Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

DISPUTATIONER, forts. Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifi kant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka. Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överläm- ● MOTIONSKAMPANJEN MARS–APRIL 2005 Hoppas ni hunnit motionera fl itigt! Om inte, så är det inte så farligt då endast en fjärdedel av kampanjtiden har gått. Man hinner m.a.o. skrapa ihop massor av poäng ännu. Hittills har man inte kunnat skylla på vädret heller och fortsätter det så här kallt så kan vi skida länge ännu i vår. BEACHVOLLEY INOMHUS Arrangeras i Peltola 2–3.4. Klasser: damer, herrar motion, herrar tävling, mixed motion, mixed tävling. Anmälningar till idrottskansliet senast 22.3 kl. 15.00. HANDBOLL (Isaskar) Arrangeras i Peltola lördag 16.4 från kl. 12.00 framåt. Klasser: damer, herrar. Anmälningar till idrottskansliet senast 6.4 kl. 15.00. RINKFOTBOLL (Isaskar) Arrangeras i Impivaara 22–23.4. Både dam- och herrturnering. Anmälningar till idrottskansliet senast 13.4 kl. 15.00. ORIENTERING/ÅA-MÄSTERSKAP Arrangeras onsdag 13.4 i Impivaara. Start kl. 17.00, samling vid simhallen kl. 16.30. Klasser: damer, herrar. Tävlingssträckan är ca 4 km lång och lätt. Anmälningar till idrottskansliet senast 6.4 kl. 15.00. 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI nar sitt lidande till någon annan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infi nner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från lidandekampen. Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofi skt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård.” Gäst som daterar murbruk ● Som gäst hos projektet International Mortar Dating besöker professor Robert Hohlfelder, Boulder University, Colorado, Åbo Akademi den 22 mars. Han håller följande gästföreläsningar vid geologi och vid konstvetenskap: Klockan 10–12 ”The Roman maritime Concrete Study: New Insights into harbor construction” i Auditorium A, Geologicum, Domkyrkotorget 1. Klockan 14–16 ”Building a Roma Pila in Brindisi: Experimental Archaeology and Roman Maritime Technology”, i Camera Obscura, Arken, Fabriksgatan 2. Information om det nya lönesystemet OBS! Vid utvärdering av den undervisande personalens individuella prestationer skall blankett 7 och 8 användas. Sammanlagt efterfrågas 4 värden för den individuella prestationen: 3 för de olika kriterierna plus en helhetsutvärdering, vilken kan avvika från medeltalet av de tre kriterierna. OBS! De arbetsbeskrivningar som legat till grund för bestämning av kravnivå vid utvecklingssamtalet skall sändas till arbetsbeskrivning@abo.fi . Den elektroniska behandlingen av arbetsbeskrivningarna underlättar utvärderingsgruppernas arbete.
PERSONALSPALTEN Projektet DNL ● Tidtabellen för införande av det nya lönesystemet (DNL) följer den planerade. Startskottet för hela processen gick i november 2004 då undervisningsministeriet informerade universiteten om det nya lönesystemets centrala innehåll och genomförande. Efter en intensiv planering och strukturering av det förestående arbetet hölls i december de första informationsmötena och utbildningarna. Januari och februari 2005 var i alla fall de huvudsakliga månaderna för informationsspridningen. Jag hoppas ingen anställd vid ÅA kan påstå att hon/han inte hört om det nya lönesystemet. I olika informationsmöten har närmare 700 personer deltagit och möten har hållits i Åbo, Vasa och i Jakobstad. Mängden har överträffat åtminstone mina förväntningar och dessutom har atmosfären enligt min uppfattning varit förvånansvärt positiv. Givetvis fi nns det också kritiska röster. DNL är säkert inte det bästa av lönesystem men det är i alla fall det bästa som förhandlingsparterna åstadkommit och de fl esta inser att möjligheterna att stanna vid det gamla är rätt obefi ntliga vid det här laget. Men ännu har vi inte sett slutet. Mörka moln tornar upp sig på sina håll. Uppenbart är i alla fall att det fi nns många som gärna byter ut det gamla lönesystemet mot ett nytt. Parallellt med den muntliga informationen har www-sidorna kontinuerligt uppdaterats och för närvarande fi nns det en imponerande mängd information utsatt på www.abo.fi /personalinformation/dnl. Att hålla www-sidorna à jour är ingen lätt uppgift eftersom informationen droppat in med ojämna mellanrum. Dessutom har UVM:s svenska service och blankettöversättningarna lämnat mycket övrigt att önska. Anna-Stina Nyby skall ha ett stort tack för ett stort tålamod och ett utomordentligt gott arbete. Nämnas kan också att det i referensgruppen för det nya lönesystemet förekommit ett livligt informationsutbyte. En ytterligare glädjande sak har varit samtalsledarnas stora uppslutning kring de utbildningar i utvecklingssamtal som hållits. Av de 130 anställda som har till uppgift att föra utvecklingssamtal med sina medarbetare har 110 genomgått utbildningen. Vid många universitet har man anlitat konsulter som har haft ett par timmars introduktion i utvecklingssamtal. ÅA gick in för en modell med endagsutbildningar som inkluderade frågor kring ledarskap, utvecklingssamtal och det nya lönesystemet. Till sakens natur hör att utbildningarna blev allt mer fokuserade på själva lönesystemet i takt med att informationen från UVM blev mera heltäckande och konkret. Under februari månad har det kanske mest omfattande och det mest grundläggande arbetet gjorts. Jag tänker då på alla som funderat, analyserat och beskrivit sina arbetsuppgifter. Det här har nödvändigtvis inte alltid varit en lätt uppgift men kanske ändå lärande och meningsfull på sitt sätt. Forskarnas tillhörighet har länge varit föremål för underhandlingar på central nivå. För endast en vecka sedan meddelade statens arbetsmarknadsverk via undervisningsministeriet att forskarna i princip skall höra till den undervisande personalens lönesystem. Utan detta beslut skulle det ha varit omöjligt att komma vidare. Beslutet tillfredsställer inte alla men ger åtminstone möjligheter att förhandla på lokal nivå. Under den här månaden skall alla utvecklingssamtal föras. Vi är mitt inne i ett dynamiskt skede av processen och mycket kan hända. Förhoppningsvis förs nu många givande samtal och jag tänker då inte enbart på diskussioner kring arbetsuppgifternas placering i kravnivåer utan framförallt på gemensamma utforskningar av arbetssituationen som helhet. De signaler som nått mig hittills har för det mesta varit positiva men jag ser fram emot en mera heltäckande utvärdering av utvecklingssamtalen senare. Enligt min mening är utvecklingssamtalen måhända den bästa biten i hela det nya lönesystemet. I kulisserna har det spekulerats mycket kring placeringen av olika typer av tjänster/tjänstebenämningar i olika kravnivåer. Det är viktigt att ”kalibreringen” inte sker på förhand hur rationell och lockande en sådan tanke än är. I projektets följande skede spelar utvärderingsgrupperna huvudrollen. Under april månad skall utvärderingsgrupperna gå igenom alla blanketter med arbetsbeskrivningar och kravnivåer; koordinera kravnivåerna så att arbetsuppgifterna bedöms på enahanda grunder vid ÅA:s olika enheter och skapa förutsättningar för ett så rättvist och sporrande lönesystem som möjligt. Utvärderingsgrupperna står inför ett krävande arbete. Senast på valborgsmässoafton skall ÅA:s förhandlingsresultat sändas till UVM och jag önskar innerligt att vi då kunde höja en skål för ett gott samarbete. MARGITA VAINIO personalchef MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 21
Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 5 18.3.2005 A
Page 3 and 4: - Tack vare den här satsningen har
Page 5 and 6: och Paulus var tvungen att skriva e
Page 7 and 8: datatekniken står för en mycket l
Page 9 and 10: dock att andelen statliga medel som
Page 11 and 12: opm06.pdf ”Det går trögt framå
Page 13 and 14: kantat mig med fi nns tvärtom rikl
Page 15 and 16: antalet utländska doktorer. Närma
Page 17 and 18: svar på frågor om vilka möjlighe
Page 19: NYTESTAMENTLIG EXEGETIK TM Mika Hie
Page 23 and 24: Kirsten Larsen besöker ÅA ● Det
Page 25 and 26: Arkivnämndens anslag för år 2005
Page 27 and 28: Nordic Research Board Top position

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2000 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?