Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

Behövs en skild IT-fakultet? ■ Informationsteknologin (IT) vid Åbo Akademi är utspridd över tre fakulteter. Informationsbehandling är vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (MNF), datateknik vid kemisk-tekniska fakulteten (KTF) samt informationssystem och informationsförvaltning vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten (ESF). ITområdet har expanderat kraftigt sedan mitten av 1990-talet, och alla är ense om att det inte längre är ändamålsenligt att ha ämnena splittrade på det här viset. En arbetsgrupp började fundera på saken i februari 2005 och siktar på att hitta ett förslag till en lösning redan inom mars månad. Ett alternativ som diskuteras är att grunda en ny IT-fakultet, till vilken ämnena informationsbehandling, datateknik och informationssystem skulle fl yttas. Att ta med informationsförvaltning har också diskuterats, men just nu lutar det mot att det ämnet blir kvar vid ESF. Ett annat alternativ är att koncentrerainformationsbehandlingen och datatekniken till KTF. Ämnet informationssystem verkar svårare att fl ytta dit som sådant, för det producerar ekonomer, vilket man vid KTF tycker att inte skulle passa in. Ralph-Johan Back, professor i informationsbehandling och medlem i arbetsgruppen, ser en skild IT-fakultet med informationsbehandling, datateknik och informationssystem som den bästa lösningen. – Vi inom IT-branschen vid Åbo Akademi är eniga om det. Informationsteknologin har under de senaste 20–30 åren blivit ett eget vetenskapsområde. Informationssystem har sin tyngdpunkt på tillämpad forskning, informationsbehandling på teoretisk grundforskning och datateknik på den tekniska inriktningen. Ämnena hör ihop, säger Back. – Informationsteknologin är ett stort område, men de här tre 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det utreds som bäst huruvida det behövs en skild IT-fakultet vid ÅA. Rachel-Nygård Taxell är sekreterare i arbetsgruppen. ämnena är nu alla i liten minoritet vid fakulteterna. Vi upplever därför att vi har mycket liten möjlighet att påverka vår egen utveckling och profi lera oss. Men vi har en bra och naturlig sammanhållning. Därför tycker vi att det skulle vara bättre med en egen fakultet, som är fri att välja sina egna profi leringar och kan skapa nya tvärvetenskapliga forsknings- och utbildningsområden, än att fl yttas till en annan fakultet där vi eventuellt också skulle vara i minoritet. Informationssystem, datateknik och informationsbehandling fi nns redan nu i samma hus, DataCity. Alla kommer också att fl ytta till ICT-huset, som byggs som bäst och beräknas bli klart i augusti 2006. – Vi har mera direkt umgänge med varandra än med de övriga ämnena vid våra fakulteter, konstaterar Back. Verksamheten normaliseras Frågan är hur en IT-fakultet skulle fi nansieras. Finlands regering startade år 1998 ett datateknikutvecklingsprogram, tack vare vilket IT har utvidgats kraftigt vid Åbo Akademi. Men expansionsfasen är snart över. I ett par år till får informationsteknologin öronmärkta pengar från staten, men efter det skall verksamheten normaliseras och bli en vanlig del av ÅA, det vill säga IT-ämnena skall tjäna in sina pengar genom att vara produktiva då det gäller examina, studieveckor och publikationsverksamhet. – Institutionerna har satsat på sina grundutbildningar, och har numera tyngdpunkten i examina på sina egna områden. De behöver alltså inte så många kurser hos andra. För att klara av den utvidgade utbildningen har en hel del nya människor anställts. Sammanlagt har vi cirka 30 personer på IT-området, plus sekreterare och laboratoriepersonal. Av dem är hälften fast anställda, säger Rachel Nygård-Taxell, fakultetsdirektör vid MNF och sekreterare i arbetsgruppen. De nyanställda vid MNF och KTF har hittills fi nansierats med öronmärkta pengar från undervisningsministeriet. – Eftersom IT-ämnena inte ännu har hunnit utveckla doktorsnivån, räcker produktionen de nu har inte till för att de själva skall kunna fi nansiera alla tjänster, säger Nygård-Taxell. Informationsbehandlingen och
datatekniken står för en mycket liten del av sina fakulteters sammanlagda antal doktorsexamina. Informationssystem vid ESF har dock hunnit längre och står för en betydande andel av ESF:s doktorsexamina. Då det gäller grundexamina är det lite annorlunda. Informationsbehandling står för 20–25 procent av fi losofi e magisterexamina vid MNF (i genomsnitt 17/år), datatekniken för 13–17 procent av diplomingenjörsexamina vid KTF (10/år) och informationssystem för mindre än 10 procent av samtliga examina vid ESF, men 10–15 procent av ekonomexamina (10/år). – Expansionen sattes igång år 1998, och det tar ganska lång tid innan studenter blir utexaminerade. Man måste normalt räkna med 8–10 år för att köra in ett nytt utbildningsprogram. Om de första började studera 1998 så var vi i full fart först 2000 och man vet ju att det tar 6–7 år att ta examen. 2007 börjar de alltså utexamineras i normal takt, säger Ralph-Johan Back. – Om man tänker sig att en ITfakultet skulle starta 1.1.2006, så räknar vi med att gå på minus det första året, men 2007 skulle vi redan vara närmare målet. De två första åren skulle vi alltså ännu behöva öronmärkta pengar från Undervisningsministeriet, men från och med 2008 skulle vi enligt våra uträkningar kunna stå på egna ben och klara oss som en normal fakultet. Om det grundas en IT-fakultet måste ÅA:s förvaltning göra ändringar i basfi nansieringssystemet, för att få det att svara mot dagens anställningslägen och examensmålsättningar, påpekar Nygård-Taxell. – Personligen tycker jag att det borde göras om helt och hållet, för det har skett så mycket utveckling och ändringar sedan det togs i bruk år 1999. Idéerna i det är nog bra, men det borde uppdateras. Vill höja profi len En annan viktig fråga är hur många som är intresserade av att studera ämnena inom informationsteknologi. – Kort sagt har det gått så att i början var intresset större än det har varit de senaste åren. Men det är inte något ovanligt för den här utbildningen. Det är en ökande konkurrens om studerande överhuvudtaget till universiteten, säger Nygård-Taxell. Både Nygård-Taxell och Back tror att intresset för studier blir Så här kunde IT-fakulteten tänkas se ut: Ämne Antagn./år Utex. mag./år Prof. Utex. dok./år Datateknik 40 Informationsbehandling 20 25 15 }7 2 2 Informationssystem 20 10 3 3 Totalt 80 50–60 10 7 (6–8) Överassistenter 10, lektorer cirka 7 större om IT-ämnena höjer sin profi l genom att grunda en egen fakultet. – Vi skulle också ge Åbo Akademi en ny stark profi l inom IT, säger Back. – Vår fakultet skulle ha en god samarbetsyta mot industrin, för det har till exempel IAMSR (Institute for Advanced Management Systems Research) redan nu, och också ha bra fi nansiärer för grundforskning. Informationsbehandlingen har i många år varit en av Finlands Akademis spetsforskningsenheter, med fi nansiering även från TEKES. IT-ämnena har ett starkt samarbete även med Åbo universitet och Åbo handelshögskola i Åbo datatekniska forskningscentrum TUCS. – Det här samarbetet är administrativt mycket besvärligt, eftersom det vid Åbo Akademi rör tre olika fakulteter. Med en enda IT-fakultet skulle det vara lättare, säger Back. – Som exempel kan jag också berätta att vi på informationsbehandling har största delen av antagningen vid KTF, trots att institutionen fi nns vid MNF. Vi har nästan inga tjänster på KTF, så ena fakulteten tycker att den i princip betalar för den andras resultat. Nya forskningstraditioner Ralph-Johan Back poängterar att en kritisk massa inom IT-området driver upp nya forskningstraditioner och att man i gränssnitten mellan DI-, EM- och FM-utbildningarna kan skapa nya fl exibla yrkesprofi ler, som dynamiskt kan anpassas till en föränderlig arbetsmarknads växlande behov. – Förutom att detta bidrar till att stärka Åbo Akademis profi lering som ett modernt och forsk- ningsinriktatuniversitet skulle det också bidra till en utveckling av verksamheten vid de ”gamla fakulteterna”, genom att nya konstellationer leder till nya former för samarbete. Blir det en IT-fakultet så skulle den struktureras på ungefär samma sätt som KTF. – Det skulle inte fi nnas institutioner i den, utan vi skulle ha forskningslaboratorier och försöka ha en relativt lätt administration. Vi räknar med att fakulteten skulle klara sig ganska bra med den administrativa personalen som nu fi nns på informationsbehandling och informationssystem, säger Back. – Men det krävs en viss administrativ struktur i ett eget fakultetssystem. Det måste fi nnas någon som leder fakulteten och ansvarar för administrationen. Till den delen kommer det nog att bli en viss kostnadsökning i den centrala budgeten, även om man kan fl ytta om en del av de tjänster som nu fi nns, påpekar Nygård-Taxell. – Jag tycker ändå att en rimlig slutsats för arbetsgruppen skulle vara att vi bör förespråka att ITämnena ges möjlighet att sy ihop en egen fakultet. Jag har en allmän tro på att om man ger folk lite mera ansvar för det de gör så skapar det mera energi och man kan få ut mera av sina insatser. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7
Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 5 18.3.2005 A
Page 3 and 4: - Tack vare den här satsningen har
Page 5: och Paulus var tvungen att skriva e
Page 9 and 10: dock att andelen statliga medel som
Page 11 and 12: opm06.pdf ”Det går trögt framå
Page 13 and 14: kantat mig med fi nns tvärtom rikl
Page 15 and 16: antalet utländska doktorer. Närma
Page 17 and 18: svar på frågor om vilka möjlighe
Page 19 and 20: NYTESTAMENTLIG EXEGETIK TM Mika Hie
Page 21 and 22: PERSONALSPALTEN Projektet DNL ● T
Page 23 and 24: Kirsten Larsen besöker ÅA ● Det
Page 25 and 26: Arkivnämndens anslag för år 2005
Page 27 and 28: Nordic Research Board Top position

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?