Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

ÅA ska bli tillgängligare De praktiska åtgärderna framskrider – men långsamt ■ För knappt ett år sedan offentliggjordes en kartläggning av funktionshindrade personers möjlighet att ta sig in i och röra sig i olika byggnader vid Åbo Akademi. Arbetsgruppen bakom rapporten listade en räcka åtgärdsförslag. Hur har arbetet avancerat? – Vi har kommit igång, men det handlar om ett långtidsprojekt, konstaterar ÅA:s arbetarskyddschef John Lassus, som fungerade som sekreterare i arbetsgruppen för åtgärdsprogram gällande fysisk tillgänglighet för funktionshindrade. Det är ett välkänt faktum att många av ÅA:s byggnader är mycket svåra för handikappade att röra sig i, och det handlar ofta om de äldsta husen som Reuterska huset, Domvillan, Donnerska institutet, Teologicum och det teologiska annexet, Geologicum etc. Andra byggnader erbjuder bättre möjligheter, t.ex. Axelia, Gripen, BioCity och DataCity. – Men målet måste vara att hela ÅA skall vara så tillgängligt som möjligt, säger John Lassus. Det senaste året har inte bjudit på några större åtgärder i den vägen, men nu är åtminstone Arkens huvudingång på väg att få knappar med hjälp av vilka dörrarna kan öppnas. – Trots att Arken är en ny byggnad är dörrarna väldigt tungöppnade, konstaterar John Lassus. Också FC:s dörr skall förses med öppningsknapp. En annan konkret åtgärd är att funktionshindrade nu erbjuds fjärrkontroller till portar och garagedörrar vid ÅA, vilket innebär att de kan röra sig med bil eller andra fordon mera obehindrat. En ny arbetsgrupp håller nu i 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI trådarna för uppföljningen av den ursprungliga kartläggning. Mindre åtgärder kan göras snabbare, medan diskussionen kring större arbeten kopplas samman med andra byggnads- och renoveringsarbeten. Här är Stiftelsen för Åbo Akademi med i diskussionen. – Men många av de äldre byggnaderna har så branta trappor och smala dörrar att det inte hjälper med t.ex. ramper och räcken. De borde förses med trappstegshissar, konstaterar John Lassus. – Ett kortsiktigt mål är att det skulle fi nnas en kontaktperson i – Teologicums trappor är ett exempel på ställen som är mycket svårforcerade för funktionshindradepersoner, konstaterar arbetarskyddschef John Lassus. varje byggnad som vid behov kan hjälpa den som inte själv kan ta sig in, säger han. Kontaktuppgifter kunde sättas på en skylt vid varje byggnad, men hur kontakten ska ske i praktiken är ännu oklart, eventuellt via telefonväxeln, som skulle ha en lista på kontaktpersonerna. – Tills vidare är det byråsekreterare Regina Shariatmadari vid studieärenden som är kontaktperson för praktiska frågor gällande den fysiska tillgängligheten vid hela ÅA, berättar Lassus. En föregångare De praktiska åtgärderna framskrider, om än långsamt, och detta är ändå mera än vad många andra universitet i Finland hittills har kunnat visa upp. I undervisningsministeriets färska rapport Esteetön opiskelu yliopistoissa nämns ÅA tillsammans med Åbo universitet och Jyväskylä universitet som ett föregångsuniversitet på området. – Det är naturligtvis hedrande att vårt arbete noteras, nu är det bara att försöka gå vidare, säger John Lassus. Målet måste vara att skapa en miljö som kan locka fl er funktionshindrade till akademin. Den fysiska miljön får i sig inte vara ett hinder. – Förutom tillgängligheten handlar det då på sikt också om att skapa en bättre miljö som helhet med tekniska hjälpmedel för personer med olika specialbehov, t.ex. nedsatt hörsel eller syn. Vi borde satsa mera på att röja alla tänkbara hinder ur vägen, säger John Lassus. PETER SANDSTRÖM Fotnot: UVM:s rapport fi nns också på webben, www.minedu.fi / julkaisut/koulutus/2005/opm06/
opm06.pdf ”Det går trögt framåt” ■ – Det är bra att situationen har kartlagts, men annars går det ganska trögt framåt. Det säger studerande Tiina Lahtonen, som har deltagit i kartläggningen av ÅA:s fysiska tillgänglighet. Lahtonen, som själv är funktionshindrad p.g.a. CP-skada, tycker att de praktiska åtgärderna kunde vidtas snabbare vid ÅA. – Akademin kunde agera effektivare för att få en förändring till stånd. Viljan är god, men det borde fi nnas mera resurser, säger Lahtonen. Hon studerar etnologi och sociologi vid ÅA, och har dessutom socialpolitik som biämne vid Åbo universitet. Vid akademin är det lätt för henne att lista svårtillgängliga byggnader: Reuterska huset, Domvillan, Åhuset o.s.v. Förutom åtgärder beträffande den fysiska tillgängligheten efterlyser Tiina Lahtonen också satsningar på det administrativa planet. – Åbo Akademi behöver en handikappombudsman, som kunde sköta om också andra frågor än den fysiska tillgängligheten. Det skulle vara ett stort steg i rätt riktning, säger hon. Vid Åbo universitet, som sedan februari har en halvtidsanställd handikappombudsman, har hon upplevt miljön som betydligt positivare och mera möjlig för personer med handikapp. – Det handlar ju inte bara om den fysiska tillgängligheten, utan det borde också satsas på innehållet i den dagliga tillvaron för alla oss som studerar. Personer med nedsatt syn eller hörsel eller andra funktionshinder kan behöva olika hjälpmedel vid föreläsningar och tenter. – Detta borde fungera utan att man ständigt behöver be om det, säger Tiina Lahtonen, som själv är beroende av dator och mera tid vid tentamen. Hon tycker att det långt hand- – Det fi nns många svårtillgängliga byggnader vid ÅA. Donnerska institutet är en av dem, säger Tiina Lahtonen lar om attityder och vilja, men också kunskap. – De anställda borde få utbildning i hur de kan hjälpa personer med handikapp, säger Lahtonen. Vitsord: 6 Hon ger dagens ÅA vitsordet 6 när det gäller beredskapen och viljan att ta emot handikappade. – Det sägs ibland att ändringar kan göras om det kommer fl er handikappade hit för att studera. Jag vill vända på resonemanget: kanske det kommer fl era handikappade ifall miljön fungerar, säger Lahtonen. Hon tycker att de åtgärder som gjorts hittills på basis av kartläggningen är bra, men det får inte bli vid detta. – Inte minst i sin roll som det fi nlandssvenska universitetet borde ÅA se det som viktigt att profi lera sig som handikappvänligt, fastslår Tiina Lahtonen. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11
Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 5 18.3.2005 A
Page 3 and 4: - Tack vare den här satsningen har
Page 5 and 6: och Paulus var tvungen att skriva e
Page 7 and 8: datatekniken står för en mycket l
Page 9: dock att andelen statliga medel som
Page 13 and 14: kantat mig med fi nns tvärtom rikl
Page 15 and 16: antalet utländska doktorer. Närma
Page 17 and 18: svar på frågor om vilka möjlighe
Page 19 and 20: NYTESTAMENTLIG EXEGETIK TM Mika Hie
Page 21 and 22: PERSONALSPALTEN Projektet DNL ● T
Page 23 and 24: Kirsten Larsen besöker ÅA ● Det
Page 25 and 26: Arkivnämndens anslag för år 2005
Page 27 and 28: Nordic Research Board Top position

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?