Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

från Åbo Akademi Nr 5 18.3.2005 

Analyserar 

argumentation 

i biblisk text 

Mika Hietanen disputerar i exegetik

EN FRÅGA FÅR SVAR 

Casa Vasaensis 

■ Studentkåravdelningen i 

Vasa, KAV, har sedan fl yttningen 

till Kvarnen saknat 

egna utrymmen att ordna 

olika evenemang och fester i. 

Nu försöker KAV med hjälp av 

utvecklingschef Bo Riska hitta 

en egen lokal, en Casa Vasaensis, 

i närheten av Kvarnen. 

Utan egna utrymmen hotar i 

synnerhet specialföreningarnas 

verksamhet att ytterligare 

minska och en del fi na festtraditioner 

att upphöra helt. 

KAV-ordförande Lotta 

Karlsson, hur går jakten på 

ett eget kårhus för nästan 

2000 ÅA-studerande i Vasa? 

– Just nu förhandlar vi om 

att få köpa en fastighet i närheten 

av Kvarnen. I det här 

skedet vill vi hellre köpa än 

hyra egna utrymmen. Men 

det lyckas endast om Studentkårens 

ekonomidirektion 

och gärna även någon annan 

hjälpande hand är med 

på noterna. Det är viktigt att 

fastigheten fi nns i närheten av 

Kvarnen för att alla praktiska 

arrangemang och KAV-medlemmarnas 

möjligheter att 

utnyttja utrymmen även på 

dagtid ska vara så enkla och 

bra som möjligt. 

– Redan nu har vi sett en 

nedgång i studentkårsaktiviteten 

här i Vasa. Föreningslivet 

var mycket aktivare förr och 

en del traditionella evenemang 

har inte kunnat arrangeras 

sedan vi fl yttade till Kvarnen. 

Så länge vi inte har en egen 

lokal vi själva helt bestämmer 

över och där vi själva kan stå 

för alla arrangemang och t.ex. 

servering, lider alltså hela studentkårsaktiviteten 

i Vasa. 

– Jag hoppas att vi under 

våren ska kunna hitta ett eget 

kårhus och nu när vi har hjälp 

av Bo Riska med alla hans kontakter 

och erfarenheter, borde 

det kunna gå vägen. –AN 

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 

Tio psykologer 

via undantag 

Engångssatsning gav planerat resultat 

■ Den undantagsutbildning för 

psykologer som gavs vid Åbo Akademi 

2003–2004 har gett resultat 

enligt förväntningarna. Samtliga 

tio som deltog i utbildningen har 

beviljats legitimering som psykologer, 

och alla har dessutom fått 

anställning. 

– Tack vare den här satsningen 

har tillgången på svenskspråkiga 

psykologer i Finland förbättrats, 

konstaterar prof. Kenneth Sandnabba, 

som är föreståndare för 

Åbo Akademis psykologiska institution. 

Målet med undantagsutbildningen 

var att avhjälpa bristen på 

psykologer i Svenskfi nland, och 

utbildningen riktade sig till politices 

magistrar med utvecklingspsykologi 

som huvudämne. 

De tio som antogs till utbildningen 

– av sammanlagt 48 sökande 

– fi ck möjlighet att under 

två års tid läsa fördjupade kurser 

i psykologi, så att de sedan skulle 

ha möjlighet att söka legitimering 

som psykologer från Rättsskyddscentralen 

för Hälsovården. 

– Som helhet var utbildningen 

givande, konstaterar Jhonina 

Öhman, en av de tio nya psykologerna. 

Öhman har fått jobb som vikarierande 

psykolog på Grelsby 

sjukhus, en psykiatrisk enhet i 

Godby på Åland. Hon tycker att 

utbildningen har gett henne den 

kompetens hon behövde. 

– Lite fl era kliniskt inriktade 

kurser kunde vi förstås ha haft, 

och fl era kurser om olika slags 

test skulle ha suttit bra. Men på 

det hela taget är jag nöjd med utbildningens 

resultat för min egen 

del, säger Jhonina Öhman. 

Också Frida Erickson-Grahn 

är nöjd med utbildningen. 

– Utan den hade jag inte kunnat 

få det jobb som jag har idag, 

säger hon. 

Erickson-Grahn har fått anställning 

som psykolog vid Folkhälsans 

barn- och tonårspolikli- 

Fortums stiftelses pris till Mikko Hupa 

■ Mikko Hupa, professor i oorganisk kemi, tilldelades den 7 mars Fortums 

stiftelses pris om 10 000 euro, som erkänsla för sitt förtjänstfulla och långsiktiga 

arbete med grundforskning och tillämpad forskning samt för befrämjande 

av undervisning inom energiområdet. 

Professor Hupa är internationellt erkänd som en av förgrundsgestalterna 

inom förbränningsforskningsområdet. Han har skrivit över 150 originalartiklar 

i internationella tidskrifter om förbränningsteknik och förbränningens miljökonsekvenser 

och har därutöver skrivit över 300 artiklar och rapporter. Hupa 

har handlett ett tjugotal doktorsarbeten och åtskilliga licentiat- och grundexamensarbeten 

inom förbränningsteknik och processkemi. Han har ett omfattande 

nationellt och internationellt kontaktnät till högskolor och universitet 

samt till industrin. 

Professor Hupa leder den av Finlands Akademi utnämnda spetsforskningsenheten 

Processkemiska centret vid Åbo Akademi (ÅA-PCC). Han leder 

också den nationella processkemiska forskarskolan, Graduate School in 

Chemical Engineering, som är ett samarbete mellan Tekniska högskolan, 

Uleåborgs universitet, Villmanstrands tekniska universitet och Åbo Akademi.

– Tack vare den här satsningen har 

tillgången på svenskspråkiga psykologer 

i Finland förbättrats, konstaterar 

prof. Kenneth Sandnabba, som är 

föreståndare för Åbo Akademis 

psykologiska institution. 

nik i Jakobstad, och hon är också 

knuten till barn- och ungdomsavdelningen 

vid mentalvårdscentralen 

i samma stad. 

– Utvecklingspsykologin i Vasa 

gav en bra grund för undantagsutbildningen 

i Åbo, tycker Frida 

Erickson-Grahn, som för tillfället 

är moderskapsledig. 

Hon tycker att undantagsutbildningen 

kunde ha satsat mera 

på specialisering inom olika terapiformer. 

– Nu blev vi introducerade till 

väldigt många terapiformer utan 

klart val av inriktning. Men på 

det hela taget ser jag positivt på 

den utbildning som vi fi ck i Åbo, 

säger Frida Erickson-Grahn. 

Engångsföreteelse 

Undantagsutbildningen var en 

engångsföreteelse, och psykologiska 

institutionen har nu ökat 

sin normala antagning för att 

tillgodose efterfrågan på svenskspråkiga 

psykologer. 

INNEHÅLL NR 5/2005 

Psykologer via undantag 

Engångssatsning gav resultat............................. 

Brister i Paulus argumentation 

Mika Hietanen har analyserat Galaterbrevet....... 

Behövs en skild IT-fakultet? 

Arbetsgrupp utreder........................................... 

Bokbehovet ökar konstant 

Branders forskningsfond möjliggör nya inköp.... 

ÅA skall bli tillgängligare 

Men arbetet framskrider långsamt.................. 

Disputationer................................................ 

Rekreation & motion.................................. 

Kenneth Sandnabba konstaterar 

att undantagsutbildningen 

gick mycket bra med tanke på 

att den enda personella tilläggsresurs 

institutionen fi ck var en 

koordinator på halvtid, en tjänst 

som sköttes av PM, psykoterapeut 

Margaretha Hupa. 

– Med god vilja och positiv inställning 

hos såväl personal som 

studerande förlöpte allting väl, 

säger Sandnabba. 

De tio psykologer som gick un- 

2 

4 

6 

8 

10 

18 

20 

dantagsutbildningen är utöver 

Frida Erickson-Grahn och Jhonina 

Öhman följande: Birgitta 

Berg, Sabina Brunou, Harriet 

Huhtamäki, Sonja Malm, Rita 

Pihlgren-Haaparanta, Camilla 

Rintala, Jenny Södergran och 

Susanna Åman-Back. 

Åtta av dem har fått jobb i Österbotten, 

en på Åland och en i 

Helsingfors. 

PETER SANDSTRÖM 

Mångskiftande folklivsskildringar 

Roger Holmström lyfter fram bortglömd era.... 

Veckans skribent: Ulla Achrén 

Ritualtörst....................................................... 

Satsning på grafi sk form 

Samarbetsmöjligheter i fokus på mässa.......... 

Personalspalten 

Projektet DNL................................................. 

Baksidan 

Konst piggar upp Hanken.............................. 

Examina......................................................... 

Annonser och kungörelser........................ 

12 

14 

16 

21 

28 

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 

22 

24 

3

AKTUELL FORSKNING 

Brister i Paulus argumentation 

Analys av Galaterbrevet i Mika Hietanens doktorsavhandling 

■ – Paulus argumentation beskrivs 

ofta som nyckfull och svår 

att förstå. Detta noteras redan i 

det andra Petrusbrevet och har 

alltså diskuterats ända sedan 

Paulus egen tid. Men fi nns det 

kanske ändå under ytan en välgenomtänkt 

teologi, som är svår att 

förstå för att man inte känner till 

sammanhanget och situationen? 

Teologer sinsemellan är av olika 

mening, säger Mika Hietanen, 

som disputerar i nytestamentlig 

exegetik den 8 april. 

I doktorsavhandlingen Paul’s 

Argumentation in Galatians: A 

Pragma-dialectical Analysis of 

Gal. 3.1–5.12 gör Hietanen en argumentationsanalys 

av en del av 

Paulus brev till galaterna. 

– Galaterbrevet är intressant 

eftersom det är en av de viktigaste 

texterna i Nya testamentet. Brevet 

är dessutom enhetligt och äktheten 

betvivlas inte. Då det gäller 

andra brev i Bibeln, till exempel 

Korintierbreven, fi nns det frågor 

bland annat om hur många olika 

brev de egentligen består av och 

exegeterna diskuterar också om 

Paulus själv verkligen är författaren 

till alla s.k. Paulusbrev. Men 

Galaterbrevet är en klar helhet 

och inte för långt för att överblicka 

i en analys, säger Hietanen. 

Paulus hade en bestämd uppfattning 

om vad evangeliet innebär 

och vad kristet liv bör vara. 

Han försökte hitta så tunga argument 

som möjligt för att få alla 

samtida att hålla med honom. 

Medelhavskulturen byggde, då 

liksom nu, betydligt mera på 

muntliga diskussioner än den fi nländska 

kulturen. 

– Därför använde Paulus mycket 

retorik. Hans texter är inga 

torra avhandlingar, utan färggranna 

brev där det är mycket 

känslor med. I stället för att säga 

att galaterna nog kunde ha handlat 

på annat sätt, utbrister han: 


– Paulus trodde säkert själv på det han sade, men hans argumentation leder 

inte alltid till slutsatserna på ett klart sätt. Det här har man nog kunnat ana 

sig till tidigare, men med den pragmadialektiska metoden kan man beskriva 

exakt var det brister, säger Mika Hietanen. 

”Ni oförståndiga galater! Vem har 

förtrollat er?”, berättar Hietanen. 

Som sig bör då det gäller exegetik 

läste Hietanen Galaterbrevet 

på originalspråket grekiska. 

– Jag tycker att grekiska är ett 

mera levande språk än latin, vilket 

passade Paulus väl. När man 

dessutom tänker sig texten i dess 

ursprungliga kontext, i vilken 

miljö den ursprungligen lästes 

upp, och kommer bort från det 

kyrkligt liturgiska, så blir den 

också mera levande. 

”Följ inte lagen!” 

Den centrala frågan i Galaterbrevet 

är vilken roll den judiska lagen 

skall spela i kristnas liv. Det 

låg en konfl ikt bakom situationen

och Paulus var tvungen att skriva 

ett brev för att övertyga galaterna 

om att de inte behöver följa lagen. 

– Paulus ansåg att lagen hade 

mist sin betydelse som frälsningsväg 

och att det inte fanns någon 

orsak för kristna att följa den då 

det gällde till exempel heliga dagar 

och månader, och annat som 

hör ihop med det rituella. Paulus 

betonade att det är tron som gör 

människor rättfärdiga, 

inte att de följer lagen, 

säger Hietanen. 

En fråga som alltid 

har sysselsatt exegeter 

är vilken kvaliteten 

egentligen är på Paulus 

argumentation. En del 

av det han sade är svårt att förstå 

och det råder delade meningar 

bland annat om hur koherent han 

var. 

– Vissa försöker se positivt på 

de svåra partierna, andra hoppar 

bara över dem eller säger att de 

är oklara eftersom Paulus var så 

upprörd då han skrev dem, säger 

Hietanen. 

Mika Hietanen har analyserat 

Paulus argumentation med den 

pragmadialektiska metoden. 

– Metoden är modern och anses 

vara en av de bästa. Den erbjuder 

mera precision än traditionella 

metoder. Tidigare har den 

använts för att analysera allmän 

argumentation, bland annat vardaglig, 

juridisk och politisk sådan, 

men såvitt jag vet aldrig för 

analys av bibliska texter. 

Den pragmadialektiska metoden 

för argumentationsanalys 

började utvecklas för 20 år sedan 

av Frans van Eemeren, professor 

vid Amsterdam Universitet. 

– Han var en av förgranskarna 

för min avhandling. Jag har också 

presenterat mitt arbete på ett 

forskarseminarium i Amsterdam 

och där tyckte man att det var intressant 

att jag hade använt metoden 

på en religiös text, det är 

någonting nytt. 

Att det är nytt har också gjort 

arbetet till en större utmaning. 

– För mig har det varit en svårighet 

att man kan studera varken 

retorik eller argumentationsana- 

lys i Finland. Det fi nns enstaka 

kurser, men inget på fördjupad 

nivå. Därför har jag varit tvungen 

att läsa in mig på egen hand. 

Deskriptiv och normativ 

Det som gör den pragmadialektiska 

metoden unik är att den är 

både deskriptiv och normativ. 

Med hjälp av den kan man i detalj 

beskriva argument, premisser 

och slutsatser, samt även bedöma 

”Paulus använde mycket retorik. Hans 

texter är inga torra avhandlingar, utan 

färggranna brev där det är mycket 

känslor med.” 

kvaliteten på dem enligt generella 

regler för god argumentation. 

– Jag har alltså analyserat argumentationen 

i detalj och i vissa 

fall har det visat sig att Paulus 

hade dåliga argument. Han 

kunde föra en lång, komplicerad 

argumentation och sedan dra till 

exempel slutsatsen ”därför är det 

uppenbart att de rättfärdiga skall 

leva av tro”. Normalt när man läser 

det i Bibeln så tror man att 

Paulus därmed har bevisat det 

– det har jag själv också trott tidigare 

när jag har läst det i kyrkan 

– men när man analyserar det 

närmare märker man att det inte 

är så uppenbart trots allt, säger 

Hietanen. 

– Paulus trodde säkert själv på 

det han sade – jag tror inte att han 

var oärlig – men hans argumentation 

leder inte alltid till slutsatserna 

på ett klart sätt. Det här har 

man nog kunnat ana sig till tidigare, 

men med den här nya metoden 

kan man beskriva exakt var 

det brister. 

Vissa av Paulus slutsatser följde 

inte premisserna, och ibland använde 

han sig av retorik som inte 

passar för god argumentation. 

Han använde sig av hot, svartmålade 

sina motståndare och betonade 

starkt sin egen auktoritet. 

– Han använde sig på fl era ställen 

av hotelser, till exempel att de 

som tänker annorlunda skall förbannas. 

Han kunde också förlöjliga 

andra, till exempel kritisera- 

de han judarnas omskärelse och 

sade att han hoppades att deras 

knivar slinter när de gör det. 

Trots att argumentationen i 

Galaterbrevet kritiskt sett inte 

riktigt håller, fi nns det många 

starka passager i det. 

– Paulus behandlade andliga 

frågor, men var ändå rationell. 

Han ville verkligen hålla hög nivå 

på argumentationen och därför 

innehåller Galaterbrevet ett brett 

spektrum av olika argu- 

ment. Det är många citat 

från Gamla testamentet 

och exempel från juridikens 

område, traditioner 

och galaternas egna erfarenheter. 

I avhandlingen konstaterar 

Hietanen att Paulus var 

pragmatisk. 

– Han formade argumentationen 

efter situationen. Ibland 

ledde det till att det uppstod spänningar 

mellan olika argument, 

också inom samma text. Ställvis 

är det falska slutledningar. Ungefär 

en tredjedel av dem som fi nns 

i hans argumentationsschema är 

problematiska eller osunda. 

Fortsätter forska 

Hietanen har gjort sin avhandling 

inom Finlands akademis 

spetsforskningsenhet Formation 

of Early Jewish and Christian Ideology, 

som är gemensam för Åbo 

Akademi och Helsingfors universitet. 

Spetsenheten har fi nansiering 

för åren 2000–2005, och hur 

det blir i fortsättningen återstår 

att se. 

– Själv fortsätter jag gärna med 

forskning. Forskartjänsterna är 

få, men ibland fi nns det möjligheter. 

Eller så kanske jag får fortsätta 

i en forskargrupp – mycket 

beror på hur avhandlingen tas 

emot, säger Hietanen. 

– Avhandlingen är ju bara inträdet 

till forskarvärlden, efteråt 

skall man visa att man faktiskt 

kan fungera som forskare. Då gäller 

det att publicera. Retorik och 

argumentationsanalys tycker jag 

att är så intressant att jag gärna 

skulle dela med mig av det även 

på föreläsningar och seminarier. 

MICHAEL KARLSSON 


5

Behövs en skild IT-fakultet? 

■ Informationsteknologin (IT) vid 

Åbo Akademi är utspridd över tre 

fakulteter. Informationsbehandling 

är vid matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten (MNF), 

datateknik vid kemisk-tekniska 

fakulteten (KTF) samt informationssystem 

och informationsförvaltning 

vid ekonomisk-statsvetenskapliga 

fakulteten (ESF). ITområdet 

har expanderat kraftigt 

sedan mitten av 1990-talet, och 

alla är ense om att det inte längre 

är ändamålsenligt att ha ämnena 

splittrade på det här viset. 

En arbetsgrupp började fundera 

på saken i februari 2005 och 

siktar på att hitta ett förslag till en 

lösning redan inom mars månad. 

Ett alternativ som diskuteras 

är att grunda en ny IT-fakultet, 

till vilken ämnena informationsbehandling, 

datateknik och informationssystem 

skulle fl yttas. 

Att ta med informationsförvaltning 

har också diskuterats, men 

just nu lutar det mot att det ämnet 

blir kvar vid ESF. 

Ett annat alternativ är att koncentrerainformationsbehandlingen 

och datatekniken till KTF. 

Ämnet informationssystem verkar 

svårare att fl ytta dit som sådant, 

för det producerar ekonomer, 

vilket man vid KTF tycker 

att inte skulle passa in. 

Ralph-Johan Back, professor 

i informationsbehandling och 

medlem i arbetsgruppen, ser en 

skild IT-fakultet med informationsbehandling, 

datateknik och 

informationssystem som den bästa 

lösningen. 

– Vi inom IT-branschen vid 

Åbo Akademi är eniga om det. Informationsteknologin 

har under 

de senaste 20–30 åren blivit ett 

eget vetenskapsområde. Informationssystem 

har sin tyngdpunkt 

på tillämpad forskning, informationsbehandling 

på teoretisk 

grundforskning och datateknik 

på den tekniska inriktningen. 

Ämnena hör ihop, säger Back. 

– Informationsteknologin är 

ett stort område, men de här tre 


Det utreds som bäst huruvida 

det behövs en skild IT-fakultet 

vid ÅA. Rachel-Nygård Taxell är 

sekreterare i arbetsgruppen. 

ämnena är nu alla i liten minoritet 

vid fakulteterna. Vi upplever 

därför att vi har mycket liten 

möjlighet att påverka vår egen utveckling 

och profi lera oss. Men vi 

har en bra och naturlig sammanhållning. 

Därför tycker vi att det 

skulle vara bättre med en egen 

fakultet, som är fri att välja sina 

egna profi leringar och kan skapa 

nya tvärvetenskapliga forsknings- 

och utbildningsområden, 

än att fl yttas till en annan fakultet 

där vi eventuellt också skulle 

vara i minoritet. 

Informationssystem, datateknik 

och informationsbehandling 

fi nns redan nu i samma hus, DataCity. 

Alla kommer också att 

fl ytta till ICT-huset, som byggs 

som bäst och beräknas bli klart i 

augusti 2006. 

– Vi har mera direkt umgänge 

med varandra än med de övriga 

ämnena vid våra fakulteter, konstaterar 

Back. 

Verksamheten normaliseras 

Frågan är hur en IT-fakultet skulle 

fi nansieras. Finlands regering 

startade år 1998 ett datateknikutvecklingsprogram, 

tack vare 

vilket IT har utvidgats kraftigt 

vid Åbo Akademi. Men expansionsfasen 

är snart över. I ett par 

år till får informationsteknologin 

öronmärkta pengar från staten, 

men efter det skall verksamheten 

normaliseras och bli en vanlig del 

av ÅA, det vill säga IT-ämnena 

skall tjäna in sina pengar genom 

att vara produktiva då det gäller 

examina, studieveckor och publikationsverksamhet. 

– Institutionerna har satsat på 

sina grundutbildningar, och har 

numera tyngdpunkten i examina 

på sina egna områden. De behöver 

alltså inte så många kurser 

hos andra. För att klara av den 

utvidgade utbildningen har en 

hel del nya människor anställts. 

Sammanlagt har vi cirka 30 personer 

på IT-området, plus sekreterare 

och laboratoriepersonal. 

Av dem är hälften fast anställda, 

säger Rachel Nygård-Taxell, fakultetsdirektör 

vid MNF och sekreterare 

i arbetsgruppen. 

De nyanställda vid MNF och 

KTF har hittills fi nansierats med 

öronmärkta pengar från undervisningsministeriet. 

– Eftersom IT-ämnena inte 

ännu har hunnit utveckla doktorsnivån, 

räcker produktionen 

de nu har inte till för att de själva 

skall kunna fi nansiera alla tjänster, 

säger Nygård-Taxell. 

Informationsbehandlingen och

datatekniken står för en mycket 

liten del av sina fakulteters sammanlagda 

antal doktorsexamina. 

Informationssystem vid ESF har 

dock hunnit längre och står för 

en betydande andel av ESF:s doktorsexamina. 

Då det gäller grundexamina är 

det lite annorlunda. Informationsbehandling 

står för 20–25 procent 

av fi losofi e magisterexamina vid 

MNF (i genomsnitt 17/år), datatekniken 

för 13–17 procent av diplomingenjörsexamina 

vid KTF 

(10/år) och informationssystem 

för mindre än 

10 procent av 

samtliga examina 

vid ESF, men 

10–15 procent 

av ekonomexamina 

(10/år). 

– Expansionen 

sattes igång 

år 1998, och det 

tar ganska lång tid innan studenter 

blir utexaminerade. Man måste 

normalt räkna med 8–10 år för 

att köra in ett nytt utbildningsprogram. 

Om de första började studera 

1998 så var vi i full fart först 

2000 och man vet ju att det tar 6–7 

år att ta examen. 2007 börjar de 

alltså utexamineras i normal takt, 

säger Ralph-Johan Back. 

– Om man tänker sig att en ITfakultet 

skulle starta 1.1.2006, så 

räknar vi med att gå på minus det 

första året, men 2007 skulle vi redan 

vara närmare målet. De två 

första åren skulle vi alltså ännu 

behöva öronmärkta pengar från 

Undervisningsministeriet, men 

från och med 2008 skulle vi enligt 

våra uträkningar kunna stå 

på egna ben och klara oss som en 

normal fakultet. 

Om det grundas en IT-fakultet 

måste ÅA:s förvaltning göra 

ändringar i basfi nansieringssystemet, 

för att få det att svara mot 

dagens anställningslägen och 

examensmålsättningar, påpekar 

Nygård-Taxell. 

– Personligen tycker jag att det 

borde göras om helt och hållet, för 

det har skett så mycket utveckling 

och ändringar sedan det togs 

i bruk år 1999. Idéerna i det är nog 

bra, men det borde uppdateras. 

Vill höja profi len 

En annan viktig fråga är hur 

många som är intresserade av att 

studera ämnena inom informationsteknologi. 

– Kort sagt har det gått så att i 

början var intresset större än det 

har varit de senaste åren. Men det 

är inte något ovanligt för den här 

utbildningen. Det är en ökande 

konkurrens om studerande överhuvudtaget 

till universiteten, säger 

Nygård-Taxell. 

Både Nygård-Taxell och Back 

tror att intresset för studier blir 

Så här kunde IT-fakulteten tänkas se ut: 

Ämne Antagn./år Utex. mag./år Prof. Utex. dok./år 

Datateknik 40 

Informationsbehandling 20 

25 

15 

}7 

2 

2 

Informationssystem 20 10 3 3 

Totalt 80 50–60 10 7 (6–8) 

Överassistenter 10, lektorer cirka 7 

större om IT-ämnena höjer sin 

profi l genom att grunda en egen 

fakultet. 

– Vi skulle också ge Åbo Akademi 

en ny stark profi l inom IT, 

säger Back. 

– Vår fakultet skulle ha en god 

samarbetsyta mot industrin, för 

det har till exempel IAMSR (Institute 

for Advanced Management 

Systems Research) redan nu, 

och också ha bra fi nansiärer för 

grundforskning. Informationsbehandlingen 

har i många år varit 

en av Finlands Akademis spetsforskningsenheter, 

med fi nansiering 

även från TEKES. 

IT-ämnena har ett starkt samarbete 

även med Åbo universitet 

och Åbo handelshögskola i Åbo 

datatekniska forskningscentrum 

TUCS. 

– Det här samarbetet är administrativt 

mycket besvärligt, eftersom 

det vid Åbo Akademi rör 

tre olika fakulteter. Med en enda 

IT-fakultet skulle det vara lättare, 

säger Back. 

– Som exempel kan jag också 

berätta att vi på informationsbehandling 

har största delen av 

antagningen vid KTF, trots att 

institutionen fi nns vid MNF. Vi 

har nästan inga tjänster på KTF, 

så ena fakulteten tycker att den i 

princip betalar för den andras resultat. 

Nya forskningstraditioner 

Ralph-Johan Back poängterar att 

en kritisk massa inom IT-området 

driver upp nya forskningstraditioner 

och att man i gränssnitten 

mellan DI-, EM- och FM-utbildningarna 

kan skapa nya fl exibla 

yrkesprofi ler, som dynamiskt kan 

anpassas till en föränderlig arbetsmarknads 

växlande behov. 

– Förutom att detta bidrar till 

att stärka Åbo Akademis profi lering 

som ett modernt 

och forsk- 

ningsinriktatuniversitet skulle det 

också bidra till 

en utveckling av 

verksamheten vid 

de ”gamla fakulteterna”, 

genom 

att nya konstellationer 

leder till nya former för 

samarbete. 

Blir det en IT-fakultet så skulle 

den struktureras på ungefär samma 

sätt som KTF. 

– Det skulle inte fi nnas institutioner 

i den, utan vi skulle ha 

forskningslaboratorier och försöka 

ha en relativt lätt administration. 

Vi räknar med att fakulteten 

skulle klara sig ganska bra med 

den administrativa personalen 

som nu fi nns på informationsbehandling 

och informationssystem, 

säger Back. 

– Men det krävs en viss administrativ 

struktur i ett eget fakultetssystem. 

Det måste fi nnas någon 

som leder fakulteten och ansvarar 

för administrationen. Till 

den delen kommer det nog att bli 

en viss kostnadsökning i den centrala 

budgeten, även om man kan 

fl ytta om en del av de tjänster som 

nu fi nns, påpekar Nygård-Taxell. 

– Jag tycker ändå att en rimlig 

slutsats för arbetsgruppen skulle 

vara att vi bör förespråka att ITämnena 

ges möjlighet att sy ihop 

en egen fakultet. Jag har en allmän 

tro på att om man ger folk 

lite mera ansvar för det de gör så 

skapar det mera energi och man 

kan få ut mera av sina insatser. 

MICHAEL KARLSSON 


7

– På grund av Bolognaprocessen har institutionerna sett över sin kurslitteratur och därför kommer det nu att behövas 

mycket mer pengar än tidigare för nya kursböcker, säger Christina Flemming och Isabel Johansson på vetenskapsbiblioteket 

Tritonia i Vasa. 

Bokbehovet ökar konstant 

Branders forskningsfond möjliggör nya litteraturinköp 

■ En av de fonder som varje år 

gör livet lättare för både forskare, 

lärare och studerande på ÅA, är 

Gösta Branders forskningsfond. 

I år delar Branderska fonden ut 

hela 1,2 miljoner euro för inköp 

av forsknings- och kurslitteratur, 

tidskrifter, nättidskrifter och databaslicenser. 

Medlen till fonden, cirka 200 

miljoner mark, donerades år 1998 

till ÅA:s bibliotek av Else Branders, 

dotter till Gösta Branders 

som 1935 donerade medlen för 

boktornets byggande i Åbo och 

1956 för tillbyggnaden. Även i 

Vasa har de Branderska medlen 


haft en stor betydelse och i år kan 

ÅA i Vasa hoppas på drygt 120 000 

euro i sammanlagd utdelning. 

– I synnerhet efter det att vetenskapsbiblioteket 

Tritonia kom 

igång för drygt tre år sedan har vi 

kunnat möta snart sagt alla behov 

av nya böcker, tidskrifter och digitalt 

material som ÅA Vasas lärare 

och forskare har haft. I fjol kunde 

biblioteket för t.ex. lärarutbildningens 

behov köpa böcker för 

23 000 euro, konstaterar Christina 

Flemming, byråchef på 

universitetens gemensamma bibliotek 

Tritonia i Vasa. Kursböcker 

fi nns det aldrig tilläckligt av enligt 

studenterna, men nationellt sett 

är ÅA:s studerande ändå relativt 

välförsedda med kursböcker. 

Många nya kursböcker i år 

Det är en skild nämnd som fördelar 

de Branderska medlen enligt 

ämne och institution. Pengarna 

fi nns i Åbo Akademis biblioteks 

budget. Dessutom beviljar Stiftelsens 

för ÅA forskningsinstitut 

varje höst ett antal personliga stipendier 

åt forskare som behöver 

ny forskningslitteratur. Fondens 

utdelning har år för år ökat och är 

i år alltså 1,2 miljoner euro. Men 

Stiftelsen för Åbo Akademi anser

dock att andelen statliga medel 

som används till litteraturinköp 

har sjunkit väl lågt. Enligt stiftelsen 

var avsikten med de Branderska 

medlen att de skulle användas 

till anskaffning av böcker 

utöver de som köps in med statliga 

medel. Och ÅA:s ledning påpekar 

att man bör eftersträva en 

bra balans mellan fondmedel och 

statliga medel även då det gäller 

inköp av litteratur. 

En del ämnen har något år behövt 

rätt låga anslag för bokinköp 

eftersom det har funnits en del 

pengar kvar från fjolårets tilldelning. 

Men i år är läget ett annat. 

– På grund av Bolognaprocessen 

har institutionerna sett över 

sin kurslitteratur och därför kommer 

det nu att behövas mycket 

mer pengar än tidigare bara för 

nya kursböcker. I fjol kunde vi 

köpa drygt 1 300 böcker med hjälp 

av de Branderska medlen. I år blir 

det hoppeligen ännu mer. 

Två av de många ÅA-forskare 

som haft direkt och konkret nytta 

av fondens utdelning är Kim 

Strandberg och Peter Söderlund 

på samhällsvetenskapliga 

institutionen i Vasa. 

– Jag fi ck i höst ett stipendium 

av Branderska nämnden på 230 

euro och kunde köpa fem böcker. 

Böcker som inte gick att få tag på 

ens via fjärrlån och som är viktiga 

för min forskning, säger Peter 

Söderlund som arbetar på en doktorsavhandling 

i statskunskap om 

federala relationer i Ryssland. 

– Tack vare de Branderska medlen 

kunde jag i fjol få hela 15 

böcker inköpta till Tritonia och 

som jag direkt har stor nytta av 

MfÅA NOTERAR 

i min forskning. Bra böcker som 

jag själv aldrig skulle ha haft råd 

att köpa och som jag nu får ha 

lånade på mitt rum tills någon 

annan behöver dem. Det tog visserligen 

rätt länge innan jag efter 

beställningen fi ck böckerna, men 

annars är jag mycket tacksam för 

hjälpen, säger Kim Strandberg 

vars doktorsavhandling handlar 

om politik på och via Internet. 

Bokbeställning via nätet 

Både Kim och Peter är nöjda med 

de nya möjligheter Gösta Branders 

forskningsfond har gett forskare 

som vill få tillgång till senaste 

forskningsrön och de kommer 

också i fortsättningen att utnyttja 

de möjligheterna. 

I Vasa kan både kurs- och 

forskningslitteratur samt böcker 

för personligt Branderskt stipendium 

enkelt beställas med hjälp 

av en blankett på Tritonias hemsidor 

och den som har beställt 

boken och fått den godkänd för 

inköp får sedan förtur till boken. 

Den som fått ett personligt Branderskt 

stipendium får sina böcker 

på långlån så länge som forskaren 

behöver dem, varefter de överförs 

till allmän utlåning vid Tritonia. 

Systemet är samma som i Åbo. 

– Systemet med online-beställning 

av böcker som via oss fi nansieras 

med de Branderska medlen, 

har fungerat bra. Numera får 

dessutom läraren ett eget lärarexemplar 

då man beställer nya 

kursböcker på det här sättet. Ett 

exemplar som alltså sedan kan 

bli kvar på institutionen, säger 

Christina Flemming på Tritonia. 

Under de senaste åren har 

Seminarium om öppna universitetets roll 

■ Öppna universitetet inbjuder sina samarbetsparter till seminariet: 

”Åbo Akademis öppna universitet – i dag och i morgon” 6–7 april 2005 i Åbo. 

Seminariet behandlar öppna universitetet och dess roll i det nya examenssystemet 

och kommer att koncentrera sig kring tre frågeställningar: 

– Hur påverkar den s.k. Bolognaprocessen Åbo Akademis öppna universitet? 

– Hur kan vi tillsammans utveckla samarbetet inom det öppna universitetet? 

– Hur kan den regionala samplaneringen förverkligas? 

För närmare information se http://www.abo.fi /fc/opu/seminarium2005.htm 

behovet och bruket av olika nättidskrifter 

och databaser kraftigt 

ökat även på ÅA. De databaslicenser 

som köps in för t.ex. Vasas 

behov kan sedan utnyttjas av alla 

på ÅA. Så har nu senast bl.a. det 

stora svenska Mediearkivet tagits 

med; en informationsdatabas med 

miljontals artiklar som dagstidningar 

och en lång rad tidskrifter 

publicerat i Sverige sedan 1987. 

– I år satsar ÅA rätt mycket på 

det nya referensdatabasprogrammet 

RefWorks. Ett sätt att organisera 

det man hittar till exempel 

i olika databaser och som man 

senare vill använda sig av. Ett effektivt 

program för bland annat 

forskare och längre hunna studerande 

som effektivt vill kunna 

hantera sina litteraturreferenser. 

Redan i vår blir det kortkurser i 

RefWorks både i Vasa och i Åbo. 

– Eftersom databaser och nättidskrifter 

har blivit allt viktigare 

både i undervisning och forskning 

kommer vi gärna till institutionerna 

och visar lärare och forskare 

hur man kan hitta och använda 

digitalt material och samtidigt 

visa hur många fi na, och ofta 

även dyra, artikel- och andra databaser 

man som ÅA-anställd och 

studerande numera har tillgång 

till i ÅA-nätet, påpekar Christina 

Flemming som gärna ser att fl er 

forskare än hittills från ÅA i Vasa 

modigt kunde söka de personliga 

stipendierna för bokinköp som i 

höst igen beviljas av Stiftelsen för 

ÅA:s forskningsinstitut ur Gösta 

Branders forskningsfond. 

ARI NYKVIST 

Två nya docenter 

■ Kansler Christoffer Taxell har utnämnt 

två nya docenter. 

Rainer Fagerlund är docent i 

nordisk historia vid humanistiska 

fakulteten, och Karin Taube docent 

i specialpedagogik, företrädesvis 

läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter 

vid pedagogiska fakulteten. 


9

ÅA ska bli tillgängligare 

De praktiska åtgärderna framskrider – men långsamt 

■ För knappt ett år sedan offentliggjordes 

en kartläggning 

av funktionshindrade personers 

möjlighet att ta sig in i och röra 

sig i olika byggnader vid Åbo 

Akademi. Arbetsgruppen bakom 

rapporten listade en räcka åtgärdsförslag. 

Hur har arbetet 

avancerat? 

– Vi har kommit igång, men det 

handlar om ett långtidsprojekt, 

konstaterar ÅA:s arbetarskyddschef 

John Lassus, som fungerade 

som sekreterare i arbetsgruppen 

för åtgärdsprogram gällande fysisk 

tillgänglighet för funktionshindrade. 

Det är ett välkänt faktum att 

många av ÅA:s byggnader är 

mycket svåra för handikappade 

att röra sig i, och det handlar 

ofta om de äldsta husen som 

Reuterska huset, Domvillan, 

Donnerska institutet, Teologicum 

och det teologiska annexet, 

Geologicum etc. Andra byggnader 

erbjuder bättre möjligheter, 

t.ex. Axelia, Gripen, BioCity och 

DataCity. 

– Men målet måste vara att 

hela ÅA skall vara så tillgängligt 

som möjligt, säger John Lassus. 

Det senaste året har inte bjudit 

på några större åtgärder i 

den vägen, men nu är åtminstone 

Arkens huvudingång på 

väg att få knappar med hjälp av 

vilka dörrarna kan öppnas. 

– Trots att Arken är en ny 

byggnad är dörrarna väldigt 

tungöppnade, konstaterar John 

Lassus. 

Också FC:s dörr skall förses 

med öppningsknapp. 

En annan konkret åtgärd är 

att funktionshindrade nu erbjuds 

fjärrkontroller till portar 

och garagedörrar vid ÅA, vilket 

innebär att de kan röra sig med 

bil eller andra fordon mera obehindrat. 

En ny arbetsgrupp håller nu i 


trådarna för uppföljningen av den 

ursprungliga kartläggning. Mindre 

åtgärder kan göras snabbare, 

medan diskussionen kring större 

arbeten kopplas samman med andra 

byggnads- och renoveringsarbeten. 

Här är Stiftelsen för Åbo 

Akademi med i diskussionen. 

– Men många av de äldre byggnaderna 

har så branta trappor och 

smala dörrar att det inte hjälper 

med t.ex. ramper och räcken. De 

borde förses med trappstegshissar, 

konstaterar John Lassus. 

– Ett kortsiktigt mål är att det 

skulle fi nnas en kontaktperson i 

– Teologicums trappor 

är ett exempel 

på ställen som 

är mycket svårforcerade 

för funktionshindradepersoner, 

konstaterar 

arbetarskyddschef 

John Lassus. 

varje byggnad som vid behov kan 

hjälpa den som inte själv kan ta 

sig in, säger han. 

Kontaktuppgifter kunde sättas 

på en skylt vid varje byggnad, 

men hur kontakten ska ske i 

praktiken är ännu oklart, eventuellt 

via telefonväxeln, som skulle 

ha en lista på kontaktpersonerna. 

– Tills vidare är det byråsekreterare 

Regina Shariatmadari vid 

studieärenden som är kontaktperson 

för praktiska frågor gällande 

den fysiska tillgängligheten 

vid hela ÅA, berättar Lassus. 

En föregångare 

De praktiska åtgärderna framskrider, 

om än långsamt, och 

detta är ändå mera än vad 

många andra universitet i Finland 

hittills har kunnat visa 

upp. I undervisningsministeriets 

färska rapport Esteetön 

opiskelu yliopistoissa nämns ÅA 

tillsammans med Åbo universitet 

och Jyväskylä universitet 

som ett föregångsuniversitet på 

området. 

– Det är naturligtvis hedrande 

att vårt arbete noteras, nu är 

det bara att försöka gå vidare, 

säger John Lassus. 

Målet måste vara att skapa en 

miljö som kan locka fl er funktionshindrade 

till akademin. 

Den fysiska miljön får i sig inte 

vara ett hinder. 

– Förutom tillgängligheten 

handlar det då på sikt också om 

att skapa en bättre miljö som 

helhet med tekniska hjälpmedel 

för personer med olika specialbehov, 

t.ex. nedsatt hörsel eller 

syn. Vi borde satsa mera på att 

röja alla tänkbara hinder ur vägen, 

säger John Lassus. 


Fotnot: UVM:s rapport fi nns 

också på webben, www.minedu.fi / 

julkaisut/koulutus/2005/opm06/

opm06.pdf 

”Det går trögt framåt” 

■ – Det är bra att situationen har 

kartlagts, men annars går det 

ganska trögt framåt. 

Det säger studerande Tiina 

Lahtonen, som har deltagit i 

kartläggningen av ÅA:s fysiska 

tillgänglighet. Lahtonen, som 

själv är funktionshindrad p.g.a. 

CP-skada, tycker att de praktiska 

åtgärderna kunde vidtas snabbare 

vid ÅA. 

– Akademin kunde agera effektivare 

för att få en förändring 

till stånd. Viljan är god, men det 

borde fi nnas mera resurser, säger 

Lahtonen. 

Hon studerar etnologi och sociologi 

vid ÅA, och har dessutom 

socialpolitik som biämne vid Åbo 

universitet. Vid akademin är det 

lätt för henne att lista svårtillgängliga 

byggnader: Reuterska 

huset, Domvillan, Åhuset o.s.v. 

Förutom åtgärder beträffande den 

fysiska tillgängligheten efterlyser 

Tiina Lahtonen också satsningar 

på det administrativa planet. 

– Åbo Akademi behöver en 

handikappombudsman, som kunde 

sköta om också andra frågor 

än den fysiska tillgängligheten. 

Det skulle vara ett stort steg i rätt 

riktning, säger hon. 

Vid Åbo universitet, som sedan 

februari har en halvtidsanställd 

handikappombudsman, har hon 

upplevt miljön som betydligt positivare 

och mera möjlig för personer 

med handikapp. 

– Det handlar ju inte bara om 

den fysiska tillgängligheten, utan 

det borde också satsas på innehållet 

i den dagliga tillvaron för 

alla oss som studerar. Personer 

med nedsatt syn eller hörsel eller 

andra funktionshinder kan 

behöva olika hjälpmedel vid föreläsningar 

och tenter. 

– Detta borde fungera utan att 

man ständigt behöver be om det, 

säger Tiina Lahtonen, som själv 

är beroende av dator och mera tid 

vid tentamen. 

Hon tycker att det långt hand- 

– Det fi nns många svårtillgängliga 

byggnader vid ÅA. Donnerska institutet 

är en av dem, säger Tiina 

Lahtonen 

lar om attityder och vilja, men 

också kunskap. 

– De anställda borde få utbildning 

i hur de kan hjälpa personer 

med handikapp, säger Lahtonen. 

Vitsord: 6 

Hon ger dagens ÅA vitsordet 6 när 

det gäller beredskapen och viljan 

att ta emot handikappade. 

– Det sägs ibland att ändringar 

kan göras om det kommer fl er 

handikappade hit för att studera. 

Jag vill vända på resonemanget: 

kanske det kommer fl era handikappade 

ifall miljön fungerar, säger 

Lahtonen. 

Hon tycker att de åtgärder som 

gjorts hittills på basis av kartläggningen 

är bra, men det får inte bli 

vid detta. 

– Inte minst i sin roll som det 

fi nlandssvenska universitetet 

borde ÅA se det som viktigt att 

profi lera sig som handikappvänligt, 

fastslår Tiina Lahtonen. 



11

■ Folklivsberättelser är betydligt 

mera mångfasetterade än vad som 

ofta har ansetts. Här fi nns varierade 

miljöbeskrivningar, olika 

uttryck för identitet samt många 

exempel på samhällsanalytiska 

och samhällskritiska grepp. 

Detta säger Roger Holmström, 

professor i litteraturvetenskap vid 

Åbo Akademi. Holmström är i vår 

aktuell med boken Att ge röst. Omvärld 

och identitet i några nyländska 

folklivsberättelser. Boken är 

resultatet av fl era års utforskning 

av sex författares skildringar av 

livet bland folket i nyländska miljöer 

med inriktning på hur omvärlden 

och identiteten beskrivs. 


En lika övergripande analys av 

folklivsskildringar inom den fi nlandssvenska 

litteraturen har inte 

tidigare presenterats i bokform. 

Inom den fi nska och rikssvenska 

litteraturen har intresset för området 

varit större. 

– Den fi nlandssvenska folklivsskildringen 

har i viss mån fallit i 

glömska. Jag tycker att den förtjänar 

att lyftas fram, säger Roger 

Holmström. 

Det har ibland ansetts att tiden 

mellan Runebergs död och 

modernismens födelse skulle 

vara rätt tom och fattig inom den 

fi nlandssvenska litteraturen. Roger 

Holmström vill med sin bok, 

– Den fi nlandssvenska folklivsskildringen 

har i viss mån fallit i glömska. Jag tycker 

att den förtjänar att lyftas fram, säger 

Roger Holmström. 

Mångskiftande folklivsskildringar 

Roger Holmström lyfter fram en ofta bortglömd era 

som omspänner åren 1880–1930, 

peka på att så inte har varit fallet. 

Under denna period var folklivsskildringen 

starkt representerad. 

– Folklivsskildringen har 

ibland ansetts som det enklaste 

sättet att berätta, en stil som saknar 

”kinesiska askar” och andra 

berättartekniska fi nesser, något 

som lett till att den kanske uppfattas 

som torftig – visserligen 

läsvärd, men inte tolkningsbar, 

konstaterar Roger Holmström. 

I sin analys av sex nyländska 

författare vill han ändra på synen 

på folklivsskildringen som enkel 

och förutsägbar. 

– I de skildringar som jag be-

kantat mig med fi nns tvärtom 

rikligt med tolkningsbara nyanser, 

något som ger texterna ett 

djup utöver det rent folkliga. Berättelserna 

kan förefalla enkla på 

ytan, men skenet bedrar, konstaterar 

han. 

Allmogens röst 

Den typ av enkelt, folkligt berättande 

som folklivsskildringar ofta 

är brukar sägas vara väldigt enahanda, 

d.v.s. att olika författare på 

området i hög grad påminner om 

varandra. Roger Holmström håller 

inte med. 

– Det fi nns en betydande bredd, 

och samtliga författare som jag 

har studerat närmare har en individuell 

berättarton. 

Författarna som Roger Holmström 

tar upp i sin kommande 

bok är Anders Allardt, Sigrid 

Backman, Oscar Behm, Josefi na 

Bengts, Henrik Hildén och Ina 

Lange. I dessa författares verk får 

olika allmogetyper som Weitikka, 

Ödas Stina och Vik-Johannes med 

fl era gestalta konfl ikter knutna 

till rikedom och fattigdom, manligt 

och kvinnligt, ”vi” och ”dom” 

i ett samhälle som hotas av växande 

sociala spänningar. 

– Det handlar ofta om bysamhället, 

men här fi nns också intressanta 

skildringar av det folkliga 

livet bland stadens hantverkare, 


Som exempel på det senarenämnda 

lyfter han fram Sigrid 

Backmans bok Familjen Brinks 

öden (1922), som gestaltar drag i 

den moderna urbaniteten med 

Helsingfors som scen. Skomakare 

Brink och hans familj representerar 

en svenskspråkig arbetar- och 

hantverkarkår i huvudstaden, något 

som tål att lyftas fram också 

ur socialhistorisk synvinkel. 

– Identitetsmässigt handlar 

folklivsskildringarna om att ge 

röst. Här skapas allmogegestalter 

som representerar personer 

som lever och verkar i ofta enkla 

förhållanden, konstaterar Roger 

Holmström. 

Huvudpersonerna i skildringarna 

blir därmed språkrör för 

den grupp de representerar. Ett 

intressant exempel fi nns i Anders 

Allardts debutverk Byberättelser 1 

(1885), nämligen huvudpersonen 

i berättelsen ”Jordtorparen”, som 

vägrar underkasta sig storgodsägarens 

villkor, men som får betala 

ett högt pris för sin sturskhet. 

– Berättelsen har en sensmoral 

som manar till besinning i den 

utvecklingsprocess genom vilken 

klassamhället småningom skulle 

komma att lösas upp. Om det hade 

funnits en större beredskap till 

dialog mellan besuttna och obesuttna 

skulle vårt land kanske ha 

kunnat undvika senare dramatiska 

urladdningar som inbördeskriget, 

säger Roger Holmström. 

Rik miljöbeskrivning 

I sin analys av folklivsskildringarna 

konstaterar Roger Holmström 

att också miljöbeskrivningarna 

är långt mera mångfasetterade 

än man ansett. 

– Miljön är rikt varierad, men 

blir aldrig ett egenvärde i sig utan 

underordnas själva berättelsen. 

Det är ofta små markörer som 

ramar in miljön i helheten, säger 

han. 

I skildringarna fi nns också 

problematiseringar av jämställdheten. 

Josefi na Bengts’ berättelser 

skildrar ofta kvinnors sysslor 

mycket ingående, t.ex. tygfärgning, 

och kan också ses som en 

betoning av kvinnans roll i bondesamhället. 

– I Bengts’ texter fi nns fl era 

dimensioner rent samhälleligt. 

Berättelsen ”Läsförhörsstök” i 

samlingen I Nyländska stugor 

(1906) bjuder på en rakryggad 

och frimodig huvudgestalt i Ödas 

Stina, som fungerar som värdinna 

för ett läsförhör. Via humor 

och skarpsinne lyckas Bengts här 

skissa upp en samhällskritik som 

ifrågasätter prästernas maktfullkomlighet. 

– Det är en mycket välgjord 

kritik av prästerskapet, berättar 

Roger Holmström. 

Kvinnligt, manligt 

I boken har Roger Holmström valt 

att analysera två berättelser per 

författare mot bakgrund av begreppen 

omvärld och identitet. 

– Genom att välja tre kvinnliga 

författare och tre manliga har jag 

velat skapa balans, säger han. 

Roger Holmström gör också 

jämförelser med den fi nskspråkiga 

litteraturhistorien, som vid 

denna tid upplevde något av en 

guldålder inom folklivsskildringen 

med stora namn som Juhani 

Aho och Minna Canth. 

– Det är tydligt att den svenska 

litteraturen i Finland hade liknande 

mönster i folklivsskildringen, 

parallellt kan vi se samma 

typ av berättelser som på fi nskt 

håll. 

– Jag hoppas att min bok kan 

väcka nyfi kenheten för den fi nlandssvenska 

folklivsberättelsens 

historia och utveckling, säger Roger 

Holmström. 

Han var av praktiska orsaker 

tvungen att begränsa den aktuella 

studien och valde att göra 

detta regionalt med Nyland som 

område. 

– En rik folklivsskildring fi nns 

också i Österbotten, Åboland och 

på Åland, och i synnerhet 1970talet 

bjöd på ett uppsving för den 

mera folkliga berättarkonsten 

med kända namn som Elin Herrgård, 

Levi Sjöstrand, Elis Selin 

och Anni Blomqvist, för att 

nämna några, säger Roger Holmström. 

I arbetet med den aktuella boken 

har Holmström låtit sig inspireras 

också av en etnologisk 

forskningstradition. 

– Jag har intresserat mig för 

verkligheten i dikten – för att tala 

med den svenska etnologen Tordis 

Dahllöf. 

– Det är fascinerande att bekanta 

sig med författare som i 

många avseenden fungerar som 

forskare i sin egen kulturmiljö, 


Boken Att ge röst. Omvärld och 

identitet i några nyländska folklivsberättelser 

utges av Svenska litteratursällskapet 

i Finland, och den 

planerade utgivningstidpunkten 

är april. 



13

VECKANS SKRIBENT 

Ritualtörst 

DET HÖGTIDLIGASTE AKADEMISKA evenemanget 

är utan tvivel promotionen. Vid promotionen 

förlänas de som avlagt examen doktors- eller 

magistersvärdighet. Till skillnad från fl era andra 

universitet i Finland anordnar Åbo Akademi inte 

magisterspromotioner. För några årtionden sedan 

hade promotionerna också en juridisk innebörd eftersom 

det var då man verkligen blev exempelvis 

teologie doktor. Idag har promotionen dock en mera 

symbolisk betydelse och var och en väljer själv om 

hon deltar eller väljer att bära doktorsvärdigheten 

utan solenn promotion. 

Åbo Akademi anordnar följande doktorspromotion 

inkommande maj. Den 20 maj promoveras 109 

personer som avlagt doktorsexamen vid någon av 

akademins sju fakulteter. Oberoende av att deltagandet 

är frivilligt och tär på den utexaminerades 

ekonomi är intresset stort. Över 70 procent av dem 

som disputerat under de senaste tre åren, d.v.s. efter 

den förra promotionen 2002, har anmält sig. 

ORSAKERNA TILL ATT AVSTÅ från att delta i 

en promotion varierar. Till de naturliga hör utlandsvistelse, 

barnafödande eller ekonomiska orsaker. 

De fl esta doktorer är unga personer som nyligen bekostat 

sin disputation med tillhörande karonka och 

anser att kostnaderna för hatt, eventuell värja, supé 

och kanske ännu utgifter för barnvakt, logi och 

resor för två personer blir alltför betungande. Vi 

skall dock inte blunda för de åsikter som gäller att 

av principiella orsaker avstå från att delta i en promotion. 

Det fi nns personer som anser att de pengar 

akademin satsar på promotionen kunde kanaliseras 

till forskning. Vissa personer anser att promotioner 

är gamla dammiga riter som kan avskaffas. 

Kritik är nyttig, men om man avskaffar akademiska 

traditioner, lämnar bort alla symboler, yttre 

tecken eller insignier och glömmer alla normer gällande 

klädsel vid olika tillfällen försvinner skillnaden 

mellan vardag och fest och den akademiska 

identiteten suddas ut. 

Alltjämt har ett fl ertal doktorer inte endast lamt 

accepterat att delta i promotionen utan attraherats 

av ceremonin. I Sverige talar man om ”ritualtörst”, 

vilket på ett slående sätt betecknar mina refl ektioner 

i samtal med promovender och akademianställda. 

Det är skillnaden mellan vardag och fest som 

skapar ritualtörst. Därför måste promotionen vara 

exotisk. Man skall var klädd i frack och den veckade 

hatten, man skall följa ritualer med pedeller och 

spiror, det skall talas ett språk som inte används till 

vardags, d.v.s. latinet, man skall få ett betyg, d.v.s. 

diplomet med sigill som befi nner sig så långt från de 

vanliga datapappersutskrifterna som möjligt. 


Bologna och Paris 

brukar anges 

som de tidigaste 

universitetsstäderna. 

Från dessa 

medeltida universitet 

härstammar naturligt 

också största 

delen av de traditioner, 

seder och symboler 

som moderna 

universitet anammat. 

Redan i slutet 

av 1480-talet lär en 

högtidlig universitetsfest, 

som kallades 

promotion, ha 

fi rats vid Uppsala 

universitet, grundat 

1477. Tydligare dokument 

fi nns dock 

från 1600-talet från 

det återuppståndna 

universitetet. Åbo 

Akademi har å sin 

sida bevarat fl era 

promotionstraditioner 

från Kungliga 

Akademiens 

tid (1640) som tog 

exempel från Uppsala. 

Utöver den s.k. 

Ulla Achrén är Åbo Akademis 

informationschef. 

promotionsterminologin hör hit exempelvis latinet, 

spirorna och hedersdoktorerna. 

ORDET PROMOVERA KOMMER från latinets 

promovere som betyder skjuta fram eller befordra. 

Promotor är personen som befordrar eller inviger 

personer till deras nya värdighet. Promotor överlåter 

också de yttre tecken eller insignier som promovenden 

får. Hatten, värjan och diplomet är exempel 

på insignier. 

Manliga teknologie doktorer vid Åbo Akademi 

har därutöver en broderad sammetskrage som de 

beklär frackens krage med. I år används för första 

gången en brosch som de kvinnliga teknologie doktorerna 

fäster på vänstra sidan av bröstet. Denna 

brosch är ett ypperligt exempel på hur fakulteterna, 

som beslutar om insignierna, lever i nuet; den manliga 

dominansen var markant bland tidigare promovender. 

Av dem som promoveras i maj är närmare hälften 

kvinnor. Det största antalet promovender har kemisk-tekniska 

fakulteten som också har det största

antalet utländska doktorer. Närmare en femtedel av 

teknologie doktorerna är kvinnor. Humanistiska fakulteten 

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, 

som vid den Kungliga Akademien bildade den 

fi losofi ska fakulte- 

”Det är skillnaden mellan vardag och fest 

som skapar ritualtörst” 

ten, har gemensam 

promotor. Från 

Uppsala och Kungliga 

Akademiens 

tider härstammar också latinet. Med undantag av 

kemisk-tekniska fakulteten sker själva promotionsakten 

på latin. Också diplomet, examensbeviset, är 

skrivet på latin. 

JUBELDOKTORER KALLAS DE personer som 

promoverades för femtio år sedan. Akademin promoverar 

i maj två jubeldoktorer, båda vid kemisktekniska 

fakulteten. Bruket med jubelår upptogs 

under medeltiden och på 1600- och 1700-talet började 

man i Tyskland och Holland fi ra femtioåriga 

äktenskap som guldbröllop. Sedermera uttryckte 

bl.a. Linné klart synen på promotionen som ett äktenskap 

mellan två kontrahenter, nämligen vetenskapen 

och promovenden. 

Hedersdoktorerna utses av fakulteterna. Akademin 

förlänar 14 personer värdigheten av hedersdoktor 

i maj. Det fi nns inte egentligen några regler 

för vilka som får utses till hedersdoktorer. Fakulteterna 

beslutar välja till hedersdoktor en person som 

antingen genom sin verksamhet arbetat akademin 

eller samhället till fromma eller på grund av vetenskapliga 

meriter. 

HATTEN SYMBOLISERAR vetenskaplig frihet. 

Redan för de forna romarna var hatten en symbol 

för en fri och självständig man och bl.a. en frikänd 

slav fi ck en röd hatt för sin nya ställning som en fri 

man. Åtminstone vid doktorspromotionen 1643 vid 

Kungliga Akademien bar fi losofi e magistrarna purpurröda 

baretter såsom man gjort i Uppsala. 

Doktorshattar av idag torde ha tagits i bruk först 

efter att Kungliga Akademien fl yttades till Helsingfors. 

Förmodligen användes de första gången vid 

promotionen i Helsingfors år 1840. Utöver modellen 

har också doktorshattens färg varierat. 

Åbo Akademis samtliga sju fakulteter har en 

svart doktorshatt, den traditionella veckade höga 

hatten. Teknologernas hatt har uppåtvikta brätten, 

men i övrigt är den lik de andra hattarna. 

Hattarna är styva och anpassade enligt huvudformatet. 

För att garantera att hatten passar, måste 

huvudformen ritas av med en special ”hattmaskin”. 

Eftersom dylika apparater inte – med undantag 

av Sverige – fi nns utomlands, har man för de idag 

många utländska promovenderna utarbetat direktiv 

för mätandet av huvudets diameter på olika ställen. 

Det är ett ständigt spänningsmoment huruvida 

hatten faller ner över öronen eller blir gungande lätt 

på hjässan. Oftast sitter den som på beställning. 

Teologie doktorshatten har i stället för ett spänne 

eller lyra ett band. Akademins teknologer och ekonomer 

har låtit designa 

egna lyror. På teknologernas 

lyra omringas 

en benzenring av en 

lagerkrans. På ekonomie 

doktorernas lyra omfamnas Merkuriusstaven 

med två ormar av lagerblad jämte liljor. De övriga 

fakulteterna har valt att använda Helsingfors universitets 

lyra där den akademiska lyran omringas 

av en lagerkrans. 

Doktorsvärjan är en sed som härstammar från 

den medicinska fakulteten. Med tiden har bruket 

brett ut sig till fl era andra fakulteter. Vid akademin 

bär fi losofi e och pedagogie doktorerna värja och 

likaså doktorerna från Samhälls- och vårdvetenskapliga 

fakulteten. Värjan är med undantag av den 

s.k. parerplåten likadan vid alla universitet. Brahevingarna 

symboliserar Åbo Akademis parerplåt. 

SPIRORNA HÖR TILL universitetets allmänt ceremoniella 

rekvisita. I akademiska sammanhang 

symboliserar spirorna lärosätets juridiska frihet, 

för att inte säga särställning. Vid Åbo Akademi används 

de numera endast vid promotionerna och 

bärs till promotionssalen i spetsen för processionen, 

d.v.s. det akademiska intåget med samtliga promovender, 

gästande kanslerer och rektorer samt akademistaten. 

Spirorna bärs in av två personer som 

kallas pedeller. Benämningen kommer från Uppsala 

där dessa personer ursprungligen var kungliga 

vaktmästare. På akademin fungerar två manliga 

studerande som pedeller. 

FÖR FLERA DOKTORANDER fungerar en stundande 

promotion som morot att skynda på med 

avhandlingen. För fl era redan utexaminerade är 

doktorspromotionen ett bevis på avslutad akademisk 

karriär. För dem som fortsätter forska har 

promotionen betydelsen av inkörsport i den akademiska 

gemenskapen där doktorspromotionen är en 

sed bland många traditioner. Det fi nns en förväntan 

bland alla dessa promovender att en promotion 

skall kunna bjuda på något speciellt och annorlunda 

– något som motvikt till vardag och trivialiteter. 

Därför känns det för mig både motiverande och utmanande 

att vara spindeln i nätet i arrangemangen, 

att dela på ritualtörsten. Samtidigt känner jag en oro 

för att de allt tätare förekommande promotionerna 

skall bli rutin. Deltagarna, både promovenderna 

och gästerna, bör kunna känna stämningen av en 

enastående händelse och ett akademiskt evenemang 

där varje enskild promovend är huvudgäst. 

ULLA ACHRÉN 


15

Bättre grafi sk form betonas 

Samarbetsmöjligheter i fokus på print- och mediamässa på FC 

■ I ett kommunikationssamhälle 

där universiteten konkurrerar 

med många andra om utrymmet, 

krävs en genomtänkt kommunikationsstrategi. 

Den visuella utformningen 

av budskapen spelar 

här en allt större roll. 

Vuxenutbildningen är en del 

av universitetets verksamhet, där 

allt hårdare ekonomiska villkor 

har framtvingat speciella krav på 

synlighet och visuell profi lering. 

Fortbildningscentralen 

vid ÅA har 

därför medvetet 

gått in för en strävan 

mot en tydligare 

grafi sk identitet. 

Trots en mångsidig 

och bred verksamhet 

är ett möjligast 

enat ansikte i kontakterna 

utåt en 

viktig del av detta 

identitetsskapande. 

Tiden för suddigt 

kopierade A4: 

or är defi nitivt förbi i marknadsföringssammanhang. 

Men samma villkor gäller i allt 

högre grad även universiteten 

som helhet. Informationsfl ödet är 

idag enormt och det handlar helt 

enkelt om att höja sig ur mängden 

och synas. En bra produkt borde 

inte få spolieras eller förbises på 

grund av en tråkig ”förpackning”. 

En tydlig grafi sk profi l 

En attraktiv och tydlig grafi sk 

profi l hjälper alltså till att positionera 

avsändaren gentemot andra 

informationslämnare. Åbo Akademi 

har, i likhet med de fl esta 

andra universitet, sedan fl era år 

tillbaka egna grafi ska rekommendationer 

utarbetade av Informations- 

och PR-avdelningen 

tillsammans med en reklambyrå. 

Dessa ger viktiga riktlinjer när det 

gäller sådant som användningen 

av färger, typsnitt och Åbo Akademis 

logo. 


Men ute på institutionerna och 

i andra sammanhang görs fortfarande 

en mängd marknadsförings- 

och informationsmaterial 

där man inte har tid, kunskap 

eller ens intresse för visuella aspekter. 

Också vetenskapliga publikationer, 

som ofta föregås av 

en enorm arbetsinsats, skulle förtjäna 

ett bättre öde när det gäller 

den grafi ska utformningen än 

man ibland ser exempel på. 

Ett strålande exempel på en 

ÅA-publikation som inte anonymt 

försvinner i bokhyllan är satsningen 

på Allt av jern som utgavs 

i samband med humanistcentret 

Arkens invigning. Här har man 

förstått att ge ett välskrivet innehåll 

en värdig inramning, som 

faktiskt också får texten att lyfta 

till högre höjder. Boken är designad 

av grafi ker Mikael Syrjälä 

på Abografi . 

Samarbete ger synergi 

Man kan naturligtvis inte kräva 

att alla som är i behov av marknadsföringsmaterial 

själva ska 

kunna framställa grafi ska mästerverk. 

Sällan är väl marknadsföringsbudgeten 

heller sådan för 

t.ex. ett seminarium, att man kan 

anlita en reklambyrå för att vara 

säker på att få fram sitt budskap. 

För att hjälpa upp den här situationen 

går Åbo Akademis tryckeri 

in för att i samarbete med In- 

formations- och PR-avdelningen 

och Fortbildningscentralens PRansvariga 

bättre utnyttja den erfarenhet 

och kompetens som redan 

fi nns internt inom ÅA. Med 

and ra ord ska man kunna vända 

sig till tryckeriet och få offert på 

helhetslösningar från grafi sk design 

till tryckning. 

Medan den tekniska sidan av 

tryckeriet redan tidigare utvecklats 

långt under direktör Christer 

Bergmans ledning, 

har beredskapen 

för 

mer krävande 

grafi sk formgivning 

hittills 

inte funnits. 

Man kan 

också vända sig 

direkt till FC 

om behovet av 

hjälp uttryckligen 

gäller den 

visuella biten. 

Beställningar 

tas emot i den mån de FC-interna 

behoven medger. In get hindrar 

heller att ÅA-externa uppdrag 

kan komma ifråga under samma 

premisser. 

Det kan också på sikt bli aktuellt 

med skräddarsydd kursverksamhet 

i anslutning till detta, beroende 

på vilka önskemålen är. 

Mässa kring print & media 

För att markera de nyetablerade 

samarbetssträvandena planerar 

Fortbildningscentralen vid Åbo 

Akademi i samarbete med Åbo 

Akademis tryckeri och Informations- 

och PR-avdelningen, en 

minimässa kring visuell kommunikation 

och print & media. 

Mässan arrangeras fredagen 

den 1 april 2005, kl. 13–16 och 

äger rum i Fortbildningscentralens 

utrymmen vid Fabriksgatan 

2. Där kan den som är intresserad 

bekanta sig med trycksaker och 

trycksaksdesign inom ÅA och få

svar på frågor om vilka möjligheter 

som står till buds när det gäller 

den trycktekniska framställningen. 

Informationschef Ulla 

Achrén från Informations- och 

PR-avdelningen öppnar mässan 

med ett anförande i anslutning 

MfÅA NOTERAR 

Några 

exempel på 

utseendet 

hos publikationer 

som 

ges ut vid 

ÅA. 

Åboforskare presenterar 

framgångsrik hjärnforskning 

■ Forskare vid Åbo PET Centrum och psykologiska institutionen 

vid Åbo Akademi har som de första kunnat 

mäta utsöndring av ett viktigt neurotransmittorämne, 

dopamin, i hjärnbarken då friska försökspersoner utförde 

en uppgift som kräver uppmärksamhet och minnesförmåga. 

Under testprestationen observerades ökad dopaminutsöndring 

i pannloben samt i de inre delarna av 

vänstra tinningloben. 

Mätningen utfördes med PET-kamera och ett spårämne 

som binder sig vid dopaminreceptorerna i hjärnbarkens 

nervceller. Denna nya metod förbättrar radikalt 

till ÅA:s grafi ska rekommendationer. 

När det gäller seminarie- och 

konferensarrangemang har FC 

för övrigt lång erfarenhet och 

kan erbjuda helhetslösningar 

från marknadsföring till prak- 

tiskt genomförande. Även denna 

bit kommer att fi nnas med på ett 

hörn under mässan. Välkommen! 

PETER SIEGFRIDS 

Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats 

i Lärlust 1/2005 

möjligheterna att forska i kognitionens och emotionens 

neurokemi hos människor. 

Neurotransmittorämnen som dopamin reglerar kommunikationen 

mellan nervceller, men tidigare har man 

inte haft metoder för att forska i dopaminets roll för 

hjärnbarkens funktioner hos friska människor. Dopamin 

är ett speciellt viktigt neurotransmittorämne, eftersom 

hjärnans dopaminsystem drabbas t.ex. vid Parkinsons 

sjuka och schizofreni. Dessutom antas avvikelser i dopaminsystemet 

ha en central betydelse för ett fl ertal problem 

som depression, autism och rusmedelsproblem. 

Åboforskarnas resultat visar att PET-metoden kan ha 

vida tillämpningsmöjligheter vid utredningar av hjärnbarkens 

dopaminsystem hos människor. 

Resultaten har publicerats i det senaste numret av 

den ansedda neurovetenskapliga tidskriften The Journal 

of Neuroscience. 


17

DISPUTATIONER 

VÅRDVETENSKAP 

HVL Oili Kärkkäinen disputerar i 

vårdvetenskap fredagen den 18 mars 

på avhandlingen ”Documentation of 

patient care as evidence of caring 

substance”. 

● Disputationen äger rum kl. 

12 i Akademisalen, Kvarnen. 

Opponent är prof. Margareta 

Ehnfors, Örebro universitet, och 

som kustos fungerar prof. Katie 

Eriksson. 

Så här sammanfattar Oili 

Kärkkäinen själv sin avhandling: 

”Hälso- och sjukvården står 

idag inför stora förändringar, 

som baserar sig på det nationella 

hälsoprogrammet, som utgavs 

av Social- och hälsovårdsministeriet 

år 2002. I programmet 

förutsätts att hela hälso- och 

sjukvården i Finland övergår 

till elektronisk dokumentation 

fram till slutet av år 2007. En av 

dagens stora frågor för vårdandet 

är därför hur man skall dokumentera 

patientens vård, vilken 

struktur och vilka begrepp som 

skall användas. 

Inför denna utmaning är det 

viktigt att också vårdvetenskapen 

deltar i diskussionen och tar 

fram frågor som berör vårdandets 

dokumentation. Eftersom 

vård och dess dokumentation alltid 

avspeglar den världsbild och 

de attityder som den enskilda 

vårdaren och organisationen har, 

blir grundfrågan för forskarna 


vilken världsbild och människosyn 

vårdandets dokumentation 

skall grundas på. Ett ställningstagande 

till dessa frågor utgör 

en av de grundläggande värdeetiska 

frågorna kring dokumentationen. 

Avsikten med denna forskning 

är att nå en ny vetenskaplig syn 

på vilken man skulle kunna basera 

vårdandets dokumentation, 

samt att nå en ökad förståelse för 

dokumentationen som en refl ektion 

av vårdpraktik. Avsikten är 

också att skapa en struktur för 

vårddokumentation som baserar 

sig på en vårdvetenskaplig teori. 

Syftet är att lyfta fram patienternas 

syn på vården samt att 

synliggöra vårdandet så mångsidigt 

som möjligt. Den teoretiska 

utgångspunkten är Erikssons 

(2001) teori om hälsa, lidande 

och vårdande. 

Som metod för att applicera 

det teoretiska tankesättet på den 

kliniska verkligheten tillämpades 

Gadamers (1988) teori om 

hermeneutisk erfarenhet. Den är 

indelad i fyra faser: explicit analys 

av förförståelse, hermeneutisk 

dialog, sammansmältning av 

horisonter och aktiv applikation. 

I forskningens första fas fördjupades 

kunskapen om den processmodell, 

som ingår i den valda 

teorin för att explicitgöra vårdprocessens 

teoretiska utgångspunkter 

i relation till vårdandets 

dokumentation. 

I den andra fasen genomfördes 

tre hermeneutiska dialoger 

mellan teori och praktik. Som 

resultat av dessa dialoger skapades 

en struktur för vårdandets 


För att nå en bredare syn på 

vårddokumentation utfördes 

ännu en kvalitativ metasyntes 

av 14 kvalitativa forskningsrapporter 

om vårddokumentationens 

substans. Metasyntesens resultat 

visade att den individuella patientvården 

inte är synlig i vårddokumenten, 

och att de problem 

som defi nieras för patienten inte 

nödvändigtvis sammanfaller 

med patientens behov av vård. 

Etiska frågor rörande vårddokumentationens 

substans diskuterades 

sällan i forskningsrapporterna. 

Den skapade strukturen applicerades 

på klinisk verklighet 

i en interventionsstudie på sju 

vårdavdelningar. Studien pågick 

under åtta veckor. Avsikten var 

att nå kunskap om huruvida den 

presenterade strukturen beskriver 

det som den enligt teorin 

skulle beskriva. 

De medverkande avdelningarnas 

dokumentation av vård 

evaluerades före och efter interventionen. 

Därefter insamlades 

vårdarnas erfarenheter av dokumentationen 

enligt den applicerade 

strukturen med hjälp av ett 

frågeformulär. 

Resultaten av interventionen 

visade att kännedom om strukturens 

teoretiska perspektiv gjorde 

det lättare att dokumentera enligt 

den applicerade strukturen och 

de teoribaserade begrepp som 

strukturen innehöll. 

Den genomförda evalueringen 

visade att innehållen i de evaluerade 

vårddokumenten för det 

mesta behandlade patientens 

livsfunktioner och konkreta åtgärder, 

samt att patientens eller 

den anhörigas erfarenheter och 

syn på vården var sparsamt dokumenterade. 

Som resultat av den hermeneutiska 

förståelseprocessen 

omarbetades den i forskningen 

tidigare framställda strukturen. 

I den nya versionen fokuseras 

vårddokumentationen på vårdandets 

kärninnehåll och på det 

som är gemensamt i vårdandet 

inom alla områden av vård. 

En slutsats av forskningen kan 

konstateras vara att det är möjligt 

att skapa en teoribaserad konsekvent 

struktur för vårdandets 


Genom att fokusera dokumentationen 

på patientens hälsa och 

lidande är det möjligt att få en 

mångsidig syn och helhetsbild av 

vårdandet.”

NYTESTAMENTLIG 

EXEGETIK 

TM Mika Hietanen disputerar i 

nytestamentlig exegetik fredagen den 

8 april på avhandlingen ”Paul’s Argumentation 

in Galatians: A Pragmadialectical 

Analysis of Gal. 3.1–5.12”. 

● Disputationen äger rum kl. 12 i 

aud. Brahe, Biskopsgatan 17. Som 

opponent fungerar TD Dieter 

Mitternacht, Lunds universitet, 

och som kustos prof. Sixten Ekstrand. 

Så här sammanfattar Mika 

Hietanen själv sin avhandling: 

”Galaterbrevet är ett av Nya 

testamentets viktigaste brev och 

erbjuder en god startpunkt för en 

granskning av Paulus argumentation. 

Brevet är polemiskt och 

innehåller många argumentativa 

avsnitt. Paulus ville uppenbarligen 

argumentera så skickligt och 

väl som möjligt för att övertyga 

sina adressater. Trots att Paulus 

argumentation ofta är ett tema 

inom nytestamentlig exegetik 

har endast få genomfört en regelrätt 

argumentationsanalys av en 

paulinsk text. 

Som vetenskaplig disciplin är 

argumentationsanalys endast 

tjugo år gammal. Med hjälp av 

en sofi stikerad metod kan Paulus 

argumentation nu analyseras 

med en precision som inte varit 

möjlig inom ramarna för en sedvanlig 

exeges. Den pragmadia- 

lektiska metoden, som utvecklats 

i Amsterdam, möjliggör en argumentationsanalys 

som är både 

deskriptiv och normativ. Å ena 

sidan kan Paulus argumentation 

beskrivas, såsom sambandet 

mellan premisser och slutledningar, 

argumentens struktur, 

samt drag i argumentationen 

som hänför sig till logos, ethos 

och pathos. Å andra sidan erbjuder 

metoden en bedömning mot 

bakgrunden av en uppsättning 

generella regler för god argumentation. 

Den andliga karaktären 

hos Paulus budskap befriar 

honom inte från rationalitet och 

hans sätt att argumentera visar 

att han inte heller själv ansåg att 

den skulle ha gjort det. 

I analysen isoleras och beskrivs 

de enskilda argumenten 

på ett nytt sätt och i fl era fall erbjuds 

nya tolkningar. Resultaten 

visar att Paulus argumentation 

i fl era avseenden är bristfällig. 

Mest iögonenfallande är att 

viktiga grundförutsättningar 

för en god argumentation är i 

obalans: Paulus presenterar sina 

argument med auktoritet och 

hotelser. Detta skapar en spänning 

i texten. Paulus bemödar sig 

att lägga fram ett brett spektrum 

av argument för sina påståenden 

samtidigt som han ger intrycket 

av att endast vilja deklarera vissa 

konklusioner utan att föra en 

kritisk argumentation över huvudtaget. 

Många slutsatser presenteras 

som självklara även då 

de inte är det. 

Paulus stil ligger långt från 

en idealisk modell för hur man 

bör föra en diskussion och tycks 

bäst ägnad dem för vilka Paulus 

auktoritet i sig är ett gott skäl 

att acceptera hans argument. 

Analysen påvisar bruket av en 

argumentationsstrategi i vilken 

retorik är en integrerad del. Avhandlingen 

visar att en modern 

metod för argumentationsanalys 

erbjuder värdefulla verktyg 

för en fullvärdig exeges av en 

argumentativ text. Den pragmadialektiska 

metoden hjälper 

oss förstå och att med precision 

beskriva såväl individuella argument 

som den övergripande 

argumentationsstrategin.” 

Avhandlingen är en del av 

Finlands akademis spetsforskningsenhet 

”Framväxten av tidig 

judisk och kristen ideologi”. 

VÅRDVETENSKAP 

HVM Åsa Roxberg disputerar i 

vårdvetenskap fredagen den 8 april 

på avhandlingen ”Vårdande och ickevårdande 

tröst”. 

● Disputationen äger rum kl. 15 

i Akademisalen, Kvarnen. Som 

opponent fungerar prof. Astrid 

Norberg, Umeå universitet, och 

som kustos prof. Katie Eriksson. 

Så här sammanfattar Åsa Roxberg 

själv sin avhandling: 

”Syftet med avhandlingen är 

att, ur ett vårdvetenskapligt och 

ett i detta inkluderat vårdteologiskt 

perspektiv, belysa innebörden 

av fenomenet tröst och hur 

tröst förhåller sig till lidande och 

vård. Det görs i två empiriska 

intervjustudier med vårdare och 

äldre vårdtagare samt en tredje 

delstudie som analyserar tröst 

såsom den framstår i Jobs bok i 

Gamla testamentet. Dessa delstudier 

behandlar vårdares upplevelse 

av tröst och att trösta, äldre 

vårdtagares upplevelse av tröst 

samt Jobs upplevelse av tröst. 


19

DISPUTATIONER, forts. 

Metodologiskt har forskningen 

sin utgångspunkt i fenomenologi 

och hermeneutik. En fenomenologisk-hermeneutisk 

metod, 

inspirerad av Paul Ricoeur, har 

använts för textanalyserna. 

I avhandlingen behandlas 

också det som är signifi kant för 

poetisk och religiös text. De metaforer 

som förekommer i de empiriska 

delstudierna med vårdare 

och äldre analyseras för att ta 

tillvara det överskott av mening 

som metaforer, enligt Ricoeur, 

kan uttrycka. 

Resultatet visar fem övergripande 

innebörder: Den motsägelsefulla 

trösten, Den sammanbindande 

trösten, Den stumma trösten, 

Den okontrollerade trösten 

och Den vilsamma trösten. 

En vårdande tröst är motsägelsefull 

såtillvida att den innebär 

dels att den lidande överläm- 

● MOTIONSKAMPANJEN MARS–APRIL 2005 

Hoppas ni hunnit motionera fl itigt! Om inte, så är 

det inte så farligt då endast en fjärdedel av kampanjtiden 

har gått. Man hinner m.a.o. skrapa ihop 

massor av poäng ännu. Hittills har man inte kunnat 

skylla på vädret heller och fortsätter det så här 

kallt så kan vi skida länge ännu i vår. 

BEACHVOLLEY INOMHUS Arrangeras i Peltola 

2–3.4. Klasser: damer, herrar motion, herrar tävling, 

mixed motion, mixed tävling. Anmälningar 

till idrottskansliet senast 22.3 kl. 15.00. 

HANDBOLL (Isaskar) Arrangeras i Peltola lördag 

16.4 från kl. 12.00 framåt. Klasser: damer, herrar. 

Anmälningar till idrottskansliet senast 6.4 kl. 

15.00. 

RINKFOTBOLL (Isaskar) Arrangeras i Impivaara 

22–23.4. Både dam- och herrturnering. Anmälningar 


ORIENTERING/ÅA-MÄSTERSKAP Arrangeras 

onsdag 13.4 i Impivaara. Start kl. 17.00, samling 

vid simhallen kl. 16.30. Klasser: damer, herrar. 

Tävlingssträckan är ca 4 km lång och lätt. Anmälningar 



nar sitt lidande till någon annan, 

dels att lidandet kan ges tillbaka 

för att lidas. Tröst kan således 

vara att lida. En sammanbindande 

tröst är närvarande, d.v.s. 

är hos den lidande och utgår från 

dennes lidande. Denna tröst kännetecknas 

av djup gemenskap, en 

upplevelse av att vara förstådd 

på ett djupare sätt. Resultatet 

visar också en tröst som är stum. 

Denna tröst svarar inte an på 

den lidandes upplevelse av sitt 

lidande, är oformlig och saknar 

följsamhet för lidandet. 

Ett exempel på en stum och 

icke-vårdande tröst är vännernas 

tröst i Jobs bok. Denna tröst 

förmår inte trösta därför att den 

inte är där Job är, d.v.s. i hans 

upplevelse av sitt lidande. Vidare 

framstår en vårdande tröst som 

okontrollerad därför att den dels 

är spontan, dels bistår den li- 

dande att släppa kontrollen över 

lidandet. Att släppa kontrollen 

innebär bl.a. att den lidande ger 

upp försöken att förstå lidandet 

för att istället låta det oförståeliga 

vara oförståeligt. Genom att ge 

upp det som på olika sätt binder 

lidandet infi nner sig en tröstande 

och hälsobringande vila i eller 

från lidandekampen. 

Resultatet som helhet tolkas ur 

ett vårdvetenskapligt perspektiv 

som vårdgemenskap, tro, hälsa 

och offer. Tröst som hälsa förstås 

utifrån en teoretisk modell, 

inspirerad av Katie Erikssons 

ontologiska hälsomodell. Filosofi 

skt-etiskt belyses forskningen 

utifrån företrädesvis Emmanuel 

Levinas. 

Resultatet diskuteras i förhållande 

till tidigare forskning och 

i förhållande till vårdvetenskap, 

samhälle och vård.” 

Gäst som daterar murbruk 

● Som gäst hos projektet International Mortar Dating 

besöker professor Robert Hohlfelder, Boulder 

University, Colorado, Åbo Akademi den 22 mars. 

Han håller följande gästföreläsningar vid geologi 

och vid konstvetenskap: 

Klockan 10–12 ”The Roman maritime Concrete 

Study: New Insights into harbor construction” i 

Auditorium A, Geologicum, Domkyrkotorget 1. 

Klockan 14–16 ”Building a Roma Pila in Brindisi: 

Experimental Archaeology and Roman Maritime 

Technology”, i Camera Obscura, Arken, Fabriksgatan 

2. 

Information om 

det nya lönesystemet 

OBS! Vid utvärdering av den undervisande personalens 

individuella prestationer skall blankett 7 och 8 användas. 

Sammanlagt efterfrågas 4 värden för den individuella prestationen: 

3 för de olika kriterierna plus en helhetsutvärdering, 

vilken kan avvika från medeltalet av de tre kriterierna. 

OBS! De arbetsbeskrivningar som legat till grund för bestämning 

av kravnivå vid utvecklingssamtalet skall sändas 

till arbetsbeskrivning@abo.fi . Den elektroniska behandlingen 

av arbetsbeskrivningarna underlättar utvärderingsgruppernas 

arbete.

PERSONALSPALTEN 

Projektet DNL 

● Tidtabellen för införande av det nya lönesystemet 

(DNL) följer den planerade. Startskottet för 

hela processen gick i november 2004 då undervisningsministeriet 

informerade universiteten om det 

nya lönesystemets centrala innehåll och genomförande. 

Efter en intensiv planering och strukturering 

av det förestående arbetet hölls i december de första 

informationsmötena och utbildningarna. 

Januari och februari 2005 var i alla fall de huvudsakliga 

månaderna för informationsspridningen. 

Jag hoppas ingen anställd vid ÅA kan påstå att 

hon/han inte hört om det nya lönesystemet. I olika 

informationsmöten har närmare 700 personer 

deltagit och möten har hållits i Åbo, Vasa och i Jakobstad. 

Mängden har överträffat åtminstone mina 

förväntningar och dessutom har atmosfären enligt 

min uppfattning varit förvånansvärt positiv. 

Givetvis fi nns det också kritiska röster. DNL är 

säkert inte det bästa av lönesystem men det är i 

alla fall det bästa som förhandlingsparterna åstadkommit 

och de fl esta inser att möjligheterna att 

stanna vid det gamla är rätt obefi ntliga vid det här 

laget. Men ännu har vi inte sett slutet. Mörka moln 

tornar upp sig på sina håll. Uppenbart är i alla fall 

att det fi nns många som gärna byter ut det gamla 

lönesystemet mot ett nytt. 

Parallellt med den muntliga informationen 

har www-sidorna kontinuerligt uppdaterats och 

för närvarande fi nns det en imponerande mängd 

information utsatt på www.abo.fi /personalinformation/dnl. 

Att hålla www-sidorna à jour är ingen lätt 

uppgift eftersom informationen droppat in med 

ojämna mellanrum. Dessutom har UVM:s svenska 

service och blankettöversättningarna lämnat 

mycket övrigt att önska. Anna-Stina Nyby skall 

ha ett stort tack för ett stort tålamod och ett utomordentligt 

gott arbete. 

Nämnas kan också att det i referensgruppen för 

det nya lönesystemet förekommit ett livligt informationsutbyte. 

En ytterligare glädjande sak har varit samtalsledarnas 

stora uppslutning kring de utbildningar i 

utvecklingssamtal som hållits. Av de 130 anställda 

som har till uppgift att föra utvecklingssamtal med 

sina medarbetare har 110 genomgått utbildningen. 

Vid många universitet har man anlitat konsulter 

som har haft ett par timmars introduktion i 

utvecklingssamtal. ÅA gick in för en modell med 

endagsutbildningar som inkluderade frågor kring 

ledarskap, utvecklingssamtal och det nya lönesystemet. 

Till sakens natur hör att utbildningarna blev allt 

mer fokuserade på själva lönesystemet i takt med 

att informationen från UVM blev mera heltäckande 

och konkret. 

Under februari månad har det kanske mest 

omfattande och det mest grundläggande arbetet 

gjorts. Jag tänker då på alla som funderat, analyserat 

och beskrivit sina arbetsuppgifter. Det här har 

nödvändigtvis inte alltid varit en lätt uppgift men 

kanske ändå lärande och meningsfull på sitt sätt. 

Forskarnas tillhörighet har länge varit föremål 

för underhandlingar på central nivå. För endast en 

vecka sedan meddelade statens arbetsmarknadsverk 

via undervisningsministeriet att forskarna i 

princip skall höra till den undervisande personalens 

lönesystem. Utan detta beslut skulle det ha 

varit omöjligt att komma vidare. Beslutet tillfredsställer 

inte alla men ger åtminstone möjligheter att 

förhandla på lokal nivå. 

Under den här månaden skall alla utvecklingssamtal 

föras. Vi är mitt inne i ett dynamiskt skede 

av processen och mycket kan hända. Förhoppningsvis 

förs nu många givande samtal och jag 

tänker då inte enbart på diskussioner kring arbetsuppgifternas 

placering i kravnivåer utan framförallt 

på gemensamma utforskningar av arbetssituationen 

som helhet. 

De signaler som nått mig hittills har för det 

mesta varit positiva men jag ser fram emot en mera 

heltäckande utvärdering av utvecklingssamtalen 

senare. Enligt min mening är utvecklingssamtalen 

måhända den bästa biten i hela det nya lönesystemet. 

I kulisserna har det spekulerats mycket kring 

placeringen av olika typer av tjänster/tjänstebenämningar 

i olika kravnivåer. Det är viktigt att 

”kalibreringen” inte sker på förhand hur rationell 

och lockande en sådan tanke än är. 

I projektets följande skede spelar utvärderingsgrupperna 

huvudrollen. Under april månad skall 

utvärderingsgrupperna gå igenom alla blanketter 

med arbetsbeskrivningar och kravnivåer; koordinera 

kravnivåerna så att arbetsuppgifterna bedöms 

på enahanda grunder vid ÅA:s olika enheter 

och skapa förutsättningar för ett så rättvist och 

sporrande lönesystem som möjligt. 

Utvärderingsgrupperna står inför ett krävande 

arbete. Senast på valborgsmässoafton skall ÅA:s 

förhandlingsresultat sändas till UVM och jag önskar 

innerligt att vi då kunde höja en skål för ett 

gott samarbete. 

MARGITA VAINIO 

personalchef 


21

Examina avlagda under tiden 

1.1.2005–11.3.2005. 

HF 

● Filosofi e doktorsexamen 

har inom humanistiska fakulteten 

avlagts av Adrian Thomasson, 

Sverige (utländsk skola). 

Filosofi e magisterexamen 

har avlagts av Linda-Sofi e 

Lundgren, Åbo (Vörå samgymnasium), 

Minna Nunez-Graces, 

Mariehamn (Ålands lyceum). 

Psykologie magisterexamen 

har avlagts av Tove Blomqvist, 

Sverige (Brändö gymnasium), 

Anna Collander, Helsingfors 

(Gymnasiet Grankulla samskola), 

Malin Westeråker, Åbo 

(Korsholms gymnasium). 

MNF 

● Filosofi e magisterexamen 

har inom matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten avlagts av 

Sonja Alanko, Åbo (Katedralskolan 

i Åbo), Susanne Bäck, Åbo 

(Närpes gymnasium), Helena 

Ilvonen, Åbo (Katedralskolan i 

Åbo), Merja Mäensivu, Åbo (Vaasan 

lyseon lukio), Mats Neovius, 

Åbo (Turun iltalukio), Henrik 

Nygård, Kronoby (Kronoby gymnasium). 

Kandidatexamen i naturvetenskaper 

har avlagts av Sofi a 

Stenvall, Nykarleby (Topeliusgymnasiet 

i Nykarleby). 

ESF 

EXAMINA 

● Politices magisterexamen 

har inom ekonomisk-statsvetenskapliga 


Tomas Estlander, Helsingfors 

(Gymnasiet Grankulla samskola), 

Katja Leppänen, Åbo 

(Svenska samskolan i Tammerfors 

gymnasiet). 

Rättsnotarieexamen har 

avlagts av Kristina Lönnfors, 

Liljendal (Björneborgs svenska 

samskola gymnasiet). 

Ekonomie magisterexamen 


har avlagts av John Eriksson, 

Mariehamn (Ålands Lyceum), 

Tom-Eric Lindberg, Helsingfors 

(Mattlidens gymnasium), Jixi 

Tan, Åbo (utländsk skola). 

Ekonomie kandidatexamen 

har avlagts av Marianne Luojola, 

Åbo (Katedralskolan i Åbo), 

Irene Sundqvist, Dragsfjärd 

(Kimitoöns gymnasium), Kim 

Wasström, Mariehamn (Ålands 

Lyceum). 

SVF 

● Politices kandidatexamen 

har inom samhälls- och vårdvetenskapliga 


Jari Karjalainen, Vörå (Vaasan 

lyseon lukio). 

KTF 

● Diplomingenjörsexamen har 

inom kemisk-tekniska fakulteten 

avlagts av Linus Bernas, Vörå 

(Vörå samgymnasium), Sini- 

Päivikki Ervelä, Sagu (Paimion 

lukio), Ville Henriksson, Åbo 

(Turun suomalainen yhteiskoulun 

lukio), Carl Lockmer, Åbo 

HÄLSA PÅ MEDIVIRE 

(Lyseonmäen lukio), Sanna- 

Tuulia Sainio, Borgå (Linnankosken 

lukio), Sebastian Sjöblom, 

Jakobstad (Jakobstads 

gymnasium), Marjo Ylihärsilä, 

Jakobstad (Pietarsaaren lukio). 

PF 

● Pedagogie magisterexamen 

har inom pedagogiska fakulteten 

avlagts av Anette Byskata, Vasa 

(Karleby svenska gymnasium), 

Regina Koschinski, Ekenäs 

(Hangö gymnasium), Åsa Löf, 

Vasa (Karleby svenska gymnasium), 

Katarina Sommardahl, 

Grankulla (Hangö gymnasium). 

Fristående pedagogiska studier 

för studiehandledare har 

fullgjorts av Mona Eriksson, Ekenäs 

(Ekenäs gymnasium), Gerd 

Johansson, Vasa (Vasa övningsskola), 

Tor Lindholm, Borgå (Lovisa 

gymnasium), Annika Sahi, 

Salo, Eva Wickholm-Ekman, 

Karis (Virkby gymnasium). 

Fristående pedagogiska studier 

för lärare vid yrkesläroanstalter 

har fullgjorts av Caroline 

Holm, Korsholm, Anne Karlsson, 

Jakobstad. 

Kronisk värk i ansiktet 

kan bero på tänderna 

● Prof. Matti Närhi från Kuopio universitet skriver i nr 24 av Medi- 

Uutiset (24.9.2004), att 30–40 procent av smärttillstånden i ansiktet 

beror på problem med tänderna. 

Diagnosen är inte lätt att ställa, orsakerna kan vara mångahanda; 

t.ex. en otät plomb, infl ammation i tandköttet, felaktigt bett, infl ammation 

i en tandrot. 

Det hela försvåras av att de nerver, som förmedlar smärta konvergerar, 

d.v.s. nerverna från tänderna, tuggmusklerna och andra vävnader 

i ansiktet går samman i det centrala nervsystemets nervbanor. 

Därför kan många förändringar eller störningar, som inte ensamma 

skulle ge upphov till besvär, förorsaka smärta när de förekommer 

samtidigt. Dessutom leder nervernas konvergens till att det blir svårt 

att lokalisera varifrån smärtan härrör. 

MARGIT FORSSELL 

företagsläkare, Medivire DataCity

Kirsten Larsen 

besöker ÅA 

● Det har hänt att jag i Meddelanden 

läst en intervju med en 

intressant gästförläsare, men för 

sent – för föreläsningen har då 

redan varit. Den korta förhandsinformationen 

tidigare hade jag 

inte reagerat för i den ständiga 

strömmen av information som 

man lever i. 

När det gäller den förhandsinformation 

om gästföreläsning 

som ingick i senaste Meddelanden 

(MfÅA 4/2005, sid 22), där det står 

att Kirsten Larsen kommer till 

Åbo Akademi för att den 15 april 

hålla seminarium kring praktisk 

pedagogik, vill jag följa upp med 

en närmare presentation av Kirsten 

Larsen och det speciella hon 

har att komma med. 

Jag fi ck möjlighet att delta i 

FOLK & FÄ 

● EM, FM Tuija-Liisa Pohja 

(företagsekonomiska institutionen) 

deltog i en doktorandkurs, 

”Creativity and Innovation Management” 

vid Kungliga Tekniska 

Högskolan, Stockholm 

20.10–22.10.2004. Reseunderstöd 

hade beviljats från Åbo Akademis 

Jubileumsfond. 

● Inom kursen ”Geokemisk prospektering” 

besökte prof. Alf 

Björklund Sveriges Lantbruksuniversitet 

(SLU) i Ultuna och 

Sveriges Geologiska Undersökning 

(SGU) i Uppsala med 8 studenter 

den 3 februari 2005. 

Värdarna vid SLU, dr Per 

Arne Mekerud och prof. Jan Eriksson 

redogjorde under förmiddagen 

för de omfattande skogsmarksinventeringar 

och undersökningar 

som olika institutioner 

utför. Anförandena och diskussionerna 

kretsade mycket runt 

geokemiska processer i marken 

och deras inverkan på skogsekologin. 

Dr Melkerud ledsagade oss 

till SGU där vi blev bjudna på 

lunch. FM Kaj Lax, utexaminerad 

NORDINFOlits sommarskola om 

informationskompetens senaste 

sommar på Färöarna då sommarskolan 

var inriktad på pedagogisk 

förmåga att förmedla information. 

Tre av de fem dagarna föreläste 

Kirsten Larsen. 

Det visade sig att hon är suverän! 

Vid utvärderingen efteråt 

fi ck hon fulla poäng av alla oss 20 

deltagare, en verklig prestation! 

Nu efteråt får jag mail från de andra 

nordiska deltagarna om hur 

deras undervisning fungerar på 

ett liksom effektivare, lättare och 

dessutom roligare sätt! 

Jag tänker inte här gå närmare 

in på de teman Kirsten kommer 

att behandla i april i Åbo, det 

fi nns under webblänken nedan. 

Det som vi på sommarskolan 

tyckte var speciellt med Kirsten 

var helheten. 

Hennes föreläsningsmaterial 

var tydligt och klart och ”gick 

hem” och var god information. 

från ÅA, redogjorde under eftermiddagen 

för deras geokemiska 

karteringsprogram. 

Diskussionerna kretsade 

mycket runt frågor som berör datapålitlighet 

och skillnader i metodik 

tillämpade vid SGU och vid 

Geologiska forskningscentralen 

i Finland. Som avslutning gjorde 

vi en rundvandring till olika avdelningar 

vid SGU. 

● EL Lise-Lotte Lindfelt deltog 

den 17 februari i Etikakademins 

forskardag i Stockholm. 

Syftet var att diskutera svensk 

företagsetisk forskning med nu 

verksamma forskare ur ett tvärvetenskapligt 

perspektiv. Resan 

fi nansierades av Åbo Akademis 

Jubileumsfond 1968. 

● Akademilektor Anders Kjellman 

(företagsekonomiska insti- 

Hon var mycket medveten om att 

vi i varje sekund iakttog hur hon 

själv tillämpade det hon föreläste. 

Det som hade att göra med framföringssättet, 

som ju är väldigt 

viktigt i undervisningssituationer 

fi ck vi demonstrerat framför 

auditoriet, det gjorde hon med 

sin egen kropp, sina rörelser, sin 

röstbehandling medan hon förklarade: 

”dethär fungerar”, ”dethär 

fungerar inte”, ”såhär gör man 

för att hålla sin publik fängslad”. 

Kirsten Larsen är dansk, men 

talar en fl ytande och lättförståelig 

skandinaviska. Vi behövde 

endast några gånger under de tre 

dagarna fråga upp något beroende 

på språksvårigheter. 

Närmare information om de 

två seminarierna med Kirsten 

Larsen fredagen den 15 april 2005 

fi nns på www.abo.fi /fc/utb/aa-utb/ 

pedagogik.htm 

MARGARETA JORPES-FRIMAN 

tutionen) har deltagit i entreprenörskapskonferensen(Interdisciplinary 

European Conference 

on Entrepreneurship Research) 

2–4.2.2005 vid universitet i Amsterdam. 

Anders Kjellmans och Mikael 

Ehrsténs bidrag, A Theory of 

Homo Entreprenaurus prisbelönades 

med motiveringen att det 

ansågs vara banbrytande i.o.m. 

att det kombinerade modern inlärningspsykologi 

med entreprenörskapsteori 

och ett konstruktivistiskt 

synsätt, vilket ökar vår 

förståelse beträffande varför 

individer blir företagare. 

● Professor Dmitry Murzin från 

Processkemiska centret, Laboratoriet 

för teknisk kemi besökte 

Universidad de Cantabria, Santander 

den 7–11 februari 2005. 

Professor Murzin höll en doktorandkurs 

i heterogen katalys 

och reaktorer för katalytiska 

processer. Kursens titel var 

”Reactores para reacciones heterogeneas: 

diseno, operacion y 

applicaciones industriales”. 


23

AVHANDLINGAR 

Humanistiska fakulteten 

Avhandlingar pro gradu: 

● Andrea Moliis-Mellberg och 

Anna Soveri (svenska): Flickors 

och pojkars språk i klassrummet 

– en enkätundersökning bland 

lärarna i två fi nlandssvenska lågstadieskolor. 

Karin Erlandsson (litteraturvetenskap): 

“Den oavlåtliga spänningen”. 

Bilder av omhändertagande 

kvinnor i Astra 1919–1992. 

Mia Häggblom (nordisk historia): 

En dvalapredikant i 1700-talets 

samhälle. Anna Rågels kommunikation, 

genomslagskraft och 

strategi. 

Karin Lindqvist (svenska): 

Särskrivningar och särskrivare. 

Linda-Sofi e Lundgren (engelska): 

“and so away home, calling 

at the Exchange and nuying several 

little things”. The Development 

of a Commercial Society in 

Seventeenth Century London. 

Jenny Lönnblad (engelska): 

Oscar Wilde and The Picture of 

Dorian Gray: A Biographical Interpretation. 

Malin Westeråker (psykologi): 

The quality of forensic interviews 

in a representative sample of alleged 

victims of child sexual abuse. 

Matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten 

Avhandlingar pro gradu: 

● Sonja Alanko (biokemi): Effekten 

av blockerad sfi ngolipidbiosyntes 

på lipidhomeostasen i 

CHO celler. 

Thomas Byholm (informationsbehandling): 

Bildanalys av 

3-dimensionella porstrukturer. 

Satu Jääskeläinen (informationsbehandling): 

Accuracy of 

Protein Hydropathy Predictions. 

Merja Mäensivu (miljöbiologi): 

Drivande algmattornas effekt på 

det bentiska meiofaunasamhället 

– en experimentell studie. 

Mats Neovius (informationsbehandling): 

Managing trust in 

Peer-to-Peer networks and collaborative 

computing. 

Henrik Nygårdas (cellbiologi): 

Kopplingar mellan botten- och 


PISA-seminarium 

Den finlandssvenska skolan i globalt perspektiv 

30-31.3.2005 

Åbo Akademi,Vasa 

Finländska 15-åringar uppvisade internationella toppprestationer 

i centrala kunskapsområden i de senaste 

PISA undersökningarna. 

- Hur ser man på resultaten i andra länder? 

- Hur skall vi förklara variationen inom landet och mellan 

finska och svenska barn? 

Medverkande bl.a.: 

Erik Jörg Hansen, Danmarks Pedagogiska Universitet 

Anne Birgitte Fyhn, Universitetet i Tromsø 

Daniel Petterson, Uppsala Universitet 

Sara Frontini, Milano & Åbo Akademi 

Birgit Schaffar, Marburg & Åbo Akademi 

Viking Brunell, Pedagogiska forskningsinstitutet 

Henrik Laurén, Utbildningsstyrelsen 

Seminariet riktar sig till alla som är intresserade av den 

finlandssvenska skolan. Kostnadsfritt. 

Anmäl Dig till Elsbeth Träskelin, 

e-post: elsbeth.traskelin@abo.fi, tfn 06-324 7402 

www.vasa.abo.fi/pf/pisa 

STUDENTKÅRENS STIPENDIUM 

För dig som gjort en undersökning, uppsats eller annat skriftligt 

arbete om studentkåren eller dess medlemmar. 

Studentkårens forskarstipendium (ett stipendium om 200 €) lediganslås 

att sökas. Stipendium beviljas en person/personer med 

anknytning till Åbo Akademi, vilka utfört undersökningar, utredningar 

eller andra skriftliga arbeten rörande studentkåren, dess 

specialföreningar eller medlemmar i avsikt att främja studentkårens intressen. 

Till den fritt formulerade ansökan, som riktas till Åbo Akademis Studentkår, 

Tavastgatan 22, 20500 Åbo, bifogas uppsatsen eller forskningsplan för mer omfattande 

arbete. Ansökningshandlingarna bör vara studentkåren tillhanda senast 

8.4.2005 klockan 15. Frågor besvaras av studentkårens generalsekreterare Fia 

Valtonen på numret (02) 215 4652 eller gs-karen@abo.fi 

isfauna på ett grunt område på 

Svalbard, Norge. 

Annika Strang (matematik, 

lärarlinje): Visuella representationer 

i undervisningen i statistik 

– en undersökning av fi nländska 

elevers förmåga att tolka och 

kommunicera via statistiska diagram. 

Camilla Boucht (bioveten- 

skap): Homologimodellering av 

det polymorfa cytokrom P450 2D6 

enzymet. 

Johanna Hedlund (biokemi): 

Produktion av ekotropa lentivirus 

och retrovirus för transduktion 

av T-celler från mus. 

Helena Ilvonen (biokemi): Tolllike 

receptorer och Herpes simplex 

virus.

Arkivnämndens 

anslag för år 2005 

Arkivnämnden har i år ett anslag på 7 000 € 

att fördela till Åbo Akademis vetenskapliga 

arkiv och samlingar för deras förkovran och 

skötsel, dock inte för löner eller apparatur. 

Av ansökningen bör framgå ändamålet 

för vilket pengarna söks och den bör vara 

arkivnämndens sekreterare Anne Gustafsson 

tillhanda senast den 31 mars. 

Närmare uppgifter ges av Anne Gustafsson, 

centralarkivet, FÄ, tfn (02) 215 

4114 el. 215 4185, postadress Tavastgatan 

13, 20500 Åbo, e-post: anne. 

gustafsson@abo.fi 

Språkexamen för visande 

av utmärkt förmåga att 

använda fi nska i tal 

och skrift 

(”stora språkprovet”) 

Statens språkexamensnämnd för fi nska 

språket anordnar en examen för visande 

av utmärkt förmåga att använda fi nska 

i tal och skrift (”stora språkprovet”) vid 

Åbo Akademi i vår, förutsatt att tillräckligt 

många anmäler sig. 

Tid 

Skriftliga delen: fredag 15.4.2005 kl. 9.00– 

12.00 i Arken B 302. 

Muntliga delen: onsdag 27.4.2005 från kl. 

12.30 framåt. Platsen meddelas senare. 

Anmälan 

Anmälan bör göras till Språktjänsts kansli 

senast 1.4.2005 med en anmälningsblankett 

som kan hämtas från Utbildningsstyrelsens 

webbsida: 

www.oph.fi (Tutkintopalvelut > Valtionhallinnon 

kielitutkinnot > Erinomaista taitoa 

osoittavat kielitutkinnot > Ilmoittautumislomake) 

eller utanför Språktjänsts kansli. 

Examensavgiften är 60 € per delexamen 

(120 € totalt) och betalas före examen till 

det konto som anges på anmälningsblanketten. 

Obs! Blanketten sänds inte till Utbildningsstyrelsen 

utan lämnas till Språktjänsts 

kansli, Arken B 202. 

Deltagarna bör vid examenstillfällena 

förete identitetsbevis och kvitto över erlagd 

examensavgift. 

Inbjudan till Akademiska dagen 

Akademiska dagen, som traditionellt fi ras till åminnelse av den gamla 

Akademiens grundande år 1640 och för att manifestera det goda samarbetet 

mellan de nuvarande universiteten i Åbo, äger rum torsdagen 

den 7 april i Arken. Åbo Akademi står denna gång för värdskapet. 

Tillställningen börjar kl. 18 i Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. 

Professor Lauri Ojala håller föredraget med rubriken ”Itämeri logistisena 

toimintaympäristönä laajentuneessa EU:ssa”. Därefter presenterar 

professor Nils Erik Villstrand och amanuens Ulrika Grägg Arkens 

utrymmen. 

Kvällen avslutas med en kvällsbit och vinservering för vilket uppbärs 

en avgift om 10 € vid själva tillställningen. 

Rektor Gustav Björkstrand önskar alla lärare och tjänstemän hjärtligt 

välkomna för att fi ra universitetens gemensamma Akademiska dag. 

Dagen erbjuder utomordentligt bra möjligheter att träffa kolleger och 

att stifta bekantskap med nya. 

Anmälan om deltagande görs till Ann-Marie Ringwall-Moberg, tfn 215 

4105, e-post: aringwal@abo.fi senast 31.3.2005. 

Hjärtligt välkommen! 

FORSKARSTIPENDIUM 

GUSTAV BJÖRKSTRAND 

Rektor 

Ur makarna Agneta och Carl-Erik Olins fond lediganslås ett 

stipendium för person som varit ordinarie medlem eller seniormedlem 

vid Åbo Akademis Studentkår och som vid Åbo 

Akademi eftersträvar licentiat- eller doktorsgrad. 

Stipendiet delas ut åt en eller fl era personer för en sammanlagd 

tid om 15–16 månader, så att stipendiet utgår med 

1 300 euro per månad för person som avlagt licentiatgrad och med 1 200 euro 

per månad för person som avlagt magistersgrad. Av stipendiaterna förutsätts 

forskningsarbete på heltid samt forskningsrapport. 

Ansökan är fritt formulerad. Till den bifogas av sökanden uppgjord forskningsplan 

ur vilken framgår undersökningens syfte, material, teoretiska avstamp 

och arbetshypotes, metodiska uppläggning samt eventuellt behov av laboratoriefaciliteter. 

Forskningsplanen skall därutöver sammanställas på en sida. Till 

ansökan bifogas även handledarens utlåtande i slutet kuvert samt CV, ur vilken 

framgår uppgifter om sökandes verksamhet inom studentkåren och dess 

specialföreningar, samt om övrig ansökt eller beviljad fi nansiering för samma 

ändamål. 

Ansökningarna bör vara Seniorernas Råd vid Åbo Akademis Studentkår 

tillhanda senast den 31 mars 2005 klockan 15. Adressen är Tavastgatan 22, 

20500 Åbo. Beslut om stipendieutdelningen meddelas i slutet av april. 

Närmare uppgifter om forskarstipendiet ges av medlemmarna i Seniorernas 

Råd, Dag Anckar, tfn (02) 215 4316 (dag.anckar@abo.fi ), Olav Eklund, 

tfn (02) 333 5484 (olav.eklund@utu.fi ), Ulrika Wolf-Knuts, tfn (02) 215 4342 

(uwolf@abo.fi ) och Åbo Akademis Studentkårs generalsekreterare Fia Valtonen, 

tfn (02) 215 4652 (gs-karen@abo.fi ). 


25

Ålands självstyrelses 

75-årsjubileumsfond 

instiftades av Ålands lagting den 9 juni 

1997 till åminnelse av självstyrelsens 

75-årsjubileum. Fonden förvaltas av 

Ålands lagtings kanslikommission och 

dess syfte är att stöda utbildning och 

forskning på postgradual nivå. 

Stipendier ur fonden utdelas för 

studier eller forskning på postgradual 

nivå till personer 

1) som är hemmahörande i landskapet 

Åland eller 

2) vars studier eller forskning är av 

särskilt intresse för landskapet. 

Kanslikommissionen utlyser härmed 

stipendier ur fonden att sökas senast 

den fredagen den 22 april 2005. 

Av den fritt formulerade ansökan skall 

framgå åtminstone 

* personuppgifter, adress, telefon 

och e-postadress, 

* en kortfattad beskrivning av studierna 

eller forskningsprojektet och dess 

specifi ka syfte, 

* ansökt belopp, vid behov specifi - 

cerat enligt ändamål, 

* uppgift om hur forskningsresultatet 

kommer att redovisas, 

* handledare och övriga referenser 

sökanden önskar åberopa. 

Till fördelning föreligger ett belopp 

om ca 35 000 euro. 

Ansökan ställs till Ålands lagtings 

kanslikommission och sänds jämte 

bilagor per adress PB 69, 22101 

Mariehamn. Närmare upplysningar 

lämnas vid behov av lagtingets sekreterare 

Lars Ingmar Johansson, 

tfn (018) 25331, e-post larsingmar. 

johansson@lagtinget.aland.fi . 

Uthyres 

● Två rum + kök, 43 m 2 , i gammalt hus 

på Fredsgatan i Åbo. I gott skick. Uthyres 

fr.o.m. 1.5. Kontakta 050-523 5466. 

MfÅA 

Utgivning våren 2005 

Nr Utkommer Deadline 

6 8.4 (1.4) 

7 22.4 (15.4) 

8 9.5 (29.4) 

9 20.5 (13.5) 

10 3.6 (27.5) 


Kemisk-tekniska fakulteten 

vid Åbo Akademi 85 år 

Jubileumsseminarium och 

Alumnidag fredag 22.4.2005 

Den traditionsrika fakulteten inbjuder alla som har blivit utexaminerade från KTF 

under årtiondenas gång. Kom till fakulteten fredagen den 22 april 2004, träffa studiekompisar 

och gamla bekanta. Programmet består av föredrag och rundvandring 

i Axelia-byggnaden, Biskopsgatan 8, Åbo och en festmottagning på kvällen kl.19. Vi 

inleder med en kaffebjudning kl. 9.30 och själva programmet börjar kl. 10.15. 

● Fakultetens verksamhet presenteras (dekanus Tapio Salmi och prodekanus 

Jan Westerholm). 

● Festföredraget hålls av Åbo Akademis kansler, minister Christoffer Taxell: 

Finland i förändringens värld 

● Professor Bengt Stenlund berättar om Milleniumpriset och Per Brahe-pristagaren 

docent Päivi Mäki-Arvela håller ett föredrag om asymmetrisk katalys. 

● Fakulteten fi ck stor publicitet i höstas i samband med Tunhamn-projektet 

– energi till skärgården. Jonas Nylund, som gjorde sitt diplomarbete i projektet 

rapporterar om händelsernas lopp. 

● Namnet på årets Alumni kungörs. 

Anmälning senast 18.4 till KTF:s kansli, Maria Hertell-Jalava, KTF-kansli, Biskopsgatan 

10, 20500 Åbo, tfn (02) 215 4550, fax (02) 215 4967, e-post mhertell@abo.fi 

Hjärtligt välkommen till Alma Mater Studiorum, 

TAPIO SALMI 

Dekanus 

Fulbright Center utlyser följande stipendier till USA 

FÖR LÄSÅRET 2005–2006: 

1. Stipendium för ett läsårs grundexamensstudier i USA (högst 10 000 

USD) för en person som redan har en studieplats i USA och som kan inleda sina 

studier där hösten 2005. Till ansökan bifogas antagningsbrev till amerikansk högskola. 

Ansökningstiden utgår 20.4.2005. 

FÖR LÄSÅRET 2006–2007: 

2. ASLA-Fulbright Graduate Grant (15 000 eller 28 000 USD). Stipendier 

för forskarstudier i USA (ej i medicin eller odontologi). Studierna i USA måste inledas 

i och med detta stipendium. Ansökningstiden utgår 1.8.2005. Till ansökan bör 

bifogas resultat från TOEFL-språktest (minst 250 poäng i det datorbaserade testet). 

Testet kan avläggas vid Fulbright Center i Helsingfors och det tar ca. tre veckor att 

få testresultatet. Se www.fulbright.fi för mera information. 

3. Mid-Career Professional Development-stipendier (högst 13 500 USD). 

Dessa stipendier är avsedda för personer som är halvvägs i sin karriär, experter 

inom sitt eget område, som önskar utveckla och utvidga sin expertis i USA (ej för 

akademisk forskning). Stipendietiden är fyra till sex månader. Till ansökan bör bifogas 

en noggrann projekt- eller studieplan samt en inbjudan av mottagande institution. 

Ansökningstiden utgår 2.12.2005. 

4. ASLA-Fulbright Research Grants for Junior Scholars (10 200 till 15 300 

USD). Stipendier för unga forskare som redan avlagt doktorsexamen eller har en 

motsvarande nivå av professionell expertis. Forskningsarbetet i USA måste inledas 

i och med detta stipendium. Stipendietiden är fyra till sex månader. Till ansökan bör 

bifogas inbjudan från mottagande institution. Ansökningstiden utgår 9.12.2005. 

Ansökningsinstruktioner och -blanketter fås från Fulbright Center, Kajsaniemigatan 

3 B, 00100 Helsingfors, tfn (09) 5494 7400 (må–fre 9–15) och på internet: 

www.fulbright.fi

Nordic Research Board 

Top position at the Nordic Research Board 

The Nordic Research Board is recruiting a 

Director 

The Nordic Research Board (NordForsk) is a new organisation which is part of the 

Nordic Council of Ministers. The overriding objective for the Nordic Research Board is 

to strengthen the Nordic Region as one of the most dynamic regions in the world for 

research and innovation. The Nordic Research Board also aims to enhance the international 

competitiveness of the Nordic countries and thereby the living conditions of 

the populations in the region. It also establishes collaboration networks worldwide, 

especially in Europe. The Nordic Research Board has three main functions: coordination, 

funding and as an advisory body for policy-making (see www.nordforsk.org). 

The Director shall lead the work of the Nordic Research Board. He/she shall work in 

close contact with the national research councils and be responsible for developing 

Nordic and international research contacts and collaboration. 

At present, the Nordic Research Board is already an interesting international working 

place with a team of 12 persons. It is expected to grow according to the needs of the 

activities. It is expected that the position of the Director is going to be one of the 

most visible in the Nordic research and science field. 

The new Director is expected to have a high academic status, e.g. Professorial. 

He/she must have excellent leadership skills. English is the working language of the 

Nordic Research Board, but the Director must also be able to communicate in one of 

the Scandinavian languages (Danish, Norwegian or Swedish). Previous experience of 

working with science policy and researcher training is an advantage. 

The Director is expected to be active in developing new instruments for the advancement 

of research and innovation. He/she should enjoy working in a team and connect 

different research environments in fruitful collaboration. The successful Director 

makes a creative and dynamic organisation, which is producing new ideas and processes. 

The Director will be employed on a four year contract by the Nordic Council of 

Ministers (NCM), with the possibility of extending the contract with up to four more 

years. Salary and conditions of employment will be decided by Nordic Council of 

Ministers. 

For further information, please contact the Constituted Director of the Nordic 

Research Board, Anne Ullmann, phone: +47 23 35 45 40, direct line +47 23 35 45 48, 

or 

Chairperson Lene Lange, phone: +45 44 42 37 17 and 

Vice Chairperson Anneli Pauli, phone: +358 9 77 48 82 20. 

Applications should be sent by mail or e-mail no later than April 8, 2005 to the 

Nordic Research Board, Holbergsgate 1, 0166 Oslo, Norway, Attention Anne Ullmann, 

or by e-mail to anne.ullmann@nordforsk.org. For any questions concerning the 

employment contract/salary, please call Human Resource Director Anna Nisses at the 

Nordic Council of Ministers +45 33 96 02 52 

www.abo.fi/meddelanden 

Meddelanden från Åbo Akademi 

ges ut av Åbo Akademi. Tidningen 

utkommer under terminerna 

varannan fredag och 

sänds till huvuddelen av akademins 

anställda samt bl.a. till 

massmedia, till universitet och 

högskolor i Norden, till kommuner, 

bibliotek och gymnasier i 

Svenskfi nland, till medlemmar 

i Akademiföreningen Åbo Akademiker 

r.f. och till vissa personer 

verksamma inom politik, 

förvaltning och näringsliv. 

REDAKTION 

Peter Sandström, chefredaktör 

tfn (02) 215 4693 

e-post: peter.sandstrom@abo.fi 

Michael Karlsson, redaktör 

tfn (02) 215 4715 

e-post: michael.karlsson@abo.fi 

REDAKTÖR I VASA 

Ari Nykvist 

tfn (06) 324 7452 

e-post: ari.nykvist@abo.fi 

ADRESS 

Åbo Akademi, 

Domkyrkotorget 3, 

20500 Åbo. 

Telefax: (02) 251 7553 

E-POST 

meddelanden@abo.fi 

WWW 

www.abo.fi /meddelanden 

ANSVARIG UTGIVARE 

Informationschef 

Ulla Achrén 

tfn (02) 215 4124 

e-post: ulla.achren@abo.fi 

Tidningen trycks av Åbo 

Akademis tryckeri och 

upplagan är 4 800 ex. 

ISSN 0359-8632 Åbo 2005 


27

Konst piggar upp Hanken 

■ Den 4 april instiftas en ny tradition vid 

Åbo Akademi – Hankens kulturdag. Huvudorsaken 

till att evenemanget ordnas 

är att stiftelsen Pro Artibus deponerar ett 

nytt stort konstverk till Hanken. 

– Vi hade nyligen forskardag i Ekenäs 

och som en del av vårt program där besökte 

vi det fi nlandssvenska konstcentret, 

som upprätthålls av Pro Artibus. Stiftelsen 

förvaltar Svenska Kulturfondens konstsamling 

och vi fi ck veta att en viktig del 

av Pro Artibus verksamhet är att deponera 

tavlor. Vi kom genast att tänka på att vi ju 

inte har så många tavlor på Hanken och att 

det skulle vara trevligt att få en till Auditorium 

I, berättar akademilektor Barbro 

Schauman. 

Pro Artibus verksamhetsledare Magdalena 

Holm kom på besök till Hanken 

för att titta på utrymmet och fundera på 

vad som skulle vara lämpligt. Tavlan som 

valdes är målad av Helsingforskonstnären 

Thomas Nyqvist (f. 1955) och heter ”Galler”. 

Den är en färgstark oljemålning på 

duk i storleken 200 x 245 cm. 

– Vi hoppas att konstverket skall bli en 

källa till energi för både publik och föreläsare. 

Det stora auditoriet behöver piffas 

upp och det är mycket trevligt att vi nu kan 

ta ett första steg, säger Schauman. 

Programmet på kulturdagen räcker en 

eftermiddag och en kväll. Det börjar med 

guidade turer på Sibeliusmuseum och museet 

Ett Hem, där vicekonsul Alfred Jacobsson 

och hans fru Helene bodde i början 

på 1900-talet. 

Efter det skall Bengt Kristensson Uggla, 

som är Hankens nya professor i kultur, fi losofi 

och företagsledning, hålla ett anförande om konst 

och vetenskap i Hankens Auditorium I. Därefter 

avtäcks Nyqvists stora konstverk i salen. 

När den offi ciella delen av programmet är slut 

går de som vill ut och äter tillsammans. 

– Vi hoppas att konstverket som Pro Artibus deponerar till oss 

skall bli en källa till energi för både publik och föreläsare. Det 

stora auditoriet behöver piffas upp och det är mycket trevligt att 

vi nu kan ta ett första steg, säger Barbro Schauman om Thomas 

Nyqvists tavla, som avtäcks den 4 april. 

Inbjudan till Hankens kulturdag går till alla på 

Hanken, men också till ÅA:s ledning, Stiftelsens 

för Åbo Akademi ledning, Pro Artibus, Ekonomföreningen 

Merkur, Merkantila Klubben samt till 

pressen. Anmälningar görs till Barbro Schauman, 

e-post bschauma@abo.fi . –MK

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?