möjligheter att ge internet 

till befolkningarna i slutna 

länder. 

New York Times berättar att 

en liten grupp svettiga hackertyper 

sitter i en sunkig lägenhet i 

Washington och utvecklar en apparat 

stor som en portfölj som ska 

koppla upp en flera kvadratkilometer 

stor yta mot det globala internet. 

Det hade fungerat i Syrien. En 

enda amerikansk agent hade kunnat 

göra hela skillnaden. Väskan 

skulle vara extremt svår att spåra. I 

andra liknande projekt används beprövad 

arméteknik parallellt med 

metoder som tagits fram i den globala 

hackerkulturen. 

Det är lysande. Det kan driva på 

den demokratiska utvecklingen i 

flera av världens stängda länder. 

Men vänta nu! ”Hold your horses”, 

som presidenten skulle sagt. 

Finns det inte en hake här? 

USA använder alltså hackerteknik 

(jag upprepar – hackerteknik) för att 

ge ett fritt internet åt förtryckta befolkningar. 

Samtidigt sitter den före 

detta soldaten Bradely Manning i 

fängelse, åtalad på 22 punkter för att 

ha läckt information om amerikanska 

krigsövergrepp till Wikileaks. 

Han riskerar livstidsstraff. 

Samma USA som nu utvecklar internet 

åt de förtryckta arbetar också 

för att ge sina egna säkerhetstjänster 

ökade möjligheter att scanna av 

internet, läsa människors e-post 

och på andra sätt göra intrång i den 

personliga integriteten. Flera sådana 

förslag lades fram för den amerikanska 

kongressen förra året. 

Åtgärder som James Dempsey 

vid Center for Democracy and 

Technology kallat för ”ett hot mot 

de fundamentala elementen i internetrevolutionen.” 

Jag säger inte att Obama ska 

stänga ned sina projekt för ett fritt 

internet i länder som Iran, Syrien 

eller Burma. Det är utmärkt. Fantastiskt 

till och med. 

Men lite konsekvens vore inte heller 

så dumt. 

illustration catharina nygård holgersson 

näTkOMMEnTarEr 

Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se 

Journalisten, 07/2011 

”Hur tillfredsställande är det att höra 

TV4s reporter säga att monarken är i 

bild, utan att tittarna får se vad bilden föreställer? 

Skall reporterns försäkran att 

han ser monarken smälla lika högt som 

fakta?” 

Ulrika Knutsson i Journalisten 

Lasse Lundeberg | 8 juni 

n Som nätkommentator kan jag lugna alla 

mina trogna läsare: Jag vet inte ett dugg mer 

än jag skriver. 

Sten Rigedahl | 10 juni 

n Frågan som ställs borde väl hellre vara. 

Vad krävs för att journalister av Expressen/ 

TV4 typ ska avgå och den frågan bör publicistklubbens 

ordförande klara!? 

Martin Hedén | 10 juni 

n Krönikan börjar med två frågor och slutar 

med en. Sammantaget räknar jag till nio frågetecken 

på ett tämligen begränsat utrymme. 

Krönikan ansluter därmed i formen till 

den framväxande journalistik som inte anser 

det vara viktigt att kunna göra påståenden 

utan i praktiken nöjer sig med att misstänkliggöra 

genom ifrågasättanden. En lättfinansierad 

journalistik. 

Till innehållet handlar krönikan om hur 

en medborgare/ämbetsman skandaliseras 

på oklara grunder av medierna. Är man 

ute i sådana ämnen (och kanske istället vill 

misstänkliggöra medierna) bör man utrycka 

sig mindre krokigt, anser jag. [...] Kan man 

få fortsatt jobb utan en massa garderingar? 

Det vet jag ingenting om. Det är möjligt att 

själva frågetecknandet vilar på en tyst överenskommelse 

mellan skribent och medium... 


”Varför ska man vara rädd för Lena 

Adelsohn-Liljeroth? Varför ska man vara 

rädd för en kulturminister som faktiskt 

har åsikter om det kulturklimat som hon 

verkar i, tillsammans med oss? Varför 

ska man rädas en fri, öppen diskussion 

där olika åsikter bryts mot varann?” 

Andreas Ekström på Journalisten.se 

Bengt Eriksson | 14 juni 

n Men hur många är det som säger att hon 

i n t e ska få uttala sig? De gånger – och det 

börjar bli några nu – som t ex jag kritiserat 

(o)kulturministern så är det inte för att hon 

pratar utan för det hon faktiskt säger. För de 

åsikter hon uttryckt om kultur och de människor 

som arbetar med olika sorters kultur.

Träffa Journalistförbundet i 

Almedalen 2011! 

Journalistförbundet kommer att vara på plats i Visby under Almedalsveckan 3-9 juli och rapportera 

dagligen från seminarier och möten på www.sjf.se. 

Ta chansen att träffa förbundets nya ordförande Jonas Nordling, vice ordförande Ulrica Widsell och 

personal från kansliet. 

Missa inte seminariet ”Jag skulle vilja jobba med nå’t inom media – en framtid i mångfald eller i 

otrygghet?” där Jonas Nordling kommer att delta i paneldebatten. Det hålls onsdag 6 juli klockan 

15.00-16.30 på Hästgatan 12 i Visby. 

För mer information om Journalistförbundets närvaro i Almedalen 2011, kontakta Peter Skyhag på 

ps@sjf.se eller 070-513 75 07. 

Läs mer på www.sjf.se 

GLAD SOMMAR 

önskar 

alla sina läsare och annonsörer 

Följ nyheterna på Journalisten.se 

Papperstidningen återkommer 18 augusti 


på jobbet 

Hämmande kommentarer är 

bannlysta på tidningen Fokus 

redaktionsmöten. Högt i tak 

är honnörsord. Ett måste på 

en redaktion som vill fördjupa 

och hitta nya vinklar på nyheterna. 

– Kungen, kungen, kungen! 

Det skanderas i ett rum två trappor 

upp i centrala Stockholm, 

en soltung eftermiddag i slutet 

av maj. Gänget som ropar 

är i 30-årsåldern, flertalet med 

mörkbågade glasögon och ljus 

skjorta, några med slips. Nej, vi 

befinner oss inte hos en underavdelning 

till Rojalistiska föreningen, 

utan på nyhetsmagasinet 

Fokus redaktion. Klappmöte pågår. 

Prisbelönte politikredaktören 

Torbjörn Nilsson anför och 

pekar på sidorna på väggen bakom: 

är den här ingressen skarp 

nog? Vad vill vi säga med den där 

rubriken? Vilka synonymer finns 

till internet? 

– Infrastruktur – bra, det tycker 

jag om! 

Förslag boxas fram och tillba- 


ka, tempot är högt och åsikterna 

går gärna isär. Enigheten är dock 

stor om att storyn om monarkens 

mediekonvulsioner – som reportern 

Johan Anderberg kämpar 

med under mötets gång – ska bli 

veckans etta, och det färdiga omslaget 

om elbilar slängas ut. Rubriken 

är knepigare. ”Sanning eller 

konsekvens”? ”Var det allt?”? 

”Oklart, ers majestät”? 

Redaktör Anders Billing avfärdar 

i varje fall ”Kung i grumliga 

vatten”: 

– Det är ju otroligt neggigt. Vi 

får inte glömma att det fortfarande 

mest är fluff som är presenterat 

i den här affären. Vi har att 

göra med två böcker med oklar 

anklagelsegrund. 

Några vändor till, sedan konstaterar 

veckoredaktör Nilsson 

att ”vägs ände i plenum” nog har 

nåtts. Redigerarna kavlar upp ärmarna 

för det sista, och tre timmar 

senare börjar tidningen 

skickas till tryck. 

Fokus redaktion har vuxit sedan 

starten 2005, men är fortfarande 

■ Har du tips på någon arbetsplats vi borde besöka? 

Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se 

Klappmöte inför tidningslämning. Åsikterna är många och går ibland isär. Veckoredaktören, den här veckan Torbjörn Nilsson, har alltid sista ordet. 

Fakta i fokus på Fokus 

liten nog för att på riktigt kunna 

göra tidning tillsammans, från 

idéstadium till produktion. Alla 

tolv anställda deltar i nästan alla 

möten, diskussionen är öppen i 

stort som smått och hämmande 

kommentarer portförbjudna. 

Högt i tak är en uttalad målsättning 

– som verkar ha nåtts. När 

Anders Billing förra året kom till 

Fokus från Affärsvärlden blev 

han närmast chockad av den genomdemokratiskaredaktionskulturen, 

och jämförde skämtsamt 

klappmötena med spanska 

inkvisitionen. 

Sedan dess har han vant sig 

och ser bara fördelar. Fokus sätt 

att arbeta präglas fortfarande av 

den nybyggaranda som rådde när 

chefredaktör Martin Ahlquist tillsammans 

med Karin Pettersson 

och Martin Ådahl – som båda försvunnit 

åt var sitt politiskt håll – 

med egenraggat kapital startade 

tidningen senhösten 2005. Tidningen 

har de senaste åren ökat 

i både upplaga och räckvidd men 

går ännu inte med vinst, trots god 

annonsinströmning. 

För mig 

är det här 

ett drömjobb. 

Jag 

får skriva 

om precis 

vad som 

helst...” 

Claes Lönegård 

– Det är ganska unikt med en 

tidning som är ett egenföretag. 

Fokus är mångas baby – flera av 

reportrarna har funnits med sedan 

starten. Den allmänna underdogkulturen 

av ”Vi ska visa 

de jävlarna att det funkar” finns 

kvar, det är jättebra, säger Anders 

Billing. 

Det är en ung redaktion som 

trängs i den gamla lägenheten på 

Wallingatan där Fokus huserar. 

Martin Ahlquist med kolleger har 

medvetet valt att rekrytera reportrar 

som inte hunnit bli utpräglade 

dagstidningsjournalister. På 

så vis ska de ha lättare att skriva 

berättande nyhetsjournalistik. 

En av dem är Claes Lönegård, 

som började på Fokus som 

25-åring innan han ens hunnit 

gå ut JMK. I oktober 2010 utsågs 

han till Årets genombrott av Sveriges 

Tidskrifter och fyllde därmed 

på Fokus rätt långa lista över 

tilldelade branschpriser. Ett drygt 

halvår senare sitter han i Fokus 

långsmala kök och berättar om 

sitt jobb. Det har hunnit bli da- 

Foto tomas ohlsson

Fokuserat. Redaktionen tänker kollektivt kring sidorna som ska bli nästa nummer. Hur låter den där ingressen 

egentligen? 

gen efter pressläggning, så han 

har tid, ska bara inspirationssurfa 

på sajter som The Economist 

och The New Yorker före redaktionsmötet 

som snart drar igång 

nästa veckas produktion. 

– För mig är det här ett drömjobb. 

Jag får skriva om precis vad 

som helst – om det som är mest 

intressant i hela världen att skriva 

om just nu. Och det finns både 

tid och utrymme. Behövs tio sidor 

och 40 000 tecken kan man 

få det, säger han. 

Claes Lönegård skriver mycket 

om politik, inte sällan tillsammans 

med Torbjörn Nilsson. Som 

mest har han kunnat lägga 5-6 

veckor på ett reportage, till exempel 

när han gjorde ett personporträtt 

på Anders Borg. 

– När jag är ute och följer politikerna 

på möten och presskonferenser 

märker jag att andra reportrar 

snabbt måste därifrån 

och skriva ihop något. Jag kan 

stå i bakgrunden och iaktta, det 

är lyxigt. 

Men tempot varierar. Fokus 

har blivit snabbare på bollarna 

och lyfter oftare ut saker och skriver 

nytt. Även om bara en reporter 

sätts på utmaningen att hitta 

en ny ingång till stora nyhetshändelser 

som redan tröskats runt i 

medierna några dygn så påverkas 

alla indirekt, till exempel genom 

tidigare lämning av övriga texter. 

Arbetsveckorna blir ofta långa – å 

andra sidan har redaktionen lång 

sommarsemester med sju veckors 

uppehåll i utgivningen. 

Claes Lönegårds och Fokus 

politikbevakning handlar mycket 

om att ringa runt och ha goda 

kontakter i partierna. 30 samtal 

kan i texten bli till ett pratminus – 

eller inget alls. Ofta redovisar tidningen 

hur många källor en text 

bygger på. 

– Fokus varumärke hjälper för 

att få folk att prata. Många vet vad 

vi är och vad vi gör, säger Claes 

Lönegård. 

Om det omfattande faktainsamlandet 

är ena benet i hans 

jobb är berättandet det andra, 

stadigare. Fokus satsar hårt på 

det berättande reportaget, som 

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

Det är ju otroligt neggigt. Vi får inte glömma att 

det fortfarande mest är fluff som är presenterat 

i den här affären. Vi har att göra med två böcker med 

oklar anklagelsegrund.” 

Redaktören Anders Billing om rubrikförslaget ”Kung i grumliga vatten” till förstasidan, 

som till slut dumpades för rubriken ”Sanning eller konsekvens”. 

fakta 

Fokus 

■ Upplaga: 

34 000 (TS 

andra halvåret 

2010) 

■ Räckvidd: 

65 000 läsare 

(Orvesto 

2011:1) 

■ Grundad: 

2005 av Martin 

Ahlquist, 

VD Lars Grafström, 

Karin 

Pettersson 

och Martin 

Ådahl. 

tillsammans med fördjupning 

och nya, otippade, vinklar är tidningens 

starkaste kort i konkurrensen 

om läsarna. 

”Dagstidningar rapporterar, nyhetsmagasin 

berättar”, formulerar 

Martin Ahlquist det. Man ska 

kunna riva ut en text ur tidningen 

och känna igen den som en Fokustext, 

hoppas han. 

Och många känner nog igen i 

alla fall en Torbjörn Nilsson-text. 

Fokus politikredaktör har mejslat 

ut en alldeles egen reportageprosa, 

och uppmärksammades tidigt 

för sitt sätt att skriva sceniskt och 

detaljerat utan att ha varit på plats. 

Om någon noterat att även resten 

av Fokusgänget börjat skriva allt 

mer berättande kan det bero på 

att Torbjörn Nilsson har hållit i 

en skrivarskola på redaktionen, 

med exempel som sträckte sig 

från Homeros Iliaden till Hollywoodfilm. 

Martin Ahlquist ser dock ingen 

risk för att Fokus reportrar 

börjar skriva för lika – att alla blir 

Torbjörn Nilsson. 

Martin Ahlquist är ensam chefredaktör på Fokus 

sedan 2009. 

Inför klappmötet ringer veckoredaktören på klockan 

så att alla i redaktionen samlas. 

– Reportrarna har olika röster 

och är väldigt olika varandra. Så 

även om det finns en teoretisk risk 

är vi inte där än. 

Torbjörn Nilsson själv tar nu 

dagen efter pressläggning av sig 

veckoredaktörströjan. Uppgiften, 

som består i att hålla ihop veckans 

nummer och ha sista ordet innehålls- 

och formmässigt, går runt 

bland flera personer i redaktionsledningen. 

Tanken är att ingen 

ska bli för fast i redaktörsrollen, 

utan behålla sin kritiska blick. 

Så hur blev veckans tidning? 

Torbjörn Nilsson är nöjd med ettan 

– kungen, precis som redaktionen 

ropade fram – och tycker 

att det blev en bra fördjupning på 

veckans viktigaste händelse. 

– Med det finns ett tjog saker 

som kunde varit bättre. Jag kunde 

som veckoredaktör styrt om mot 

kungajobbet flera timmar tidigare 

än jag gjorde. Tidningen blev lite 

jämntjock och saknade en eller ett 

par korta ensidor som skulle gjort 

rytmen bättre. Till exempel. Det är 

helt enkelt aldrig bra nog. 



debatt 

Dags för 

stöd till 

hushållen? 

Tidningsbidrag 

■ Nästan all läsning är bra 

för samhället. Tidningsläsning 

är ännu bättre! Frågan 

är om det därför inte vore 

klokt att införa ett riktat tidningsbidrag 

till varje enskilt 

hushåll. 

Historien talar sitt tydliga 

språk: ökad läsning medför 

ökat välstånd. Införandet 

av skolplikten i mitten av 

1800-talet innebar att analfabetismen 

utrotades. Sedan 

dröjde det inte länge innan 

föreningslivet tog fart, demokratin 

slog igenom och den 

allmänna rösträtten infördes. 

Den allmänna läskunnigheten 

väckte även en slumrande 

begåvningsreserv, ledde 

till epokgörande uppfinningar 

och satte fart på nyföretagandet 

– med ökande välstånd 

som följd. 

Samtidigt lärde sig människor 

mer om nästan allt – från 

hälsofrågor till fritid, sport 

och miljö. 

Numera tappar dagspressen 

i upplaga. Fler och fler 

hushåll saknar tidningsprenumeration. 

Detta är naturligtvis 

inget som för samhället 

framåt. Det enda märkliga 

i sammanhanget är att varken 

Journalistförbundet, Tidningsutgivarna 

eller något av 

de politiska partierna väckt 

frågan! 

Jag tror dessutom att ett 

tidningsbidrag till alla svenska 

hushåll skulle vara en utmärkt 

investering i integration, 

leda till ökad förståelse 

för andra människor och omvärlden 

i stort. 

Kanske skulle bidraget betyda 

lika mycket för barnen 

i ekonomiskt svaga hushåll 

som det mera materiellt inriktade 

barnbidraget, ett stöd 

som många i första hand använder 

till mat, kläder och 

fickpengar. 

Jan anderS OlSSOn 

webbfrågan 

Använder du sociala medier 

i ditt arbete? 

Ja 75 % Nej 21 % Vet ej 4 % 

Antal röstande: 76 


25 lokala P4-stationer är utsatta för krypskytte enligt skribenterna. 

lokalradio 

■ I sin iver att försvara den gestaltande 

och fördjupande journalistiken 

i Sveriges Radio föreslår förre 

chefen på Dokumentärredaktionen, 

Bosse Lindquist, nedläggning 

av en eller flera lokala P4-kanaler, 

som han ser som ”ett jämnt 

flöde av tal och musik på bekostnad 

av det fördjupande”. En föraktfull 

och okunnig beskrivning 

av hårt arbetande kolleger utanför 

huvudstaden. 

Sveriges Radios 25 lokala P4stationer 

är återigen utsatta för 

krypskytte, i den pågående debatten 

om framtiden för public service 

i Sverige. Vi som jobbar i den lokala 

P4-världen är vid det här laget 

ganska vana vid att Stockholmsbaserade 

tyckare rynkar på näsan 

åt det som Sveriges Radio producerar 

utanför huvudstaden, men 

den här gången kommer salvan 

inifrån. 

Tidigare chefen på Sveriges 

Radio P1s Dokumentärredaktion, 

Bosse Lindquist, skriver på DN 

Debatt (31 maj/2011) om sin oro 

för att den fördjupande och gestaltande 

radion är hotad, på grund av 

företagsledningens prioriteringar. 

Sveriges Radio profilerar sig 

”genom att satsa på flödesradio – 

så många radiotimmar som möjligt 

på bekostnad av det fördjupande” 

enligt Bosse Lindquist, som 

bland annat skriver: ”Sveriges 

Radios ledning har dock [...] prioriterat 

en helt annan typ av programproduktion: 

flödesradio – ett 

jämnt flöde av tal och musik som 

ständigt strömmar ut i etern till ett 

så lågt pris som möjligt. En med- 

■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se 

eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg. 

Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500 

tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela 

skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se. 

Det lokala behövs 

Att Bosse 

Lindquist, 

[...] sänker 

sig till grovt 

felaktiga 

generaliseringar 

och 

slarvigt 

hoprafsad 

kritik kommer 

som en 

överraskning...” 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

texten på 


veten politik som inleddes när 

Sveriges Radio, UR och SVT delades 

upp i olika bolag 1979. Medan 

SVT centraliserade sin verksamhet 

valde SRs ledning delvis av regionalpolitiska 

skäl att sända lokalradio 

från så många platser i 

landet som möjligt.” 

För oss som jobbar åt P4 lokalt 

är det vardag att leva med extremt 

små resurser jämfört med de riksprogramproducerande 

kollegerna 

i Radiohuset på Gärdet. Men Lindquists 

slutsats och undertext, att 

lokal P4-radio är ett ekonomiskt 

slukhål och tillverkare av löpandebandsmörja 

gjorde oss både förvånade 

och heligt förbannade. Att 

Bosse Lindquist, en av Sveriges 

Radios mest hyllade och upphöjda 

dokumentärmakare, sänker 

sig till grovt felaktiga generaliseringar 

och slarvigt hoprafsad kritik 

kommer som en överraskning 

och ett hån mot alla som sliter hårt 

för att göra fördjupande och spännande 

radio i landsorten. 

Angreppet stannar inte heller 

vid artikeln på DN Debatt. I Studio 

Ett i P1 dagen efter utvecklar han 

sin kritik och föreslår dessutom 

nedläggning av lokala P4-kanaler. 

Studio Ett: Ska de lägga ner lokalradion? 

Bosse Lindquist: Någonstans 

måste man ta pengarna ifrån. Vi 

har 25 lokala, regionala redaktioner, 

behövs verkligen det? Är det 

så stor skillnad på de här områdena 

i Sverige så att de verkligen behövs? 

Till att börja med verkar Bosse 

Lindquist ha lyssnat mycket lite eller 

möjligen inte alls på P4s lokala 

program när han påstår att utbu- 

foto: martin ruetschi / scanpix 

det består av ”ett jämnt flöde av tal 

och musik”. 

Vi ser varje dag hur en liten 

skara journalister i Borås genom 

stenhårt arbete lyckas fylla radion 

med de lokala nyheterna som berör, 

med debatterna, reportagen, 

granskningarna, de fördjupande 

samtalen. Det mesta har lokal 

prägel och lämnas därför därhän 

i Ekots rapportering. De senaste 

åren har P4 Sjuhärad dessutom 

producerat tre program för P4 

Dokumentär, ambitiös barnradio 

och massor av spännande och 

angelägen kultur- och aktualitetsjournalistik. 

Vad Bosse Lindquist menar 

med att det är så liten skillnad 

mellan de 25 sändningsområdena 

i Sverige att det skulle motivera 

en nedläggning av lokala 

kanaler är en gåta. Vi finner ingen 

annan tolkning än att han ser 

Sverige utanför Stockholm som 

en och samma surdeg, utan konturer 

och med exakt samma ingredienser 

vart man än åker i landet. 

Han har i så fall missat alla områdesspecifika 

skillnader som förtjänar 

och vinner på lokal bevakning. 

Ett i tid närliggande exempel är 

turerna kring Saab i Trollhättan, 

där företagets öde efter flera år av 

turbulens fortfarande står skrivet 

i stjärnorna, och där P4 Västs redaktion 

i Uddevalla under tiden 

utvecklat ovärderlig expertis och 

kunskap, som skulle saknas om 

all bevakning av frågan sköttes 

från Stockholm. 

När det gäller anklagelsen att 

lokala P4-redaktioner stjäl resurser 

från riksredaktionerna och 

bara producerar tingeltangelradio 

konstaterar vi att Studio Ett i 

P1, med säte i Stockholm, har en 

redaktion på över 25 personer för 

att göra två timmar fördjupande 

aktualitetsradio varje dag. Ovanpå 

det fri tillgång till Sveriges Radios 

utrikeskorrespondenter. I Borås 

finns 2,8 tjänster för att göra tre 

timmar av samma typ av radio. 

Ibland behöver man inte tre månader, 

eller ens tre veckor, för att 

göra fördjupande, spännande, gestaltande 

radioprogram. I bland 

räcker det med sex timmar. Bosse 

Lindquist är välkommen att 

prya hos oss när som helst, för 

att testa att göra ambitiös nyhets- 

och reportagejournalistik för nålpengar. 

Men ignoransen och föraktet 

mot hårt arbetande kolleger 

utanför tullarna kan han lämna i 

Stockholm. 

nicklaS MalMBerg 

programledare och reporter, P4 Sjuhärad 

kennet Öhlund 

regional webbmaster, 

Sveriges Radio i Västsverige

Varför sociala medier? 

sociala medier 

■ I Journalisten (7/11) behandlades 

sociala medier och journalistrollen. 

Kontentan tycks vara 

att sociala medier och traditionella 

medier samexisterar, men 

att de klassiska journalistiska arbetsmetoderna 

fortfarande står 

sig starkast. Oavsett vad man 

tycker om det så stämmer det 

bra överens med verkligheten. 

I vårt kandidatarbete Jättekliv 

eller tidsfördriv har vi undersökt 

hur sociala medier konkret är ett 

arbetsverktyg för svenska journalister. 

Under mars månad 

deltog 2 464 journalister från 

hela landet och i olika mediesektorer 

i en webbenkät om sitt 

användande av sociala medier. 

Av dem som använder sociala 

medier är det 59 procent som 

gör det dagligen. 15 procent av 

dessa är mer eller mindre ständigt 

uppkopplade. Om det är 

höga eller låga siffror är en bedömningsfråga, 

men att sociala 

medier är ett självklart och integrerat 

arbetsverktyg stämmer 

ännu inte helt. 

Det vanligaste som journalister 

använder sociala medier 

Grisskandal borde i stället kallas Ekoskandal 

ekots bevakning 

■ Finns det en skillnad i hur SR 

Ekot behandlar olika yrkeskategorier? 

Frågan är motiverad med 

tanke på hur olika nyheterna om 

sextrakasserier bland skådespelare 

respektive den så kallade ”grisskandalen” 

har följts upp. 

Den 15 februari 2010 toppade 

Ekot sina sändningar med nyheten 

att varannan skådespelerska 

sextrakasserades på jobbet. Den 

debatt som följde ledde till att 

Ekots granskning började granskas. 

Till slut kvarstod av nyheten 

att visserligen sextrakasseras det 

inom skådespelarskrået, fast inte 

alls i den omfattning som Ekot påstått. 

Ekot kröp till korset och medgav 

att granskningen hade haft 

sina brister. 

Jämför med rapporteringen 

om och kring det som hände den 

24 november 2009. Då gick Ekot 

ut med nyheten att det pågick ett 

omfattande djurplågeri i lan- 

till är för att göra research, hitta 

uppslag och intervjupersoner 

och för att få inspiration. Endast 

en fjärdedel använder sociala 

medier för att få feedback 

från publiken. Det är färre än 

de som gör det för att nätverka. 

Inget ont i det – det är utmärkt 

att journalister gör research, letar 

case och pratar med varandra 

på sociala medier. Men det är 

ännu inte en förändrad, transparent 

och interaktiv journalistroll 

vi ser. 

Det finns ett glapp mellan användande 

och resultat. Vi anser 

givetvis inte att man måste ha 

ett färdigt mål som ska generera 

i journalistik för varje stund 

man tillbringar på sociala medier. 

Egenvärdet i att journalister 

ägnar sig åt omvärldsbevakning 

och håller koll på vad folk pratar 

om är så självklart att det knappast 

behöver betonas. Men det 

finns skillnader som gör det här 

värt att nämna – de journalister 

som är duktiga på interaktivitet 

ser i avsevärt högre grad konkreta 

resultat av att använda sociala 

medier. Det verkar därför 

som att många andra journalister 

som använder sociala medi- 

I praktiken har en hel näring hängts ut. 

dets grisstallar. Rapporteringen 

byggde på bilder tagna av 

Djurrättsalliansen. Observera att 

detta fortfarande i medierna, och i 

folkmun, ofta kallas för ”grisskandalen”, 

trots att ingen grisbonde 

har fällts för brott mot djurskyddslagen. 

Av 92 polisanmälningar 

gick ett enda fall till åtal och där friades 

grisbonden. 

Den 21 maj kunde man i P1s program 

”Medierna” ta del av en välkommen 

granskning av Ekots be- 

er inte riktigt vet hur de ska göra 

det för att få resultat. 

När något hamnar så i ropet 

som sociala medier gjort, är det 

lätt att haka på men glömma 

bort att vara konkret. Vi tycker 

därför att det vore bra om frågor 

kring strategier och konkreta 

syften med att använda sociala 

medier fick större utrymme. På 

JMG får vi höra att det är bra att 

använda sociala medier – men 

inte hur, inte varför. Då är det 

inte så konstigt om man inte 

förstår vad det ska vara bra till 

och inte lyckas när man väl försöker. 

De flesta är faktiskt inte crowdsourcare. 

De flesta använder sociala 

medier som komplement 

till andra metoder och för att göra 

journalistik enligt klassiska principer. 

Det är i den verkligheten, 

inte i drömscenarion och falska 

förespeglingar om hur bra allt är, 

som samtalen om framtidens arbetsmetoder 

och journalistroll 

borde ha sin utgångspunkt. 

HädanefterskriverviiställetEkoskandalen...” 

mer debatt på journalisten.se 

MADeLene SzABÓ 

MIRA HJoRT 

SIgne oSkARSSon 

journaliststudenter vid JMG, 

Göteborgs universitet 

vakning av ”grisskandalen”. Där 

framkom bland annat att rapporteringen 

av det faktum att samtliga 

polisanmälda grisbönder friats, 

varit minimal. Den har framförallt 

inte alls stått i proportion till det 

enorma pådraget om ”grisskandalen” 

i november 2009. 

Efter detta har Sveriges grisbönder 

under ett och ett halvt år i 

medierna framställts som simpla 

och giriga djurplågare. I praktiken 

har en hel näring hängts ut och 

misstänkliggjorts. Många enskilda 

grisbönder har farit väldigt illa 

och en del har inte orkat fortsätta. 

Det kan knappast heller anses 

oproblematiskt att Ekots samarbetspartner 

i detta fall, Djurrättsalliansen, 

uttryckligen stödjer 

brottslig verksamhet för att på så 

sätt komma åt näringsidkare som 

inte behagar organisationen. På 

Djurrättsalliansens hemsida kan 

man läsa följande: ”Djurrättsalliansen 

är en öppen djurrättsgrupp, 

men vi har även valt att ge vårt mo- 

nätkommentarer 

Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se 


”Sveriges Radios personaldirektör Ingrid Wibom 

har häpnadsväckande lite att säga om löneskillnaderna 

mellan journalisterna på Sveriges 

Radio. I en intervju med Journalisten.se 

publicerad den 18 maj gissar hon sig fram. [...] 

Det individuella lönesystemet innebär att den 

individ som presterar bättre, som tar större 

ansvar, som kompetensutvecklar sig eller liknande 

också ska belönas för detta genom löneutveckling. 

Det tjänar både arbetsgivaren och 

den anställde på. De skillnader som därmed 

uppstår ska vara sakligt motiverade. 

Tyvärr måste man som journalist på Sveriges 

Radio konstatera att det inte finns något större 

samband mellan prestation och belöning. ” 

Anna Bubenko på Journalisten.se 

Clarence Hansson sek.ordf, Trafik/SÄL | 27 maj 

■ Tack Anna för ett bra och viktigt inlägg! 

För oss på Sveriges Radios trafik- och serviceredaktioner 

är problemet mycket tydligt. Vår 

verksamhet framställs av företaget som allt 

viktigare och lyssnarundersökningar rankar våra 

rapporter som näst viktigast i SR:s utbud (nyheter 

anses viktigast). Men detta återspeglas 

definitivt inte i våra lönekuvert. Dessutom varierar 

lönerna kraftigt mellan medarbetare som 

utför samma uppgifter, beroende på var i landet 

man jobbar. 

raliska stöd till grupper som Djurens 

Befrielsefront som under 

icke-våldsprinciper bryter sig in i 

laboratiorier, hönserier och pälsdjursfarmer 

och befriar djur från 

grymheterna som pågår där.” 

Nog vore det klädsamt om Ekot 

även i detta fall kunde ödmjuka 

sig till att göra åtminstone en liten 

”pudel”, så som man gjorde när 

det gällde sextrakasserigranskningen 

bland skådespelarna. 

Om inte, ja då kan jag inte frigöra 

mig från misstanken att Ekot gör 

skillnad, beroende på vilken yrkeskategori 

man granskar. 

Dessutom tycker jag att vi från 

och med nu byter namn på ”grisskandalen”, 

eftersom den benämningen 

saknar grund. Hädanefter 

skriver vi i stället Ekoskandalen, 

med stor bokstav och utan citationstecken. 

BJöRn LunDBeCk 

före detta frilansmedarbetare för tidningen 

Svensk Gris med knorr. Numera heter tidningen 

Grisföretagaren. 

23 juni – 17 augusti 2011 2011 Journalisten 39

Foton tomas ohlsson 

kryss 

Sommaren nalkas med stormsteg. 

Vad passar bättre än ett korsord? 

Riv ut, ta med till stranden eller 

fikarasten! 

Lösningen hittar du på sidan 54. 

40 Journalisten 23 juni – 23 augusti 2011

folk 

samtalet 

Lena Sundström: Almedalen är nördarnas paradis 

”Nördarnas paradis”. Så beskriver 

TV4s samhällspolitiska 

reporter Lena Sundström Almedalsveckan. 

Hon åker dit för 

andra gången. 

– Nuförtiden känns det som att man 

ska vara där om man är det minsta 

intresserad av politik och samhällsfrågor. 

Väldigt många är där och allt 

handlar om politik. Man kan gå hem 

längs en gränd klockan tre på natten 

och höra ett fyllesamtal som handlar 

om vindkraft eller kärnkraftens avveckling. 

Det blir ett slags nördarnas 

paradis. 

Över 1 400 evenemang hålls i centrala 

Visby under årets Almedalsvecka 

den 3-10 juli. Många medier storsatsar 

med både intensiv bevakning och 

egna programpunkter. 

Lena Sundström räknar för egen del 

med lite mindre intensivt jobb än förra 

året, som var valår och då hon bland 

pÅ NYa JoBB 

Sara Arvidson blir 

gruppchef för Konsument-gruppen, 

en av 

de nya ämnesgrupperna 

på Sveriges 

Television Nyheter. 

Hon kommer närmast 

från SVT Strategi, där 

hon jobbat med kommunikationen kring 

processen mot ett nytt sändningstillstånd. 

Tidigare har hon arbetat med 

barnprogrammet Rea som programledare 

samt som reporter på A-ekonomi. 

Stina Blomgren, Backa Elias Bondpä, 

Olle Gunn, Tove Hanell och Karin 

Moberger har fått de fasta reportertjänsterna 

i Sveriges Television Nyheters 

vikariepool. 

Lisa Bjurwald blir redaktör och reporter 

på Medievärlden.se. Hon har tidigare 

bland annat jobbat som reporter och 

krönikör på Expressen, som ledarskribent 

på Dagens Nyheter och Svenska 

Dagbladet, som skribent på Expo samt 

för tankesmedjan Timbro. 

Anna Carrfors Bråkenhielm blir VD 

för Scandinavian Studios, ett nytt produktions- 

och rättighetsbolag som hon 

startar tillsammans med Bonnier Broadcasting. 

Hon kommer närmast från 

produktionsbolaget Silverback, som 

hon grundade 2006 och sålde 2008. 

Hon var VD för MTG-ägda Strix Television 

1996 till 2005 och har också star- 

■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 E-post redaktionen@journalisten.se 

annat höll i utfrågningarna av partiledarna 

tillsammans med Lena Mellin 

och Leo Lagercrantz. 

Almedalen har kallats ”politikens 

Hultsfredsfestival” och beskyllts för 

att bara mest gå ut på rosémingel. 

– Ja, det är mycket rosé och mingelfester. 

Men jag upplever att folk 

faktiskt pratar om politik och samhällsfrågor 

över glasen. Och det är 

fruktansvärt många seminarier som 

man bara kan smita in på, det finns en 

häftig känsla av tillgänglighet. Precis 

som när man är på ett bibliotek behöver 

man inte välja bort, och man kan 

hamna på en massa spännande saker 

man inte ens visste att man var intresserad 

av. 

Almedalen brukar ju bli de politiska 

utspelens Mecka. Tycker du att 

det är bra journalistik att rapportera 

om dem? 

– Jag tycker aldrig att det är bra 

journalistik när någon annan får sät- 

tat affärsmagasinet Passion for Business. 

Jonas Eriksson har 

utsetts till ny VD och 

chefredaktör för TT, 

Tidningarnas Telegrambyrå 

AB. Han är 

utbildad civilekonom 

och kommer närmast 

från rollen som vice 

VD i Bonnier Broadcasting and Entertainment. 

Han har tidigare bland annat 

varit VD för TV4 i Jämtland och Göteborg 

samt affärsområdeschef för lokal- 

TV inom TV4. Han har även varit VD för 

den litauiska TV-stationen LNK Televizija. 

2001-2002 var han VD på Bonnier 

Tidskrifter. Han har också varit koncernchef 

på Canal Plus. Han efterträder 

Thomas Petersohn som varit TTs 

VD sedan 2006. 

Lotta Gröning, Norrländska socialdemokratens 

tidigare chefredaktör, börjar 

skriva krönikor på tidigare konkurrenten 

Norrbottens-Kurirens ledarsida. 

Hon är också krönikör i Expressen. 

Jeanette Gustafsdotter blir ny VD för 

Tidningsutgivarna (TU) efter Anna Serner. 

Hon kommer närmast från tjänsten 

som VD för Mäklarsamfundet. Hon 

är jurist med specialisering inom medierätt 

och upphovsrätt och journalist i 

botten och har bland annat arbetat på 

TV4 och Sveriges Television. 

Cissi Hallström, fram tills nu pro- 

ta agendan. Det görs alldeles för lite 

egen politisk journalistik. Men utspelen 

under Almedalen är väldigt tydliga 

och ingår i spelet – och det är svårt att 

inte rapportera om att Gudrun bränner 

pengar. Problematiken är något 

man måste tänka på hela året. 

Har Almedalen någon positiv betydelse 

för politiken och journalistiken? 

– Det vore jättefint att säga att Almedalen 

handlar om demokratiska 

värden, men det kan man inte göra. 

För den väldigt lilla klick som är där 

är veckan världens mittpunkt, men 

det är bara en begränsad grupp människor. 

Är det okej att dricka rosé hos lobbyister? 

– Nej, jag tycker inte det är okej att 

stå och dricka, inte för mig som journalist. 

Förra året hamnade jag på fel 

innergård när jag skulle träffa en 

kompis, och fick ett vinglas i handen. 

gramledare för Kalla fakta i TV4, Västnytt 

och för de lokala nyheterna i TV4, 

ska tillsammans med Harald Treutiger 

forma ett nytt aktuellt och underhållande 

morgonprogram för Sveriges 

Radio Göteborg i höst. 

Jacob Hansson blir 

ny kommunikatör på 

Scenkonst Sörmland. 

Han har de senaste 

åren arbetat som 

frilans, bland annat 

som näringslivsreporter 

för Eskilstuna- 

Kuriren. Dessförinnan var han reporter 

på Sveriges Radio P4. 

Susanne Hobohm slutar som featurechef 

på Dagens Nyheter för att bli reporter 

på centralredaktionen. 

Hanna Johansson blir ny art director 

på Tidningen Vi. Hon kommer närmast 

från magasinet Yourlife. 

Karin af Klintberg går till produktionsbolaget 

Thelma/Louise. Hon lämnar 

Sveriges Television där hon arbetat 

som producent, bland annat med program 

som Rea och Landet Brunsås. 

2003 fick hon Stora journalistpriset 

tillsammans med Fredrik Lindström i 

kategorin Årets förnyare för programmet 

Värsta språket. 

Thomas Leitner är ny reporter på Dagens 

Medicin. Han kommer närmast 

från ett vikariat som webbredaktör på 

Lena Sundström 

Men det är ju bara att ställa ner det och 

gå därifrån. 


tidningen. Dessförinnan arbetade han 

på Folket i Eskilstuna, först som reporter 

och sedan som webbredaktör och 

nyhetschef. 

Johannes Lindström har tillsvidareanställts 

som webbredaktör/reporter 

på SVT Sport. Han har tidigare bland 

annat jobbat på SVT, TV4, Expressen 

och 24nt/Norrköpings Tidningar. 

Petter Nilsson har tillsvidareanställts 

som sportreporter på Tidningarnas 

Telegrambyrå i Stockholm. Han har tidigare 

jobbat på Dagens Nyheter, VLT, 

Expressen, Ljusnan och Ölandsbladet. 

Fredrik Pettersson blir ny politisk redaktör 

på Folket i Eskilstuna. Han är i 

dag landstingsråd (S) i Sörmland, men 

kommer att avsäga sig alla politiska 

uppdrag när han tillträder den nya 

tjänsten den 1 september. 

Albert Svanberg blir ny divisionschef 

för allmän-TV på Sveriges Television. 

Han har jobbat på SVT sedan 1993 och 

har varit programledare, redaktör, krönikör 

och projektledare på sportredaktionen. 

Han har också varit chef för SVT 

Sport och kommer närmast från jobbet 

som chef för allmän-TV i Göteborg. Han 

ersätter Johanna Frelin som gått till 

VD-jobb på Hyper Island. 

Ulla Sätereie blir ny prefekt för Institutionen 

för journalistik, media och 

kommunikation (JMG) i Göteborg. Hon 

har närmast varit ställföreträdande 

23 juni–17 augusti 2011 Journalisten 41 

foto johan bergmark

folk 

prefekt och har ett 

förflutet som journalist 

inom morgon- 

och kvällspress samt 

TV. Hon har även arbetat 

som frilansjournalist 

inom dags-, 

populär- och fackpress. 

På JMG är hon studierektor för 

journalistutbildningen där hon också 

undervisar i pressjournalistik. Förordnandet 

är på tre år och hon efterträder 

Bengt Johansson. Ny ställföreträdande 

prefekt blir Monika Djerf Pierre, 

professor vid institutionen med bland 

annat miljöjournalistik som forskningsområde. 

Tobias Waldefeldt 

Lindner blir ny chef 

för Aftonbladets nöjesredaktion. 

Han har 

arbetat på nöjesredaktionen 

i elva år, 

först som reporter 

och därefter som nyhetschef 

(2005-2011). I sin nya roll ansvarar 

han för Aftonbladets hela nöjesbevakning, 

både i print och på webben. 

Han efterträder Klas Lindberg som 

inledningsvis ska vara tjänstledig för 

att arbeta med ett hemligt TV-projekt. 

presskontakten 

Annonsera 

under 

Presskontakten! 

n Här annonserar 

företag, myndigheter och 

organisationer som vill nå 

ut med information och 

direktnummer till alla de 

som är ansvariga för informationsfrågor. 

n 1 modul 

(40 mm x 146 mm) 

Pris: 24 500 kr 

Gäller införande i varje 

nummer under ett år. 

n Ring 

Catharina Persson 

08-505 667 88 eller 

mejla catharina@ad4you. 

se för att diskutera din 

annons. 

42 Journalisten 23 juni–17 augusti 2011 

Han planerar även att vara föräldraledig 

innan han återvänder till Aftonbladet. 

Ny i nöjesredaktionens ledning 

är Ulrika Sjöblom, tidigare nöjesreporter, 

som utnämnts till nyhetschef 

på papperstidningen vid sidan av Ylva 

Niklasson. Frida Fager och Martin 

Söderström kvarstår som nyhetschef 

respektive tillförordnad nyhetschef på 

webben. 

Utmärkelser 

Anders Andersson har vunnit Getty 

Images fototävling Real Scandinavia. 

Han vann tävlingen med en bild på ett 

bröllopspar på en strand i Steninge, 

norr om Halmstad. 

Kerstin Brunnberg, journalist och tidigare 

VD för Sveriges Radio, har tilldelats 

H.M Konungens medalj i 8e 

storleken i serafimerordens band för 

”framstående insatser inom medier och 

journalistik”. 

Medaljen i 8e storleken i högblått 

band har tilldelats fotografen Jens Assur 

för ”betydelsefulla insatser för bildens 

och filmens uttryckssätt”. 

Redaktör Christina Hamrin, Jönköpings-Posten, 

har tilldelats medaljen 

i 12e storleken i serafimerordens 

Förbundsordförande: 

Karl-Petter thorwaldsson 

Förbundssekreterare: 

Annika nilsson 

Presskontakter: 

stefan svensson 

Kommunikationsansvarig 

Telefon: 08 613 50 77 

mobil: 0705 43 76 74 

e-post: stefan.svensson@abf.se 

ArbetArnAs bildningsförbund 

(abf) är Sveriges äldsta och 

största studieförbund. bland med 

lemsorganisationerna finns bl a flertalet 

invandrarorganisa tio ner och 

handikapporganisationer. 

andra stora medlems orga nisa tio ner 

är LO, SaP, PRO och Kf. 

• abf samlar årligen ca 700 000 

cirkel deltagare och drygt 3,5 

mil joner männi skor deltar i något 

av abfs kulturprogram. 

• abf finns över hela landet. 

• abfs verksamhetsidé är att ge 

mest åt dem som fått minst! 

• abf utger tidningen fönstret, 

tidskrift för kultur och folkbildning. 

www.abf.se 

Apoteket AB 

010-447 50 00 (vxl) 

Besöksadress 

Södermalmsallén 36 

Stockholm 

Postadress 

118 81 Stockholm 

www.apoteket.se 

Varumärkesdirektör 

Eva Fernvall 

010-447 50 74 

Pressjour 

010-447 52 00 

band för ”mångåriga och framstående 

insatser inom skilda samhälls- och 

kulturområden, särskilt vetenskaplig 

forskning inom medier och familjeföretagande”. 

Jan Grarup, dansk krigsfotograf, har 

vunnit Leica Oskar Barnack Award för 

sina bilder från jordbävningen i Haiti. 

Kaliber, Sveriges Radio P1, har tilldelats 

Sveriges advokatssamfunds 

journalistpris på 25 000 kronor med 

motiveringen: ”Programmet Kaliber 

har under en följd av år haft åtskilliga 

inslag som har rört rättsliga frågor 

med särskild inriktning på den enskildes 

rättigheter i förhållande till myndigheter, 

företag eller organisationer. 

Programmet utmärks av en gedigen 

research samt pregnanta och mångsidiga 

infallsvinklar vilka bidrar till det 

höga lyssnarvärdet. Ett genomgående 

drag för programmen är att den kritiska 

granskningen utförs på ett sakligt men 

samtidigt alltid engagerande sätt.” 

Staffan Lindberg och Urban Andersson, 

reporter respektive fotograf på 

Aftonbladet, har vunnit klassen Best 

storytelling i Schibstedt Journalism 

Awards. De vann priset för ett repor- 

Arbetsgivarföreningen 

KFO 

Presskontakt 

Kicki Blom 

08-702 54 18 / 070-578 80 02 

kicki.blom@kfo.se 

Arne Mårtensson 

VD 

Arbetsgivarföreningen KFO är 

med sina 3 600 medlemsföretag 

Sveriges största fristående 

arbetsgivarorganisation. 

KFO ger service till verksamheter 

med företrädesvis kooperativ eller 

idéburen karaktär. 

KFO har kollektivavtal inom ett 

30-tal områden och har stöttat 

arbetsgivare sedan 1943. 

www.kfo.se 

tage om Candrah Löfgrens sista tid i livet. 

Candrah Löfgren hade en medfödd 

tumörsjukdom som gjorde att hon blev 

totalförlamad. Teamet följde henne under 

hennes sista sex veckor i livet. 

Arbetets museum har delat ut sitt fotopris 

för insatser inom området den dokumentära 

bilden till tre fotografer som 

får vardera 20 000 kronor: 

Hannah Modigh, 

frilans, får priset 

för sin dokumentära 

skildring av livet 

i ett mindre amerikanskt 

gruvsamhälle, 

där framtidstron för 

länge sedan malts 

ner i hopplöshetens schakt. ”Med sin 

kamera fångar hon ett pastellskimrande 

vardagsliv och förenar det egna briljanta 

hantverket med etisk hållning och 

ett starkt socialt engagemang. Något 

som tillsammans gör prisbelönta ’Hillbilly 

Heroin, Honey’ till ett lysande samhällsporträtt”, 

skriver juryn. 

Martin Bogren, frilans, får priset för 

att han ”hittar fram till både glädjen 

och det magiskt drömska i sitt fotograferande. 

Han rör sig med en koncentrerad 

kraft och med stor värme i en dokumentär 

tradition utan gränser. I boken 

Vårt uppdrag: 

Att bidra till att arbetsmiljön 

förebygger ohälsa och 

olycksfall och att människor 

inte utestängs från arbetet. 

Vår vision: 

Alla vill och kan skapa en 

bra arbetsmiljö 

Vårt huvudkontor finns på 

Kungsholmen i Stockholm. 

De tio inspektionsdistrikten 

är indelade i tre regioner: 

Inspektion Nord, Mitt och 

Syd. 

Generaldirektör: 

Mikael Sjöberg 

Tel 08-730 91 59 

Pressekreterare: 

Catarina Edgar 

Tel 08-730 99 99 

Mobil 070-210 79 99 

catarina.edgar@av.se 

www.av.se 

Foto HannaH ModigH

’Ocean’ fångar han 

stunden när några 

indiska män för första 

gången möter 

havet i lekfull glädje 

och i projektet ’Lowlands’ 

skapar han en 

svartvit lyster runt sin 

egen skånska hemby”. 

Magnus Wennman, 

Aftonbladet, 

tilldelas priset ”för 

att han ser bilden 

i ögonblicket. Som 

en av landets mest 

mångsidiga, kreativa 

och ledande pressfotografer 

rör han sig från storpolitikens 

krishärdar via sportens arenor till den 

svenska tantens lilla värld. Allt fångat 

med stor respekt och ödmjukhet, där 

varje bild blir till en visuell upplevelse 

och stor dokumentärfotografi med lång 

livskraft utöver det vanliga”. 

Navid Modiri, journalist, författare och 

musiker, tilldelas utmärkelsen Årets 

kommunikatör av Populär kommunikation. 

Han får utmärkelsen för att han 

”genom sina olika personliga kommunikationsvägar 

och plattformar ökar 

kommunikationen, kunskapen, gemen- 


Brandskyddsföreningen 

Fråga oss 

om brandskydd 

Brandtekniker 

i pressjour 

08-588 474 77 

Pressekreterare 

Suzanne Weigl 

070-374 75 19 

Brandskyddsföreningen är 

en medlemsorganisation som 

arbetar för ett brandsäkrare 

Sverige. Genom information 

och utbildning hjälper vi människor, 

företag och organisationer 

ta eget ansvar för sitt 

brandskydd. 

www.brandskyddsforeningen.se 

Foto susanne Bogren 

Foto gustav måtensson 

skapen och samarbetet 

mellan människor 

av alla åldrar, oavsett 

bakgrund, religion eller 

politisk tillhörighet”. 

Positiv förlag tilldelas årets Unghundsplakett 

av Seriefrämjandet för 

främjande av barn- och ungdomsserier. 

Förlaget tilldelas priset med motiveringen: 

”Positiv förlag har, helt på egen 

hand och mot alla odds, startat den utmärkta 

månatliga barnserietidningen 

’Tivoli med vänner’. Tidningen innehåller 

enbart originalproducerade svenska 

serier och har engagerat en stor del av 

Seriesveriges tecknare i produktionen 

av barnserier. Man har ett redaktionellt 

helhetsgrepp, ett personligt tilltal och 

en nära relation till sina unga läsare 

med serieworkshops, aktiva insändarsidor 

etc. Dessutom har förlaget givit ut 

en inspirerad serieversion av barnboksklassikern 

’Loranga, Masarin och Dartanjang’, 

tecknad av Sara Olausson.” 

Sveriges Television har vunnit flera 

priser vid den Nordiska barn-TV-festivalen 

i Ebeltoft i Danmark. I klassen 

Fiction 7-12 vann Guds tre flickor, i ka- 

Tegnérgatan 23 

Box 1386 


Tel 08-401 87 00 

Fax 08-411 90 75 

www.bra.se 

Generaldirektör 

Jan Andersson 


Jennie Zetterström 

Tel 08-401 87 36 

press@bra.se 

Informationschef 

Anders Jansson 

Tel 08-401 87 70 

anders.jansson@bra.se 

Brå verkar för att brottsligheten 

minskar och tryggheten 

ökar i samhället genom att ta 

fram fakta och sprida kunskap 

om brottslighet och brottsförebyggande 

arbete. 

Brå producerar även den 

officiella kriminalstatistiken, 

utvärderar reformer, bedriver 

forskning och stödjer lokalt 

brottsförebyggande arbete. 

Foto Katja andersson 

Förbundsordförande 

Sven-Erik Alhem 

0739-738 600 

0708-577 600 

sven-erik.alhem@boj.se 

Generalsekreterare 

Eva Larsson 

08-556 09 281 

0739-738 601 

eva.larsson@boj.se 

Växel 

08-644 88 00 

Brottsofferjourernas 

Riksförbund, BOJ, är en 

ideell organisation som 

arbetar för bättre villkor 

för brottsoffer. Det finns 

100 lokala brottsofferjourer 

runt om i landet 

som varje år ger stöd till 

över 80 000 brottsoffer, 

anhöriga och vittnen. 

Läs mer på www.boj.se 

mer folk på journalisten.se 

tegorin Non-fiction 7-12 segrade Buskul 

och i klassen Fiction upp till 6 års ålder 

vann Dockäventyren, som också fick 

det särskilda publikpriset Hjärtepriset. 

Elias äventyr vann silver i kategorin Non 

fiction upp till sex års ålder liksom Sing 

sing i klassen Non fiction 7-12 år. 

Alice Teodorescu, politisk skribent på 

Barometern-OT, och Katarina Larsson, 

politisk redaktör på Borås Tidning, 

har tilldelats Haros guldmedalj 2011. 

Haro står för Riksorganisationen för 

valfrihet, jämställdhet och föräldraskap. 

Magnus Wennman, Aftonbladet, har 

vunnit porträttklassen i tävlingen BOP 

2011 som anordnas av National Press 

Photographers Foundation. 

Gunnar Örn, Dagens Industri, är bästa 

ekonomijournalist enligt Hallvarsson 

& Halvarssons Affärsmedia- och ekonomijournalistranking. 

På andra plats 

kom Andreas Cervenka, Svenska 

Dagbladet och trea Per Lindvall, E24. 

Gunnar Örn får sällskap på rankinglistan 

av DI-kollegerna Björn Wilke 

(4), Anna Ekelund (7) och Sophie 

Nachemson (8). Svenska Dagbladet 

har också Patricia Hedelius (5) och 

www.csn.se 

CSN har hand om det 

svenska studiestödet. I fjol 

betalade vi ut mer än 

26 miljarder kronor till 

cirka 900 000 personer. 

Cirka 1,5 miljoner personer 

har studielån som 

ska betalas tillbaka. På 

CSN är vi drygt 1 000 

anställda som jobbar på 

15 orter. 


Christina Gellerbrant 

Hagberg 


Klas Elfving 

076-119 65 51 

klas.elfving@csn.se 


Agneta Solander Valter 

070-648 82 44 

agneta.solander@csn.se 

Carolina Neurath (6) med på listan. På 

nionde plats hamnade Torbjörn Isacson, 

E24, tia blev Johan Schück, Dagens 

Nyheter och elva Birgitta Forsberg, 

Affärsvärlden. 

Bland dagstidningarna tog Dagens 

Industri hem vinnartiteln liksom i kategorin 

Internet med DI.se. Affärsvärlden 

vann klassen Veckopress, Nyhetsbyrån 

Direkt katagorin Nyhetsbyråer 

och Financial Times knep vinnarplatsen 

i både Utländsk media och Media – 

alla kategorier. 

stipendier 

Journalistförbundet har delat ut extra 

rekreationsstipendier till 20 journalister 

för en vistelse på Riva del Sole i 

Italien: AnnaCarin Aronsson, Östersunds-Posten, 

Eva Berlin, Du & jobbet, 

Kirsten Bjerknes, Söderhamns-Kuriren, 

Bengt Eriksson, frilans, Vollsjö, 

Anna Franklin, frilans, Uppsala, Björn 

Gustavsson, frilans, Rättvik, Thomas 

Hamberg, TT, Ingmari Hellström, 

Iris Media, Karin Holm, Mediebolaget i 

Halland, Sören Johansson, avtalspensionär, 

Dagens Nyheter, Peter Karlsson, 

Barometern, Maria Kerrolf, Västerviks-Tidningen, 

Evabritt Larsson, 

Yrkesfiskaren, Dan Rapp, Smålänning- 

Box 3686 


Besöksadress: 

Torsgatan 11 

Vxl: 08-120 20 700 

E-post: do@do.se 

www.do.se 

T.f. diskriminerings- 

ombudsman 

Håkan Sandesjö 

Pressjour 

08-120 20 710 

Pressansvarig 

Magnus Jacobson 


Eva Rosengren 

Kommunikationschef 

Anneli Joyce 

Diskrimineringsombudsmannen 

(DO) arbetar mot diskriminering 

som har samband med kön, 

könsidentitet eller könsuttryck, 

etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, 

sexuell läggning 

och ålder. 

23 juni–17 augusti 2011 Journalisten 43

folk 

en, Susanne Redebo, Eskilstuna-Kuriren, 

Helen Sandberg Waters, frilans, 

Åsa Scharff, Smålands-Tidningen, 

Charlotta Tideman, Nerikes Allehanda, 

Anders Wennberg, Gefle Dagblad 

och Annika Ågren, Sydsvenskan. 

Tore Hagman, fotograf, tilldelas garanterad 

författarpenning om 173 000 

kronor per år av Sveriges författarfond. 

Tvåårigt arbetsstipendium på 80 000 

kronor per år går till Gerry Johansson 

och Staffan Widstrand. Ettårigt 

arbetsstipendium på 70 000 kronor går 

till Mikael Olsson och Helene Toresdotter 

E. Ettårigt arbetsstipendium 

på 50 000 kronor per år går till Simon 

Berg, Serkan Günes, Kolbjörn Guwallius, 

Martin Magntorn, Tina Messing, 

Åsa Siller, Ulf Svensson, Agnes 

Thor och Tomas Zackarias Westberg. 

Tommy Hansen, fotograf, är en av 

dem som tilldelats Landstinget Västmanlands 

kulturstipendium på 20 000 

kronor. Hans huvudinriktning är dokumentärfotografi, 

främst människor och 

deras situation i utsatta miljöer såsom 

slumområden och flyktingläger i bland 

annat norra Irak, Syrien, Vitryssland 

och Kenya. 


Elektriska Installatörsorganisationen 

EIO är en opolitisk 

och oberoende bransch- och 

arbetsgivarorganisation för Sveriges 

el- och teleteknikföretag. 

EIO har 2.600 medlemsföretag 

med totalt 25.000 anställda som 

omsätter 28 miljarder kronor. 

Presskontakt 

Henrik Nygård, 

kommunikationschef 

08-762 75 83, 

0705-29 75 83 

henrik.nygard@eio.se 

Jan Siezing, vd 

08-762 75 77, 

070-532 10 18 

jan.siezing@eio.se 

Elektriska Installatörs- 

organisationen EIO 

Rosenlundsgatan 40 

Box 17537 


Tel. 08-762 75 00 

Fax. 08-668 86 17 

www.eio.se 


Även Frida Kempff får kulturstipendiet. 

Hon är dokumentärfilmare och 

lyfter fram vanliga människor och deras 

berättelser. Hon fick juryns pris på 

Cannesfestivalen 2010 med kortfilmen 

Micky Badar. 

Per Helge, poet, författare, översättare 

och kulturskribent, tilldelas också 

kulturstipendiet. Han har varit redaktör 

för antologin Röster i Västmanland och 

skrivit en bok om Salas historia och en 

om Landstinget Västmanlands moderna 

historia. 

Ingela Lekfalk, 

journalist och dokumentärfilmare, 

har 

tilldelats Luleå Näringslivsjämställdhets-stipendium 

på 

15 000 kronor. Stipendiet 

delas ut till 

det ägarledda företag som bäst främjar 

utvecklingen av jämställdhet och är en 

förebild för företagandet i Luleå. 

Ola Nilsson och Ester Kohn har tilldelats 

frilanskollektivet Barbros Barbrostipendium. 

Stipendiet innebär att de 

får tre gratismånader i frilanskollektivet 

i Malmö. Mette Carlbom och Olof 

Marnung får två extraplatser. 

Box 155 

631 03 Eskilstuna 


Yvonne Fredriksson 

016-16 27 02 


Mattias Johansson 

016-16 27 42 

mattias.johansson@ei.se 

Energimarknadsinspektionen 

övervakar marknaderna för 

el, naturgas och fjärrvärme. 

Myndigheten verkar för att 

dessa marknader fungerar 

väl och är ansvarig för 

www.elpriskollen.se som 

hjälper sveriges elkunder att 

välja elhandelsföretag. 

www.ei.se 

noterat 

Fyra journalister sommarpratar i programmet 

Sommar i Sveriges Radio P1: 

Dilsa Demirbag-Sten (13 juli), Fredrik 

Gertten (22 juli), Yukiko Duke (6 augusti) 

och Cecilia Uddén (13 augusti). 

Colm O´Callaghan, JG Communication, 

vann Sveriges Tidskrifters tävling 

Medieruset för andra året i rad. Han 

sprang på tiden 13:16. Bästa kvinna i 

mål var Lena Benjaminsson, Design- 

4Living, 16:17. Lagtävlingen togs hem 

av Naturvetarna på tiden 43:39 med 

löparna Lars-Erik Liljebäck, 14:06, 

Henrik Alfredsson, 15:39 och Lionel 

Rieloff, 15:54. Bästa tjejlag var Bonnier 

Publication med tiden 59:35. I laget 

ingick Cecilia Nämvik, 19:48, Caroline 

Pennycook Morast, 19:49 och 

Julia Forsberg, 19:58. 

Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, 

kommer från 

och med i höst att vara stationerad i 

Kairo. SR flyttade kontoret från Kairo 

till Amman för sju år sedan. 

DÖDsfall 

Börje Dahlin har avlidit vid 74 års ål- 

Fastighetsägarna Sverige 

Drottninggatan 33 

Box 16132 


VD Reinhold Lennebo 

Tel: 08-613 57 10 

Mobil: 0705-12 33 90 

Näringspolitisk chef 

Martin Lindvall 

Tel: 08-613 57 32 

Mobil: 0709-43 69 60 

martin.lindvall@ 

fastighetsagarna.se 

Informatör 

Hans Öhman 

Tel: 08-613 57 33 

Mobil: 0736-26 90 58 

hans.ohman@ 


Fastighetstidningen 

Redaktionschef 

David Grossman 

Tel: 08-506 288 04 

Mobil: 0708-88 45 65 

david.grossman@ 

fastighetstidningen.se 

Fastighetsägarna Norr 

VD Ola Arwidsson 

Tel: 090-71 18 55 

Mobil: 070-600 94 56 

Fastighetsägarna 

Mellansverige 

VD Krister Nilsson 

Tel: 016-17 22 51 

Mobil: 0705-89 22 51 


Ola Ström 

Tel: 019-10 65 48 

ola.strom@ 

mellan.fastighetsagarna.se 


Stockholm 

VD Christer Jansson 

Tel: 08-617 77 20 

Mobil: 0705-13 77 20 

Informationsdirektör 

Mia Enayatollah 

Tel: 08-617 77 23 

Mobil: 0709-69 99 66 

mia.enayatollah@stofast.se 

der. Han arbetade först på Västernorrlands 

Allehanda och Dagbladet innan 

han 1960 anställdes som redaktör för 

SCAs personaltidning SCA-tidningen. 

Sedermera blev han SCAs informationschef. 

Leif Svensson, Värnamo, har avlidit 

vid 72 års ålder. Han arbetade först på 

Hallandsposten i Hyltebruk innan han 

övergick till Värnamo-Tidningen. 1961 

började han som reporter på Värnamo 

Nyheter. Två år senare blev han sportchef, 

en tjänst han hade till pensioneringen 

2004. Han var med och bildade 

journalistklubben på tidningen och var 

under många år dess ordförande eller 

sekreterare. Han hade även flera 

uppdrag för Journalistförbundet samt i 

Smålands journalistdistrikt och i Sportjournalisternas 

klubb. 

Bert Willborg har avlidit vid 55 års 

ålder efter en tids sjukdom. Han arbetade 

på Aftonbladet, bland annat fem 

år som USA-korrespondent, innan han 

knöts till Kinneviksfären. Han var bland 

annat reporter på tidningen Z och var 

med och startade Everyday i Stockholm 

innan han blev informationschef 

för TV3 och därefter informationsdirektör 

för MTG. 


Göteborg Första Regionen 

VD Lennart Alexandersson 

Tel: 031-755 33 01 

Mobil: 0709-55 60 01 

Kommunikatör 

Johanna Starkenberg Fröjd 

Tel: 031-755 33 36 

johanna.starkenberg-frojd@ 


Fastighetsägarna Syd 

VD Stefan Lindvall 

Tel: 040-35 01 90 

Mobil: 0708-30 57 40 

Marknadschef 

Göran Höckert 

Tel: 040-35 01 92 

Mobil: 0709-55 31 34 

goran.hockert@ 

syd.fastighetsagarna.se 

Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. 

Våra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och 

bostads rättsföreningar. 

www.fastighetsagarna.se


Vi arbetar 

för ett 

hållbart 

energisystem 

Vi ansvarar för frågor om 

användning och tillförsel av 

energi. Energimyndigheten 

främjar energi effektivisering 

på lokal, regional och nationell 

nivå. 

Läs mer om vår verksamhet på 

www.energimyndig heten.se 


Ola Westberg 

016-544 20 36 

press@energi myndigheten.se 

Postadress 


Besöksadress 

Klara Västra kyrkogata 11 

Telefon 

08-786 90 00 

Webbplats 

www.forsakringskassan.se 


Adriana Lender 

Telefon: 010-116 90 01 

Presskontakt 

Telefon: 010-116 98 88 

Presschef 

Staffan Karlsson 

Telefon: 010-119 82 31 

staffan.karlsson@forsakringskassan.se 

Regionala presskontakter 

www.forsakringskassan.se/press 

Huvudkontor: 

Gunnebo AB 

Box 5181 

402 26 Göteborg 

Tel. 010-2095 00 

www.gunnebo.com 

Informationschef: 

Karin Wallström 

Tel. 010-2095 026 

karin.wallstrom 

@gunnebo.com 

Kort om koncernen: 

Säkerhetskoncernen 

Gunnebo tillhandahåller 

effektiva och innovativa säkerhetslösningar 

till kunder 

i hela världen. Koncernen 

har 6 000 anställda i 30 

länder i Europa, Asien, 

Afrika, Australien och 

Nordamerika och omsätter 

6 800 Mkr. Vårt erbjudande 

är fokuserat på Bank 

Security & Cash Handling, 

Secure Storage, Entrance 

Control och Services. 

VI ÄR VASSA 

PÅ SKYDD! 

Fortifikationsverket är 

experter på skyddsteknik. 

Vi bygger säkert. 

Vi har fastigheter som 

står emot all typ av 

vapenverkan och 

angrepp av andra slag. 


Catharina Millmarker 

010-44 44 990 

www.fortv.se 

Upplandsgatan 5 

Box 1146 


Tel 08-412 68 00 

Fax 08-10 00 62 

www.handels.se 


Lars-Anders Häggström 

Tel 412 68 02 

070-630 17 78 


Kristina Jogestrand 

Tel 08-412 19 89 

070-675 19 89 

kristina.jogestrand@handels.se 

Handelsanställdas förbund är 

Sveriges tredje största 

LO-förbund. Förbundet organiserar 

drygt 150 000 medlemmar 

på 25 000 arbetsplatser. 

Överintendent 

Eskil Franck 

Pressansvarig 

Thorleif Warmboe 

0702-59 38 19 

press@levandehistoria.se 


Stora Nygatan 10 

Gamla Stan 

vxl: 08-723 87 50 

www.levandehistoria.se 

Handisam (Myndigheten för 

handikappolitisk samordning) 

har regeringens uppdrag att verka 

samordnande och pådrivande i 

svensk handikappolitik. Handisam 

påskyndar utvecklingen mot 

ett samhälle där alla kan delta 

jämlikt oavsett funktionsförmåga. 

Handisam har ett nära samarbete 

med andra statliga myndigheter, 

med kommuner och landsting och 

med handikapporganisationerna. 


Carl Älfvåg 

carl@handisam.se 

08-600 84 84 


Ola Balke 

ola@handisam.se 

08-600 84 10 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

www.handisam.se 

FRA är en civil myndighet 

under Försvarsdepartementets 

ansvarsområde 

med cirka 700 anställda. 

Genom underrättelseverksamheten, 

där bland annat 

signalspaning bedrivs, ger 

FRA stöd till regeringens 

utrikes-, säkerhets- och 

försvarspolitik. 


Anni Bölenius 

08- 471 40 05 

anni.bolenius@fra.se 

Vid brådskande ärenden 

utanför kontorstid kan 

växeln förmedla kontakt 

med informationschefen. 

Telefon växel: 08-471 46 00 

www.fra.se 

ICA AB 

Besöksadress 

Svetsarvägen 16 

171 93 Solna 

Telefon: 08 - 561 500 00 

Presstelefon 

070 - 253 66 60 

Pressjourstelefon 

070 - 544 07 10 

För brådskande ärenden 

utanför kontorstid 

(vardagar 17 - 08 och helger) 

Presschef 

Staffan Ekengren 

Telefon: 08 - 561 506 66 

070 - 285 89 74 

staffan.ekengren@ica.se 


Jenny Egeland 

Telefon: 08 - 561 513 16 

070 - 293 52 98 

jenny.egeland@ica.se 

Sara Hjelm 

Telefon: 08 - 561 502 76 

070 - 362 76 42 

sara.hjelm@ica.se 

Informatör 

Anna Hedström 

Telefon: 08 - 561 503 28 

073 - 765 12 00 

anna.r.hedstrom@ica.se 

Mer information finns på 

www.ica.se 



Industriarbetsgivarna är ett 

gemensamt bolag för Industri- 

och KemiGruppen, Stål och Metall 

Arbetsgivareförbundet, SveMin 

och SVEMEK. 

Medlemmar hos oss är industriföretag 

inom bland annat stål, 

läkemedel, glas, kemi, gruvor, 

sten, bioteknik, metall och plast. 

VD 

Industri- och KemiGruppen 

Magnus Ling 

Telefon: 08-762 67 67 

Mobil: 073-830 77 67 

VD 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, 

SveMin och SVEMEK 

Bengt Huldt 

Telefon: 08-762 67 33 

Mobil: 070-562 67 33 


Catharina von Sydow 

Telefon: 08-762 67 63 

Mobil: 0730-66 77 63 

Industriarbetsgivarna 

Kungsträdgårdsgatan 10 

Box 1721 


Telefon växel: 08-762 67 55 

info@industriarbetsgivarna.se 

www.industriarbetsgivarna.se 

Locum AB är en av 

Sveriges större fastighetsförvaltare 

med ett fastighetsbestånd 

på cirka 2,1 

miljoner kvadratmeter i 

Stockholmsområdet. 

Bland hyresgästerna 

dominerar sjukvården i 

länet. Locum AB ägs av 

Stockholms läns landsting. 

Locums kärnvärden är 

Kompetens, Hållbarhet 

och Affärsmässighet. 

HR direktör 

Christina Hallberg 

08-690 77 42 

070-484 77 42 

christina.hallberg- 

hoglund@locum.se 

Informatör 

Shirley Nyberg 

08-690 75 41 

shirley.nyberg@locum.se 

46 Journalisten 23 JUNI – 17 AUGUSTI 2011 

www.innovationsbron.se 

Vi skapar nya affärer 

ur forskning och 

innovation. 

Helena Arvas 

HR & Kommunikationsdirektör 

E-post: 

helena.arvas@innovationsbron.se 

Tel dir: 08-587 919 06 

Mobil: 0708-16 10 48 

Postadress: 

Innovationsbron AB 

Box 70407 


Besöksadress: Vasagatan 11 

Tel: 08-587 919 20 


Eva-Lis Sirén 

070-576 72 38 

eva-lis.siren@lararforbundet.se 

lararforbundet.se/evalissiren 

Presschef 

Claes Nyberg 

08-737 69 02 

claes.nyberg@lararforbundet.se 

Lärarförbundet är ett fackligt 

yrkesförbund med 230 000 

medlemmar. De största 

medlemsgrupperna utgörs av 

lärare i grund- och gymnasieskolan, 

förskollärare, fritidspedagoger, 

skolledare och 

lärare på högskolan. 

Lärarförbundet är Sveriges 

största lärarorganisation och 

driver frågor som utvecklar 

läraryrket och skolan. 

lararforbundet.se/press 

Esplanaden 3A 

172 13 Sundbyberg 

tel: 08 - 519 411 00 

fax: 08 - 735 76 98 

e-post: kemi@kemi.se 


Nina Cromnier 

08-519 41 150 

Presskontakter 

Carin Törner 

08-519 41 217 

076-50 41 217 

carin.torner@kemi.se 

Karin Abrahamsson 

08-519 41 273 

076-50 41 273 

karin.abrahamsson 

@kemi.se 

www.kemi.se 


Metta Fjelkner 

070-262 27 68 

metta.fjelkner@lr.se 

Presschef 

Zoran Alagic 

070-262 27 00 

08-613 27 79 

zoran.alagic@lr.se 

Lärarnas Riksförbund är det 

fackförbund som organiserar 

största andelen av Sveriges 

behöriga lärare. 

Ordförande 

Annelie Nordström 

Pressjour: 010-442 71 30 


Emma Nilsson 

emma.nilsson@ 

kommunal.se 

070-310 07 45 


Camilla Levin 

0730-79 25 64 

Rasmus Korsvall 

070-658 27 07 

Kommunal är Sveriges 

största fackförbund med över 

500 000 medlemmar. 

De flesta är anställda i välfärdssektorn, 

men också inom 

serviceyrken och lantbruk. 

www.kommunal.se 

Motorbranschens 

Riksförbund, MRF, är 

en branschorganisation 

för seriösa och professionella 

bilåterförsäljare 

och verkstäder. 


Charlie Magnusson 

charlie@mrf.se 

Tfn dir: 08-701 63 16 

Mobil: 0730-27 64 00 

Postadress: Box 5611 



(Karlavägen 14, 1 tr) 

Tfn vx: 08-701 63 00 

Fax: 08-24 44 01 

www.mrf.se 

Pressinformationen 

Johan Hall 


johan.hall@lo.se 

08-796 26 06 

070-649 26 06 

Joakim Jakobsson 


joakim.jakobsson@lo.se 

08-796 26 05 

070-646 26 05 

Peter Cervin 

Pressassistent 

peter.cervin@lo.se 

070-796 27 54 

070-584 85 75 

Postadress 

105 53 STOCKHOLM 

08-796 25 00 (växel) 

Jourtelefon till 

pressinformationen 

08-24 49 59 

(efter växelns stängning) 

Myndigheten för yrkeshögskolan 

beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar 

för yrkeshögskoleutbildning 

(Yh), Kvalificerad yrkesutbildning 

(KY), Kompletterande utbildning 

(KU) och lärlingsutbildning för 

vuxna. 


Per-Åke Bladh 

Telefon: 010 – 20 90 131 

Mobil: 070 – 953 33 32 

E-post: per-ake.bladh@ 

yhmyndigheten.se 

www.yhmyndigheten.se


PressKoNtAKt 

Karin sandell 

018-611 98 68 

070-167 90 60 

karin.sandell@nck.uu.se 

Adress 

Nationellt centrum 

för kvinnofrid 

Uppsala universitet 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

telefoN 

018-611 27 93 

www.nck.uu.se 

www.kvinnofridslinjen.se 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid är ett kunskaps- 

och resurscentrum vid 

Uppsala universitet och 

Akademiska sjukhuset. 

Vi arbetar på regeringens 

uppdrag med att sammanställa, 

utveckla och sprida kunskap om 

våld mot kvinnor, och med att 

förbättra stödet till våldsutsatta 

kvinnor i hela landet. 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid driver också 

den nationella stödtelefonen 

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. 

curt persson 

PRO är Sveriges största 

pensionärsorganisation 

med över 400 000 

medlemmar. 

Partipolitiskt oberoende. 

adress: 

Adolf Fredriks Kyrkog 12 

Box 3274 


Telefon: 08 -701 67 00 

Telefax: 08 -10 66 40 

ordförande: 

Curt Persson 

Telefon: 08-701 67 00 

presskontakt: 

Maja Fröman 

Telefon: 08-701 67 32 

Mobil: 070-247 17 99 

www.pro.se 

Box 5338 


Tel: 08-440 83 30 

www.officersforbundet.se 


Lars Fresker 

08-440 83 47 

070-628 25 81 

lars.fresker 

@officersforbundet.se 

Pressansvarig 

Eva Langlet 

08-440 83 34 

070-654 45 00 

eva.langlet 

@officersforbundet.se 

Officersförbundet är ett 

fack- och yrkesförbund 

inom SACO för militär personal 

med en anställning i 

Försvarsmakten. Officersförbundet 

har drygt 10 000 

aktiva medlemmar. 

PwC är Sveriges 

ledande företag 

inom revision 

och rådgivning 

I tjänste utbudet ingår 

förutom revision även 

redovisning, riskhantering, 

skatte rådgivning, corporate 

finance och annan 

revisionsnära rådgivning. 

Pressansvarig 

Martin Askman 

08-555 336 85, 0709-29 36 85 

martin.askman@se.pwc.com 


Mattias Isaksson 

08-555 340 64, 0709-29 40 64 

mattias.isaksson@se.pwc.com 

Torsgatan 21, 


www.pwc.com/se 

Pensionsmyndigheten 

Presskontakt: 

pressekreterare 

Mattias Bengtsson 

Byström 

0736-27 53 83 

www.pensionsmyndigheten.se 

Tel vxl: 0771-771 771 


Sten Eriksson 

010-454 22 25 


Katrin Westling Palm 

Pressansvariga 

Riksdagsförvaltningen 

Maria Skuldt, pressekreterare 

08-786 40 54, 

070-817 67 06 

maria.skuldt@riksdagen.se 

Karin Hedman, 

informationschef 

08-786 62 61, 

070-226 47 04 

karin.hedman@riksdagen.se 

Talmannen och 

riksdagsstyrelsen 

Pressnummer 

070-537 29 00 

Sara Hägg Liljedal, 

pressekreterare 

08-786 40 16 

sara.hagg.liljedal@riksdagen.se 

Frågor om riksdagen 

och EU 

Riksdagsinformation 

020-349 000 

riksdagsinformation@ 

riksdagen.se 

EU-upplysningen 

020-250 000 

eu-upplysningen@riksdagen.se 

www.riksdagen.se 

Preem AB 

Press & mediekontakter 

Thomas Ögren 

070 - 450 10 01 

thomas.ogren@preem.se 

PREEM AB (publ) är Sveriges 

största drivmedelsföretag och 

svarar för 80 procent av den 

svenska raffinaderikapaciteten 

och 30 procent av den nordiska. 

Över 2/3 av vår produktion 

exporteras vilket gör oss till ett 

av landets största exportföretag. 

Preem har ett rikstäckande 

servicenät med över 400 Preemstationer 

och 215 TruckStops/ 

tankställen för tung trafik. 

Preem AB har drygt 1300 anställda. 

Preems omsättning var 

73,6 miljarder kronor 

under 2009. 

Se även www.preem.se 

Mediekontakt 

Helena Björck 

070-339 22 38 

helena.bjorck@rf.se 


Karin Mattsson Weijber 

070-600 37 22 

karin.mattssonweijber@ 

rf.se 


Erik Strand 

073-392 98 00 

erik.strand@rf.se 

Riksidrottsförbundet 

Idrottens Hus, 

114 73, Stockholm 

08-699 60 00 

www.rf.se 

Riksidrottsförbundet är den 

samlade idrottsrörelsens 

medlemsorganisation som 

företräder idrotten såväl 

nationellt som internationellt. 

Riksidrottsförbundet 

består av 70 specialidrottsförbund.. 


Ringvägen 100 E 



Telefon: 08-402 02 00 

Fax: 08-402 02 50 

E-post: info@prevent.se 

Hemsida: www.prevent.se 

Presskontakt 

Andreas Alskog 


Marie Antman 

Verkställande direktör 

Maria Schönefeld 

Prevent är en ideell förening 

inom arbetsmiljöområdet 

med Svenskt Näringsliv, LO 

och PTK som huvudmän. 

Vår uppgift är att tillsammans 

med huvudmännen förmedla 

kunskap kring arbetsmiljö - 

frågor och utveckla metoder 

som ska fungera som ett stöd 

för varje arbetsplats i det 

löpande arbetsmiljö arbetet. 

Prevent: 

Ger ut arbets- och utbildningsmaterial 

samt faktaböcker 

Informerar och utbildar 

Ger ut tidningen Arbetsliv 

Prevent arbetar för ett friskt, 

sunt och säkert arbetsliv! 

En myndighet under riksdagen med 

uppgift att granska den statliga verk- 

samheten. Riksrevisionen ska genom 

oberoende granskning medverka till 

demokratisk insyn och effektiv förvalt- 

ning i staten. 


Mikael Jonsson 

Mobil 0734-45 20 82 

mikael.jonsson@riksrevisionen.se 


Pernilla Eldblom 

Mobil 0734-45 22 00 

pernilla.eldblom@riksrevisionen.se 

www.riksrevisionen.se 



Sveriges geologiska 

undersökning, SGU, är 

den statliga myndighet 

som svarar för frågor 

som rör berg, jord och 

grund vatten i Sverige. 

Vårt huvudkontor ligger 

i Uppsala och våra lialer 

i Göteborg, Lund, Malå 

och Stockholm. 


Villavägen 18, Uppsala 

Tel. 018-17 90 00 

Generaldirektör: 

Jan Magnusson 

Presskontakt 

och information: 

Erika Ingvald 

erika.ingvald@sgu.se 

070-346 54 70 

Kaarina Ringstad 

kaarina.ringstad@sgu.se 

070 -342 36 36 

www.sgu.se 


Klarabergsviadukten 90 hus C 

Box 277 05 


Tel: 08-553 411 00 

VD 

Birgitta Böhlin 

Tel: 08-553 411 02 

birgitta.bohlin@samhall.se 

Kommunikationsdirektör 

Lars Lööw 

Tel: 08-553 411 47 

lars.loow@samhall.se 

Presschef 

Håkan Tenelius 

Tel: 08-553 411 46 

Mobil: 070-219 47 62 

hakan.tenelius@samhall.se 

Samhall har 21 000 medarbetare 

på 250 orter och omsätter 

årligen drygt 7 miljarder kronor. 

Bolaget ägs av staten och har 

uppdraget att skapa utvecklande 

jobb för personer med 

funktionsnedsättning som leder 

till nedsatt arbetsförmåga 

www.samhall.se 

VD 

Eva Östling Ollén 

08 - 762 74 01 


Björn Lundell 

08 - 762 74 22 

Politisk kommunikation 

Thomas Laurell 

08 - 762 74 52 

SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, 

är bransch- 

och arbetsgivarorganisation för 

den svenska besöksnäringen. 

SHR samlar drygt 4 000 företag 

med sammanlagt 5 500 verksamheter 

inom hotell, restaurang, 

catering, spa, nöjes- och 

djurparker, skidanläggningar, 

camping och stugor, nattklubbar, 

vandrarhem, konferensanläggningar, 

aktivitetsföretag 

med mer. SHR är en medlemsorganisation 

inom Svenskt 

Näringsliv. 

www.shr.se 

Bostadsrätternas 

organisation 

VD 

Göran Olsson 

Telefon 0765-20 10 03 

goran.olsson@sbc.se 


Mats Lindbäck 

Telefon 0765-20 10 09 

mats.lindback@sbc.se 

Adress 

SBC ek för 

Luntmakargatan 46 


Webbplats 

www.sbc.se 

Bostadsrättsorganisationen 

SBC har kunskap om 

lagstiftningen och kan 

ge exempel på hur det 

fungerar i verkligheten. Vi 

är Sveriges största intresse- 

och serviceorganisation för 

bostadsrätter med drygt 

6 000 bostadsrättsföreningar 

och 20 000 bosparare 

som medlemmar i Sverige. 

www.sios.org 

Vill du 

skriva, få kunskap 

och information 

ur ett annat perspektiv 

om frågor som rör 

etnicitet, mångfald, 

integration 

språklig och kulturell 

pluralism 

diskriminering m.m. 

Kontakta organisationssekreteraren 

Milinko Mijatovic 

08-556 933 69 

milinko.mijatovic@ 

sios.org 

kansli@sios.org 

www.adb-stockholm.org 

adb@adb-stockholm.org 

08-643 09 88, 

08-689 70 60 

Bellmansgatan 15, 1tr 


tfn 08-556 933 60 

fax 08-643 90 68 

Scan – bry dig om vad du äter 

Scan är ett av Sveriges mest omtyckta 

varumärken och förknippas 

med svenskt ursprung, trygghet och 

kvalitet. Genom vårt arbete från 

gård till bord har vi unik kontroll 

på djuromsorg, miljö och kvalitet. 

Presskontakt 

Margareta T orgren, 

kommunikationsdirektör. 

08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68 

margareta.thorgren@scan.se 

Denis Mattsson, VD 

08-725 80 20, 076 -128 36 98 

denis.mattsson@scan.se 

Postadress: Scan AB, 

Box 30223, 


Telefon, växel: 0771 – 510 510 

Pressjour: 08 – 725 85 10 

www.scan.se 

Sven Ljungberg 


Skandia 

Presstelefon: 08-788 42 97 

E-post: sven.ljungberg 

@skandia.se 

Annie Sebelius 


Skandia Liv 


E-post: annie.sebelius 

@skandia.se 

Lena Hök 


Skandiabanken 


E-post: lena.hok 

@skandiabanken.se 

www.skandia.se 

Box 1105, Barnhusgatan 6 


Tel: 08-791 41 00 

Fax: 08-21 89 53 

www.seko.se 

seko@seko.se 


Janne Rudén 


Jonas Pettersson 

Tel: 08-791 41 95 

Mobil: 070-631 59 49 

jonas.pettersson@seko.se 

Bitr. kommunikationschef 

Erik Sandberg 

Tel: 08-791 41 55 

Mobil: 070-600 24 96 

erik.sandberg@seko.se 

SEKO är ett fackförbund inom LO. 

Vi är ungefär 130 000 medlemmar 

i nio branscher. Bland de 

största arbetsgivarna finns Posten, 

TeliaSonera, Kriminalvården, SJ, 

Försvarsmakten, Vattenfall och 

Trafikverket. 

Skogsstyrelsen är 

myndigheten för frågor 

som rör skog.Vi arbetar 

för att landets skogar 

ska vårdas och brukas 

så att skogen ger en 

uthålligt god avkastning 

samtidigt som biologisk 

mångfald bevaras. Vi 

arbetar också med att 

lyfta fram skogens 

värden för rekreation 

och friluftsliv, samt att 

öka medvetandet om 

skogens betydelse. 

PRESSKONTAKT 

Camilla Kastner 

Tel 0470 – 72 61 29 

E-post: camilla.kastner@ 

skogsstyrelsen.se 

INFORMATIONSCHEF 

Daniela Hammer 

Tel 036 – 35 94 09 

E-post: daniela.hammer@ 


SKOGSSTYRELSEN 

Vallgatan 8 

551 83 Jönköping 

Tel 036 – 35 93 00 

Fax 036 – 16 61 70 

E-post: skogsstyrelsen@ 


www.skogsstyrelsen.se


Fackförbundet SKTF organiserar 

anställda i kommuner och 

landsting. Inom skola, vård och 

omsorg omfattas även anställda i 

privata verksamheter. SKTF organiserar 

de som är verksamma 

i bolag och stiftelser inom det 

kommunala området samt inom 

Svenska Kyrkan och ekumeniska 

organisationer. SKTF har drygt 



Annika Strandhäll 

Mobil 070-647 79 51 

annika.strandhall@sktf.se 

Presschef 

Peter Bloch 

Mobil 070-255 13 37 

peter.bloch@sktf.se 


Maria Martinsson 

Mobil 070-655 50 48 

maria.martinsson@sktf.se 

Fackförbundet ST 

Annette Carnhede 


Maria Frändegård 

Pressansvarig 

maria.frandegard@st.org 

Mobil: 070-314 52 73 

Växel: 08-790 51 00 

www.st.org 

Fackförbundet för oss 

som valt att arbeta på 

statens och medborg- 

arnas uppdrag. 

Arbetslöshetskassornas 

Samorganisation (SO) är 

a-kassornas intresse- och 

serviceorganisation. 

www.samorg.org 

Kanslichef 

Melker Ödebrink 

08-555 138 11 

070-651 63 24 

melker.odebrink@samorg.org 


Harald Petersson 

070-26 71 200 

Box 16363 


www.stat-inst.se 

Besöksadress 

Drottninggatan 29 

Vxl 08-453 40 00 

Fax 08-453 40 50 


Ewa Persson Göransson 

Presstjänst 

Judit Hadnagy 

Presschef 

Tfn 08-453 40 56 

Mobil 070-605 56 81 

judit.hadnagy@stat-inst.se 

Statens institutionsstyrelse, SiS, 

bedriver individuellt anpassad 

tvångsvård för ungdomar och för 

vuxna med missbruksproblem. 

SiS verkställer också sluten 

ungdomsvård. SiS driver ett 30tal 

särskilda ungdomshem och 

LVM-hem över hela landet och 

finansierar forskning för att utveckla 

vården och behandlingen. 

Gunilla Lundén, 


Tel:+46 (0)620 198 45 

Mob:+46 (0)70 521 31 16 

gunilla.lunden@statkraft.com 

Statkraft är Europas största 

producent av förnybar energi 

och Sveriges fjärde största 

elproducent. Statkraft äger 

58 vattenkraftverk och 

satsar stort på vindkraft 

genom projektering av 36 

vindkraftsparker med sammanlagt 

760 turbiner i norra 

och södra Sverige. Statkraft 

är även en stor aktör inom 

elhandel och driver 5 fjärrvärmeverk. 

www.statkraft.se 


Christian W Jansson 

VD 

Dag Klackenberg 

Post 

Svensk Handel 


Besök 

Regeringsgatan 60 

Tel: 010-47 18 500 

E-post 

info@svenskhandel.se 

Pressansvarig 

Lars G Ohlsson 

Tel: 010-47 18 623 

Mobil: 070-370 2700 

larsg.ohlsson@svenskhandel.se 

Svensk Handel samlar handelsföretag 

av alla kategorier och har 

drygt 13 000 medlemsföretag med 

tillsammans cirka 300 000 

anställda. 

www.svenskhandel.se 

Universitetet i 

huvudstaden 

– aktivt i 

samhälldebatt 

och i samhällsutveckling 

www.su.se · 08-16 20 00 

Pressnummer: 08-16 40 90 

E-post: press@su.se 


Linnea Bergnéhr 

08-16 13 77 

072-233 33 85 

Presskontakt 

Viktor Sandqvist 

08-16 21 72 

076-785 21 72 

SPF, Sveriges 

Pensionärsförbund 


Karl Erik Olsson 

0708-73 82 59 

karl.erik.olsson@spfpension.se 


Cathrine Swenzén 

0733-89 80 18 

cathrine.swenzen@spfpension.se 

SPF är en ideell, partipolitiskt och 

religiöst obunden intresseorganisation 

för seniorer med ca 262 000 

medlemmar. 

Medlemstidningen Veteranen, 

TS upplaga 204 300 (2010), 

utkommer med nio nummer/år. 

www.spfpension.se 

Pressjour 

08-799 40 20 

Presskontakt 

Malin Nääs 

08-799 43 86 

070-917 66 52 

Strålsäkerhetsmyndigheten 

arbetar pådrivande och 

förebyggande för att skydda 

människor och miljö från 

oönskade effekter av 

strålning, nu och i framtiden. 

www.stralsakerhetsmyndigheten.se 



Svensk Biblioteksförening 

World Trade Center, D5 

Box 70380 


Tel 08-545 132 30 

www.biblioteksforeningen.org 


Niclas Lindberg 

Tel: 070-660 80 77 


Inga Lundén 

Tel: 076-123 11 90 


Peter Axelsson 

Tel: 08-545 132 45 

Tel: 070-552 46 16 

pax@biblioteksforeningen.org 

Svensk Biblioteksförening är 

en ideell förening med uppgift 

att verka för ett nationellt 

bibliotekssystem av hög standard. 

Föreningen har både bibliotek 

och enskilda personer som 

medlemmar och samlar 3100 

personer och 530 bibliotek inom 

svenskt biblioteksväsende. 

Oberoende 

specialist pŒ 

sŠkerhet. 

Vi ger opartisk information om 

hur man före bygger brott. 

SŠkerhetsinformatšr 

Jan-Peter Alm 

Tel 08-783 74 06 

Mobil 0709-81 65 78 

jan-peter.alm@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Informations- och 

marknadsansvarig 

Anna Härenvik 

Tel 08-783 75 30 

Mobil 0709-81 65 87 

anna.harenvik@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Svenska Stöldskyddsföreningen 

(SSF) är en oberoende ideell 

förening som arbetar för att 

förebygga brott. 

Tegeluddsvägen 100 


Tel 08-783 75 33 

Fax 08-663 96 52 

www.stoldskyddsforeningen.se 


Svensk Energi 


Tel: 08-677 25 00 

Fax: 08-677 25 06 

Chef Kommunikation 

Kalle Karlsson 

Tel: 08-677 28 18 

Mobil: 073-301 73 68 

kalle.karlsson@ 

svenskenergi.se 

Presschef 

Kalle Lindholm 

Tel: 08-677 26 55 

Mobil: 0709-96 25 90 

kalle.lindholm@ 

svenskenergi.se 

Svensk Energi är 

branschorganisation för 

elbranschen, där ingår elnätsföretag,elhandelsföretag 

och produktionsföretag. 

Organisationen företräder 

branschen i energipolitiska 

frågor såväl nationellt som 

internationellt. 

www.svenskenergi.se 

Postadress: Box 5115, 


Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon +46 8 762 65 50 

Cecilia Gierta 

verkställande direktör 

Sveriges Bryggerier, tidigare 

Svenska Bryggareföreningen, 

är branschorganisation för de 

svenska ölbryggerierna, cider-, 

läskedrycks- och vatentillverkarna. 

Totalt arbetar runt 

4000 personer i den svenska 

bryggerinäringen. I styrelsen 

för Sveriges Bryggerier ingår 

representanter för Carlsberg, 

Spendrups, Åbro, Coca-Cola 

och Kopparbergs. 

www.sverigesbryggerier.se 

Presschef 

Jimmy Larsson-Hagberg 

070-269 91 15 

jimmy.larsson-hagberg@skb.se 

Pressinformatör 

Jessica Alsenlid Otterstål 

070-242 07 27 

jessica.alsenlid.otterstal@skb.se 

www.skb.se/media 

Svensk Kärnbränslehantering AB tar 

hand om det radioaktiva avfallet från 

Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är 

de svenska kärnkraftsföretagen. 


Lasse Årling 

08-613 80 08 

070-329 80 08 

lars.arling@sverigesingenjorer.se 


Ulf Bengtsson 

Adress 

Malmskillnadsg 48 

Box 1419 


Tfn: 08-613 80 00 

info@sverigesingenjorer.se 

www.sverigesingenjorer.se 

Sveriges Ingenjörer är fackförbund 

och intresseorganisation 

för landets högskoleutbildade 

ingenjörer. Det är med sina 

mer än 125 000 medlemmar 

det största förbundet inom 

akademikerfederationen Saco. 


Hagagatan 2 

Tel: 08-728 48 00 

Fax: 08-34 50 51 


Hans Tilly 

Tel: 070-552 67 40 


Tor Enqvist 

Tel: 08-728 48 88 

Mobil: 0706-27 02 27 

Fax: 08-34 50 51 

Svenska Byggnadsarbetareförbundet 

är LO:s 

femte största medlemsförbund 

med cirka 


www.byggnads.se 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Presskontakt 

Pressjour: 

08-452 71 01 

(nås även kvällar och helger) 

Presstjänsten nås under 

arbetstid även via: 

press@skl.se 

VD Håkan Sörman 

Claes Bertilson 


070-327 78 07 

claes.bertilson@ 

skl.se 

Iréne Tinglöv 


070-692 44 37 

irene.tinglöv@skl.se 


Monica Björklund Aksnes 

Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL) är en arbetsgivarorganisation och 

intresseorganisation för alla kommuner, 

landsting och regioner. 

www.skl.se 

Chef medierelationer 

Pär Altan 

070-386 52 37 


Jörgen Olsson 

070-256 20 77 

SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag 

som omsätter 109 miljarder 

kronor och har omkring 45 000 

anställda, varav drygt 6 000 i Sverige. 

Försäljning sker i drygt 100 länder. 

Bland SCAs starkaste varumärken 

på den svenska marknaden märks 

Libero, Libresse, TENA, Edet och Tork. 

Miljöfrågor är högt prioriterade inom 

SCA, bland annat ska CO2-utsläppen 

minska med 20 procent fram till 2020. 

Vd: Jan Johansson 

Petter Tiger 

070-344 09 73 

Ny internationell rapport: 

Kvinnor och hygien 

Pressmaterial: 

www.sca.com 

www.sca.com/hygien 

Huvudkontor 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

Tel. 0470-890 00 

info@sodra.com 

www.sodra.com 

Södra Skogsägarna är en 

ekonomisk förening med 

51 000 medlemmar/ 

ägare. Koncernen omsätter 

20 miljarder kronor 

och har 4 000 anställda. 


Per Braconier 

070-534 51 66



Eva Nordmark 

TCO är en centralorganisation 

för 15 fackförbund och samlar 

omkring 1,2 miljoner människor. 

Över 60 procent är kvinnor. 

Medlemmarna i TCO-förbunden 

arbetar som ingenjörer, lärare, 

poliser, ekonomer, sjuksköterskor 

och inom kommuner, 

statliga myndigheter, banker och 

försäkringsbolag. 

TCOs uppgift är att värna de 

fackliga fri– och rättigheterna 

och utifrån arbetslivets villkor 

ge röst åt medlemmarnas krav på 

trygghet och välfärd. Organisationen 

är partipolitiskt obunden. 

Presschef 

Kerstin Olsson 

070-978 33 93 

kerstin.olsson@tco.se 


Gabriel Wernstedt 

070-378 36 66 

gabriel.wernstedt@tco.se 

Växel: 08-782 91 00 

VTI, Statens väg- och 

transportforskningsinstitut, 

är ett oberoende 

och internationellt 

framstående institut 

som arbetar inom hela 

transportsektorn. 

Presskontakt 

Helena Sederström 

helena.sederstrom@vti.se 

013-20 42 09 

Teknikföretagen 

företräder 

Sveriges viktigaste 

företag. 

Deras framgång och export 

– Din välfärd och import 

VD 

Åke Svensson 


Jonas Cohen 

telefon 08-782 09 12 

mobil 070-219 09 38 

Teknikföretagen 

Box 5510 


telefon 08-782 08 00 

fax 08-782 09 00 

www.teknikforetagen.se 

Sineva Ribeiro 

förbundsordförande 

Cecilia Sandahl 

presschef 

Tel: 08-14 77 69 

Mobil: 070-687 32 42 

cecilia.sandahl@vardforbundet.se 

Pressjour: 070-310 30 09 

Medlemmar i Vårdförbundet 

arbetar för en säker 

vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, 

barnmorskor, 

biomedicinska analytiker 

och röntgensjuksköterskor 

som utvecklar vården för dig 

som individ. Från sjukdom 

och diagnos till hälsa och 

helhet. 

www.vardforbundet.se 

Transportstyrelsen 

Vikboplan 7 

601 73 Norrköping 

tel vxl. 0771-503 503 


Marie Lindström, 

tel. 0709-22 69 71 

Presschef 

Anders Lundblad 

tel. 011-415 2360 

mobil. 0706-33 82 50 

Transportstyrelsen arbetar 

för att uppnå god tillgänglighet, 

hög kvalitet, 

säkra och miljöanpassade 

transporter inom järnväg, 

luftfart, sjöfart och väg. Vi 

har det samlade ansvaret 

för att ta fram regler och se 

till att myndigheter, företag, 

organisationer och medborgare 

följer dem. 

www.transportstyrelsen.se 

Øresundsbron ägs och 

drivs av Øresundsbro 

Konsortiet, som också tar 

aktiv del i utvecklingen av 

Öresundsregionen. 

Pressansvarig 

Sanna Holmqvist 

mobil 0706-760 976 

sho@oresundsbron.com 

Karsten Østergaard 

Nielsen 

mobil +45 24 63 27 92 

kon@oresundsbron.com 

Pressjour dygnet runt: 

040-676 61 16 

VD 

Caroline Ullman-Hammer 

Adress: 

Vester Søgade 10 

DK-1601 København V 

Telefon 

040-676 60 00 

E-post: 

press@oresundsbron.com 

Hemsida 

www.oresundsbron.com 

TRR Trygghetsrådet har 

mer än 30 års erfarenhet 

av omställningsarbete. 

Vi arbetar som en långsiktig 

partner för våra 

anslutna företag. 

Över 32 000 företag med 

sammanlagt 700 000 

medarbetare, huvudsakligen 

tjänstemän i det 

privata näringslivet, är 

anslutna till TRR. 

Kontakt 

Ann-Sofi Sjöberg 


0708-67 60 24 

ann-sofi.sjoberg@trr.se 

Stefan Eklund 

Marknadschef 

0708-67 60 60 

stefan.eklund@trr.se 

Carl-Gustaf Leinar 

VD 

Huvudkontor 

Jakobsgatan 6 

Box 16291 


Mer information finns på 

www.TRR.se 

Välj ditt 

annonspaket 

Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 

Tel 08-504 150 00 www.unionen.se 

Ordförande Cecilia Fahlberg 

Pressjour 08-504 151 00 

Presschef 

Louise Gerdemo Holmgren 

Mobil 070-549 79 78 

louise.gerdemo.holmgren@ 

unionen.se 


Maria Mirsch 

Mobil 070-668 90 42 

maria.mirsch@unionen.se 

Unionen är det största tjänstemannafacket 

i Sverige och i världen med ca 

500 000 medlemmar. Med 45 000 för- 

troendevalda finns förbundet i både 

industri- och tjänstesektor i de flesta 

branscher i det privata näringslivet. Förbundet 

har 27 regionkontor över hela 

landet. 

Som annonsör i Journalisten har du flera olika 

kanaler att välja på eller 

kombinera: papperstidningen, webben, bilagor 

och i vårt nyhetsbrev. 

Kontakta oss för förslag och offert: 

Produktannonser: 08-556 950 43, Anette 

Platsannonser: 08-613 75 19, Eva 

Annonsinformation: Journalisten.se 

23 JUNI – 17 AUGUSTI Journalisten 51


Besöksadress: Strandvägen 1 



Tel 08-666 21 00 

Fax 08-666 21 30 

www.holmen.com 

VD och koncernchef 

Magnus Hall 

Koncernstab Information 


Ingela Carlsson 

Tel 08-666 21 15 

Mobil 070-212 97 12 

Fax 08-666 21 30 

info@holmen.com 

Holmen Paper AB 

601 88 Norrköping 

(Vattengränden 2) 

Informationsansvarig 

Jonas Lindell 

Tel 011-23 62 11 

Mobil 070-323 20 13 

Fax 011-23 60 30 

info@holmenpaper.com 

Iggesund Paperboard AB 

825 80 Iggesund 


Staffan Sjöberg 

Tel 0650-282 56 

Mobil 070-306 48 00 

Fax 0650-288 21 

info@iggesundpaperboard.com 

Holmen Timber AB 

Box 45 

825 21 Iggesund 

Affärsområdeschef 

Håkan Lindh 

Tel 0650-280 97 

Mobil 070-328 99 46 

Fax 0650-203 80 

info@holmentimber.com 

Holmen Skog AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 


Jeanette Tretten 

Mobil 0703-86 04 06 

Fax 011-23 61 70 

info@holmenskog.com 

Holmen Energi AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 

Affärsområdeschef 

Brynolf Alexandersson 

Tel 0660-755 01 

Mobil 076-110 55 01 

Fax 0660-755 10 

info@holmenenergi.com 

Holmens tillverkar och säljer 

tryckpapper, kartong och 

trävaror. 

Koncernens omsättning 

uppgick 2009 till cirka 

18 miljarder kronor och 

resultatet före skatt var 

1 365 miljoner kronor. 

Antalet anställda är cirka 

4 300. 


PRESSJOUR 

utanför kontorstid 

Tel: 018-16 94 75 

Pressekreterare inrikes 

Kristiina Ruuti 

Tel: 018-16 96 06 

Mobil: 070-576 39 98 

E-post: kristiina.ruuti@ 

svenskakyrkan.se 


ärkebiskopen 

Ewa Almqvist 

Tel: 018-16 96 77 

Mobil: 0705-46 96 77 

E-post: ewa.almqvist@ 


Pressekreterare utrikes 

Stefan Håkansson 

Tel: 018-16 94 20 

Mobil: 0768-00 01 02 

E-post: stefan.hakansson@ 


Presschef 

Lotten Andersson 

Tel: 018-16 97 95 

E-post: lotten.andersson@ 


Huvudredaktör för 

www.svenskakyrkan.se 

Liselotte Rogberg 

Beträffande stiftskanslier, 

biskopar och stifts- 

informa törer, se 

www.svenskakyrkan.se/ 

pressrum 

Kyrkokansliet 

751 70 Uppsala 

Tel: 018-16 95 00 

Fax: 018-16 96 40 

www.svenskakyrkan.se 

Glad sommar 

önskar 

Journalistförbundet 

Vi har ändrade öppettider under perioden 

27 juni till och med 21 augusti (veckorna 26-33). 

Journalistförbundet 

Telefon: 08 – 613 75 00 

Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm 

Öppet: 

Måndag – fredag 9.00 – 16.00. 

Lunch: 12.00 – 13.00. 

Fax: 08 – 21 26 80 

E-post: kansliet@sjf.se 

Webbplats: www.sjf.se 

Postadress: 

Svenska Journalistförbundet 

Box 1116 


Personalen nås på e-post enligt mönstret: 

förnamn.efternamn@sjf.se 

Medlemsservice 

Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar, avgiftsfrågor, 

adressändringar, 

presskort med mera. 

Telefon: 08 – 613 75 55. 

Telefontid: Måndag – fredag 

10.00 – 12.00. 

E-post: medlemsregistret@sjf.se 

Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du ringa angående frågor som 

rör lagar, kollektivavtal, löner, frilans- och vikariefrågor med mera. 

Telefon: 08 – 613 75 40. 

Telefontid: Måndagar – torsdag 

13.00 – 15.00 och fredagar 13.00 – 14.00. 

E-post: forhandlingsjouren@sjf.se 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Jonas Nordling 

Telefon: 08 – 613 75 31, jon@sjf.se 

Vice ordförande: Ulrica Widsell 

Telefon: 08 –613 75 56, uw@sjf.se 

Adress och telefonnummer till övriga 

ledamöter hittar du på Journalistförbundets webbplats. 

Journalisternas Arbetslöshetskassa 

Frågor om ersättning, utbetalningar med mera: 08 – 613 75 60 

Öppet: Må – fre 10.00 – 12.00, onsdagar även 13.00 – 15.00. 

Medlemskapsfrågor: 08 – 613 75 89 eller 

mejlas till medlemakassan@sjf.se 

Webbplats: www.journalisternas-akassa.se 

Läs mer på www.sjf.se

utgång ■ 

språkkrönika 

Jag har just blivit anklagad 

för att vara 

oprofessionell. Och 

tyvärr ligger det något 

i anklagelsen. 

Den som skrev till 

mig är en erfaren skribent. Han 

har arbetat som journalist i 40 

år och upplevde nu att en gräns 

passerats. Inte sedan han skrev 

en recension för ETC för många 

år sedan hade han blivit behandlad 

så illa. Vi hade redigerat 

hans text. 

Vi redigerar rätt mycket på 

Språktidningen. Endast ett fåtal 

artiklar hamnar hos läsarna 

utan att vi tillsammans med 

skribenten både har kortat, stuvat 

om och förlängt. En del texter 

skrivs om för att de är dåliga, 

andra för att de inte passar in. Vi 

försöker göra det professionellt 

och i ett nära samarbete med 

skribenterna. När det fungerar 

som det ska ställer vi frågor och 

skribenten svarar genom att justera 

och anpassa sig. 

När vi går för långt i vår redigering 

kallar jag det för 90 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 


Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

”När vi går för långt i vår redigering kallar jag det för 90 graders 

vittvätt. Texterna blir helt färglösa.” 

Mitt oprofessionella misstag 

Patrik 

Hadenius 

redaktör för 

språktidningen 

graders vittvätt. Texterna blir 

helt färglösa. Allt som är kvar är 

standardiserad tråkprosa, med 

vanliga ord i väntad ordning. 

När vi lyckas i samarbetet blir 

det en varsam styrning. Läsaren 

känner att artikeln inte är främmande 

i Språktidningen, men 

samtidigt märks det att varje 

skribent har sin egenart och ett 

språk som är kongenialt med 

historien som ska berättas. 

Det är förvånande hur ofta det 

faktiskt går bra. Med tanke på 

hur nära en skribent är sin text, 

och hur känsligt det är att anmärka 

på någon annans språk, 

fungerar processen nästan alltid 

helt smärtfritt. 

Men denna gång gick det snett. 

Kanske var det redan vid beställningstillfället 

som jag började 

vackla. Ambitionen när jag ber 

om en artikel är att vara tydlig 

om processen men vag om uppdraget. 

Jag vill beställa texter 

med ungefärlig längd, ungefärligt 

innehåll och ungefärlig vinkel. 

När sedan skribenten gör 

NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON 

research och börjar berätta historien 

ska han eller hon inte vara 

låst av en bestämd längd eller 

vinkel. Men i detta fall uppfattade 

skribenten min beställning 

som definitiv. 

Texten kom och blev liggande. 

När jag efter en längre tid läste 

artikeln såg jag att den behövde 

justeras. Det var antagligen nu 

jag begick det oprofessionella 

misstaget. Jag borde ha ringt. 

På redaktionen kallar vi det för 

att vaccinera. Man ringer och 

berättar att texten har vissa förtjänster, 

men också några brister. 

Skribenten ska förstå att nu 

kommer artikeln tillbaka med 

omfattande förslag till förändringar. 

Samtalet är tänkt att vaccinera 

mot den chock även en 

erfaren skribent får när någon 

petat i en text. Med all rätt är 

skribenter känsliga för vad man 

gör med deras texter. 

Nu ringde jag inte. I stället 

gjorde vi omfattande ändringar i 

texten och efter det skickade den 

redaktör som arbetat mest med 

ny bok 

endera dan 

En roman om en fulfoting 

Birgitta stribe 

(Kabusa Böcker) 

■ Britt-Marie är i åldern ”mellan 

femtio och döden”. Och 

för dem som också 

uppnått denna, 

enligt Britt- 

Maries döttrar 

ointressanta ålder, 

finns en viss 

igenkänningsfaktor 

i frilansjournalisten Birgitta 

Stribes roman om en 

medelålders journalist som 

försöker försörja sig genom 

att frilansa, även om Birgitta 

Stribe har skruvat historien 

några extra varv. Britt-Marie 

skäms för sina knöliga fötter, 

tröstar sig med att knapra 

kex och fila på en roman 

när redaktörerna tackar nej 

till hennes alster, äktenskapet 

har gått i stå och väninnan 

fått spel. Att få romanen 

utgiven finns inte på kartan, 

men drömma går ju. Endera 

dan kanske något händer. Qr 

texten helt sonika över den och 

bad skribenten återkomma med 

kommentarer. 

Det kan jag meddela att skribenten 

gjorde. 

Han ringde mig och var upprörd. 

Texten hade blivit direkt 

felaktig. Jag försökte lugna skribenten 

och bad att få återkomma 

sedan jag tittat ordentligt på 

den ursprungliga versionen och 

på vårt redigeringsförslag. Med 

detta avslutade vi samtalet. 

Men skadan var skedd. Förtroendet 

var brutet. I detta fall skulle 

det visa sig, för alltid. Trots 

upprepade samtal och förhandlingsbud 

menade skribenten att 

ursprungstexten var färdig enligt 

beställning och att vi plötsligt 

ville ha en helt annan text. 

Vi har betalat, men kommer 

inte att publicera texten. Det är 

inte professionellt. 

23 juni–17 augusti 2011 JourNalisTeN 53

utgång 

ny bok 

StatSminiStern 

Henrik montgomery (bild) 

och torbjörn nilsson (text) 

(Medströms bokförlag) 

■ Fotografen 

Henrik Montgomery 

och 

forskaren Torbjörn 

Nilsson 

har sammanställt 

en bok som tar läsaren 

med på en resa med Sveriges 

statsminister, från Nobelfestdansen 

i Gyllene salen till 

klimatmötet i Köpenhamn 

via Afghanistan och Bryssel. 

På ett imponerande sätt har 

fotografen Henrik Montgomery 

fått tillträde till statsministern 

och arbetat upp 

ett förtroende som bland annat 

gett honom möjligheten 

att ta bilden som 2010 blev 

utnämnd till Årets bild, en 

bild som sa allt om fiaskot på 

klimatmötet i Köpenhamn. 

Bildtexterna innehåller bakgrundsinformation 

som till 

exempel låter läsaren få veta 

att ett möte avslutades med 

ett skämt, som alla skrattade 

åt, förutom Obama som 

lämnade mötet med allvarlig 

min. Men personen Fredrik 

Reinfeldt kommer vi inte riktigt 

åt, det privata är och förblir 

privat och inredningen i 

Sagerska palatset lyser med 

sin frånvaro i boken. Det närmaste 

vi kommer är en varsam 

hand på fruns fot i regeringsflygplanet. 

tO 

ny bok 

OPraH 

En biografi 

Kitty Kelly 

(Bokförlaget Forum) 

■ 600 sidor vikta 

åt skvaller och 

insinuationer. 

Oprah är lesbisk, 

hon överdriver 

sin fattiga 

barndom och 

var i princip prostituerad i sin 

ungdom. Kitty Kelley bygger 

sin Oprah-biografi på samtal 

med släktingar, forna vänner 

och arbetskamrater och gamla 

intervjucitat. Huvudpersonen 

själv har inte låtit sig intervjuas. 

The Oprah Winfrey 

Show sändes för sista gången 

i våras. Ett program med 20 

miljoner tittare. Hur lyckas 

man med det? En seriös genomgång 

av Oprahs goda och 

dåliga sidor i rollen som talk 

show-gigant hade varit mer intressant. 

Det här känns mest 

snaskigt och smutsigt. Jn 


kalendariet 

anslagstavlan 

■ Sveriges tidskrifter lanserar, 

tillsammans med tidningen 

Chef, priset Årets mediechef vid 

Tidskriftsgalan den 9 november. 

Den som vill nominera sin chef kan 

göra det på organisationens sajt 

www.sverigestidskrifter.se. Det 

behövs en kort motivering. Senast 

den 23 juni ska nomineringarna 

vara inne. 

■ Planketgbg äger rum lördagen 

den 20 augusti. Den som vill ställa 

ut bilder på Planket vid Trädgårdsföreningen 

i Göteborg den 

dagen ska anmäla deltagande senast 

den 12 juli till e-post: 

planketgbg@gmail.com. Anmälningsavgiften, 

150 kronor, betalas 

in på Fotokompaniet. 

utställningar 

■ Galleri Kontrast i Stockholm 

visar utställningen Sverige – en 

idyll? till den 21 augusti. Utställningen 

visar 100 bilder tagna av 

lika många medlemmar på Fotosidan. 

Utöver de bilderna visas ytterligare 

100 bilder på bildskärmar 

i lokalen. 

■ Västmanlands läns museum i 

Västerås visar Lars Bygdemarks 

utställning Sverige från ovan till 

den 14 augusti. I snart 30 år har 

Lars Bygdemark fotograferat det 

svenska landskapet från flygplan. 

■ Fotografiska i Stockholm visar 

den kinesiska konstnären Liu Bolins 

utställning The Invisible Man 

mellan den 2 juli och den 11 september. 

Liu Bolin målar bokstavligen 

in sig själv i varje scen. Hans 

kropp liknar kamoflage vilket gör 

att han är både närvarande och 

frånvarande i varje fotografi. De 

arrangerade bilderna har gett honom 

smeknamnet Den osynlige 

mannen. 

Mellan den 1 juli och den 11 september 

visas Peter Fargaos utställning 

Northern Women in CHA- 

NEL. Fotografen Peter Farago och 

stylisten Ingela Klemetz-Farago 

har förverkligat drömmen om att 

fotografera klassiska Chanel-kreationer. 

■ Gate 38 i Malmö visar Jan 

Olofsson och Ola Kalnins gemensamma 

projekt Stones in Art - The 

Rolling Stones i London 1966 till 

den 9 juli. Jan Olofssons fotografier 

på Rolling Stones 1966 ligger 

till grund för utställningen. Svartvita 

fotografier och blandteknik, 

där Ola Kalnins måleri i flera lager 

blandas med printat fotografi, 

visas. 

■ nordiska museet i Stockholm 

! 

■ Kulturhuset 

i Stockholm visar 

den danska 

fotografen Tina 

Enghoffs utställning 

Jag 

är ingenting 

mellan den 30 

juni och den 9 

oktober. I utställningen 

skildrar hon 

kvinnor vars 

drömmar om 

en ny framtid 

krossats i 

skuggan av 

en allt hårdare 

dansk invandringspolitik. 

! 

■ På Naturum 

Dalarna i Siljansnäs 

visas 

utställningen 

Vulkaner med 

bilder tagna av 

geologen Karin 

Eriksson. De 

flesta bilderna 

är från Island. 

Utställningen 

pågår till den 

25 september. 

visar Huvudet på spiken, en utställning 

om språkliga uttryck. I 

miniutställningen kopplas några 

av museets föremål ihop med ett 

30-tal uttryck, ordspråk och ord 

som vi använder utan att kanske 

veta varifrån de kommer. Utställningen 

pågår tills vidare. 

■ Fotokompaniet i Göteborg visar 

utställningen Lucien med bilder av 

Lucien Broniart till den 30 juni. 

■ Dunkers kulturhus i Helsingborg 

visar Ewa-Mari Johanssons 

utställning Mama Maasai till den 

28 augusti. Utställningen består av 

fotografier av maasaikvinnor från 

Morogoro-regionen i Tanzania. 

■ På Christinehofs slott i Brösarp 

pågår en samlingsutställning 

med naturfotografi till den 

28 augusti. Det är den sydsvenska 

naturfotoföreningen PhotoNaturas 

medlemmar som visar sina 

naturbilder. 

■ Fotomuseet i Sundsvall anordnar 

fotofestival med flera olika utställningar 

i sommar. Mellan den 

2 juli och den 18 september visas 

utställningarna: 

Secret Legacy: Edward S. Curtis 

and The North American Indian 

med bilder från Curtis livsverk av 

fotografier av de nordamerikanska 

indianerna. 

Pine Ridge Indian Reservation today, 

med bildspel av fotografier av 

Aaron Huey samt foton av Tony Sandin 

och Mikael Kurkiala, som båda 

har vistats längre tider i reservatet. 

Hannah Modighs utställning 

Hillbilly, Heroin Honey. Utställningen 

handlar om människorna i St 

Charles, en kolgruveort i USA. 

Annica Karlsson Rixons utställning 

Truckers and others. 

Den 30 juni till den 25 september 

visas Sundsvalls spårväg 

1911-1952 som fokuserar på kulturhistoriskt 

material och fotografi, 

och samtidigt visas också utställningen 

Spåren av spårvägar. 

Vad finns kvar? där några elever 

från Ålsta folkhögskola letat spår 

som finns kvar efter spårvägsepoken. 

Mellan den 2 juli och den 9 oktober 

kan man se utställningen 

Henri Cartier-Bresson: War Photography, 

som består av Bruno Ehrs 

privata samling av Cartier-Bressons 

bilder från andra världskrigets 

slut. 

■ Bergmancenter på Fårö visar 

utställningen Fåröprofiler under 

sommaren, med början den 27 

juni. Studenterna på fotolinjen på 

Hemse folkhögskola har haft som 

uppgift i porträttfotografering att 

porträttera ett antal fåröbor – både 

fastboende och sommarboende. 

Studenterna har också intervjuat 

sina fotoobjekt om deras förhållande 

till både Ingmar Bergman 

och Fårö. 

Lösning till Krysset

enköpings-posTen 

DT.se 

Dagens nyheTer 

sT.nu 

borås TiDning 

sT.nu 

utgång grodor 

bohusläningen 

sVerigesraDio.se/ekoT 

■ E-postadress: grodor@journalisten.se 

Tack till Per Anger som får boken Fler pressgrodor. Tack också till Leif Simonsson, Lars Jutefors, Johan Erlandsson, Dan 

Persson, Maria Malm, Anders Kockum, Susanne Järved, Anders Nord, Leif Fjellström, Signe Lidén med flera. 

gp.se 

sVD.se 

nerikes allehanDa 

göTeborgs-posTen 

ösTgöTa corresponDenTen 

sVerigesraDio.se 

upsala nya TiDning 

#08 

Journalistförbundets tidning 23 juni – 17 augusti 2011 

Var femte sportjournalist 

utsatt för hot och Våld 

nyheter aktuellt Profilen 

Grönings 

mediekritik 

ströks sid 4 

Västras 

semesterby 

förfaller sid 16 

Till Rio för 

kärlekens 

skull sid 22 

senaste nytt: 

journalisten.se 

helena Giertta: ”Hur tar Sverige ansvar för de journalister 

som lyckats lämna sina länder och ta sig hit?” sid 2 

Lasse anreLL: 

hoten blev 

för månGa 

Bojkottar Stockholmsderbyn sid 10-15 

e-tidning: 

Användarnamn: 

Journalisten 

Lösenord: nratta 

Chefredaktör 

& ansvarig utgivare 

Helena Giertta 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Redaktionssekreterare 

Qia Rindevall 

08-613 75 16 

qr@journalisten.se 

Layoutansvarig 

Julia Nilsson 

08-613 75 22 

jn@journalisten.se 

Reporter/redigerare 

Pär Jansson 

08-613 75 17 

pj@journalisten.se 

Reporter 

Håkan Lindqvist 

08-613 75 18 

hl@journalisten.se 

Reporter 

Hanna Lundquist 

08-613 75 23 

hlu@journalisten.se 

Bildjournalist 

Tomas Ohlsson 

08-613 75 61 

to@journalisten.se 

Annonsansvarig 

Eva Agrell 

08-613 75 19 

ea@journalisten.se 

Årgång 108 

Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm 

Besöksadress Vasagatan 50 

Telefon 08-613 75 00 (vxl) 

Fax 08-411 58 35 

Redaktionella ärenden 08-613 75 20 

eller e-post: redaktionen@journalisten.se 

Platsannonser 08-613 75 19 

eller e-post: annons@journalisten.se 

Produktannonser Ad4 You Media 

Catharina Persson, 08-505 667 88 

Hemsida Journalisten.se 

Prenumerationsärenden 08-613 75 19 

Prenumerationspriser 

Helår: 675 kronor, halvår: 350 kronor, 

journaliststuderande: 317 kronor 

Annonspriser Se Journalisten.se/ 

annonsera 

Upplaga 18 800 ex (TS 2010) 

Medlem i Sveriges Tidskrifter. 

Räckvidd 35 000 läsare (Orvesto 2010) 

Text i databas För frilansar anslutna 

till Alis har tidningen träffat särskilt avtal 

om elektronisk lagring och publicering. 

Avtalet kan även tillämpas för frilansar 

tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, 

Journalistförbundet, Dramatikerförbundet 

och Författarförbundet. 

Tryckeri V-TAB, Västerås, 2011 

ISSN NR 0022-5592 

Den som anser att Journalistens publicering 

är ett brott mot de pressetiska reglerna 

kan anmäla tidningen till Allmänhetens 

pressombudsman (se www.po.se). Den som 

anser att tidningens medarbetare i sitt arbete 

brutit mot de yrkesregler som finns kan 

anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se 

www.sjf.se under Yrkesfrågor & Mediepolitik: 

Yrkesetik och YEN). 

23 juni–17 augusti 2011 Journalisten 55

Posttidning B-post 

■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se 

Fängslande bortamatch i Ljungskile 

misstaget 

Lyckta dörrar 

För oss journalister är den 

ena dagen aldrig lik den andra. 

Men att en dag hamna 

bakom låsta dörrar trodde 

jag bara var något som drabbade 

journalister som rapporterar 

från diktaturer. 

En match i Svenska cupen mellan 

Ljungskile och Örebro SK 

väntade på Markbygg arena. Inget 

konstigt med det. Och till en 

början verkade allting vara som 

vanligt bortsett från att det haglade 

röda kort och att straffar fick 

avgöra matchen. Det mest dramatiska 

kom i stället att bli efterspelet 

på matchen: spelet i pressrummet, 

ni vet det där rummet 

där alla sportjournalister samlas 

och dricker kaffe i pausen och senare 

skriver klart sina texter. 

Eftersom fotbollsmatchen avgjordes 

efter straffar visste jag att 

tiden för intervjuer var knapp. 

Klockan 22 var alla intervjuer 

klara och två texter om matchen 

återstod. Och enligt pressvärden 

var det inga som helst problem 

Inget vidare 

härbärge 

direkt. Några 

hårda 

stolar och 

bord. Nödproviant 

är 

inte att tala 

om. Endast 

en kanna 

fesljummet 

kaffe står 

på bordet.” 

att sitta kvar och skriva. Nästan 

en hel timme återstod innan 

en stundande deadline. Lugnt, 

tänkte jag som inte visste att en 

mardröm låg och lurade bakom 

hörnet i det idylliskt lugna och 

mörkbelagda Ljungskile. 

Så här utvecklades resten av 

kvällen: 

22:30. Huvudtext klar. Kollegan 

som sitter på Nerikes Allehandas 

redaktion i Örebro ringer 

och ber mig mejla in den. 

– Jag skickar över den precis 

nu, säger jag och trycker ivrigt på 

sändknappen. 

Inget händer. Datorn reagerar 

inte. Då märker jag att staplarna 

för täckning på det mobila bredbandet 

har börjat hoppa upp och 

ner som en jojo. 

– Den första texten måste verkligen 

in nu, säger kollegan och 

jag inser att minuterna tickar på 

i en fasansfull takt. 

Jag börjar röra på mig i hopp 

om att täckningen kanske är bättre 

längre bort i arenan. Samtidigt 

är det helt knäpptyst och alldeles 

kolsvart utanför pressrummet. 

Jag trycker ner dörrhandta- 

get men möter motstånd. Dörren 

går inte att få upp. Aha, fel dörr, 

jag provar den andra. Samma resultat. 

Då slår det mig: JAG ÄR 

INLÅST. Inlåst i ett pressrum 

med en deadline som kryper allt 

närmare. Dessutom med ett döende 

mobilbatteri. Kvarglömd i 

en arena mitt ute i ödebygden. 

– Jag kommer inte ut. Dörrarna 

är låsta och det är för högt upp 

för att hoppa ut genom fönstret, 

säger jag till kollegan samtidigt 

som svettdropparna sakta börjar 

rinna ner för pannan. Ska jag behöva 

tillbringa natten här? tänker 

jag. 

Inget vidare härbärge direkt. 

Några hårda stolar och bord. 

Nödproviant är inte att tala om. 

Endast en kanna fesljummet kaffe 

står på bordet. 

Kollegan stressad. Inte nog 

med att han inte får in texten, 

reportern som ska skicka texten 

kommer ju inte ut! 

– Fortsätt försök mejla texten 

så ska vi ordna så att du kommer 

ut, meddelar han. 

22:40. Huvudtexten inskickad. 

På något underligt sätt lyckas 

de tvåtusenfemhundra teck- 

nen leta sig ut i cyberrymden och 

ända fram till redaktionen i Örebro. 

En väldig lättnad sprider sig 

genom kroppen. 

23:00. Ensam sitter jag i det avskalade 

pressrummet och väntar 

på att få komma ut. Och nu börjar 

det hända grejer i Örebro. En 

annan NA-kollega ringer ordföranden 

i Ljungskile och berättar 

att de har en reporter kvar på arenan, 

inlåst i pressrummet, och 

med ett mobilbatteri ytterst nära 

att dö. Han skrattar högt och säger 

att han aldrig har hört om något 

liknande. 

– Du kan hälsa Oskar att vi har 

ett kylskåp så han behöver i alla 

fall inte svälta ihjäl. Det här kommer 

han få höra länge, garvar han 

och ger sig iväg hemifrån för att 

öppna. 

23:30. Röster hörs utanför arenan. 

– HALLÅ! JAG ÄR INLÅST! ropar 

jag. 

– Fan gubbe, har du inte åkt 

hem än, ropar någon. 

Det är vaktmästaren och ordföranden 

som har kommit för att 

hämta mig efter en jobbkväll som 

jag sent kommer att glömma. 

OSKAR SCHRIEVER-ABELN 

illustration catharina nygård holgersson

#08 hoten blev för månGa - V-Tab

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?