Ladda ned ABFs verksamhetsberättelse 2010 i pdf-format.

ArBetArnAs
BildningsFörBund
ArBetArnAs BildningsFörBund
Verksamhetsberättelse
& årsredovisning
2010

Konsten att se
runt hörn
När jag var barN undrade min lillasyster vid ett tillfälle
om vår mamma kunde se runt hörn. Det var som om mamma
visste vad vi skulle göra innan vi ens kommit på det
själva. Nu inser jag att förmågan nästan automatiskt kommer
när man får barn. Känslan av att veta att ”det där klarar
de” eller ”det där kommer inte att sluta bra”, trots att man
inte alltid är i samma rum, är fascinerande.
När ABF grundades för snart hundra år sedan var det
med en tydlig vision av att bildning och kultur skulle bli allt
viktigare för alla. När utbildning var några få förunnat blev
folkbildningen motkraften som öppnade dörrarna för den
stora majoriteten. När vi nu kan se tillbaka på 99 års verksamhet
vet vi att möjligheten till bildning och debatt är lika
viktig nu som då. Att ge människor chansen att växa blir aldrig
omodernt.
Genom studiecirkeln kan jag lära mig mer om länder,
språk, konsthantverk eller musik. Jag utmanar mig
själv. Inte för att jag måste utan för att jag vill. Denna
vilja till personlig utveckling är viktig för folkbildningen.
Lika viktig är möjligheten till debatt och samtal.
Våra föreläsningar växer och sprider sig runt om i landet.
2011 genomfördes över 23 000 föreläsningar som
lockade omkring 827 000 deltagare. Det visar att viljan att
samtala om viktiga dagsaktuella frågor är stor. Nu tar ABF
nästa steg i att sprida föreläsningarna genom att live sända
dem på ABF live och genom att skapa ett öppet före läsningsbibliotek
på webben – ABF play.
För att fortsätta utveckla vår verksamhet är förmågan
att se runt nästa hörn kanske den viktigaste. Att möta framtiden
med glädje och nyfikenhet. Hos oss ska alla känna
”wow – det hade jag inte väntat mig”. Vi ska överraska
och vi ska utmana. För vi har en verksamhet som aldrig står
still. Vi gör en annan värld möjlig!
Jag vill tacka alla som bidragit till vår verksamhet: anställda,
förtroendevalda, cirkelledare. Och till alla er som
lyssnat, skapat, sökt kunskap och mött nya insikter: Tack
för att ni valt ABF – det är för er vi finns till!
Annika Nilsson
ABFs förbundssekreterare
k u l t u r f ö r a l l a | 1

ABF är Sveriges största och
äldsta studieförbund
ABF, Arbetarnas Bildningsförbund, är Sveriges största
och äldsta studieförbund. ABF är en ideell organisation
och består av 59 medlems organisationer som tillsammans
formar förbundet. Verksamheten finns i landets
alla kommuner.
ABF grundades 1912 som en samarbetsorganisation
för bildnings arbete inom arbetarrörelsens politiska och
fackliga grenar samt konsumentkooperationen. Förutom
stiftarorganisationerna är hyresgäst rörelsen, bos
tadskooperationen och organisationer för pensionärer,
handikappade och invandrare anslutna. ABF är partipolitiskt
obundet men delar arbetarrörelsens värderingar.
Studiecirkeln är kärnan i ABFs verksamhet. Omkring
70 procent arran geras i samarbete med medlems­ och
samarbetsorganisationer och runt 30 procent vänder
sig till allmänheten. Utöver studie program met kan den
som vill starta en studiecirkel inom praktisk taget vilket
ämne som helst.
Programverksamheten med föreläsningar, seminarier,
debatter och kulturarrangemang är en annan grundsten.
Fritt och frivilligt sammanfattar folkbildningens grundidé.
Studie cirkelns pedagogiska metod bygger på att deltagarna
utformar studie planen tillsamman med cirkelledaren
och bidrar med önskemål och erfarenheter på
lika villkor.
Huvuddelen av ABFs verksamhet finansieras gen om
samhällsbidrag. Det garanterar en fri och självständig
folkbildning som är oberoende av såväl näringsliv som
samhällsinstanser.
ABF är indelat i 72 avdelningar, 19 distrikt och en förbundsexpedition.
Varje enhet är en egen juridisk person
med fristående styrelse. Förbunds stämman är högsta beslutande
organ. Den består av 140 ombud, dels utsed da
av de centralt anslutna medlemsorganisationerna, dels
av ABFs avdelningar och dist rikt. Förbundsstämman sammanträder
vartannat år.
Läs ABFs stadgar på www.abf.se under Om ABF.
Omslagsbild: foto Kent Werne. Bilden är tagen under
ABF Stockholms och Pygméteaterns kurs i marionettdocksbygge.
På bilden Eeva­Leena Malander.
Foton: (sidhänvisning och placering på sidan
uppifrån och från vänster)
ABF Göteborg: 13:1, ABF Malmö: 14
Cecilia Ahlsén: 15:3
Joakim Bergström: 25
Adam Haglund: 16
Jonas Hallqvist: 1, 3, 21
Johanna Lindberg: 2, 6, 7, 10 11
Sara Mac Key: 13:2, 13:3
Kent Werne: 4, 5, 8, 9, 17, 18, 19
Produktion: Kent Werne, medarbetare på förbundsexpeditionen
och Johanna Lindberg (s 6–7, 10–11).
Grafisk form, layout & prepress: Graffoto AB
Tryck: Erlanders i Falköping, 2011
2 | k u l t u r f ö r a l l a
innehåll
3 Tema: Kultur för alla!
12 Centrala händelser
20 Karl­Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande:
I opposition mot klassamhället
22 Verksamhetsförändringar
24 Centralt anställda
25 Medlemsorganisationer
26 Organisationer med samarbetsavtal
Centralt förtroendevalda
27 Representanter för ABF
28 ABF och samhällsbidragen
29 Året som gått
30 Årsredovisning
32 Räkenskaper
40 Statistik

Peter Gustavsson och
Marianne Hög mark
arbetar med kulturfrågor
på ABFs förbunds expedition.
Det är dags att utjämna kulturklyftan. ABF vill ge mest till de som
fått minst, utveckla nya verksamhetsformer och ge fler chansen att
växa genom kultur. Men ABF är redan en möjliggörare. Varje år
hålls tiotusentals cirklar runt om i landet. Vi har besökt några av dem,
träffat dockmakare, sångfåglar, komiker och teaterfrälsta.
Kultur för alla!
Nästan 400 000 personer deltar
varje år i någon av ABFs
50 000 kulturcirklar. Pop­ och
rockmusik, körsång, dans, teater
och konsthantverk ligger
alla på tio i topp över de populär aste ämnena. Samtidigt
tar miljon tals människor del av de kulturarrangemang
som får stöd av ABF: konserter, dansuppvisningar,
amatörteater och utställningar. Kulturen
är alltså en central del av ABF. Frågan är hur
kulturlivet skulle se ut utan ABF?
– Folkbildningen spelar en oerhört stor roll för
människors möjlighet att utöva och ta del av kultur,
säger Peter Gustavsson, kulturpolitiskt ansvarig
på ABF.
ABF och andra studieförbund har bidragit till
demokratiseringen av kulturen. Det som förr var
ett privilegium för de välbärgade har blivit mer tillgängligt
för van ligt folk – en utveckling vars betydelse
lätt förringas.
– Att ge fler möjlighet att skapa och ta del av
ku l tur är en grund i samhällsbygget. Kultur handlar
om vårt förhållande till varandra och vår omvärld,
om förståelse, självkänsla och makt över dagordningen,
säger Peter Gustavsson.
Samtidigt har folkbildningen förändrat själva innebörden
i begreppet kultur. Innan 1950­talet var
kultur närmast synonymt med ”de sköna konsterna”
– opera, klassisk musik, måleri, arkitektur och
så vidare, och den utövades främst av män. Kulturen
har breddats när andra grupper – arbetare,
kvinnor, etniska minoriteter – har fått uttrycka
sina erfarenheter, på sitt eget sätt. Gränserna omprövas
hela tiden, tänjs och böjs i en ständig ström
av aktivitet och dialog. Från traditionalistisk syn­
vinkel kan det kanske
ses som uppvigling. Men
i så fall är det fullt medvetet från
ABFs sida.
– Vi måste ha en vidsynt och inbjud an de
attityd till olika kulturuttryck. Vår grundinställning
bör vara att mänsklig erfarenhet kan
gestaltas på många olika sätt, säger Marianne Högmark,
som arbetar med kulturfrågor på förbundsexpeditionen.
Tröskeln måste vara låg och taket högt. Vem som
helst ska kunna delta, på sina villkor. Människor
får inte stängas ute.
– Vi betonar processen och prövandet mer än
resultatet. På så sätt bereder vi väg för det som
brukar kallas amatörkultur.
Därmed inte sagt att ABF vänder ryggen åt det
professionella kulturutövandet. Tvärtom handlar
det ofta om att skapa möten mellan professionalism
och folkbildning, att till exempel
ge folk möjlighet att gå på opera, eller
ge konstnärer i uppgift att gestalta
människors berättelser. I dessa möten
kan också nya kulturyttringar
växa fram.
k u l t u r f ö r a l l a | 3

Ur ABFs idéprogram
ABFs kulturverksamhet har två dimensioner. Den ena är
att ge människor förutsättningar för eget skapande som
gör dem till aktörer i stället för enbart konsumenter. Den
andra är att låta människor ta del av det redan skapade.”
ABF har bidragit till att göra kulturen till en angelägenhet för
många fler. Men uppdraget är långt ifrån slutfört.
– Resurserna är fortfarande ojämnt fördelade. Vissa grupper
har bättre förutsättningar än andra, säger Marianne Högmark.
En av de utmaningar som ABF har valt att prioritera i sina
riktlinjer är därför att öka jämlikheten på kulturområdet, att
förverkliga löftet om ”kultur för alla”: ”Vår uppgift är att demokratisera
kulturen och stärka kulturens roll i demokratin”,
står det i idéprogrammet. Ambitionen är att ge mest till
de som fått minst. Och de kommande två åren rullar ett antal
projekt igång.
– Vi tar ett större ansvar för att ge plats åt människor. Det
handlar till exempel om att utveckla verksamhet för funktionshindrade
och rekrytera nya grupper till musik och hantverk,
säger Marianne Högmark.
ABF kommer också att bidra till att skildringar av arbe te
och vardagsliv lyfts fram, och att fler berättelser når ut.
– Vi har ett särskilt ansvar att se till att olika gruppers historier
blir berättade. Vi måste ge människor verktygen och
utrymmet, visa dem att deras historier är viktiga, säger Marianne
Högmark.
Tillsammans med LO­förbunden blir det en rejäl satsning
på att stärka kulturens roll i arbetarrörelsen och arbetarrörelsens
roll i kulturlivet.
– Det handlar bland annat om att knyta till sig fler kulturarbetare,
men också om att ge fackliga medlemmar bättre
möjligheter till eget skapande och att ge röst åt dagens arbetarklass,
säger Peter Gustavsson.
Men löftet om kultur för alla kan bara förverkligas om politiken
är med på noterna. Därför engagerar sig ABF också för
en progressiv kulturpolitik.
– Politiken måste skapa en infrastruktur som gör det möjligt
för alla människor att skapa och ta del av kultur, säger
Peter Gustavsson.
De senaste åren har det dock gått åt fel håll. Peter Gustavsson
är kritisk till regeringens linje.
– Regeringen låtsas att de satsar på kulturen, men i praktiken
drar de ner på anslagen. Kulturpolitiken har också börjat
glida över i näringspolitik. Visst kan kultur bidra till ekonomisk
utveckling, men bara så länge man inte strömlinjeformar
den och kräver att den ska vara kommersiell.
ABF vill istället se en offensiv kulturpolitik som på allvar
river de hinder som kvarstår.
– Vi måste bestämma oss någon gång. Om vi vill att kulturen
ska vara till för alla så måste det få kosta. Det kostar att
driva bra bibliotek, att erbjuda alla barn kulturskola, att dra
igång uppsökande verksamhet, säger Peter Gustavsson.
– När ska vi utjämnat kulturklyftan? undrar han. Vi tycker
att det är dags nu.
4 | k u l t u r f ö r a l l a
i dockmakarens
verkstad

På Pygméteatern i Stockholm pågår en skapelseakt.
Kursdeltagarna får bygga sina egna marionettdockor,
och sedan ge dem liv.
– Groovy! Det känns som om det är musik i dockorna.
David Tallroth är musiker och har sysslat en del med barnteater
tidigare. Nu sitter han i Pygméteaterns verkstad vid Odenplan
i Stockholm och tillverkar huvudet på en marionettdocka.
Sin egen marionettdocka. Utan att släppa blicken från det lilla
leransiktet berättar han att det kändes självklart att hoppa på
den här kursen när han läste om den.
– Jag lär mig något helt nytt som jag tror kan vara värt mycket,
och dessutom är det kul.
Det råder febril aktivitet i lokalen, men förutom ljudet från
maskiner som startas då och då är det nästan tyst. Alla är djupt
för sjunkna i sitt arbete, och Eeva­Leena Malander har något
drömskt i blicken.
– När man sätter sig ner och jobbar med händerna slutar man
tänka på något annat. Det är som meditation, säger hon.
i kursen, som är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Pygméteatern,
får deltagarna bygga varsin marionettdocka från grunden
och sedan lära sig hantera den.
Den här måndagen har de hunnit till träff nummer fem av
tio, och deltagarna har kommit olika långt i tillverkningsprocessen.
Emelie Henriksson har sågat ut ben och armar från en
trästång och finjusterar dem nu på slipmaskinen. En marionettdocka
har rörliga leder, precis som en riktig människa, och
det är viktigt att delarna passar ihop.
– Allt flyter på, man får jobba i sin egen takt, använda fantasin
och skapa. De tre timmarna går så fort, säger hon.
Emelie siktar på att bli maskmakare, och ser den här kursen
som ett steg på vägen.
– Jag fyller på mitt bagage, säger hon och lägger ut ett av benen
på skissen framför sig.
Kursledaren Augusto Cabrera kryssar mellan snickarverkstaden
och ateljén, guidar deltagarna genom processen. Augusto är
från Peru. För många år sedan kom han till Sverige för att studera
dockteater, och blev sedan kvar här. Han har va rit kursledare
för ABF förut. Dockteatern och skapandet är hans allt,
och att få chansen att föra kunskapen vidare är fantastiskt,
berättar han.
– Dockteater är en annorlunda form av skådespel. Det är inte
en realistisk spelstil. En docka kan göra mycket mer än en människa,
det finns fler möjligheter till uttryck.
Han visar en docka som han själv har byggt, en av de första.
Den vandrar fram över golvet, lyder minsta rörelse i Augustos
säkra fingrar. Den ser otäckt levande ut. Om det inte vore för
trådarna kunde man tro att den rörde sig av egen kraft.
Så småningom kommer han visa deltagarna hur de kan få sina
dockor att röra på sig på samma sätt. Hur de kan ge dem liv.
k u l t u r f ö r a l l a | 5

Sinnenas poesi
Musik, sång, rytm. I Malmö ordnar ABF kulturcirklar
för barn med flerfunktionshinder. Med
lite fantasi kan alla få uppleva sinnenas poesi.
Skådespelaren och dramapedagogen Juli C Hammargren ger
livfulla instruktioner, kollegan Karin Stensson står för musiken,
och deltagarna för leendena och de glada skratten.
Vi befinner oss hos ABF Malmö. Det är sista träffen för terminen
i studiecirkeln Sinnenas Poesi, som med rytmik, sång
och dans vänder sig till flerfunktionshindrade barn och ungdomar.
– Vad är det som är så bra idag? frågar Juli. Jo, det är att vi
alla är här! Du är här, och du är här och du.
Hon pekar på alla deltagare i tur och ordning. Sedan går hon
runt i cirkeln och beskriver allas utseenden med hjälp av en
sång. En av deltagarna är Hannes Sundin.
– Hannes ögon de är blå, håret blont och kort som så, sjunger
Juli. Många färger bär han på, gläder oss när dag är grå.
Hannes assistent Anna hjälper honom att klappa sig på bröstet
och sträcka ut armarna i en segergest.
Arvid Persson och hans assistent Martin Waerme gör ett eget
6 | k u l t u r f ö r a l l a
framträdande med Brev från kolonien. Martin tar ackorden på
gitarren och hjälper samtidigt Arvid att dra handen över strängarna.
Arvid skrattar med hela ansiktet, nästan hela sin kropp.
– Det är populärt med musik, säger Martin. Det är det du
tycker bäst om, eller hur Arvid?
Arvid gillar visor, men allra mest rock som AC/DC och Kiss.
I somras var han på ett musikläger i en vecka tillsammans med
Martin och hemma spelar de ofta gitarr. Ibland går de på spelningar
tillsammans eller åker till musikaffärer och provar olika
instrument.
Arvid är 14 år och lite äldre än de andra deltagarna i studiecirkeln.
Deltagarna är i olika åldrar och har olika typer av funktionshinder.
I gruppen finns barn som inte kan röra sig alls,
men även barn med full rörlighet.
– Det har varit en utmaning att hitta rätt med cirkeln, säger
Karin. Vad vi gör ska ju utgå från deltagarnas behov och inte
kännas barnsligt på något vis.
Som studiecirkelns namn avslöjar är det sinnena som står i fokus.
– Vi gör ljudimprovisationer, säger Karin. Vi gör även ljudberättelser
som vi hittar på efter hand med rytminstrument
och gitarr, där vi går runt i rummet på små promenader.

Känseln kom in när deltagarna fick svepande mjuka tyger
över sig, och genom lekarna som handlar om kroppsmedvetenhet.
– En av deltagarna har svårt att röra sina händer men har
sin assistent som kan hjälpa honom med rörelserna och på det
sättet göra honom medveten om sina kroppsdelar, säger Karin.
Han blev så väldigt glad av det.
– Deltagarna bjuder så mycket på sig själva och om man är
öppen för det så går det bra att avläsa vad de vill och tycker
om, säger Juli.
Om studiecirkeln fortsätter vill Juli och Karin sätta upp en
föreställning inför deltagarnas familjer och vänner, med strålkastare,
kostymer, smink och allt som hör till.
Den sista träffen på den här omgången av studiecirkeln avslutas
med la grande finale, då deltagarna får åka eller springa genom
en ridå av guldglimrande remsor. Flera av deltagarna skrattar
och jublar, när de därefter kommer fram till Karin för att
ta emot sina diplom med snören och lacksigill.
k u l t u r f ö r a l l a | 7

Sjung för hälsan
I Sundsvall har ABFs Anna MatsAnders startat
friskvårdskörer på flera arbetsplatser.
”So let’s all swing together, my oh my.” Slades gamla rockballad
fyller upp personalmatsalen på SCA i Sundsvall. Framför
de stora fönstren står fjorton anställda. En gång i veckan, under
lunchen, samlas de för att sjunga. Gruppen är en av flera arbetsplatskörer
som startats av ABFs körledare Anna MatsAnders.
– En gång till, säger Anna och spelar hårdare på pianot. Och
kören tar i från tårna: ”So let’s all pull together, my oh my”.
Efteråt har Elisabeth Fahlén ett brett leende på läpparna. Hon
brukar sjunga i duschen erkänner hon, men det här är första
gången hon deltar i en kör.
– Man mår bra av att sjunga, det strömmar energi genom
hela kroppen, säger hon. Sedan låter det ju bra. Det är jättehäftigt
att vi får ihop det!
Ingrid Löfqvist, som har sjungit i kör tidigare, håller med.
Hon beskriver det som att ”man kommer tillbaks till sin kropp”,
att man kopplar bort jobbet en stund. Och hon är glad att kollegorna
vågade ta steget.
– Många är övertygade om att de inte kan sjunga, men när
de märker att de kan så växer de som människor.
Mycket hänger på körledaren, tror hon.
– Anna är så engagerad, och hon poängterar att det viktigaste
är att ha kul. Och då släpper prestationsångesten.
Anna MatsAnders hade läst en del om vilken effekt sång och
musik har på hälsan och välbefinnandet, och tänkte att det
borde gå att koppla ihop körsång med friskvård. Så hon ring­
8 | k u l t u r f ö r a l l a
de det studieförbund som stod först i telefonkatalogen, hamnade
hos ABF i Västernorrland, och berättade om sin idé. Och
ABF hakade på.
I början fick verksamheten stöd från landstingets regionala
utvecklingsfond. Nu är Anna anställd på ABF, och verksamheten
är självbärande. Företagen betalar, eftersom det räknas som
friskvård. Vilket det i högsta grad är.
– Det är inte sångens kvalitet som är viktigast, berättar hon.
Sången är ett verktyg för att komma ifrån, för att rensa systemet
och slappna av. Och jag är noga med att avdramatisera
det hela. Budskapet är att vi ska ha kul. Vi tar ett steg i taget.
några timmar senare strömmar folk in i Åkersviksskolans aula,
och till slut har över 70 kvinnor och män i olika åldrar tagit
plats på scenen. De kallar sig Sundsvalls popkör, och när de
börjar sjunga lyfter nästan taket.
”You’re the voice, try and understand it, make a noise and
make it clear. Oh­o­o­o, whoa­o­o­o!”
Det är bråda tider, snart är det dags att delta i KörRock, ett
arrangemang där sex körer i Sundsvall samlas för att tävla –
också det på Annas initiativ. Hon hoppas förstås att hennes
kör vinner. För här det inte bara hälsan som räknas, utan också
kvalitén.
De övar styckena om och om igen tills de sitter perfekt, tills
alla de fyra stämmorna bildar en skön harmoni, en helhet.
När två timmar har passerat och alla gått hem sitter Anna
kvar, trött men glad.
– Jag brinner för det här, berättar hon. Musiken har följt med
mig hela tiden och kommer alltid att följa med mig.

Funny
bones
– Jag brukar ofta dra skämt, folk ser
mig nog som en rätt rolig typ, men
det är en rejäl utmaning att vara rolig
hela tiden, säger Janne Lindskog som
är lärare till vardags.
Det gäller att hitta sina komiska ben, att utgå
från sina egna upplevelser. Det är nyckeln till att
bli en bra ståuppare. Följ med på Ståupp­kurs i
Stockholm.
I fikarummet på femte våningen i ABF­huset i Stockholm sitter
fem män i djupa tankar. De pluggar inte engelska, diskuterar
inte politik, väntar inte på en föreläsning. De är här för
att lära sig vara roliga, på en kurs i stand up comedy, eller ståupp.
Just nu väntar de på att få komma in till kursledaren Jörgen
Sjöberg för individuell respons. De är märkbart nervösa, även
om de gör sitt bästa för att skämta om det också.
– Det här var mycket svårare än jag hade kunnat tänka mig.
Det är en utmaning att försöka fånga publiken, säger Greger
Walve.
Numera är han pensionär, men han har jobbat både som folkhögskollärare
och frikyrkopastor, och på senare år arbetat för
ekumeniska Hela människan med projektet De glömda barnen.
Så han är van att stå inför publik. Men ståupp är en konst i sig,
som kräver övning, påpekar han.
Janne Lindskog, som är lärare till vardags, håller
med.
– Jag brukar ofta dra skämt, folk ser mig nog
som en rätt rolig typ, men det är en rejäl utmaning
att vara rolig hela tiden.
Så hur gör man då? De har fått lära sig att det gäller att ”hitta
sina komiska ben”, att utgå från något man känner sig hemma
i, helst något man upplevt själv.
– För mig blev det livet som nybliven pensionär. Där finns
mycket att hämta, berättar Greger.
Andreas Anterot, som är yngst i sällskapet, har valt att hämta
stoff från sin uppväxt. Båda hans föräldrar var musiker, vilket
fick en del följder för Andreas världsbild.
– ”Hej min lilla G­klav”, kunde mamma säga. Hur normal
blir man då?
När alla har fått respons samlas de för att framföra sina nummer
en sista gång. De använder mikrofon för att det ska likna
en riktig scen så långt det går. Skillnaden är väl publiken, som
vid det här laget sett samma show flera gånger.
Ändå skrattar de åt varandras skämt. Och när några av dem
kommer av sig, får de stöd och uppmuntran av gruppen. Efteråt
hjälps de åt att utveckla numret, lär sig av varandra.
De får också mycket hjälp av Jörgen Sjögren, som själv har
lång erfarenhet som ståuppare. Han har hållit på sedan 1995
och uppträtt på flera scener, bland annat Norra Brunn. Han
har sett fenomenet växa – antalet klubbar har till exempel ökat
från två till 15 bara i Stockholm.
Nu jobbar han också som kursledare för ABF. Försöker locka
fram den komiska ådran i andra. Men kan man verkligen lära
sig vara rolig?
– Man kan framförallt lära sig bygga skämt, att hitta det roliga
i en helt vanlig berättelse, förklarar han. Om man har en
idé och en tanke kan man lära sig hitta nycklarna som behövs
för att få publiken att hänga med.
k u l t u r f ö r a l l a | 9

10 | k u l t u r f ö r a l l a
Teater
för döva
Svitlana Matsuk och Eva Zaar har en vision. De
vill skapa en fast teater med döva skådespelare.
De första grundsten arna lägger de med studiecirkeln
Teater för döva.
Dörren står öppen in till Gröna rummet en trappa ned i ABF:s
studielokaler på Spånehusvägen i Malmö. Då och då hörs skratt
och glada utrop därinifrån, men för det mesta är det ganska
tyst. Ändå råder febril aktivitet på den stora gröna mattan där
Muhamed Kaljanac, Christina Krol och de andra cirkeldeltagarna
är i full gång med att öva ballettpositioner. Teaterläraren
Svitlana Matsuk gör rörelserna med stor grace och inlevelse
och cirkeldeltagarna, som står i ett led bakom henne, försöker
följa hennes rörelser.
Muhamed koncentrerar sig noga, men det är svårt att få till
stegen. Svitlana har dansat i många år, Muhamed har precis
börjat.
– Jag har ganska dålig balans, säger Muhamed på teckenspråk.
Jag vet ju inte hur tjejer gör med balett och sådär, jag
fattar ingenting!
Men han kämpar på, envist.
Svitlana Matsuk blev förvånad när hon för tre år sedan flyttade
till Sverige och upptäckte hur lite kultur för döva som fanns här.
Svitlana är döv och hade tidigare jobbat som ballerina och kostymchef
vid teatern för döva i Kiev.
– I Kiev finns en stark tradition med döva skådespelare, säger
Svitlana. Alla, hörande och döva, jobbar tillsammans i en ensemble.
Här i Sverige har Riksteatern Tyst teater i Stockholm,
men Skåne svälter efter kultur för döva.
– Nu vill vi inte vara tysta mer!
Svitlanas studiecirkelledarkollega Eva Zaar tolkar vad Svitlana
säger från teckenspråk till svenska. Eva är hörande, men
känner sig lika hemma i teckenspråket som i svenskan. Eva har
spelat teater och dansat i många år, och när hon mötte Svitla na
insåg de båda ganska snart att det var dags att göra något tillsammans.
Snart var studiecirkeln ”Teater för döva” igång.

Gruppen börjar göra pantomimer. Svitlana kastar en imaginär
boll till Christina Krol, som fångar den, under söker
den och studsar den ett par gånger i mattan innan hon passar
den vidare till Muhamed.
– Jag ser ju att de som kommer hit har talang! säger Svitla na.
Och alla utvecklas! Efter bara sju träffar så känner jag ett ökat
mod och ökad glädje hos deltagarna.
Cirkeln fortsätter nästa termin och då väntar studiebesök på olika
teater­ och dansföreställningar. Eva och Svitlana har dessutom
bjudit in en clown och en skådespelare som kommer att berätta
om sina respektive yrken.
I framtiden kanske gruppen sätter upp en föreställning. Men
först ska alla få lära sig mer om teaterns grunder så att de känner
sig trygga och redo.
– Vi ske se vilken pjäs som passar, säger Svitlana. Eva och jag
vill ju välja någon som kan erbjuda en känslig, bra roll för var
och en i gruppen. Det får bli en liten pjäs till att börja med.
– Eller så skriver vi en egen pjäs utifrån våra erfarenheter,
säger Eva. Vi får se hur det blir!
Visionen är att skapa en fast teater där döva barn
kan får se döva skådespelare framträda på en stor
scen. Tanken är att teatern även ska locka hör ande
som kanske får se föreställningarna med
tolk, och som på så vis kan få en större förståelse
för och insikt i hur döva upplever
sin vardag.
11

För bättre verksamhet
Omkring 200 ABF:are från hela landet samlades till verksamhetskonferensen på Runö
utanför Stockholm. Temat var Nationella projekt. Under tre dagar genomfördes seminarier
och workshops om bland annat sociala medier, föreläsningar och tillgänglighetsfrågor.
Deltagarna fick också ta del av inspirerande föreläsningar och samtal. Författarna
Susanna Alakoski och Anneli Jordahl diskuterade den nutida arbetarlitteraturen,
folkbildningsforsk aren Henrik Nordvall talade om hur ABF kan påverka den politiska
agendan och Göteborgsgruppen Middlesex fram trädde. Konferensen, som arrangerades
för tredje gången, ger verksamhetsansvariga från hela landet möjlighet
att träffas, plocka upp idéer och utbyta erfarenheter.
ABFs nya ansikte på nätet
I augusti lanserades nya abf.se – en portal där deltagaren
står i centrum. Tack vare en smart sökmotor, tydlig
ämnesindelning och informativa texter kan man snabbt
navigera till den verksamhet man är intresserad av. Det
har blivit enkelt att hitta och anmäla sig till cirklar, kurser,
föreläsningar och kulturprogram.
På portalen finns också nya texter som berättar om ABFs
historia, våra idéer och om det speciella med studiecirkeln.
Med den nya portalen har ABF fått ett ansiktslyft
som bär in i framtiden.
12 | c e N t r a l a h ä N d e l s e r
ABF fyller 100
ABF grundades 1912,
och 2012 är det dags
för hundraårsjubileum.
Förberedelserna
inför firandet är i full
gång. Under året som
gått har vi bokat lokaler,
skissat på innehållet,
påbörjat arbetet
med en film och planerat
en vandringsutställning.
Dessutom
har konstnären Sven
Ljungbergs jubileumstavla
Kunskapens träd
mångfaldigats.
Centrala
händelser
Så arbetar
förbunds-
expeditionen
Förbundsexpeditionen
har ansvar för det
förbundsövergrip ande
arbetet inom ABF, ett
arbete som utförs i
linje med beslut fattade
av förbundsledningen,förbundsstyrelsen
och förbundsstämman.Förbundssekreteraren
ansvarar
för att arbetet på expeditionenorganiseras
och utförs på rätt
sätt.
De aktiviteter som
förbundet genomför
nationellt har till syfte
att uppmuntra och
sprida bildning och
kultur. Vårt arbe te
riktar sig till flera olika
målgrupper: Medlemsorganisationernas
och samar betsorga
nisation er nas
företrädare och medlemmar,
de anställda
i hela ABF-organisationen,
cirkel ledarna,
allmänheten, opinionsbildare
inom kultur-
och bild nings området
med flera.
Bokmässan
ABFs monter på Bok­ och Biblioteksmässan i Göteborg
blev en välbesökt plats för samtal och reflexion. ABF bjöd
på över 20 miniseminarier med bland andra Gösta Ekman,
Yvonne Hirdman och Maria Sveland. Hundratals människor
stannade till, lyssnade och bildade sig en uppfattning.
ABFs medverkan på Bokmässan är ett samarbete
mellan ABF Göteborg, ABF Stockholm och Förbundsexpeditionen.
Kvalitet i fokus
Kvalitetsarbete är de åtgärder som genomförs för att uppfylla
bidragsgivarnas krav på ABF, men också för att nå
våra egna mål. Förbundsexpeditionen har bland annat
utbildat anställda och förtroendevalda på olika nivåer om
regler, moral och etik. ABFs idéprogram och riktlinjer har
bildat utgångspunkt för samtalen och utbildningarna.
Förbundsexpeditionen har också granskat fem procent
av verksamheten, vilket resulterat i att ett mindre antal
timmar tagits bort. Tack vare det systematiska utvecklings­
och utvärderingsarbetet har avdelningarna fått
större fokus på kvaliteten i verksamheten.
Med ABF mot fattigdomen
Under 2010 ville EU­länderna ta krafttag mot fattig domen
inom unionen. ABF ansvarade för temaårets största
projekt i Sverige. 20 personer utbildades för att leda lokala
studiecirklar med långtidsarbetslösa, hemlösa och
andra utsatta. I tolv studiecirklar i olika delar av landet
fick deltagarna lyfta fram sina problem och ge förslag på
lösningar. Genom att kontakta lokala politiker, informera
allmänheten och skapa en presentation till projektets
slutkonferens riktade deltagarna ljuset mot de frågor de
studerat. De över 100 besökarna på konferensen fick ta
del av personliga skildringar från deltagare med egen
erfarenhet av fattigdom och social utestängning. Projektet
kommer att fortsätta i annan form under flera år, målet
är att frågorna kring fattigdom och social utestängning
övergår i ordinarie verksamhet.
Prata om familjelivet
Ökad stress och höga krav är något som tynger dagens
föräldrar. Att inte ha något gruppverksamhetsstöd från
BVC när barnen har uppnått tre års ålder kan kännas jobbigt.
Därför har ABF startat föräldrautbildningen Familjeverkstan,
som bygger på ett studiematerial framtaget av
Folkhälsoinstitutet. I studiecirkeln får man möta och dela
erfarenheter med andra föräldrar.
– Det lyfter en börda från axlarna att höra att andra
föräldrar har samma problem som en själv. Flera deltagare
har sagt att de gått från cirkeln med ett leende på
läpparna, säger Lotta Forsberg, ansvarig för Familjeverkstan
hos ABF.
Under 2010 hölls två utbildningar för ledare och flera
cirklar runt om i landet.

Coelho Ahndoril fick ABFs
litteraturstipendium
ABFs Litteraturstipendium gick till Alexandra Coelho
Ahndoril för hennes roman Mäster – en skildring
av skräddaren och agitatorn August Palm. Priset
delades ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
Stipendiet är på 20 000 kronor och har delats
ut sedan 1949.
Juryns motivering lyder:
”Alexandra Coelho Ahndoril tilldelas ABFs litteraturstipendium
år 2010 för sin förnyelse av den
klas siska arbetarlitteraturen genom sin mästerliga
skildring av skräddaren och agitatorn August Palm.
Coelho Ahndoril ställer den föräldralöse pojken
August framför läsaren, låter oss följa med på hans
långa resa fram till det möte i Lill­Jansskogen annandag
jul 1881 som blev upptakten till svensk arbetarrörelses
framgångssaga.
Mäster påminner oss om den gränslösa hungern,
våldet, barnauktionerna, överhetssamhället, den
politiska förföljelsen och den allestädes närvarande
döden i ett av Europas allra fattigaste länder
bara några generationer bort.
Berättargreppet att låta den skönlitterära fantasin
ge kött och blod åt ett skelett av kända biografiska
fakta hjälper den moderna läsaren att relatera
till män niskorna August och Johanna Palm och deras
skam, plågor, kärlek, sexualitet, längtan, lycka
och tvekan.
I en tid då alla människors lika värde återigen
ifrågasätts är Mäster en påminnelse om de villkor
vårt välfärdssamhälle växte fram ur.”
Alexandra Coelho Ahndoril
Anneli Jordahl
Moa-priset till Anneli Jordahl
Årets Moa Martinsson­stipendium gick till författaren,
debattören och litteraturkritikern Anneli
Jordahl. Hon debuterade 1999 med kulturguiden
Helsingfors: från Kalevala till Snowcrasch.
Boken Klass – är du fin nog (2003) kretsar
kring begreppen klass och klassresenär, och
blev Jordahls genombrott som författare. Artikelsamlingen
Var kommer du ifrån? utgiven
samma år, visar på Jordahls bredd som journalist
och krönikör. Med den egensinniga biografin
om Elsie Johansson, Att besegra fru J, 2006,
gav hon ett kärleksfullt porträtt av folkhemmet,
skrivet i nutidens backspegel. Efter barnboken
Välkommen till tippen, 2007, romandebuterade
hon 2009 med den kritikerrosade Jag
skulle vara din hund (om jag bara finge vara i
din närhet) – en berättelse om två livsavgörande
skeden i Ellen Keys liv.
Juryns motivering:
”Anneli Jordahl är en skribent i Moas anda.
Hon har samma osvikliga civilkurage och egna
moraliska kompass, som för henne till samhällets
mörkade platser och glömda människor.
Hon har skrivit böcker i olika genrer och påbörjat
ett lovande skönlitterärt författarskap
på en lyrisk prosa där klass­ och könsaspekterna,
liksom hos Moa, är framträdande. Samtidigt
ger Anneli Jordahls psykologiskt förtätade
minimalism den kvinnohistoriska kontexten
nytt liv.”
c e N t r a l a h ä N d e l s e r | 13

integrera mera
ABF vill utveckla tänkandet och metoderna kring folkbildning
och integration, stärka den verksamhet som riktar
sig till nya svenskar och sprida de goda exemplen från
ABF­Sverige. Våra etniska medlemsorganisationer har
redan en omfattande studie­ och kulturverksamhet. Med
projektet Egenkraft vill vi stärka och utveckla verksamheten.
Under 2010 har verksamhetsidéer spridits genom
nätverksträffar och uppsökande verksamhet. Studie­ och
metodmaterialen Lär där du står, ABC… upptäck Sverige
och Medborgarboken har tagits fram. Under året beviljades
också en projektansökan om ”Yrkesmentorer för nyanlända”.
Projektet startade i november och ska genomföras
i Stockholmsregionen. Dessutom utvecklades en
utbildning för ”föreningslotsar”, riktad till nyckelpersoner
i de etniska föreningarna. En föreningslots kan hålla
i studiecirklar i samhällsorien tering, vara stöd för föreningsmedlemmarna
i kontakter med samhället och få
uppdrag som etableringslots via Arbetsförmedlingen.
Gör din egen valrörelse
Inför riksdagsvalet lanserade
Do It Yourself - Valrörelse, Del 1
ABF Do It Yoursef­boken Att
höras utan pengar, skriven av
frilansjournalisten Alexander
Bring soniou. Budskapet i boken
är att politik inte är reserverat
för heltidspolitiker och opinionsbildningsproffs.
Boken är en personligt hållen
text om Internet och sociala medier
och hur man kan nå ut till
hela världen utan att det kostar en krona.
14 | c e N t r a l a h ä N d e l s e r
Alexander Bringsoniou
Att höras utan pengar
Centrala
händelser
Boken på
arbetsplatsen
Seminariet Boken på
arbetsplatsen gen om ­
fördes för tionde året
i rad, den här gången
på Runö. Tanken med
Boken på arbets platsen
är att skapa och
vidareutveckla mötesplatser
för ömse sidigt
utbyte mellan LO­förbund
ens medlemmar
och vår tids arbetarförfattare,
sam hällsskild
rare, bildkonstnärer,
film are och teater
arbetare.
eksem – vanligare än du tror
Vad är eksem? Vad är orsakerna till eksem? Filmserien
Eksem – vanligare än du tror är tänkt att användas som
cirkelmaterial tillsammans med en handledning. Den
handlar om yrkesval, sambandet mellan mat och eksem,
behandlingsmetoder inom skolmedicinen, alternativa behandlingar
och mycket mer. Studiematerialet, som består
av sex filmer och en handledning, är framtaget av Astma­
och Allergiförbundet i samarbete med Handelsanställdas
förbund och ABF.
hälsopedagogik
Boken Hälsopedagogik – för vårdare och brukare i samarbete
ger en introduktion till begreppet bemäst ran de.
Patienter med kronisk sjukdom eller funktions ned sättning,
liksom deras anhöriga, känner sig ofta vilsna. En
viktig del av vårdarbetet är att hjälpa den som drabbats
att lära sig att leva med sjukdomen och omorientera sig
i livet, vilket kallas bemästrande. Boken passar som underlag
och inspiration till studiecirklar.
Centrala utbildningar skapar möten
”Sociala medier – vad, varför och hur?”, ”Konsten att arrangera”
och ”Opinionsbildning” är några av de cent rala
utbildningar som ABF erbjöd medlems­ och samarbetsorganisationerna.
Med de centrala utbildningarna får olika
organisationer chansen att utvecklas och byta erfarenheter.
– Vi vill ge organisationerna en möjlighet att träffas
och lära av varandra. Skapa möten över gränserna och
tillsammans bygga kunskap, säger Kristin Spolander,
verksamhetschef på ABFs förbundsexpedition.

Fler föreläsningar till fler
ABFs föreläsningsverksamhet växer så det knakar. Men
potentialen är stor och det kan växa ännu mer. Föreläsningsprojektet
syftar till att utveckla verksamheten, stärka
kvaliteten och göra föreläsningarna mer tillgängliga.
Målet är att fler avdelningar inom ABF ska sätta agendan
och arrangera föreläsningar. Under året togs en handledning
fram i konsten att arrangera, med titeln Mitt i
debatten.
Under hösten lanserades ABF Play för att göra en del
av ABFs föreläsningsutbud tillgängligt för fler. Det är en
portal på nätet där vem som helst kan titta på filmade
föreläsningar.
– En viktig del inom folkbildningen är tillgängligheten.
Det är inte bara människor i storstäder som ska ha tillgång
till högklassiga föreläsningar, säger ABFs förbundsordförande
Karl­Petter Thorwaldsson.
Fackligt utvecklingsarbete
Den fackliga verksamheten är under stark press. Det märks
tydligt att förbunden tappar medlemmar och därmed
också kraft att genomföra studier tillsammans med ABF.
Under 2010 har de fackliga studierna minskat med 30 000
studietimmar. Detta är allvarligt, och nu behövs en kraftsamling.
Under 2010 inriktades arbetet bland annat på en utbildning
av fackliga styrelser. Den har växt fram i samarbete
med Byggnadsarbetareförbundet, Transportarbetareförbundet
och Fastighets. ABF har utbildat hälften av Byggnads
avdelningsstyrelser, och vi har deltagit som stöd i
Fastighets omorganisation.
Verksamhet med
Unga örnar
ABFs och Unga Örn ars
samverkansprojekt inleddes
med en kartläggning
av nu läget i
respektive orga nisation.
Under vintern 2010
genomfördes en intervjustudie
och en omfattandeenkätundersökning.
Under våren
anordnades tre workshops
med företrädare
för Unga Örnar och
Unga Örnars vänner.
Syftet var att ta reda på
vad organisationen har
för behov. Rapporten –
En studie av uppfattningar
om Unga
Örnar och ledarskap –
presenterades i maj.
ABF-PRO-akademin
En av ABFs största verksamheter är den som rör pensionärer.
PRO är ABFs största medlemsorganisation och den
som flitigast använder sig av studiecirkeln. Under 2010
fortsatte ABF och PRO sitt gemensamma arbete med att
utveckla verksamheten för nyblivna och kommande pensionärer.
Arbetet äger rum i ABF­PRO­Akademin, som drevs
som projekt under året.
Inom ramen för ABF­PRO­Akademin genomfördes föreläsningar,
kultur­ och studieverksamhet. Totalt blev det
omkring 100 arrangemang med 3000 deltagare. Några
exempel på föreläsningar är ”Bli en kräsen konsument
– lär om tillsatser i maten och gör medvetna val”, ”Att vara
med barnbarn” och ”Har den tryckta pressen någon framtid?”.
Även stadsvandingar och konceptet läs­spar­res har
prövats med framgång.
Antalet orter med akademier har ökat från tolv till ett
trettiotal. Projektet är nu avslutat, men akademierna fortsätter
att starta upp och driva verksamhet. I slutet av
2011 beräknas omkring 50 akademier vara igång.
Varsel
Vad betyder det att ha ett arbete? Vad betyder det att fråntas
det? Utställningen Varsel har varit ett samarbete mellan
åtta museer, en konst hall, ABF, Folkets Hus och Parker
och LO. Utställningen, med berättelser från kris ens
Sverige, visades på flera håll i landet. Den kulturpolitis ka
verksamhetsfonden del finansierade satsningen, som skildrar
människorna bakom arbets löshetsstatistiken i foto,
text och film.
c e N t r a l a h ä N d e l s e r | 15

Samarbete med handikappförbunden
ABF utvecklar studieverksamheten tillsammans med handikappförbunden.
Målet är att ABF ska bli en mer kompetent
resurs och samverkansarena för bildning och kultur
inom handikapprörelsen, och att kunskapen om tillgänglighetsfrågor
ska öka inom ABF. Ett annat mål är att
hitta och stärka representanter som kan företräda handikapprörelsen
i alla de sammanhang där samråd krävs
och brukarinflytande kan utövas. Vi kommer också ta fram
en handikappolitisk utbildning.
Under 2010 påbörjades arbetet, bland annat genom en
konferens på Bommersvik och ett seminarium på verksamhetskonferensen
på Runö. Under hösten påbörjade
handikappförbunden arbetet med att omarbeta den handikappolitiska
grundutbildningen.
Unga och vuxna med utvecklingsstörning
Projektet för att utveckla ABFs verksamhet tillsammans
med unga och vuxna med utvecklingsstörning påbörjades
2007 och avslutades 2010. Det har tagits många kontakter
med avdelningar, startat lokal verksamhet på många
platser och hållits cirkelledarutbildningar. Under hela
projekttiden har administratörer, cirkelledare och andra
intresserade kunnat ta del av en strid ström av relevanta
material. 2010 tillkom Metodboken, med pedago gik och
metoder för cirkelledare som arbetar till sam mans med
deltagare med utvecklingsstörning. Totalt har projektet
utbildat 120 cirkelledare.
16 | c e N t r a l a h ä N d e l s e r
Filmnytt
Centrala
händelser
Under året startade
ett projekt för området
film och media.
Det ska utveckla verksamheten
och ge
människor möj lig het
att kommunicera på
sociala arenor som de
inte tidigare kunnat
utnyttja. Under året
tecknades ett avtal
med Voo doo film om
studiematerial, och
ett nätverk bygg des
upp inom ABF.
Musikaliskt ABF
Musik är det enskilda ämne som samlar flest studietimmar
i ABF. Men verksamheten måste hela tiden förnyas.
Musikprojektet har arbetat internt inom ABF med att bygga
nätverk och ta fram verktyg som gör det enklare för
avdelningar att starta ny verksamhet. En nätverksträff för
musikansvariga genomfördes under verksamhetskonferensen
på Runö. Tillsammans med Malmö Lärarhögskola
genomförde ABF också konferensen ”Musik och samhälle”,
som samlade 130 deltagare. Konferensens uppgift
var att samla forskare och praktiserande musiker för seminarier
och erfarenhetsutbyte.
engelska för dyslektiker
Detta treåriga projekt som genomförts med AOF i Danmark
och Norge, Fellesförbundet, LO och Malmö Folkhögskola
avslutades 2010. Projektets syfte var att hitta
bra metoder som gör det enklare för vuxna arbetstagare
med läs­ och skrivsvårigheter/dyslexi att lära sig engelska.
Projektet blev framgångsrikt och en av grupperna fick
ett stipendium och åkte till London för att träffa kollegor
i samma bransch. En metodhandledning finns på ABFs
intranät.
en teaterföreställning om utsatthet
Resan är berättelsen i teaterform om ovillkorliga öden och
avgörande val. Den bygger på sex kvinnors berättelser
om sina liv: Barndom och uppväxt i Iran, Marocko, Ukraina,
Argentina, Eritrea och Peru, uppbrott från det kända,
resan till Sverige och till sist kampen för ett nytt liv i ett
nytt land. Alla har olika bakgrund, men gemensamt för
dem är att de alla har någon form av funktionsnedsättning.
Den idémässiga grunden för Resan är synen på normalitet,
migration, integration, rättvise­ och jämställdhetsfrågor.
Detta återkommer som centrala teman även i den
diskussionshandledning som utarbetats i samarbete mellan
manusförfattarna, Teater Laika, ABF och Bilda. Handledningen
kan också användas separat som underlag för
diskussioner kring olika värderingsfrågor.
Kulturoffensiv mot
rasismen
Författaren och dokumentärfilmaren
Renzo Aneröd har
en bakgrund som ungdomsledare,
hamnarbetare, svartjobbare,
punk­ och hårdrocksmusiker,självförsvarsinstruktör,
övervakare och krönikör
i Göteborgstidningen. Hans
böcker och filmer skildrar hur
det kommer sig att unga människor
ur arbetarklassmiljöer
söker sig till extrema rörelser
som vitmaktrörelsen, ra­
Renzo Aneröd
är aktuell med romanen Fiender
och dokumentärfi lmen För alltid
patriot, som båda tar upp frågor
om klass, nationa lism, rasism,
etnicitet, kultur arv etc.
ABF har nu förmånen att erbjuda
en stimulerande föreläsning där
han berättar om sina böcker och
sina erfaren heter, och visar
klipp från sina fi lmer.
KRöster om Renzos böcker och fi lmer
»Renzo Aneröd har på kort tid stigit fram
som en av Sveriges viktigaste författare
och tar nu steget in bland de riktigt stora
samtidsskildrarna.«
Peter Birro
»Renzo Aneröd skriver med underdogpatos
snarare än moralism. Han går in
i sina gestalter och tolkar drivkrafter
och tumult inifrån. Det handlar om
människor som genom utanförskap och
marginalisering dras in i en svartvit
värld av rädsla, hat och grupptryck.«
Aftonbladet
»Väldigt bra och hemsk och sorglig och
angelägen och upprörande!«
Mikael Wiehe
Kulturoffensiv!
Författaren och dokumentärfi lmaren
Renzo Aneröd uppmanar arbetarrörelsen
att gå till kulturell o ensiv
mot höger partierna och Sverigedemokraterna.
• Var fi nns den o ensiva arbetarkulturen
i dag?
• Varför tillåts liberaler att ta över
yttrandefrihetsstriden?
• Varför släpper man den svenska
historiebeskrivningen till Sverigedemokraterna?
• Varför har frågor om etnicitet,
religion och sexuell läggning blivit
viktigare än klassfrågor för arbetarrörelsen?
• Finns klassgemenskap i dag?
Klassolidaritet?
• Var är folkbildningsidealet?
Det är dags att sätta agendan igen!
Renzo Aneröd, författare till den storsäljande
romanen Vildsvinet (belönad
med Silverpocket) och som gjort den
kritiker rosade och omskakande tvdokumentären
Jag vill inte leva detta
livet, manar till en ny kulturell folkbildningsvåg
bland arbetarklassen.
Arbetar rörelsen måste föra facklan
från Jan Fride gård, Moa Martinsson,
August Palm, Ivar Lo Johansson och
John Lennon vidare in i nutiden och
visa att man har den bästa kulturen.
BOKNING:
Telefon: 0739-237062
E-post: renzo@anerodkultur.se
dikal islamism och MC­gäng. Med stöd av ABF genomförde
Renzo Aneröd en agitations turné på arbetsplatser och
i gymnasieklasser där han diskuterade klass och nationalism
med utgångspunkt i sina böcker och filmer.

Poesi från kallskänken
Jenny Wrangborgs poesi handlar om arbete, människor
och facklig kamp i ett kök. Med glödande energi beskriver
hon vardagen inom en tjänstesektor som de flesta av
oss bara upplever genom maten vi stoppar i munnen. Och
hon uppmanar till kamp mot de ofta usla villkoren inom
restaurangbranschen. Jenny Wrangborg blev tidigt en del
av Arbetarrörelsens kulturoffensiv. ABF spred information
om debutboken Kallskänken innan den släpptes och tipsade
avdelningarna om att ta in henne i sin verksamhet.
Jenny Wrangborg har läst sin poesi vid flera arrangemang
med stöd av den kulturpolitiska verksamhetsfonden.
Hösten 2010 fick Wrangborg också arbetarrörelsens
Stig Sjödin­pris med följande motivering:
”Jenny Wrangborg skriver poesi från sin vardagsverklighet
i restaurangköket. Genom hennes dikter stiger man
in i en värld av stress, utsugning och hårdföra arbetsgivare
men också av solidaritet, sammanhållning och varm
kamratskap. Kallskänken är hennes utkikspost för skildringar
av kampen för människovärdiga villkor i en bransch
som sällan genomlysts i diktens form … Jenny Wrangborgs
framgångar har varit hennes eget verk, genom att
skriva bra och skarpa dikter och framföra dem på ett bra
sätt. Men Arbetarrörelsens Kulturoffensiv har bidragit till
att ge henne en plattform.”
Arbetarrörelsens
kulturoffensiv
Som arbetarrörelsens
kultur­ och bildningsorganisation
har ABF
fått i uppgift att organisera
en offensiv på
kulturens område.
LO­förbunden och LO
centralt är med finansiärer
till satsningen.
Syftet är att lyfta
fram kulturen som en
progressiv, samhällsförändrande
kraft, i
linje med arbe tarrörelsens
värder ingar.
2010 avslutades en
tvåårig försöks period
och 2011 går satsningen
in i en ny fas.
ABF i valrörelsen
Under valrörelsen ville ABF skapa mötesplatser och diskussion,
och bidra med ett folkbildnings­ och kulturperspektiv
i ett allt mer professionaliserat politiskt landskap.
Ett urval av ABFs insatser under valrörelsen: Arbetarrörelsen
i Dalarna har tidigare genomfört Allsång mot högern
i Ludvika. 2010 expanderade man och genomförde
fyra föreställningar runt om i Dalarna. Och i Stockholm
genomfördes Allsång mot alliansen i Vitabergsparken på
Söder. Arrangemangen stöttades av den kulturpolitiska
verksamhetsfonden.
Med stöd av bland annat ABF gav sig tre artister ut på
turnén Res dig! och landade på åtta orter i Skåne och Blekinge.
Föreställningen byggde på monologen Hitlers bordssamtal
av Per Ragnar, och på musik av Sulo och Idde
Schultz. Turnén fokuserade på kampen mot högerextremismen.
ABFs kulturpolitiska verksamhetsfond gav också
stöd till flera framträdanden med Mikael Wiehe under
hans valturné Ta det tillbaka! ABF lokalt stod som huvudarrangörer
på flera håll. Ett exempel är Arjeplog, där man
genomförde en konsert med 400 deltagare i en by med
ungefär femton hushåll! Ytterligare en satsning var Valvakna,
”en liten revy om att vara värdefull och att kunna
göra skillnad”. Revyn togs fram av Ewa Carlsson och sattes
upp av Kulturparlamentet.
c e N t r a l a h ä N d e l s e r | 17

Hur skulle jämställdhetspolitiken se ut
om den var en tecknad serie?
ABF och nätverket Feminister i opposition
gav sju feministiska serietecknare fria
händer att tolka riksdagspartiernas jämställdhetspolitik.
Resultatet visades och
diskuterades på Almedalsveckan under
rubriken Inte helt hysteriskt.
18
Centrala
händelser
ABF arrangerade nio pro grampunkter
i LO:s lokaler under
Almedalsveckan. Antalet besök are
uppskattas till omkring 500 personer.
Seminarierna filmades och
finns tillgängliga på ABF Play.
en ny röst
ABF lyfte upp kulturpolitiken,
som annars befann sig i skugga
under Almedalsveckan. Och inte
bara där.
– Det sker mycket på kulturområdet
som inte diskuteras så ofta.
Regeringen genomför ett skifte,
vi är på väg bort ifrån den breda
folkrörelsekulturen, där den bärande
principen har varit ”kultur
för alla”, sade ABF:s förbundssekreterare
Annika Nilsson.

Flera arbetarförfattare tog plats på ABFs scen,
däribland Kjell Eriksson, som varit lantarbetare
och nu är trädgårdsmästare vid sidan av sitt författarskap.
– Jag kan inte bara sitta och lukta på tulpaner,
även om det är underbart ibland. Jag måste förhålla
mig till världen runt omkring, och jag har
använt deckargenren för att berätta om de större
frågorna, om samhället och våra liv, sade han.
Samtalsledaren Moa Elf Karlén undrade hur
arbetarlitteraturen mår idag.
– Jag tycker den mår bra. Flera arbetarförfattare
är storsäljare och föreningen arbetarskrivare
har hundratals medlemmar.
ABF satte sin prägel på årets Almedalsvecka med en serie seminarier och debatter
om kultur, politik och bildning. Traditionen att samlas för att diskutera politik i ett
sommarvarmt Visby inleddes 1968, då Olof Palme höll tal från ett lastbilsflak vid
Kruttornet intill Almedalen.
– Tyvärr har ”Palmedalen” allt mer förvandlats till ett påverkanstorg för företag.
ABF vill försöka återskapa den ursprungliga idén om Almedalen som ett demokratitorg,
säger Peter Gustavsson, kulturpolitiskt ansvarig på ABF.
i Almedalen
Strax utanför LOs lokaler höll Sverigedemokraterna
torgmöte. ABF bjöd samtidigt på en
föreläsning av filmaren och debattören Renzo
Aneröd om den växande högerextremismen.
– Att extremismen vinner mark hänger ihop
med att arbetarrörelsen har försvagats, det är en
reaktion på ett kallare samhälle, sade han.
ABF:s programpunkter
stod i skarp kontrast till
PR­byråernas rosévinsmingel.
Målet var att lyfta
fram frågor och röster som
sällan ryms i det offentliga
samtalet idag. Ett bärande
tema var klassamhället.
I seminariet ”Vi är här
nu”, samtalade till exempel
LO:s ordförande Wanja
Lundby­Wedin med poeten
Jenny Wrangborg om dagens
arbetarklass.
– Trots att samhället på
många sätt har blivit bättre
sedan jag var barn, så finns
det en tydlig klassdimen sion
kvar, och det är oacceptabelt,
sade Wanja Lundby­
Wedin.
Spokenword­poeten Saman
Faramarxi från Uppsala väckte
många morgontrötta besökare
med sin explosiva poesi.
– Jag vill ge människor ett
annat perspektiv, det är därför
jag skriver, sade han i ett samtal
med SSU:s förbundssekreterare
Mattias Vepsä efter framträdandet
– ett samtal som krets ade
kring klassamhället, förorten
och olika uppväxtvillkor.
Jenny Wrangborg, som inledde
med att läsa ur sin nyutkomna
diktsamling Kallskänken, berättade
om erfarenheterna som
genomsyrar hennes skrivande:
– Jag beskriver det jag ser omkring
mig; mina arbetskamrater
och mig själv. Det är viktigt för
mig att skriva om min verklighet,
som inte hörs eller syns så ofta
annars. Som arbetare är det lätt
att känna sig osynlig idag.
19

Arbetarnas Bildningsförbund föddes i det tidiga 1900talets
klassamhälle. Och på grund av det. Utmaningen
blev att bekämpa ojämlikheten och ge arbetare
chansen att bilda sig, söka politiskt inflytande
och ta makten över sina egna liv. Genom boklådor,
föreläsningar och studiecirklar blev ABF
en möjliggörare, en arena för människors fria utveckling och
för samhällets omdaning.
Men idag? Tillhör inte klassamhället det förflutna? Har inte
100 år av facklig organisering, sociala reformer och folkbildning
brutit ner skrankorna?
– Visst har det hänt oerhört mycket, men klassamhället finns
tyvärr kvar, säger ABFs förbundsordförande Karl­Petter Thorwaldsson.
Det är inte samma klassamhälle idag som för 100 år sedan,
påpekar han, men det finns fortfarande en ojämlikhet som reser
hinder för människor, som begränsar friheten.
– Vi får inte nöja oss med att ha kommit halvvägs. Vi måste
alltid vara i opposition mot ojämlikheten.
Att motverka klassamhället är en av ABFs prioriterade utmaningar.
ABF ska vara en spjutspets i arbetet för jämlikhet, ge
mest till de som fått minst, inkludera de som exkluderats. En
rad projekt har satts igång och fler ligger i startgroparna. Det
handlar om allt ifrån fackligt utvecklingsarbete till satsningar
på kultur för alla.
– ABF måste befinna sig på alla de arenor där klassamhället
slår igenom. En sådan arena är kulturen. Om det blir dyrare att
ta del av kultur, måste ABF fungera som motvikt och göra den
mer tillgänglig. Om färre läser böcker, kan ABF fixa boklådor
och läsecirklar.
På senare år har klassamhällets återkomst blivit allt tydligare.
Klyftorna har växt, segregationen förstärkts och maktlösheten
brett ut sig. Vi ser också hur människor slung as ut från samhällets
inre, ut mot kanterna. Karl­Petter Thorwaldsson beskriver
det som en gigantisk centrifug.
– På dagens arbetsmarknad förväntas man vara högproduktiv
och högpresterande, man förväntas hänga med i teknikutvecklingen.
Men alla hänger inte med.
Den borgerliga regeringen talar ofta om att ”bryta utanförskapet”,
men Karl­Petter Thorwaldsson tycker att retoriken
rimmar dåligt med praktiken. Arbetslösheten tycks till exempel
ha bitit sig fast på en hög nivå.
– Arbetslösheten är den största orsaken till de växande klyftorna,
och regeringens politik har varken motverkat arbetslösheten
eller klyftorna, menar han.
20 | k a r l ­ p e t t e r t h o r w a l d s s o N
Han tar den kritiserade ”fas tre” som exempel. Endast ett par
procent av de som hamnat i fas tre har fått ett riktigt arbete. Folk
har tvingats utföra meningslösa uppgifter eller utnyttjats som
gratis arbetskraft. Åtgärden tycks alltså motverka sitt uttalade
syfte – att erbjuda arbetslösa en väg från passivitet till jobb.
– Det blir inte en väg tillbaka till jobb, utan till perma nent
fat tigdom. Det är en av de sämsta åtgärder mot arbetslösheten
vi har sett, konstaterar Karl­Petter Thorwaldsson.
– Risken med regeringens arbetsmarknadspolitik, eller snarare
bristen på den, är att vi får en stor grupp människor som
hamnar så långt ifrån arbetsmarknaden att de aldrig kommer
tillbaka, betonar han.
Istället vill han se omfattande utbildningsinsatser för att råda
bot på långtidsarbetslösheten.
– Vi behöver satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Alla
borde erbjudas kompetenshöjande utbildning så att de kan
söka mer kvalificerade jobb. Idag har vi arbetskraftsbrist på
flera områden samtidigt som folk går arbetslösa.
Under tidigare kriser har folkbildningen använts till två saker:
För det första att bryta ensamheten.
– Det finns inget värre än att gå hemma och känna att man
inte är behövd. ABF har gjort det möjligt för folk att gå till ett
ställe och träffa andra, prata, slänga käft.
För det andra att erbjuda utbildning, ny kompetens som gör
det lättare att söka nya jobb.
”Vi har inte fått erbjuda
utbildning till arbetslösa, då
har de blivit av med sin a-kassa.
Det är en enorm möjlighet
som gått förlorad.”
Den här gången har ABF öppnat mötesplatser för arbetslösa.
Men när det gäller utbildningsinsatser har ABF vingklippts.
– Vi har inte fått erbjuda utbildning till arbetslösa, då har de
blivit av med sin a­kassa. Det är en enorm möjlighet som gått
förlorad.
Karl­Petter Thorwaldsson hoppas att ABF kommer få en mer
framskjuten position i arbetsmarknadspolitiken i framtiden.
Folkbildningen behövs i kampen mot arbetslösheten.
Att motverka klassamhället handlar också om att öppna dörrar
till högre utbildning. På 30­talet var det nästan omöjligt för ett
i opposition mot

arbetarbarn att vidareutbilda sig. Realskolan och universiteten
kostade pengar och studiemedel var fortfarande en utopi. Sedan
blev utbildningen avgiftsfri och mer tillgänglig för breda
grupper.
Karl­Petter Thorwaldsson kommer själv från ett arbetarhem.
Hans pappa var glasblåsare på bruket i Kosta. Kanske hade
också Karl­Petter blivit glasblåsare om inte välfärdssamhället,
facket och ABF gett honom chansen att pröva andra vägar.
– Friheten att välja förutsätter att villkoren är någorlunda ut­
jämnade. Att man kan läsa vidare, inte bara när man är ung,
utan hela livet igenom.
Det behövs inte bara fri grundskola och gymnasieskola, utan
också en väl utbyggd vuxenutbildning. Även här går dock utvecklingen
åt fel håll, med neddragningar inom Komvux och
slopandet av korttidsbidraget för studier. Det har drabbat ABFskolan,
som gav många LO­medlemmar en andra chans att
skaffa sig gymnasiekompetens.
Men ABF kan ändå spela en viktig roll, menar Karl­Petter
Thorwaldsson, och han berättar om ett gryende samarbete
med högskolorna.
”Friheten att välja förutsätter
att villkoren är någorlunda
ut jämnade. Att man kan läsa
vidare, inte bara när man är
ung, utan hela livet igenom.”
– Om du ska få människor med dålig erfarenhet av skolan intresserade
av att lära sig nya saker, så måste man skapa en brygga
mellan deras erfarenheter och utbildningssystemet.
Högskolor och universitet är rätt konservativa i sina lärmetoder,
påpekar han. Det är mycket självstudier. Är man ovan vid
det är det lätt att rygga inför uppgiften.
– Vi skulle kunna använda studiecirkeln som komplement
till undervisningen på högskolorna. Eller varför inte erbjuda
en introduktion till högskolestudier, som ett stöd till nya studenter.
Karl-Petter Thorwaldsson vill också lyfta fram allt som ABF redan
gör för att motverka ojämlikheten. Ta bara alla de tusentals studiecirklar
som rullar på runt om i landet. Det är lätt att se förbi
denna ström av ständig aktivitet. Men faktum är att studiecirkelns
metod i mer än 100 år bidragit till att riva klassamhällets
murar. Folkbildningens kardinalmetod är i sig närmast revolutionär.
I en studiecirkel upphävs ofta klassamhällets över­ och
underordning, den demokratiska pedagogiken får människor
att växa.
– Att delta i en studiecirkel stärker självkänslan. Många som
trott att de varit korkade märker att de är lika kapabla som alla
andra när de deltar i en studiecirkel. Den sociala samvaron, att
interagera med andra, att stöta och blöta, att lära säg saker i
grupp – allt detta ger människor ett lyft, och motverkar på så
sätt klassamhället.
klassamhället
k a r l ­ p e t t e r t h o r w a l d s s o N | 21

På jakt efter verksamhetsökning
Att ha en jämn utveckling skapar stabilitet,
men som bidragssystemet ser ut kan det få
svåra konsekvenser. Staten lämnar bidrag
till studieförbunden baserat på hur mycket
verksamhet studieförbunden rapporterar
Verksamhetsförändringar
De senaste åren har ABF sökt efter tecken på verksamhetsökning. Sådana tecken
har funnits, men sammantaget har verksamheten minskat. Inte heller 2010 bjöd på något
trendbrott. ABFs andelar minskar och nu krävs krafttag för vända trenden.
Total förändring av antalet studiecirkeltimmar och deltagare från 1957
6 000 000
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0
Sett över en längre period har ABF haft
en relativt jämn verksamhet om man ser
till antalet deltagare och studietimmar.
De enda markanta avvikelserna finns
åren 1994/95, då beräkningsperioden var
1957–58
1967–68
1977–78
1983–84
1985–86
1987–88
1989–90
1991–92
1993–94
1995–96
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
18 istället för 12 månader, samt 2003 och
2004, då verksamheten sjönk drastiskt på
grund av ett nytt statsbidrags system och
en kraftig satsning på kvalitetshöjande
åtgärder som ledde till att verksamhet
Förändring av relativa andelar av studietimmar
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
22 | v e r k s a m h e t s f ö r ä N d r i N g a r
35,00
och hur mycket statsbidrag som tidiga re
erhållits. Detta beräknas efter relativa an delar.
I klartext betyder det att om de and ra
studieförbunden ökar mer än ABF så ökar
deras relativa andelar och därmed deras
studietimmar
deltagare
som var statsbidragsmässigt tveksam
räknades bort. Tabellen ovan visar utvecklingen
sedan 1957.
ABF BILDA FU Sfr SV NBV Mbsk SENSUS
Förändring av relativa andelar av deltagare
30,00
2010
2008
2006
2004
statsbidrag. Då bidragssystemet till övervägande
del är slutet får de med sänkta relativa
andelar mindre pengar. Som tabellen
ovan visar har ABFs relativa andelar vandrat
såväl upp som ner.

0,00
ABF BILDA FU Sfr SV NBV Mbsk SENSUS
Förändring av relativa andelar av deltagare
35,00
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
Verksamhetsförändringar
ABF BILDA FU Sfr SV NBV Mbsk SENSUS
Förändring av studiecirkeltimmar
ABF Norrbotten
ABF Västerbotten
ABF Västernorrland
ABF Jämtland
ABF Gävleborg
ABF Dalarna
ABF Västmanland
ABF Örebro län
ABF Värmland
ABF Västra Götaland
ABF Göteborg
ABF Halland
ABF Skåne
ABF Blekinge
ABF Gotland
ABF Kalmar län
ABF Kronoberg
ABF Jönköpings län
ABF Östergötland
ABF Södermanland
ABF Uppsala län
ABF Stockholms län
två sista åren
sex sista åren
–40 000 –30 000 –20 000 –10 000 0 10 000 20 000 30 000
2010
2008
2006
2004
De flesta studieförbund har tagit relativa andelar,
medan ABF och Vuxenskolan tappat. Det bör kanske
påpekas att hoppet mellan 2006 och 2008 till största
delen beror på efterdyningarna av att SISU upphörde
att få statsbidrag för folkbildningsverksamhet. Samma
dåliga trend för ABF syns om man tittar på de relativa
andelarna av antalet deltagare.
Årets statistik visar med stor tydlighet att
ABF befinner sig i en situation som kräver
krafttag. Vi kan naturligtvis fortsätta tappa
relativa andelar och ändå bevara vår roll
som ett stort studieförbund. Men vill ABF
leva upp till målet att erbjuda de som fått
minst vägar till ny kunskap så krävs det
resurser – både ekonomiska och personella.
Den verksamhetsökning vi pratat om i så
många år måste nu, i någon mening,
realiseras.
Vi kan inte fortsätta tappa andelar även
om den ”fasta” delen av det kommande
statsbidraget ökar väsentligt. Vi måste
öka verksamheten generellt. Utmaningen
för den samlade ABF­organisationen
under de kommande åren blir att fortsätta
arbetet med att öka verksamheten inom
de områden där vi redan är framgångsrika,
men också att bryta ny mark inom andra
områden där det finns potential.
v e r k s a m h e t s f ö r ä N d r i N g a r | 23

Förbundsexpeditionen
Annika Nilsson, Förbundssekreterare
Stefan Svensson, Biträdande förbundssekreterare,
Kansli­ och personalchef
Kristin Spolander, Verksamhetschef
Johanna Ekblad, Assistent
Moniqa Mannerklev, Assistent
Carita Grass, Assistent
Else­Marie Sandstedt, Assistent
Sven­Åke Pettersson, Kvalitetsansvarig,
t o m 23 juni 2010
Olof Sand, Organisationssekreterare
Peter Wärner, Omvärldsanalys och strategisk planering
Anders Selin, Verksamhetsutvecklare t o m 30 mars 2010
Anne Stringberg, ABFs 100­års jubileum 2012
Marianne Högmark, Verksamhetsutvecklare
Magnus Johansson, Verksamhetsutvecklare
Johan Sjölander, Verksamhetsutvecklare, föräldraledig
t o m 31 december 2010
Peter Gustavsson, Verksamhetsutvecklare, vikare för
Johan Sjölander
Kia Toivonen, Projektanställd Portalen
Kristine Eriksson, Administrativ service
Marino Forsberg, Controller
Ann­Charlotte Wisén, Utvecklingsledare
Jimmy Edsbrand, Kompetensutvecklingsprojektet,
samordnare projektekonomi
Öivind Henriksson, IT­ansvarig
Rafael Reinoso, IT­strateg och IT­samordnare
Joakim Sjödin, Driftresurs, IT, föräldraledig fr o m
19 juli 2010
Kent­Ove Ulander, Driftresurs, IT
Lars Skogshus, Driftresurs, IT
Jonas Helling, Chefredaktör Fönstret
Maria Ullsten, Redaktör, Fönstret
Monika Ohlson, Förhandlingschef, ABFF
Åsa Stenlund Björk, Kompetensutvecklingsprojektet,
Projektledare
Peter Zetterman, projektanställd, fr o m 3 maj 2010
Ewa Lantz, Kvalitetsansvarig, fr o m 23 juni 2010
Cecilia Öberg, Verksamhetsutvecklare, fr o m 9 augusti 2010
SamC
Solweig Hagselius, Chef
SamC – Karlstad
Marie Baier, Kundansvarig
Lena Granberg, Kundansvarig
24 | c e N t r a l t a N s t ä l l d a
Centralt anställda
Fredric Waern, Kundansvarig
Marie Wennerholm, Ekonomiassistent
Maria Nygren, Ekonomiassistent
Annelie Haglund, Ekonomiassistent
Lena Lantz, Kundansvarig
Rigmor Paulsson, Kundansvarig
Kerstin Forsberg, Ekonomiassistent
Angelica Billenberg, Verksamhetsadministratör
Iréne Tjärning,Verksamhetsadministratör
Ann Hååkman, Ekonomiassistent
Lena Kjellin, Kundansvarig
Jessica Åkerberg, Verksamhetsadministratör/Löneassistent
Caroline Fjellman, Löneassistent
Mona Carlsson, Löneassistent
Andreas Jonasson, Kundansvarig
Christina Wallin, Löneassistent
Anna Andersson, Löneassistent
Annika Jansson, Verksamhetsadministratör/Löneassistent
Ann­Louise Larsson, Personaladministratör
Sonja Sennevall, Kundansvarig
Petra Nyman, Gustavadministratör
Margreth Svenberg, Kundansvarig
Joakim Karlsson, Ekonomiassistent, fr o m 9 febr 2010
Patrik Persson, Ekonomiassistent t o m 24 maj 2010
SamC – härnösand
Kjell Fhinn, Kundansvarig
Barbro Lindahl, Kundansvarig
Inga­Britt Antonson, Kundansvarig
Mikael Larsson, Ekonomiassistent
Eva Hiller Westling, Ekonomiassistent
Anne­Marie Öberg, Ekonomiassistent
Ulla Sjöström, Löneassistent
Gunnel Johansson Löneassistent
Katarina Bouvin, Personaladministratör
Ingela Omö, Verksamhetsadministratör
Margaretha Lindström, Verksamhetsadministratör
Carina Thörnqvist Ekonomiassistent, fr o m
13 september 2010
Inger Lind, Ekonomiassistent, fr o m 16 augusti 2010
Lena Landström, Ekonomiassistent, fr o m 1 september 2010
Mia Wiberg, Ekonomiassistent, fr o m 18 augusti 2010
Sandra Lundström, Ekonomiassistent, t o m 22 januari 2010
Susanne Bley, Ekonomiassistent, t o m 9 april 2010
Mathilde Wirf, Kundansvarig, t o m 21 oktober 2010
Anna­Karin Norell, Kundansvarig t o m 24 september 2010
Torleif Nilsson, Kundansvarig, t o m 31 augusti 2010

Assyriska Riksförbundet (1996) 8 555
Astma- och Allergiförbundet (1968) 21 654
Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet DHR (1948) 16 119
Dyslexiförbundet FMLS (2006) 6 200
Finlandsvenskarnas Riksförbund i Sverige (2005) 1 667
Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation (2001) 4 185
Föreningen Sveriges Dövblinda (1976) 729
Grekiska Riksförbundet (1975) 4 652
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund (1948) 43 437
HSB:s Riksförbund (1970) 560 240
Hyresgästföreningen Riksförbundet (1974) 537 497
Hörselskadades Riksförbund (1966) 32 896
ILCO (1970) 4 296
Iranska Riksförbundet i Sverige (1997) 5 424
Konsumentgillesförbundet (1975) 813
Kooperativa Förbundet (1912) 3 084 808
Kurdiska Riksförbundet (1997) 7 600
Landsorganisationen i Sverige (1912) 1 346 756
Makedoniska Riksförbundet i Sverige (1996) 2 451
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (1973) 13 143
Njurförbundet (1973) 4 324
Pensionärernas Riksorganisation (1957) 386 983
Psoriasisförbundet (1970) 16 448
Reumatikerförbundet (1972) 44 629
Riksbyggen (1970) 129 300
Riksförbundet för döva, hörselskadade och
språkstörda barn (1981) 1 076
Riksförbundet för Hjälp åt
Läkemedelsmissbrukare (1983) 4 000
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (2001) 5 907
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar
(1968) 11 643
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners rättigheter RFSL (1985) 3 958
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (1978) 9 404
Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (1968) (1975)
(gemensam org 2000) 745
Serbernas Riksförbund i Sverige (1976) 6 090
Svenska Arbetarsångarförbundet (1975) 740
Svenska Celiakiförbundet (1990) 18 691
Svenska Celiakiungdomsförbundet (2010) 7 200
Svenska Diabetesförbundet (1973) 26 387
Svenska Epilepsiförbundet (1981) 3 631
Svenska Freds- och skiljedomsföreningen (1963) 4 434
medlemsOrganisatiOner
Under Barnkampanjen skickade Hörselskadades Riksförbund ut
nallar utan öron till politiker.
Svenska Kommunalpensionärernas Förbund (2000) 142 723
Svenska Kvinnors Vänsterförbund (1954) 356
Svenska Mun-, Hals- och Lungcancerförbundet STÖDET
(1973) 1 048
Sverigefinska Riksförbundet (1973) 13 667
Sveriges Arbetares Centralorganisation (1921) 2 631
Sveriges Arbetarteaterförbund (1997) 2 500
Sveriges Dövas Riksförbund (1964) 4 384
Sveriges Kommunistiska Parti (1977) 680
Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (1964) 2 900
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (1912) 107 462
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (1955) 5 268
Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund (1990) 894
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (1917) 5 379
Synskadades Riksförbund (1950) 15 642
Syrianska Riksförbundet (2001) 19 574
Sällskapet Länkarnas Riksförbund (1985) 8 100
Turkiska Riksförbundet (1998) 12 472
Ung Vänster (1974) 5 000
Unga Örnars Riksförbund (1937) 11 439
Verdandi (1913) 13 685
Vänsterpartiet (1971) 8 387
m e d l e m s o r g a N i s a t i o N e r | 25

Albanska föreningars union
i Sverige
Alkoholproblematikernas
Riksförbund (Alro)
Arbetaridrottsföreningarnas
Samorganisation (AIF)
Azerbajdzjan Turkiska
Riksförbundet
Armeniska Riksförbundet
Bolivianska Riksförbundet
i Sverige
Brandmännens Riksförbund
Elevorganisationen i Sverige
Eritreanska Riksförbundet
EWDFA, The Eritrean war
disabled Fighters Association
Fria Alkoholproblematikers
Riksorganisation (Fria Alro)
Föreningen Hörselskadade
Döva barn med Familjer Riks
Förbundet Blödarsjuka
i Sverige (FBIS)
Förbundet Unga
Rörelsehindrade
Valda vid förbundsstämman i april 2010
OrganisatiOner med samarBetsaVtal
Handikappförbundens
Samorganisation (HSO)
Handikapphistoriska
föreningen
Hjärnkraft – Riksförbundet för
rehabilitering av skallskadade
Hjärtebarnsförbundet
Humanisterna
Italienska Riksförbundet
Kinesiska Riksförbundet
i Sverige
Lungcancerförbundet
STÖDET
Nattvandrarna Farsor och
Morsor i Sverige
Patientföreningen för Anorexia
och Bulimia Nervosa
Portugisiska Riksförbundet
Primär Immunbrist
Organisation (PIO)
PSO-Ung
Resandefolket Romanova
Riksförbundet Attention
Förbundsstyrelsen
Ordinarie ledamöter
Karl­Petter Thorwaldsson, SAP (Förbundsordförande)
Annika Nilsson, ABFs förbundssekreterare
Håkan Juholt, SAP
Marie Linder, LO
Leif Linde, KF
Örjan Brinkman, Reumatikerförbundet
Anders Teljebäck, PRO
Samira Touma, Assyriska Riksförbundet
Sten Andersson, ABF region 1
Anita Skarphagen, ABF region 2
Carina Ohlsson, ABF region 3
Karin Sandin Dahlgren, ABF region 4
Vanja Edwinson, ABF region 5
Lennart Gard, ABF region 6
Christian Lindgren, ABF region 7
Marianne Högmark, personalrepresentant
Personliga ersättare
Thorsten Born, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker
Voitto Visuri, Sverigefinska Riksförbundet
Louise Malmström, SAP
Sara Heelge­Vikmång, Unga Örnars Riksförbund
Maria von Sydow, KF
26 | o r g a N i s a t i o N e r m e d s a m a r b e t s a v t a l / c e N t r a l t f ö r t r o e N d e v a l d a
Riksförbundet Cystisk Fibros
Riksförbundet Frivilliga
Samhällsarbetare
Riksförbundet för familjers
rättigheter
Personskadeförbundet RTP
Riksförbundet
Ångestsyndrom sällskapet
Riksförbundet Polska
föreningar i Sverige
Riksförbundet Ungdom för
Social hälsa (RUS),
Riksorganisationen Unga
Synskadade
Riksförbundet Initiativ för
El Salvador (RIES),
Riksorganisationen Unga
Reumatiker
Serbiska Ungdomsorganisationen
i Sverige
SCIRA – Riks
Sveriges Stamningsföreningars
Riskförbund (SSR)
Centralt förtrOendeValda
Salvadoranska Riksförbundet
(AMOAR)
Slovenska Riksförbundet
Somaliska Riksförbundet
Spanska Riksförbundet
i Sverige
Stroke
Svenska Fredskommittén
Svenska Turnerföreningen
Sveriges Dragspelares
Riksförbund
Sveriges Socialistiska
Pionjärer (SSP)
Turkiska Ungdomsförbundet
Ukrainska Alliansen i Sverige
Riksförbund
Unga Hörselskadade
UNIFEM
Vänsterns Studentförbund
Vuxendöva i Sverige (ViS)
Marie­Louise Sandberg, Delaktighet Handlingskraft
Rörelsefrihet, DHR
Göran Hellberg, Hyresgästföreningen Riksförbundet
Jeremija Isakovic, Serbernas Riksförbund
Reino Persson, ABF region 1
Georg Karlsson, ABF region 2
Gunilla Carlsson, ABF region 3
Jan Bohman, ABF region 4
Lars Ohlsson, ABF region 5
Barbro Brix, ABF region 6
Eva Andersson, ABF region 7
Magnus Johansson, personalrepresentant
Revisorer
Ordinarie
Tommy Ohlström, SAP
Ralph Nicolaisen, KF
Niklas Rengen, LO
ersättare
Anna Grönfors, SAP
Anna Gabrielson, KF
Ann­Christine Holgersson, LO
Auktoriserad revisor
Jonas Grahn, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Arkivarie Lâle Svensson
fotograferar av fanor
i ARABs magasin
i Grängesberg.
FOTO: ARBETARRöRELSENS
ARKIV OCH BIBLIOTEK
ABFF
styrelseN
Ordförande: Annika Nilsson
ABF i norden
styrelseN
Stefan Svensson
Arbetets Museum
styrelseN
Ordinarie: Stefan Svensson
Ordinarie: Louise Malmström
Ersättare: Örjan Brinkman
Bilda Förlag
styrelseN
Vice ordförande: Annika Nilsson
Revisor: Marino Forsberg
Datadelegationen, GUSTAVs ledning
styrelseN
Öivind Henriksson
Folkbildningsförbundet
styrelseN
Ordinarie: Annika Nilsson
Folkbildningsförbundets
förhandlings delegation
styrelseN
Ordinarie: Monika Ohlson
rePresentanter för aBf
Folksams försäkringskommitté
Annika Nilsson
Föreningen nordisk Folkhögskola
i Genève
styrelseN
Ordförande: Stefan Svensson
Ordinarie: Kristin Spolander
Ersättare: Magnus Johansson
Sekreterare/kassör:
Else­Marie Sandstedt
iFWeA
styrelseN
Ordinarie: Karl­Petter Thorwaldsson
Revisor: Annika Nilsson
Medlefors folkhögskola
styrelseN
Ordinarie: Lisbeth Aronsson
Ersättare: Anders Svedjevik
Olof Palmes internationella Center
styrelseN
Ordinarie: Kristin Spolander
Ersättare: Annika Nilsson
Runö Folkhögskola
styrelseN
Ordinarie: Stefan Svensson
Suppleant: Kristin Spolander
Rådet för folkbildningsfrågor vid
linköpings universitet
Sven­Åke Pettersson
Stiftelsen ABFF-handelsanställdas
Trygghetsfond
styrelseN
Ordförande Annika Nilsson
Ersättare: Thorsten Born
Stiftelsen ivar lo-Johanssons
författarfond
styrelseN
Ordinarie: Bosse Bergnéhr
Ersättare: Robert Jansson
Stödföreningen för Arbetarrörelsens
Arkiv och Bibliotek
styrelseN
Ordinarie: Stefan Svensson
Sveriges Konsumenter
styrelseN
Ordinarie: Kristin Spolander
Tankesmedjan
styrelseN
Ordinarie: Kristin Spolander
Ersättare: Johan Sjölander
r e p r e s e N t a N t e r f ö r a b f | 27

ett bra samhällsstöd är förutsättningen för att
ABF skall kunna vara en stark kraft för bildning
och kultur. Det är med detta stöd som bas vi stärker
demokratin och ger människor chansen att
växa. I ABFs idéprogram beskrivs grundprinciperna
för vår verksamhet. En viktig uppgift för
ABF är att ge mest till dem som fått minst.
Den förra socialdemokratiska regeringen lade
fram den folkbildningspolitiska propositionen
våren 2006 och följde upp denna med en aviserad
ökning av statsbidraget med 400 miljoner kronor.
SISU fick dessutom ett eget anslag vid sidan av
folkbildningsanslaget, eftersom deras verksamhet
skiljer sig från övriga studieförbund. När den
borgerliga regeringen presenterade budgeten för
2007 valde man att fullfölja den tidigare regeringens
aviserade höjning.
Folkbildningspropositionen slog fast sju utvecklingsområden:
• Den gemensamma värdegrunden
• Det mångkulturella samhällets utmaningar
• Den demografiska utmaningen
• Det livslånga lärandet
• Kulturverksamhet
• Personer med funktionshinder
• Folkhälsa, hållbar utveckling & global rättvisa
Dessutom lyftes kvalitetsarbetet i folkbildningen
fram. Detta arbete är centralt för ABF och sedan
2007 har vi en särskild kvalitetsansvarig på förbundsexpeditionen.
nuvarande statsbidragssystem
Från 2007 införde Folkbildningsrådet ett förändrat
statsbidragssystem. Systemet var uppdelat på
ett grundbidrag på 60 procent, kulturprogram
10 procent, förstärkningsbidrag 12 procent och
ett verksamhetsrelaterat bidrag på 18 procent.
ABF var oerhört kritiskt till systemet då det enbart
stimulerar kvantitet.
Under våren 2008 beslutade Folkbildningsrådet
att förstärkningsbidraget skulle ligga fast på
samma nivå 2009 som 2008. I december 2008
tillsattes en beredningsgrupp på Folkbildningsrådet
som haft till uppgift att se över förstärkningsbidraget.
I september 2009 beslutade Folkbildningsrådet,
på förslag av beredningsgruppen,
om följande fördelning: Fördelningen år 2010
skulle till 75 procent baseras på omfattningen av
studieförbundens verksamhet för målgruppen år
2004–2005, samt till 25 procent på redovisad verksamhet
2008, där verksamhet för deltagare med
funktionsnedsättning värderades till 2/3 och
verksamhet med invandrade värderades till 1/3.
Förstärkningsbidraget skulle kunna utgå för merkostnader
i samtliga tre verksamhetsformer.
I november 2008 skrev samtliga studieförbund
till Folkbildningsrådet och påtalade problemet
med att ha antalet arrangemang som en del av beräkningen
av det verksamhetsrelaterade bidraget.
Kritiken bestod i att det går att få fler arrangemang
genom att göra cirklarna kortare vilket inte
28 | a b f & s a m h ä l l s b i d r a g e N
aBf & samhällsBidragen
innebär att vi når fler deltagare. Folkbildningsrådets
styrelse beslöt i december 2008 att frysa
de relativa andelarna för respektive studieförbund
på den nivå som gällde 2008. Samtidigt
beslutades att tillsätta en beredningsgrupp vars
uppdrag blev att ta fram förslag till ett nytt statsbidragssystem.
Beredningsgruppen lämnade sitt
förslag till nytt statsbidragssystem i maj 2010 och
Folkbildningsrådet beslutade i december 2010 att
det nya statsbidragssystemet kommer att gälla
från och med 2012.
Det beslutade statsbidragssystemet har konstruerats
som följer:
75 procent utgörs av ett grundbidrag som
beräknas på de två senaste årens totala utbetalda
statsbidrag
14 procent bygger på antalet studiecirkeltimmar
(en timme inom annan folkbildning
värderas som 0,5 och kulturprogram får ett
värde av 9 studiecirkeltimmar)
5 procent bygger på antalet unika deltagare
i studiecirkelverksamheten
6 procent utgörs av ett förstärkningsbidrag
var av 1/3 fördelas utifrån verksamhet med
personer med svårigheter i svenska språket och
2/3 utifrån verksamhet med personer med
funktionsnedsättning
Grundbidraget ligger fast i två år medan de
övriga delarna fördelas varje år. Det återstår
några förtydligande i regelverket men detta
kommer Folkbildningsrådets styrelse att
behandla under 2011. ABF anser att systemet är
bättre än det tidigare, men det bör påpekas att
kvantitet fortfarande är en viktig del i systemet
med en omfördelning på 25 procent varje år.
Studieförbund
Kulturens Bildningsverksamhet, KBV, är från och
med den 1 juli ett självständigt studieförbund,
och därmed finns det tio studieförbund i Sverige.
Statsbidraget 2010
Folkbildningsanslaget uppgick 2010 till
3 260 013 000 kr. Det innebar en ökning med
109 554 000 kronor. Av anslaget tas 15 831 000
kronor till forskning om det civila samhället.
Av anslaget fördelas 3 247 154 000 kr till folkhögskolor
och studieförbund. Fördelningen är
1 651 503 000 kr till studieförbunden,
1 595 651 000 kr till folkhögskolorna,
394 000 kr till Nordiska folkhögskolan i Geneve,
4 033 000 kronor till påbyggnadsutbildningarna
(Mora och Geijer) samt 8 432 000 kr till insatser
för flexibelt lärande.
Statsbidragsfördelningen inom ABF
Till ABF fördelades statsbidraget på följande sätt:
(Avrundade tkr)
ABF statsbidrag 477 698
varav:
Grundbidrag 291 557
Kulturprogram 40 708
Förstärkningsbidrag 63 594
Verksamhetsbidrag 81 839
ABFs del av Folkbildningsförbundets kostnader:
Avgift Gustav 1 512
Avgift Folkbildningsförbundet 2 207
Avgift Etikdelegationen 439
Inom ABF fördelades statsbidraget
på följande sätt:
Förstärkningsbidraget bas 8 000
Förbundsexpeditionen 35 034
Gemensamma konferenser 1 500
Stöd till verksamhetsutveckling 4 500
(förbundsexp 500)
Jubileumsfond 2 250
(förbundsexp 250)
Avdelningarna 421 506
Summa 473 540
Efter fördelningen av statsbidraget görs en solidarisk
fördelning av förbundets gemensamma
kostnader – finansierad av avdelningar, distrikt
och förbundsexpeditionen – som avser:
Försäkringar, upphovsrättsavtal, IT
och ABFF 11 673
Tidningen Fönstret 4 230
SamC­avgifter 19 446
Summa 35 349
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring är de samlade åtgärder som görs
för att förbättra, utveckla och korrigera verksamheten
i förhållande till bidragsgivarnas krav och
till de mål vi själva satt upp. Ett framgångsrikt kvalitetsarbete
måste vara en naturlig del i all verksamhetsplanering
och kan inte bedrivas vid sidan
om. ABF ser verksamhetsplanering som en ständigt
pågående process, som utvecklas i takt med
de avstämningar som görs och i förhållande till de
mål som formulerats. Kvalitetsarbetet har ba serats
på vårt Idéprogram, Riktlinjer 2009–2010 och
Riktlinjer för kvalitetssäkring och anordnaransvar.
Förbundsexpeditionen har bland annat utbildat
anställda och förtroendevalda på olika nivåer om
regler, moral och etik. Vi har gjort en internkontroll
av den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten,
vilket bland annat inneburit särskild
granskning av 5 procent av verksamheten.
Vi har synat sex ABF­avdelningar extra noga, och
via Gustav har vi kontrollerat samtliga avdelningars
verksamhet utifrån olika parametrar, t.ex.
benämning på cirklar och kulturprogram samt
antal deltagare i cirkel. Granskningarna har resulterat
i att ett mindre antal timmar tagits bort.
Tack vare det systematiska kvalitetsarbetet har
avdelningarna fått större fokus på kvaliteten i
verksamheten, liksom på anordnarrollen, som
tillsammans med cirkelledarnas folkbildningskompetens
är central för den folkbildningsmässiga
kvaliteten verksamheten.

Arbetarnas Bildningsförbund, ABF,
vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet,
grundad på jämlikhetens,
solidaritetens och demokratins principer:
• Främja och själv delta i, en samhällsomdaning
i överensstämmelse med
arbetarrörelsens grundläggande
värderingar;
• Utbilda sina anslutna medlemsorganisationers
medlemmar för uppgifter i
föreningslivet, arbetsliv och samhälle;
• Samt skapa förutsättningar för delaktighet
och valfrihet i utbildning och
kulturliv för alla människor.
nya konstitutionen
På förbundsstämman 2009 fastställdes en ny
konstitution och nya stadgar. Förbundsstämman
består av 140 ombud varav 70 representerar de
centrala medlemsorganisationerna och 70 ABFs
avdelningar och distrikt. Förbundsstämman är
ABFs högst beslutande organ. Förbundsstyrelsen
består av 15 ledamöter – 7 från de centrala medlemsorganisationerna
och 7 från ABFs avdelningar
och distrikt samt 1 ordförande. Förbundsstyrelsen
tillsätter två råd: Verksamhetsrådet, som ska
föreslå nationella prioriteringar till förbundsstyrelsen,
och Rådet för arbetsgivar­ och personal frågor,
vars uppdrag är att ta hand om frågor kopplade
till arbetsgivar­ och förhandlingsområdet.
2009 föreslog Verksamhetsrådet prioriteringar
för 2010 och 2011. Dessa fastställdes senare samma
år av förbundsstyrelsen. Arbetsformen för
prioriteringarna har varit projekt. Varje prioritering
har fått en projektledare, en budget och
en referensgrupp med representanter för ABFs
avdelningar och distrikt samt för medlemsorganisationer.
Prioriteringarna är:
• ABF­PRO­akademin
• ABF och handikappförbunden
• ABF och Unga Örnar
• Integration
• JobbKraft
• ABF mitt i debatten
• Konsthantverk
• Musik
• Film/Media
• Teater
För satsningen avsatte förbundsstyrelsen fem
miljoner kronor 2010.
nya riktlinjer
På förbundsstämman i april 2010 fastställdes nya
riktlinjer för 2011–2014. De ska styra ABFs prioriteringar.
Riktlinjerna lyfter fram fyra utmaningar:
Motverka klassamhället, Kultur för alla, Stärka
folkrörelserna och Livslångt lärande. Riktlinjer na
Året sOm gÅtt
pekar också ut en övergripande strategi: all verksamhet
ska baseras på sunda ekonomiska bedömningar
och bygga på en klar och tydlig folkbildningsmässig
inriktning. Med utgångspunkt i detta
lyfts fyra delstrategier fram; verksamhetsutveckling,
organisationsutveckling, bilden av ABF och
kompetensutveckling.
Verksamhetsutveckling
Målet för verksamhetsutvecklingen är att den ska
resultera i mer och bättre verksamhet i avdelningarna.
Förbundsexpeditionens arbete med verksamhetsutveckling
sker därför i samverkan med
avdelningar och medlemsorganisationer. Under
året genomfördes bland annat en verksamhetsutvecklingskonferens
på Runö kursgård den 24–26
maj, med omkring 200 ABF:are från hela landet.
Temat på konferensen var Nationella projekt.
ABF Play
Eftersom intresset för föreläsningar hela tiden
växer startade vi under 2010 ABF play. Genom
att filma föreläsningar och lägga ut dem på ABF
play blir de tillgängliga för fler. Vi har också direktsänt
arrangemang som Socialistiskt Forum. Utmaningen
är nu att koppla föreläsningsbiblioteket
till våra studiecirklar.
Uppdragsverksamhet
En växande verksamhet inom ABF är den som
finansieras av olika uppdragsgivare; så som kompetensgivande
vuxenutbildning, projekt kopplade
till arbetsförmedlingen och försäkringskassan,
och verksamhet i samverkan med kommuner och
privata aktörer. Det är viktigt att ABF har en långsiktig
strategi för att utveckla denna verksamhetsgren.
Under 2011 kommer förbundsstyrelsen
ta ställning till detta.
Organisationsutveckling
Den lokala verksamheten i ABF är organiserad i
avdelningar och distrikt. Vid utgången av 2010
hade vi 64 avdelningar och 20 distrikt. Den utveckling
som skett under ett antal år, där avdelningar
väljer att gå ihop för att samordna den administrativa
verksamheten och på så sätt stär ka
verksamhetsutvecklingen och den lokala närvaron,
har fortsatt även under 2010.
ny portal på nätet
Under 2009 inledde vi arbetet med att förändra
och utveckla ABFs portal. Bakgrunden var att
hemsidan inte längre kunde motsvara de krav
som ställs idag. Arbetet är omfattande och kommer
att ske i flera etapper. I augusti 2010 lanserades
ABFs nya publika hemsida där det är möjligt
att söka, anmäla sig till och betala för studiecirklar.
Under 2011 presenterar vi ett nytt intranät
med olika comunities.
För att stärka vårt kommunikationsarbete har
vi under 2010 tagit fram en ny grafisk profil och
i december fastställde förbundsstyrelsen en långsiktig
kommunikationsplan.
Kompetensutveckling
ABFFs styrelse beslutade 2010 att satsa på ett
kompetensutvecklingsprojekt som ska drivas av
Förbundsexpeditionen. Styrgrupp för projektet
är Rådet för arbetsgivar­ och personalfrågor. Syftet
är att ta fram verktyg och strukturer för ett kompetensutvecklingsprogram.
Målgrupp är för troendevalda
och personal. Projektet ska löpa un der
fem år. Under 2010 har projektet genomfört en
rad funktionsutbildningar så som den nya por talen,
den grafiska profilen, affärssystem och Gustav.
En ny chefsutbildning har tagits fram och genomförs
första gången i februari 2011. Arbetet med
att ta fram en bred medarbetarutbildning samt
en förtroendemannautbildning har inletts.
SamC
Under 2010 har 63 enheter inom ABF varit anslutna
till SamC, vars verksamhet genomförs i
Karlstad och Härnösand. Senast anslöt sig ABF
Sollentuna, ABF Solna samt ABF Nordost. SamC
har kunnat bredda basen för verksamheten genom
att också ta emot bolag ägda av ABF­avdelningar.
För att öka kvaliteten i verksamheten och
för att få bättre verktyg beslutades 2009 att investera
i nytt affärs­ och lönesystem. Implementeringen
av dessa påbörjades 2009 och slutfördes
2010. Ramavtalet avseende revision omförhandlades
med Öhrlings Price Waterhouse Coopers
(PWC).
Medlemsorganisationer
Under 2010 hade ABF 60 medlemsorganisationer
samt 57 med samarbetsavtal. Nya organisationer
med samarbetsavtal är Albanska föreningars union
i Sverige, Ukrainska Alliansen i Sverige och Lungcancerförbundet
STÖDET. Som ny medlemsorganisation
har Svenska Celiakiungdomsförbundet
(SCUF) tecknat medlemsavtal.
egenkontroll
2010 års egenkontroll omfattade sex ABF­avdelningar.
Genom egen­ och internkontrollen skrev
vi ner 13 344 studietimmar i studiecirkelverksamheten.
Detta berodde till allra största delen på
en ändring i regelverket kring det maximala antalet
deltagare i studiecirkel. Dessa cirkeltimmar
omrapporterades till annan folkbildningsverksamhet
vilket gjorde att vi ökade den verksamhetsformen
med 12 603 studietimmar. Vi tog bort
427 kulturprogram.
ABF – 100 år 2012
2012 fyller ABF 100 år och det ska vi fira. Under
2009 beslöt förbundsstyrelsen att Stockholm skulle
vara värd för jubileet. En jubileumskommitte
har tillsatts för att planera verksamheten, och en
huvudansvarig från förbundsexpeditionen har
utsetts.
å r e t s o m g å t t | 29

Uppgifter och mål
Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, vill genom en fri och frivillig
bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens
och demokratins principer:
• Främja och själv delta i en samhällsomdaning i överensstämmelse
med arbetarrörelsens grundläggande värderingar;
• Utbilda sina anslutna medlemsorganisationers medlemmar för
uppgifter i föreningslivet, arbetsliv och samhälle;
• Skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i utbildning
och kulturliv för alla människor.
Flerårsjämförelse
2010 2009 2008
Deltagarintäkter
och bidrag, tkr
Resultat efter finansiella
484 547 472 241 59 019
poster, tkr
Resultat i % av
900 1 256 1 760
deltintäkter/bidrag, % 0,2 0,2 3,0
Balansomslutning, tkr
Soliditet exklusive
363 811 306 955 278 847
koncernkonto, %
Avkastning på eget
63,1 61,4 67,5
kapital, %
Avkastning på totalt
1,4 2,0 2,9
kapital, %
Kassalikviditet exklusive
0,3 0,4 0,6
koncernkonto, % 212,0 280,0 92,7
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
Erhållna statsbidrag redovisas fr o m 2010 som brutto intäkt med
avdrag för förmedlade bidag under verksam hetens kostnader.
Jäm förelsesiffrorna för 2009 i resul tat räkningen har även omräknats
enligt denna princip.
Organisation och medlemmar
Under 2010 hade ABF 60 medlemsorganisationer samt 57 med
sam arbetsavtal. Det är glädjande att se bredden på medlemsorganisatio
nernas verksamhet och det stora antal människor som är
en gage rade i dessa folkrörelser. Den lokala verksamheten i ABF
är organiserade i avdelningar och distrikt. Vid utgången av 2010
hade vi 64 avdelningar och 20 distrikt.
Riktlinjer för verksamheten
På förbundsstämman i april 2008 fastställdes riktlinjer för verksamheten
2009­2010. Riktlinjerna är fokuserade på fyra områden:
Verksamhetsutveckling, Organisationsutveckling, Kompetensutveckling
och Ekonomi. Inom respektive område har mål satts upp.
Verksamhetsutveckling:
• Uppnå 1 miljon deltagare inom studiecirkel­ och annan
folkbildningsverksamhet 2012
• Genom ett prioriterat arbete öka verksamheten med våra
anslutna organisationer
• Uppnå 80 000 kulturarrangemang, varav 23 000
föreläsningar år 2012.
30 | f ö r v a l t N i N g s b e r ä t t e l s e
ÅrsredOVisning: förValtningsBerättelse
Fyra utmaningar från idéprogrammet lyfts särskilt fram:
• Motverka klassamhället
• God hälsa och ett utvecklande arbetsliv
• Globala utmaningar
• Livslångt lärande
Organisationsutveckling:
ABF ska under perioden ta initiativ till att:
• Själva bli en rekryterande organisation
• Tillsammans med folkrörelser som vill, öka den lokala
närvaron
• ABF ska vara arbetarrörelsens kärna i lokalt
utvecklingsarbete
• ABF ska vara folkbildaren i det lokala utvecklingsarbetet
• ABF ska verka för integration i våra aktiviteter, mellan våra
anslutna organisationer.
Kompetensutveckling:
ABF ska vara ett föredöme när det gäller den egna kompetensut
vecklingen. För att klara detta behöver vi:
• Genomföra nationellt formulerade mål kring kompetenskrav
för våra cirkelledare
• Ta fram och genomföra nationellt formulerade mål kring
kompetenskrav för våra anslutna organisationers studieorganisatörer
• Utveckla ett kunskapspaket som synliggör folkbildningens
och kulturens effekter, till målgrupper inom den kommunaloch
landstingspolitiska sfären.
• Förverkliga och tydliggöra idén med Lärande i rörelse utifrån
ABFs riktlinjer, så att det omfattar alla anställda och förtroendevalda
i ABF­organisationen.
ekonomiska riktlinjer:
Utgångspunkter:
• Vila på fler ben
• Projekt –kräver resurser
• Eget kapital
• Stöd och kompetens
Utvecklingsområde:
• Stärka samarbetet med våra medlemsorganisationer
• Tillsammans är vi starka
• Stärka den ekonomiska kompetensen
Väsentliga händelser under året
På förbundsstämman i april 2008 togs nya stadgar vilket förändrade
både förbundsstämmans som förbundsstyrelsens sammansättning.
I dem regleras även två råd – Verksamhetsrådet och Rådet
för arbetsgivar­ och personalfrågor. 2009 blev det första år som
verksamhetsrådet lämnade förslag till förbundsstyrelsen angående
nationella prioriteringar för hela ABF. Under hösten processades
dessa i regionala konferenser och fastställdes på Förbundsstyrelsen
i december 2009. 2010 blev alltså det första året som vi
arbetar efter de nya prioriteringarna enligt den nya konstitutionen.
På förbundsstämman i april 2010 fastställdes fyraåriga riktlinjer
enligt de nya stadgarna. Riktlinjerna ska gälla 2011–2014 och
ska vara styrande för de prioriteringar som görs för hela ABF under
dessa år. I riktlinjerna lyfts fyra av idéprogrammets tio utma­

ÅrsredOVisning: förValtningsBerättelse
ningar fram; Motverka klassamhället, Kultur för alla, Stärka folkrörelserna
och Livslångt lärande. För att kunna jobba inom dessa
utmaningar pekar riktlinjerna ut en övergripande strategi; att all
vår verksamhet ska baseras på sunda ekonomiska bedömningar
och bygga på en klar och tydlig folkbildningsmässig inriktning.
Med utgångspunkt i detta lyfts fyra delstrategier fram; verksamhetsutveckling,
organisationsutveckling, bilden av ABF och kompetensutveckling.
För ABF är statsbidraget en viktig del av finansieringen och systemet
för fördelning fastställs av Folkbildningsrådets styrelse. I
januari 2009 tillsatte Folkbildningsrådet en beredningsgrupp vars
uppdrag var att utvärdera det nuvarande statsbidragssystemet
och föreslå förändringar.
I maj 2010 lämnade beredningsgruppen sitt förslag och efter en
remissomgång fastställde Folkbildningsrådets styrelse ett nytt statsbidragssystem
som ska gälla från 2012. Detta innebär att 75% kommer
att utgöra ett grundbidrag som bygger på utbetalt statsbidrag
två år tillbaka, 6% är ett förstärkningsbidrag varav 1/3 bygger på
verksamhet för personer med svårigheter i svenska språket och
2/3 på verksamhet för personer med funktionsnedsättning, 14%
bygger på antalet studiecirkeltimmar, annan folkbildning värderas
till 0,5 och kulturprogram får ett värde av 9 studiecirkeltimmar
samt 5% fördelas på antalet unika deltagare i studiecirkeltimmar.
Det återstår en del arbete med riktlinjer för statsbidraget som
Folkbildningsrådet kommer att behandla under 2011.
Personalfrågor
ABFs viktigaste resurs är personalen. Genom att satsa på utveckling
och kompetenshöjande utbildningar för medarbetarna säkerställs
ABFs framtid som det ledande studieförbundet i Sverige.
Under 2010 har fokus varit att fortsätta arbetet med kompetensutveckling
i nära samråd med personalen. Utbildningarna utformas
efter behov och önskemål som kommer fram under medarbetarsamtalen.
Utbildningarna sker på betald arbetstid. Samtliga
medarbetare har även möjligheten att på sin fritid delta i en studiecirkel
per termin som bekostas av arbetsgivaren.
Förbundsexpeditionens medarbetare erbjuds 3 400 kronor per år
för friskvårdsaktivitet samt naprapatbehandling.
ABF har en jämställdshetsplan och en arbetsmiljöplan som båda
ses över och uppdateras årligen. Varje år görs en arbetsmiljörond
för att säkerställa personalens miljö och ergonomi.
Finansiella instrument
Förbundsstyrelsens placeringspolicy har till uppgift att fastställa
riktlinjer för placeringsverksamheten. Målet för placeringsverksamheten
är att genom aktiv finansförvaltning skapa en avkastning
på inflation + 2 % med beaktande av risker som specificeras
i policyn. Ramarna för placeringarna är aktier/aktiefonder 0­40%,
varav högst 10% utländska aktier och svenska räntebärande placeringar
60–100%. Alternativa tillgångar 0–10%. Extern upplåning
i placeringssyfte är inte tillåten.
Ränterisk
Portföljens ränterisk mätt som duration får maximalt uppgå till
3 år.
Aktieportföljen, som skall bestå av börsnoterade aktier, bör ha en
väl avvägd riskspridning såväl geografiskt som i olika företag och
branscher. Aktier hänförliga till ett enskilt bolag, eller bolag inom
samma koncern, får utgöra maximalt 10 % av aktieportföljens
marknadsvärde.
Utifrån denna policy, där även stor hänsyn till etik­ och miljöfrågor
tas, har förbundsstyrelsens placeringar gjorts. Placeringarna
är spridda på olika aktörer och förvaltare för att minska riskerna.
En särskild policy har fastställs av förbundsstyrelsen som styr
placeringar som görs av medlen på koncernvalutakontot. Denna
policy är identisk med den ovan med undantaget att inga medel
får placeras i aktier eller aktiefonder.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
2012 kommer ett nytt statsbidragssystem att träda i kraft och detta
kommer naturligtvis att påverka ABF och vår verksamhet. Det som
är en oroande tendens och som vi ser fortsätter är att kom munerna
drar ner stödet till folkbildningen och även förändrar stödet till att
bli mer projektinriktat. Detta kommer i längden minska möjligheten
till utveckling för ABF.
Det har under de senaste åren skett en ökning i ABFs verksamhet
som vilar mer på uppdrag och samarbeten. Detta kommer att
bli en allt större del av ABFs ekonomi. Därför kommer förbundsstyrelsen
att ta ställning till en strategi för ABFs verksamhet inom
denna verksamhetsgren.
Förslag till disposition
Till förbundsstämmans förfogande står följande fria medel
samt överskott:
Dispositionsfond SamC 2 684 707
Jubileumsfond ABF 100 år 2 500 000
IT/Portalen 3 000 000
Övriga ändamålsbestämda medel:
Verksamhetsutvecklingsmedel 6 987 996
Projektfond 74 907
15 247 610
Balanserade överskott 47 053 361
Årets överskott 900 711
Förbundsstyrelsen föreslår följande disposition
av tillgängliga medel:
63 201 682
Förändring av dispositionsfond SamC ­2 684 707
Förändring av övriga ändamålsbestämda medel:
Förbrukade verksamhetsutvecklingsmedel ­1 219 500
Avsättning Jubileumsfond ABF 100 år 2 500 000
Förbrukat Jubileumsfond ­486 477
Förbrukat IT/Portalen ­3 000 000
­4 890 684
Efter disposition finns följande överskott och
ändamålsbestämda medel:
Balanserade överskott 52 844 756
Jubileumsfond ABF 100 år 4 513 523
Övriga ändamålsbestämda medel:
Verksamhetsutvecklingsmedel 5 768 496
Projektfond 74 907
63 201 682
f ö r v a l t N i N g s b e r ä t t e l s e | 31

Resultaträkning
belopp i tkr Not 2010 2009
Verksamhetens intäkter 1
Försäljnings­ och deltagarintäkter 2 229 2 842
Statsbidrag 2 477 590 465 380
Övriga bidrag 4 728 4 019
Medlemsavgifter 2 216 2 035
Övriga verksamhetsintäkter 28 892 35 380
Summa verksamhetens intäkter 515 655 509 656
Verksamhetens kostnader
Material och externa verksamhetstjänster ­31 656 ­26 172
Förmedlade bidrag 2 ­386 799 ­374 491
Lokalkostnader ­4 413 ­5 086
Övriga externa kostnader ­46 836 ­55 314
Personalkostnader
Av­ och nedskrivningar av materiella
3, 4 ­46 853 ­52 154
anläggningstillgångar ­265 ­287
Summa verksamhetens kostnader -516 822 -513 504
Verksamheten resultat ­1 167 ­3 848
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 2 090 5 135
Räntekostnader och liknande resultatposter 6 ­22 ­31
Summa resultat från finansiella poster 2 068 5 104
årets resultat 901 1 256
32 | r ä k e N s k a p e r
räkenskaPerna 2010

Balansräkning
belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier 7 398 560
Finansiella anläggningstillgångar 8
Andel i Bostadsrättsförening 9 370 370
Andra långfristiga värdepappersinnehav 10 19 690 ­
Andra långfristiga fordringar 11 3 448 3 602
23 508 3 972
Summa anläggningstillgångar 23 906 4 532
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Färdiga varor och handelsvaror 2 5
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 1 512 4 448
Övriga fordringar 4 988 2 575
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 9 194 4 276
Koncernkonto 13
15 694 11 299
Bankmedel 183 921 174 721
Kortfristiga placeringar 79 610 30 000
Kortfristiga fordringar 52 736
263 583 205 457
Kortfristiga placeringar 14 37 462 52 231
Kassa och bank 23 164 33 431
Summa omsättningstillgångar 339 905 302 423
Summa tillgångar 363 811 306 955
r ä k e N s k a p e r | 33

eget kapital och skulder
belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31
eget kapital 15
Ändamålsbestämda medel 10 357 15 248
Balanserade överskott 51 944 45 797
Årets resultat 901 1 256
Summa eget kapital 63 202 62 301
långfristiga skulder
Övriga långfristiga skulder 16 977 4 617
Summa långfristiga skulder 977 4 617
Koncernkonto
Kortfristiga skulder 263 582 205 457
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 7 882 8 609
Aktuella skatteskulder ­ 379
Övriga skulder 22 021 20 310
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 6 147 5 282
Summa kortfristiga skulder 36 050 34 580
Summa eget kapital och skulder 363 811 306 955
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser 18 450 1 750
Kassaflödesanalys
belopp i tkr 2010 2009
Den löpande verksamheten
Verksamhetens resultat efter finansiella poster 901 1 256
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 265 287
1 166 1 543
Ökning/minskning varulager 3 ­2
Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar ­4 395 ­5 069
Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder 1 469 5 147
Kassaflöde från den löpande verksamheten ­1 757 1 619
investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar ­102 ­467
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar ­19 690 ­
Kassaflöde från investeringsverksamheten ­19 792 ­467
Finansieringsverksamheten
Ökning/minskning av långfristig fordran 154 298
Ökning/minskning av långfristig skuld ­3 641 4 617
Kassaflöde från finansieringsverksamheten ­3 487 4 915
årets kassaflöde ­25 036 6 067
likvida medel vid årets början 85 662 79 595
likvida medel vid årets slut 60 626 85 662
34 | r ä k e N s k a p e r

noter
not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättas enligt årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd, med tillägg för vad som nedan
anges om kassaflödesanalysen som har upprättats enligt RR
7. Förbundet är en allmännyttig ideell organisation.
iNtäkter
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits
eller kommer att erhållas.
materiella aNläggNiNgstillgåNgar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde
minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av
tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens
redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas
som kostnader.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens
bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara
belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens
restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för inventarier
med 20 % per år, datautrustning med 33%.
bidrag
Bidrag redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet
att stödet kommer att erhållas och att ABF kommer att uppfylla
alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför
sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter.
Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som
det statliga stödet är avsett att kompensera. Erhållna statsbidrag
redovisas fr o m 2010 som bruttointäkt med avdrag för förmedlade
bidrag under verksamhetens kostnader. Jämförelsesiffrorna
för 2009 i resultaträkningen har även omräknats enligt denna
princip.
fordriNgar
Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen
redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar.
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell
prövning beräknas bli betalt.
kuNdfordriNgar
Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp
som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda
osäkra kundfordringar.
värdepapper och fiNaNsiella fordriNgar
Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt
redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av
anskaffningsvärde och marknadsvärde. Vid värderingen tillämpas
denna princip på aktieportföljen som helhet respektive ränteportföljen
som helhet, vilket innebär att orealiserade förluster
avräknas mot orealiserade vinster inom respektive portfölj. Alla
transaktioner med värdepapper redovisas på likviddagen.
koNcerNkoNto
Förbundet har gemensamt konto (koncernkonto) i bank för ABFenheter
och närstående enheter. Koncernkontot redovisas separat
i balansräkningen med bankmedel, fordringar för utnyttjade
krediter och skuld till andra enheter för behållning på kontot.
Beviljade krediter redovisas inom linjen i balansräkningen. Förbundsexpeditionens
egna medel på kontot ingår i balansposten
Kassa och Bank.
varulager
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och
det verkliga värdet på balansdagen.
kassaflödesaNalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade
kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför
in­ eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa­ och banktillgodohavanden,
kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta
för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels
• handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
• har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
NyckeltalsdefiNitioNer
Soliditet
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen med avdrag
för koncernkonto exkl förbundsexpeditionens andel.
Avkastning på totalt kapital
Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital
Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar exkl lager exkl koncernkontot delat med
kortfristiga skulder.
r ä k e N s k a p e r | 35

not 2 Bidrag
2010 2009
Samhällsbidrag
Tilldelat statsbidrag
Avgår:
477 590 465 380
Avgift till Gustav ­1 512 ­1 618
Avgift till Folkbildningsförbundet ­2 207 ­2 101
Avgift till Etikdelegationen ­439 ­440
Erhållet statsbidrag 473 432 461 221
fördelNiNg av statsbidrag iNom abf
Förstärkningsbidrag 8 000 9 077
Till förbundsexpeditionen 35 034 38 630
Gemensamma konferenser 1 500 ­
Jubileumsfond 2 250 2 250
Stöd till verksamhetsutveckling 4 500 2 500
Till avdelningarna 422 148 408 764
473 432 461 221
avdrag efter fördelNiNg av förbuNdets
gemeNsamma kostNader
Försäkringar, upphovsrättsavtal,
IT och ABFF ­11 673 ­8 540
Tidningen Fönstret ­4 230 ­4 230
SamC­avgifter ­19 446 ­21 503
­35 349 ­34 273
Förmedlade bidrag till avdelningarna 386 799 374 491
not 3 Personal
2010 2009
medelaNtalet aNställda
Kvinnor 56 59
Män 24 27
totalt 80 86
köNsfördelNiNg i förbuNdsstyrelseN
och förbuNdsledNiNgeN:
Förbundsledningen andel kvinnor % 60 60
Förbundsstyrelsen andel kvinnor % 47 41
löNer, aNdra ersättNiNgar och sociala kostNader
Förbundsstyrelsen och
förbundssekreterare 1 844 1 865
Arvoden uppdragstagare 14 124
Övriga anställda 23 274 27 817
totalt 25 132 29 806
Sociala kostnader 16 507 16 458
Varav pensionskostnader 5 746 5 576
Total sjukfrånvaro% 1,7 2,4
­ sjukfrånvaro för män% 0,7 2,6
­ sjukfrånvaro för kvinnor% 2,2 2,3
36 | r ä k e N s k a p e r
­ anställda ­ 29 år% 1,6 ­
­ anställda 30 ­ 49 år% 1,4 3,2
­ anställda 50 år ­% 2,1 1,6
I förbundsexpeditionens sociala kostnader ingår pensionskostnader
via KP på 335 tkr som avser förbundssekreterare och förbundsordförande.
Förbundssekreterarens villkor för pensionering
gäller vid fyllda 60 år.
Vid uppsägning av ABF har förbundssekreteraren ett avgångsverderlag
motsvarande 12 månaders lön. Pensionsåtaganden för
förbundsexpeditionens medarbetare hanteras och tryggas via
KP. Genom en överenskommelse i ABF­organisationen samordnar
ABFF via KP de samlade pensionsåtagandena i ABF.
Principerna för arvodering av förbundsstyrelsen är följande:
Ordförande och förbundssekreterare arvoderas med 82,5% av
lönen för statssekreterare, för närvarande 69 465 kr/månad.
Ordinarie ledamöter arvoderas med 2 500 kr/år och ersättare i
styrelsen med 250 kr/dag och bevistat möte.
not 4 Jämförelsestörande poster
2010 2009
Kostnad skuldförda personalåtaganden
Justering semesterlöneskuld och
­ 4 617
sociala avgifter ­ 2 331
0 6 948
not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter
2010 2009
Ränteintäkter på långfristig fordran 27 37
Ränteintäkter från bank 365 792
Nedskrivning av kortfristiga placeringar
Återföring av nedskrivning av
­24 ­
kortfristiga placeringar ­ 3 195
Utdelning på kortfristiga placeringar 776 1 080
Realisationsresultat 946 31
Summa 2 090 5 135
not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter
2010 2009
Övriga räntor 22 31
22 31

not 7 inventarier
2010-12-31 2009-12-31
Ingående anskaffningsvärden 6 571 6 104
Inköp 103 467
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden 6 674 6 571
Ingående avskrivningar ­6 011 ­5 724
Årets avskrivningar ­265 ­287
Utgående ackumulerade avskrivningar ­6 276 ­6 011
Utgående restvärde enligt plan 398 560
not 8 Andelar i intresseföretag och ideella placeringar
Specifikation Antal aktier/andelar
Bilda Förlag F&D Ekonomisk förening 3 950
Arbetets museum 50
HSB 1
ABL Konsult i Sverige AB 60
En bok för alla AB 25
Samtliga andelar är värderade till noll i balansräkningen.
not 9 Andelar i bostadsrätt
2010-12-31 2009-12-31
Två andelar i Brf Berget, Stockholm 370 370
Summa 370 370
not 10 Andra långfristiga värdepappersinnehav
2010­12­31 2009­12­31
Nordea Securitas 10 065 ­
Nordea Volvo Finans 9 625 ­
19 690 0
Börsvärde eller motsvarande 19 545 ­
not 11 Andra långfristiga fordringar
2010-12-31 2009-12-31
Lån Bilda förlag 2 548 2 702
Övriga långfristiga fordringar 900 900
3 448 3 602
not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2010-12-31 2009-12-31
Förutbetalda försäkringspremier ­ 1 082
Förutbetalda hyror 757 770
2010-12-31 2009-12-31
Övriga poster 8 228 1 501
Upplupna ränteintäkter 209 923
Summa 9 194 4 276
not 13 Koncernkonto
Avser medel på koncernkonto i Nordea avseende ABF avdelningar/distrikt,
förbundsexpeditionen samt ABFF och organisationsutvecklingsfonden.
År 2010 ingick 72 konton. Förbundsexpeditionens
egna medel på koncernkontot uppgående till 23 165 tkr
ingår i beloppet för kassa och bank på balansdagen.
Bankmedel 2010 2009
Koncernvalutakontot 183 921 174 721
Kortfristiga placeringar
Nordea Institutionella
penningmarknadsfond 9 964 30 000
Nordea Vasakronan 29 879 ­
Nordea Holmen 19 884 ­
Nordea Volvo Finans 19 883 ­
Kortfristiga fordringar
Koncernvalutakontot – utnyttjad kredit 52 736
263 583 205 457
not 14 Kortfristiga placeringar
2010-12-31 2009-12-31
Räntefonder
Nordea Institutionella Räntefond 3 080 16 710
Robur Penningmarknadsfond MEGA 1 557 1 541
Scania Fastränteplacering ­ 10 000
Nordea Inst företagsobl fonden 2 186 ­
Blandfonder
6 823 28 251
Nordea Instit aktiefond 631 600
Nordea Värdepappersfond Borgen ­ 18 509
Folksams Förvaltningsfond 5 418 5 258
Nordea Aktiefonden Världen 5 000 ­
Swedbank Sverigefonden 3 000 ­
Swedbank Världsfonden 5 000 ­
Swedbank Företagsobl fonden 2 000 ­
Swedbank Företagsobl fonden 10 000 ­
31 049 24 367
Summa anskaffningsvärde 37 872 52 618
Ingående ackumulerade nedskrivningar ­387 ­3 583
Årets nedskrivning ­23 ­
Återföring av nedskrivning ­ 3 196
Utgående ackumulerade nedskrivningar ­410 ­387
Bokfört värde 37 462 52 231
Börsvärde eller motsvarande 37 462 52 231
r ä k e N s k a p e r | 37

not 15 eget kapital
äNdamålsbestämda medel
2010-12-31 2009-12-31
Dispositionsfonden SamC 2 685
Jubileumsfond ABF 100 år 4 513 2 500
Avsättning IT/Portalen 3 000
Övriga ändamålsbestämda medel 5 844 7 063
Summa ändamålsbestämda medel 10 357 15 248
resultat
Balanserade överskott 52 845 47 053
Summa eget kapital 63 202 62 301
not 16 långfristiga skulder
2010-12-31 2009-12-31
Skuld för personalåtaganden 977 4 617
Summa 977 4 617
not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010-12-31 2009-12-31
Upplupna löner 11 ­
Upplupna semesterlöner 4 064 3 591
Upplupna sociala avgifter 1 281 1 128
Övriga poster 791 563
Summa 6 147 5 282
not 18 Ansvarsförbindelser
2010-12-31 2009-12-31
Beviljade krediter på koncernkontot 450 1 750
Summa ansvarsförbindelser 450 1 750
Utnyttjade krediter på koncernkonto uppgår till 52 tkr
(före gående år 736 tkr).
38 | r ä k e N s k a p e r

Resultat­ och balansräkningarna kommer att föreläggas förbundsstämman 2011­04­27 för fastställelse.
stockholm 2011­03­16
Karl­Petter Thorwaldsson Annika Nilsson Håkan Juholt Marie Linder
Ordförande Förbundssekreterare
Leif Linde Örjan Brinkman Anders Teljebäck Samira Touma
Sten Andersson Anita Skarphagen Carina Ohlsson Karin Sandin Dahlgren
Vanja Edwinson Lennart Gard Christian Lindgren
Vår revisionsberättelse har lämnats 2011­03­16
Tommy Ohlström Ralph Nicolaisen Niklas Rengen Lars Wennberg
Auktoriserad revisor
Till förbundsstämman i Arbetarnas Bildningsförbund
Org nr 802000­1882
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt förbundsstyrelsens
förvaltning i Arbetarnas Bildningsförbund för år 2010.
Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna
och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tilllämpas
vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att
uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av
vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.
Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med
hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar
att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information
i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva
redovisningsprinciperna och förbundsstyrelsens tillämpning av
dem, samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som förbundsstyrelsen
gjort när den upprättat årsredovisningen, samt att
utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i för bundet
för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har hand lat i
reVisiOnsBerättelse
strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi an ser
att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning
i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Förbundsstyrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat
i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsstämman
fastställer resultaträkningen och balansräkningen, dis pone rar resultatet
enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar förbundsstyrelsens
ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
stockholm deN 16 mars 2011
Tommy Ohlström Niklas Rengen
Av Socialdemokraterna
förordnad revisor
Av LO förordnad revisor
Lars Wennberg Ralph Nicolaisen
Auktoriserad revisor Av KF förordnad revisor
r ä k e N s k a p e r | 39

T A B E L L 1
1912/13 37 785 151
1917/18 423 5 535 258
1922/23 1 638 21 685 1 485
1927/28 2 737 35 648 2 370
1932/33 5 309 77 733 1 708
1937/38 707 6 136 79 096 2 546
1942/43 797 7 003 91 203 3 368
1947/48 875 9 889 121 574 3 812
1952/53 964 16 318 179 872 3 166
1957/58 957 28 193 830 510 274 059 3 444
1962/63 912 34 419 875 811 332 216 3 888
1967/68 558 49 381 1 275 888 459 935 6 943
1972/73 195 75 469 2 115 724 703 716 8 128
1977/78 155 116 176 3 630 786 1 063 911 24 071
1982/83 152 85 774 2 687 902 736 770 29 540 5 853 99 178
1983/84 153 90 550 2 835 377 776 996 29 213 6 696 108 644
1984/85 153 91 292 2 898 793 783 316 30 009 6 909 109 965
1985/86 151 91 898 2 943 901 789 486 30 877 7 139 108 965
1986/87 4) 151 94 644 2 909 459 804 047 29 909 6 775 99 053
1987/88 152 99 696 3 086 599 846 934 31 003 6 528 92 499
1988/89 152 97 520 3 025 138 814 465 32 884 6 664 94 708
1989/90 152 100 122 3 165 515 835 398 29 874 7 135 100 469
1990/91 153 103 435 3 334 358 864 002 27 651 6 666 93 035
40| statistik
abf:s verksamhet från 1912
Verks.år Avdelningar Studiecirklar och övr. gruppverks. 1) Kultur Kulturgrupper 3)
Antal Timmar Deltagare program 2) Antal Deltagare
Därav verksamhet utan statsbidrag 6)
Grupper Timmar Deltagare
1991/92 5) 154 102 728 3 395 199 920 961 22 682 1 659 81 987 19 249
1992/93 156 95 279 3 247 498 876 387 19 319 4 263 151 749 80 688
1993/94 157 105 787 3 783 122 958 731 23 508 3 791 167 700 65 198
1994/95 160 111 582 3 919 527 1 012 095 30 413 3 164 143 550 42 691
1995/96 7) 160 158 020 5 652 068 1 435 920 43 283 3 085 136 828 45 808
1997 161 106 354 3 788 452 958 111 30 587 2 221 91 337 28 560
1998 154 103 552 3 782 880 929 608 37 290 2 044 77 558 27 078
1999 143 103 873 3 829 183 935 969 42 353 1 636 50 150 30 269
2000 138 103 617 3 868 070 923 252 45 681 1 824 49 642 29 832
2001 138 98 773 3 883 055 858 944 42 936 2 178 53 345 35 481
2002 121 100 053 4 063 489 873 254 49 042 3 398 119 242 48 150
2003 120 97 780 3 922 332 850 333 49 536 3 639 105 526 54 574
2004 106 91 215 3 561 584 784 905 50 483 3 769 104 835 54 289
2005 98 85 207 3 162 491 745 768 52 961 3 024 72 599 48 112
2006 92 84 942 3 023 553 714 882 59 034 2 774 56 753 42 242
2007 85 93 244 3 029 946 775 346 61 588 3 304 61 662 51 582
2008 74 91 330 2 990 987 749 124 67 441 2 906 53 916 45 459
2009 72 91 374 3 042 988 749 980 71 674 2 957 53 117 45 953
2010 64 86 834 3 007 698 676 584 73 695 2 172 37 579 26 087
1) Antalet studiecirklar, timmar och
deltagare innefattar även ej statsbidragsberättigad
verksamhet t o m
1974/75. 1975/76 – 1990/91 redovisas
enbart statsbidragsberättigad
verksamhet. Fr o m 1991/92 redovisas
studiecirklar, övrig folkbildningsverksamhet
samt annan verksamhet utan
statsbidrag.
2) T o m 1973/74 omfattar kolumnen
endast föreläsningar. 74/75–1980/81
redovisas totala antalet kulturarrangemang.
3) 1981/82 – 1990/91 innefattar
redo visningsgruppen kulturprojekt
samt körer, ensembler, vissa teatergrupper
m m som tidigare redovisats
som studiecirklar. Fr o m 1991/92
redovisas sådan verksamhet som studiecirklar
eller övrig folkbildningsverksamhet.
4) Grund-SFI som 1985/86 omfattade
209 465 timmar har fr o m 1986/87
överförts till kommunalt huvudmannaskap.
5) Nytt statsbidrags- och redovisningssystem
fr o m 1991/92. Påbyggnads-
SFI, som 1990/91 omfattade 66 037
timmar, har fr o m 1991/92 överförts
till kommunalt huvudmannaskap.
6) Redovisningen är frivillig från avdelningarnas
sida och omfattar inte
hela verksamheten.
7) Verksamhetsåret omfattade 18
månader.

T A B E L L 2
Verksamhet 2009 och 2010
Studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet 2010 2009 Förändring
och verksamhet utan statsbidrag i absol. tal %
Antal grupper 86 834 91 374 –4 540 –4,97
Därav Studiecirklar 74 540 78 050 –3 510 –4,50
Annan folkbildningsverksamhet 1) 10 122 10 367 –245 –2,36
Verksamhet utan statsbidrag 2) 2 172 2 957 –785 –26,55
Antal deltagare 676 584 749 980 –73 396 –9,79
Därav Studiecirklar 523 727 572 162 –48 435 –8,47
Annan folkbildningsverksamhet 1) 126 770 131 865 –5 095 –3,86
Verksamhet utan statsbidrag 2) 26 087 45 953 –19 866 –43,23
Antal deltagare i genomsnitt/grupp 7,79 8,21 –0,42 –5,07
Könsfördelning:
Antal män 264 720 311 675
Procent av samtliga deltagare 39,13 41,56
Antal kvinnor 411 864 438 305
Procent av samtliga deltagare 60,87 58,44
Antal studietimmar 3 007 698 3 042 989 –35 291 –1,16
Därav Studiecirklar 2 745 851 2 762 184 –16 333 –0,59
Annan folkbildningsverksamhet 1) 224 088 227 688 –3 600 –1,58
Verksamhet utan statsbidrag 2) 37 759 53 117 –15 358 –28,91
Studietimmar i genomsnitt/grupp 34,64 33,30 1,33 4,01
Kulturprogram
Folkbildning
Antal arrangemang 73 431 71 487 1 944 2,72
Antal deltagare 4 422 562 4 598 895 –176 333 –3,83
Antal medverkande 301 356 300 615 741 0,25
Utan statsbidrag
Antal arrangemang 264 187 77 41,18
Antal deltagare 39 157 11 449 27 708 242,01
Antal medverkande 864 818 46 5,62
1) Som annan folkbildningsverksamhet redovisas
verksamhetsformer som inte uppfyller de organisatoriska
kraven för studiecirkel.
T A B E L L 3
2) Verksamhet utan statsbidrag avser huvudsakligen uppdragsfinansierad utbildning. Redovisningen
är frivillig. Utöver här redovisad verksamhet bedrivs uppdragsverksamheten till
övervägande del av ABF-ägda fristående bolag.
Studie-och kulturprogramverksamhet per ABF-distrikt
Distrikt Grupper Timmar Deltagare Kulturprogram 2010
2010 2009 Föränd. 2010 2009 Förändring 2010 2009 Förändring Arr. Medv Delt.
ABF Stockholms län 17 119 17 681 –562 780 210 783 000 –2 790 121 494 128 811 –7 317 13 490 57 418 795 907
ABF Uppsala län 1 926 1 733 193 76 257 66 030 10 227 15 304 14 599 705 1 341 6 054 98 246
ABF Södermanland 2 424 2 689 –265 75 668 81 525 –5 857 20 568 23 261 –2 693 1 168 5 013 67 677
ABF Östergötland 2 089 2 120 –31 64 914 65 832 –918 19 371 19 643 –272 2 233 7 582 124 090
ABF Jönköpings län 1 861 2 043 –182 46 267 50 828 –4 561 17 162 19 593 –2 431 2 522 15 399 177 719
ABF Kronoberg 2 181 2 131 50 63 338 61 340 1 998 17 113 18 310 –1 197 2 204 9 582 129 525
ABF Kalmar län 2 149 2 256 –107 57 175 56 850 325 17 836 21 862 –4 026 1 065 5 355 65 977
ABF Gotland 455 433 22 12 368 12 181 187 3 714 3 853 –139 883 2 488 51 668
ABF Blekinge 1 614 1 798 –184 50 212 55 103 –4 891 14 677 17 430 –2 753 1 337 9 362 122 469
ABF Skåne 10 055 9 862 193 334 030 330 502 3 528 77 574 79 672 –2 098 6 843 28 746 441 851
ABF Halland 2 292 2 310 –18 68 610 65 655 2 955 18 300 19 403 –1 103 1 715 6 366 95 963
ABF Göteborg 5 678 6 314 –636 297 487 318 446 –20 959 41 631 45 407 –3 776 2 058 10 027 141 457
ABF Västra Götaland 7 575 8 636 –1 061 216 117 227 494 –11 377 60 050 79 461 –19 411 7 507 30 675 434 059
ABF Värmland 2 782 3 302 –520 64 014 67 853 –3 839 21 280 28 995 –7 715 4 312 12 095 226 535
ABF Örebro län 2 099 2 019 80 74 372 66 805 7 567 17 172 17 947 –775 1 666 8 529 138 084
ABF Västmanland 5 074 4 994 80 176 045 162 229 13 816 36 449 37 995 –1 546 2 398 11 320 121 368
ABF Dalarna 2 849 2 826 23 80 133 78 857 1 276 27 407 27 332 75 2 869 13 254 214 393
ABF Gävleborg 3 436 4 205 –769 107 198 112 772 –5 574 27 151 35 540 –8 389 5 004 18 743 256 064
ABF Jämtland 896 953 –57 26 376 26 424 –48 8 023 8 309 –286 1 661 5 439 79 431
ABF Västernorrland 1 906 2 049 –143 56 583 59 824 –3 241 15 792 17 145 –1 353 2 719 13 606 186 979
ABF Västerbotten 5 846 6 367 –521 142 342 152 937 –10 595 41 272 47 029 –5 757 3 942 8 705 223 714
ABF Norrbotten 4 528 4 653 –125 137 982 140 501 –2 519 37 244 38 383 –1 139 4 758 16 462 268 543
Summa 86 834 91 374 –4 540 3 007 698 3 042 988 –35 290 676 584 749 980 –73 396 73 695 302 220 4 461 719
Tabellen redovisar all rapporterad verksamhet
statistik | 41

T A B E L L 4
2010 2009
Ämne Grupper Timmar Deltagare Därav Grupper Timmar Deltagare Därav
kvinnor kvinnor
Allmän utbildning
Läs och skrivinlärning för vuxna
Läs- och skrivinlärning för vuxna 33 1 099 173 72 32 1 042 210 142
Personlig utveckling
Personlig utveckling 118 3 940 1 021 629 134 4 330 1 098 775
Summa 151 5 039 1 194 701 166 5 372 1 308 917
Procent av ABFs verksamhet 0,17 0,17 0,18 0,17 0,18 0,18 0,17 0,21
Pedagogik och ledarutbildning
Pedagogik
Uppfostran/Föräldrakunskap 101 3 184 716 522 121 3 640 818 562
Pedagogik och metodik 316 7 881 2 778 1 973 263 6 913 2 843 1 483
Pedagogik och ledarutbildning
Cirkelledarutbildning allmän 222 1 995 2 819 1 809 211 2 173 2 781 1 652
Cirkelledarutbildning teoretiskt ämne 43 466 476 304 64 964 774 451
Cirkelledarutbildning praktiskt/estetiskt ämne 22 191 208 120 18 208 255 142
Studieorganisatörsutbildning 80 862 847 489 69 645 1 157 549
Summa 784 14 579 7 844 5 217 746 14 543 8 628 4 839
Procent av ABFs verksamhet 0,90 0,48 1,16 1,27 0,82 0,48 1,15 1,10
Humaniora, språk och konst
Bild och formkonst
Bild- och formkonstnärlig utbildning 148 4 635 997 732 169 5 248 1 338 926
Konstvetenskap och konsthistoria 138 3 663 1 243 975 150 3 580 1 425 1 122
Teckning 194 5 603 1 236 820 153 4 713 1 139 809
Måleri 2 054 71 464 14 723 11 758 2 153 75 898 15 785 12 724
Skulptur 13 559 74 60 9 379 50 23
Grafisk konst 62 2 124 460 199 73 2 688 523 242
Film och fototeknik 569 20 565 3 665 1 467 494 18 138 3 037 1 256
Annan utbildning inom bild- och formkonst 181 6 897 1 179 921 204 6 920 1 313 932
Musik, dans och dramatik
Musik (för scenframställning) 951 46 484 5 176 1 604 1 025 46 044 5 623 1 643
Teater och dramatik 2 507 104 806 20 286 12 783 2 515 101 960 20 477 12 834
Musik- dans, film och teatervetenskap/historia 274 8 801 2 467 1 417 308 10 938 2 705 1 551
Körsång 2 353 84 410 31 967 20 317 2 362 84 437 32 558 20 278
Solosång 69 1 607 422 319 69 1 784 426 335
Sång och musik i grupp 1 891 65 648 17 509 9 689 1 953 67 707 18 179 9 902
Instrumentalmusik-ensemble 792 32 829 6 593 1 856 875 35 015 7 029 2 033
Piano (enskilt instrument) 112 3 323 677 309 142 4 320 837 361
Stränginstrument (enskilt instrument) 760 17 255 4 401 1 878 776 18 053 4 582 1 794
Övriga enskilda instrument 388 13 352 2 745 1 036 374 12 919 2 786 999
Improvisatorisk musik (rock, jazz mm) 10 504 565 140 43 101 4 677 10 051 532 267 42 250 5 131
Musikteori 444 16 966 2 263 524 457 17 202 2 237 458
Folkmusik 184 9 217 1 089 443 94 4 075 677 296
Modern konstdans 1 122 27 266 13 718 10 780 1 058 24 855 12 486 9 976
Balett, klassisk dans 30 810 277 234 37 1 090 308 273
Folklig dans 3 188 109 831 36 184 25 776 3 215 109 303 36 575 25 464
Övriga danser 580 17 379 5 706 4 599 603 15 547 6 255 4 914
Koreografi 63 1 996 538 431 62 1 655 521 384
Mim, pantomim 2 80 12 6 2 80 12 6
Övriga scenisk konst 266 8 986 2 343 1 681 307 9 964 2 600 1 760
Medieproduktion (grafisk formgivning)
Medieproduktion, allmän inriktning 222 11 208 1 143 494 210 10 852 1 071 477
Film, radio- och TV-produktion 472 26 656 2 498 1 164 438 19 867 2 431 1 037
Grafisk teknik och bokbinderi 4 100 21 13 3 44 33 29
Illustration, reklam, grafisk formgivning och foto 61 2 779 306 143 53 2 848 253 125
Annan utbildning inom medieproduktion 112 4 338 557 120 75 3 619 323 60
Formgivning
Modedesign 5 167 24 18 4 120 41 40
Inredningsdesign 38 1 307 207 155 57 1 541 345 196
Annan utbildning inom formgivning 33 828 224 181 26 552 238 187
Konsthantverk
Knyppling 76 2 026 556 551 86 2 196 632 627
42| statistik
Ämnesval i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet
samt verksamhet utan statsbidrag 2009 och 2010

2010 2009
Ämne Grupper Timmar Deltagare Därav Grupper Timmar Deltagare Därav
kvinnor kvinnor
Konsthantverkshistoria, förståelse 143 5 710 1 032 864 117 4 098 892 703
Träslöjd 1 339 55 558 8 202 1 220 1 472 57 682 9 239 1 376
Metallslöjd 292 9 681 2 129 1 419 332 10 389 2 430 1 656
Keramik 925 31 283 6 626 5 832 1 032 34 954 7 416 6 620
Porslinsmålning 374 12 530 2 498 2 427 430 13 893 2 901 2 837
Vävning 1 675 70 278 11 540 11 284 1 750 71 398 12 164 11 873
Konstsömnad 1 097 36 411 8 113 7 795 1 123 36 789 8 512 8 250
Övrig textilslöjd 2 229 76 162 16 345 15 635 2 334 78 227 17 341 16 600
Övrigt konsthantverk 2 615 78 493 19 056 16 587 2 439 74 528 18 302 15 977
Klädsömnad – klädvård 638 26 931 4 284 3 940 626 26 161 4 283 3 917
Religion
Annan utbildning i religion 868 49 019 5 026 2 227 794 42 892 4 945 2 464
Främmande språk
Allmän språkkunskap och allmänt
språkliga utbildning 128 5 278 939 463 206 8 239 1 395 722
Engelska 1 409 41 163 10 425 7 359 1 518 43 732 11 329 7 999
Tyska 78 1 764 543 299 88 2 007 604 348
Franska 99 2 390 845 576 106 2 756 882 603
Spanska 415 9 750 3 008 2 131 475 13 431 3 442 2 256
Ryska 63 1 313 448 270 52 1 100 368 220
Svenska som främmande språk 1 099 47 245 8 711 5 318 1 097 46 657 9 231 5 941
Klassiska språk (grekiska latin) 46 1 071 277 154 59 1 267 376 201
Finska 45 1 048 299 194 43 1 004 321 192
Italienska 190 4 234 1 483 1 095 205 4 661 1 731 1 263
Kontakttolk 0 0 0 0 0 0 0 0
Annan utbildning i främmande språk 824 40 153 5 768 3 056 857 39 621 6 092 3 395
Svenska och litteraturkunskap (Även hemspråk)
Svenska 580 18 960 4 736 3 082 726 23 488 5 685 3 554
Modersmål andra än svenska 748 32 519 5 453 2 698 925 38 595 6 678 3 477
Litteraturhistoria och litteraturvetenskap 498 14 716 3 734 2 707 502 15 901 3 862 2 791
Nordiska språk 16 318 116 87 21 458 163 138
Skönlitteratur och svenska 2 307 61 866 18 063 15 391 2 360 62 687 18 632 15 825
Skrivarcirkel 217 5 799 1 274 837 189 4 751 1 168 822
Teckenspråk 132 3 105 1 008 800 147 3 715 1 154 817
Historia och arkeologi
Historia 2 500 84 480 19 843 11 973 2 625 81 208 21 569 13 370
Arkeologi 4 128 33 16 5 87 62 21
Livsåskådning, filosofi, logik och etik
Livsåskådning, filosofi, logik, etik 413 13 731 3 061 1 956 498 20 964 3 873 2 070
Summa 54 868 2 144 192 401 505 249 822 55 795 2 125 758 416 142 259 502
Procent av ABFs verksamhet 63,19 71,29 59,34 60,66 61,06 69,86 55,49 59,20
Samhälls- och beteendevetenskap, juridik, handel, administration
Samhälls- och beteendevetenskap, allmän inriktning
Beteendevetenskap, allmän inriktning 215 7 043 1 690 1 110 204 6 074 1 655 1 019
Samhälls- och beteendevetenskap,
allmän inriktning 1 892 82 922 13 571 6 800 1 883 78 800 14 034 6 994
Psykologi
Psykologi 99 4 141 753 456 140 5 609 1 046 576
Sociologi, etnologi och kulturgeografi
Sociologi 17 689 124 65 26 445 240 133
Socialantropologi och etnologi 414 13 901 3 265 1 875 381 11 949 3 092 1 738
Geografi (kultur- och samhällsgeografi) 1 811 51 384 15 661 11 070 2 026 59 333 17 718 12 449
Biografi, släktforskning 560 14 018 4 086 2 641 498 12 626 3 826 2 549
Jämställdhetsfrågor 164 8 002 952 660 101 4 579 722 476
Statsvetenskap
EU-kunskap 31 825 239 122 231 4 040 2 214 936
Politiska ideologier 1 007 18 513 9 026 4 083 819 15 081 7 932 3 129
Socialpolitik 123 3 360 1 126 652 128 2 870 1 299 704
Samhällsplanering 307 7 835 2 702 1 248 288 6 601 2 570 1 207
Kommunala frågor 106 2 010 1 086 492 118 3 057 1 057 393
Arbetsmarknadspolitik 48 735 525 170 39 665 428 151
Statsvetenskap/Internationella frågor 198 7 486 1 617 905 265 9 482 2 424 1 243 »»
statistik | 43

T A B E L L 4 (forts)
Ämnesval i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet
samt verksamhet utan statsbidrag 2009 och 2010
2010 2009
Ämne Grupper Timmar Deltagare Därav Grupper Timmar Deltagare Därav
kvinnor kvinnor
Nationalekonomi och ekonomisk historia
Nationalekonomi och ekonomisk historia 12 366 113 31 19 442 147 32
Samhälls- och beteendevetenskap
Folkrörelser och intresseorganisationer 159 4 131 1 243 632 234 5 566 2 193 1 021
Föreningskunskap 1 374 35 249 12 101 6 630 1 899 40 887 22 663 8 132
Samhälls- och beteendevetenskap övrigt 367 12 882 2 976 1 674 298 9 766 2 690 1 483
Journalistik och information, allmän inriktning
Journalistik och information, allmän inriktning 27 1 329 184 102 32 1 057 182 78
Journalistik och medievetenskap
Medie- och kommunikationsvetenskap 107 3 416 588 346 68 2 819 402 218
Företagsekonomi, handel,
administration, allmän utbildning
Ekonomiutbildning/företagsekonomi 239 6 684 1 435 790 209 5 182 1 271 764
Handel och administration 1 20 6 5 17 906 127 30
Annan bred utbildning i företagsekonomi,
handel och administration 11 428 79 62 11 334 70 46
Marknadsförning
Marknadsförning 65 3 241 397 196 83 3 332 454 208
Bank, försäkring och finansiering
Bank, försäkring och finansiering 13 214 97 54 16 231 139 68
Redovisning och beskrattning
Redovisning, bokförning och beskattning 53 1 685 411 257 59 2 367 383 196
Ledning och administration
Ledarskap, organisation och styrning 75 1 635 783 534 95 2 147 1 090 652
Annan utbildning i ledning och administration 36 354 460 255 44 402 379 218
Arbetsplatsrelaterad och facklig utbildning
Avtalsfrågor 216 2 920 2 859 1 256 328 4 053 4 400 1 312
Fackliga frågor 2 911 41 762 36 657 18 607 4 271 61 746 58 340 23 818
Företagsekonomi/medbestämmande 74 1 620 863 475 54 736 444 205
Arbetsliv, övriga ämnen/övrigt fackligt 247 4 559 2 971 1 555 232 3 520 3 051 1 322
Arbetsplatsrelaterad utbildning 102 1 418 1 503 1 018 236 3 511 3 338 1 329
Juridik och rättsvetenskap
Annan utbildning i juridik och rättsvetenskap 63 1 664 576 361 61 1 503 488 302
Summa 13 144 348 441 122 725 67 189 15 413 371 718 162 508 75 131
Procent av ABFs verksamhet 15,14 11,58 18,14 16,31 16,87 12,22 21,67 17,14
Naturvetenskap, matematik och data
Biologi och biokemi
Naturvetenskap, matematik och data 0 0 0 0 0 0 0 0
Biologi 61 1 467 497 305 62 1 820 512 286
Näringslära 57 1 996 412 272 64 2 063 526 401
Botanik 83 1 857 666 459 83 1 728 740 527
Zoologi 28 645 229 133 31 867 227 103
Miljövetenskap/ekologi
Miljövetenskap 85 4 013 495 243 61 2 671 404 212
Fysik
Fysik 10 744 60 20 13 898 73 8
Kemi
Kemi 9 628 66 38 9 614 50 35
Geovetenskap och naturgeografi
Geovetenskap och naturgeografi 31 842 264 157 29 751 247 148
Matematik och naturvetenskap, allmän inriktning
Matematik och naturvetenskap, allmän inriktning 40 1 310 278 158 44 1 320 359 176
Matematik
Matematik 377 16 817 2 581 1 222 442 18 707 3 100 1 358
Statistik
Statistik 1 6 8 3 0 0 0 0
Matematik och naturvetenskap, övrig inriktning
Matematik och övriga naturvetenskap 3 76 18 9 3 149 21 9
Data, allmän inriktning
Data, allmän inriktning 1 240 31 592 8 756 4 644 1 203 31 758 8 897 4 624
44| statistik

2010 2009
Ämne Grupper Timmar Deltagare Därav Grupper Timmar Deltagare Därav
kvinnor kvinnor
Datavetenskap och systemvetenskap
Systemvetenskap och programvaruteknik 1 64 4 0 2 36 15 7
Datavetenskap och datalogi 6 232 29 19 22 1 030 152 92
Datoranvändning
Datoranvändning 2 917 75 731 21 221 11 942 3 014 79 505 22 333 11 917
Data, övrig inriktning
Data, övrig eller ospecificerad inriktning 131 3 198 946 472 131 3 904 793 359
Summa 5 080 141 218 36 530 20 096 5 213 147 821 38 449 20 262
Procent av ABFs verksamhet 5,85 4,70 5,40 4,88 5,71 4,86 5,13 4,62
Teknik
Teknik, allmän inriktning
Annan bred utbildning i teknik 130 4 340 725 251 140 4 912 815 339
Maskinteknik och verkstadsteknik
Annan utbildning i maskinteknik
och verkstadsteknik 22 1 125 103 7 32 1 123 133 3
Energi- och elektroteknik
Annan utbildning i energi- och elektroteknik 22 309 216 19 20 323 174 14
Elektronik, datateknik och automation
Automation/Styr- och reglerteknik 1 5 5 0 1 12 3 2
Datorteknik 285 5 751 1 975 1 158 402 6 985 2 846 1 711
Kemi- och bioteknik
Annan utbildning i kemi- och bioteknik 2 88 10 10 1 48 6 5
Fordons- och farkostteknik
Fordonsteknik 194 7 437 1 393 436 193 6 225 1 500 462
Material och tillverkning, allmän inriktning
Materialkunskap och tillverkning,
allmän inriktning 30 930 150 63 58 2 134 356 237
Livsmedelshantering
Annan utbildning i tillverkning/hantering
av livsmedel 14 302 121 89 14 306 99 70
Tillverkning, övrig inriktning
Material och tillverkningsteknik, övrigt inriktning 21 899 151 46 25 870 179 52
Samhällsbyggnad och byggnadsteknik,
allmän inriktning
Kartritning 0 0 0 0 0 0 0 0
Annan utbildning inom samhällsbyggnad
och arkitekt (kartritning) 26 807 233 109 23 841 213 121
Summa 747 21 993 5 082 2 188 909 23 779 6 324 3 016
Procent av ABFs verksamhet 0,86 0,73 0,75 0,53 0,99 0,78 0,84 0,69
Lant-, och skogsbruk samt djursjukvård
Lantbruk
Husdjursskötsel 147 3 593 1 096 823 138 3 658 954 753
Lantbruk 6 372 27 11 13 540 62 20
Trädgård
Trädgård 154 3 516 1 039 792 191 4 793 1 428 1 071
Skog
Skogsbruk 2 81 21 10 9 242 57 17
Jakt, viltvård 133 4 537 1 122 215 157 5 144 1 292 250
Fiske och vattenbruk
Fiske och vattenbruk 124 3 940 918 155 125 4 286 932 150
Summa 566 16 039 4 223 2 006 633 18 663 4 725 2 261
Procent av ABFs verksamhet 0,65 0,53 0,62 0,49 0,69 0,61 0,63 0,52
Hälso- och sjukvård samt social omsorg
Hälso- och sjukvård, allmän inriktning
Hälso- och sjukvård, allmän inriktning 2 378 63 469 20 580 15 296 2 589 70 170 23 410 17 299
Medicin
Medicin 36 747 289 235 63 1 533 528 431
Omvårdnad
Annan omvårdnadsutbildning –
inriktning mot äldreomsorg 19 456 160 117 12 330 125 98 »»
statistik | 45

T A B E L L 4 (forts)
Ämnesval i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet
samt verksamhet utan statsbidrag 2009 och 2010
2010 2009
Ämne Grupper Timmar Deltagare Därav
kvinnor
Grupper Timmar Deltagare Därav
kvinnor
Annan omvårdnadsutbildning – inriktning
mot psykis 2 28 15 7 4 49 31 20
Annan omvårdnadsutbildning – inriktning
mot funkti 15 500 128 87 12 328 136 94
Terapi, rehabilitering och kostbehandling
Annan utbildning inom terapi, rehabilitering
och kostbehandling 672 15 352 5 980 4 200 672 16 018 6 280 4 375
Farmaci
Farmaci 2 20 9 9 0 0 0 0
Socialt arbete och omsorg, allmän inriktning
Socialt arbete och omsorg, allmän inriktning 134 3 981 1 053 728 165 4 296 1 296 933
Socialt arabete och omsorg, övrig
eller ospec.inriktning 402 13 568 3 291 2 009 432 14 472 3 527 2 242
Barn och ungdom
Barn och ungdom, allmän inriktning 90 2 203 604 258 94 3 337 773 437
Fritidsverksamhet för barn och ungdom 108 2 896 872 422 112 2 530 775 537
Socialt arbete och omsorg, övrig inriktning
Alkohol, narkotika, tobak (missbruksfrågor) 53 2 377 405 233 97 5 393 529 243
Handikappfrågor 318 6 071 2 541 2 312 337 6 416 4 516 2 912
Socialt arbete och omsorg, övrig inriktning
Summa 4 229 111 668 35 927 25 913 4 589 124 872 41 926 29 621
Procent av ABFs verksamhet 4,87 3,71 5,31 6,29 5,02 4,10 5,59 6,76
Tjänster
Matlagning (hotell, restaurang och storhushåll)
Matlagning 2 490 87 936 17 149 9 880 2 430 88 111 16 949 9 881
Arrangörskap (turism, resor och fritid)
Arrangörskap (turism, resor och fritid) 306 10 823 1 749 780 214 5 402 1 256 573
Idrott och friskvård
Friskvård 2 480 59 973 23 200 18 165 2 581 60 150 24 200 18 832
Idrott 88 2 316 1 079 741 99 2 926 1 175 808
Idrott och friskvård övrigt 232 5 382 2 347 1 823 194 4 433 2 042 1 715
Idrott ospecificerat 7 194 67 36 1 20 20 10
Konsumtion och hemkunskap (Hushåll och lokalvård)
Hushåll, boendekunskap och lokalvård 86 1 762 802 469 173 2 732 1 891 930
Konsument- och varukännedom 156 2 604 1 349 926 185 3 680 1 709 1 124
Hår- och skönhetsvård
Hår- och skönhetsvård 32 1 201 176 159 26 837 169 149
Transport
Utbildning för sjöfart 94 2 661 829 208 163 4 647 1 506 326
Utbildning för luftfart 3 108 20 2 1 48 6 0
Annan utbildning inom transporttjänster 412 9 812 3 336 1 184 566 11 931 5 082 1 990
Miljövård och miljöskydd, allmän inriktning
Miljövård, och miljöskydd, allmän inriktning 89 1 914 660 431 114 2 409 892 601
Naturvård och djurskydd
Naturvård och djurskydd 42 1 283 285 113 54 1 457 424 253
Miljövård och miljöskydd övrig inriktning
Miljövård och miljöskydd övrig inriktning 96 2 550 760 343 188 4 306 1 423 759
Arbetsmiljö och arbetarskydd
Arbetsmiljö och arbetarskydd 482 8 214 6 092 2 646 758 12 902 9 519 3 832
Summa 7 095 198 733 59 900 37 906 7 747 205 991 68 263 41 783
Procent av ABFs verksamhet 8,17 6,61 8,85 9,20 8,48 6,77 9,10 9,53
Okänd – övriga ämnen
Okänd
Spel och hobby 67 2 346 781 379 62 2 136 763 385
Okänd 103 3 450 873 447 101 2 335 944 608
Summa 170 5 796 1 654 826 163 4 471 1 707 993
Procent av ABFs verksamhet 0,20 0,19 0,24 0,20 0,18 0,15 0,23 0,23
Totalt 86 834 3 007 698 676 584 411 864 91 374 3 042 988 749 980 438 325
46| statistik

T A B E L L 5
Studiecirkelverksamhet i samtliga studieförbund
Studie- Antal cirklar Antal deltagare Antal timmar
förbund 2010 2009 Förändr. Andel 2010 2009 Förändr. Andel 2010 2009 Förändr. Andel
ABF 74 540 78 050 –3 510 26,70 523 727 572 162 –48 435 28,95 2 745 851 2 762 184 –16 333 25,90
BILDA 13 418 12 991 427 4,81 95 847 96 823 –976 5,30 546 302 506 179 40 123 5,15
FU 19 510 19 480 30 6,99 128 906 131 387 –2 481 7,12 682 337 671 774 10 563 6,44
Sfr 41 882 42 762 –880 15,00 234 403 240 818 –6 415 12,96 1 927 612 1 885 041 42 571 18,18
SV 51 491 52 768 –1 277 18,45 368 745 384 084 –15 339 20,38 1 716 767 1 733 428 –16 661 16,19
NBV 21 136 19 439 1 697 7,57 112 017 106 055 5 962 6,19 762 856 644 157 118 699 7,20
Mbsk 36 280 36 174 106 13,00 202 070 216 468 –14 398 11,17 1 111 826 1 120 114 –8 288 10,49
SENSUS 18 961 18 502 459 6,79 132 682 134 473 –1 791 7,33 998 453 933 426 65 027 9,42
IB 1 630 1 344 286 0,58 8 609 7 979 630 0,48 94 068 73 416 20 652 0,89
KBV 288 0 288 0,10 2 257 0 2 257 0,12 14 892 0 14 892 0,14
Summa 279 136 281 510 –2 374 100 1 809 263 1 890 249 –80 986 100 10 600 964 10 329 719 271 245 100
T A B E L L 6
Studieförbund
1) Här ingår bl a språk, estet och konsthantverk
2) Här ingår bl a samhälls- och fackliga frågor
3) Här ingår bl a data
4) Här ingår bl a friskvård och ABFs hälsoskola
5) Här ingår bl a cirkelledutb, trädgårdsskötsel mm
Ämnesprofiler i studieförbundens cirkelverksamhet 2010
Humaniora, språk Samhälls- och Naturvetenskap- Hälso- och sjukvård 4) Övriga ämnen 5) Totalt
och konst 1) beteendevetenskap 2) och teknik 3)
Studie- Egen Andel Studie- Egen Andel Studie- Egen Andel Studie- Egen Andel Studie- Egen Andel Studietimmar
andel totalt timmar andel totalt timmar andel totalt timmar andel totalt timmar andel totalt timmar
ABF 1 984 742 72,28 24,82 294 219 10,72 36,58 156 140 5,69 33,12 99 464 3,62 35,97 211 286 7,69 20,09 2 745 851
Bilda 484 079 88,61 6,05 16 499 3,02 2,05 4 583 0,84 0,97 10 435 1,91 3,77 30 706 5,62 2,92 546 302
FU 578 055 84,72 7,23 58 785 8,62 7,31 23 425 3,43 4,97 4 603 0,67 1,66 17 469 2,56 1,66 682 337
Ibn Rusdh 69 195 73,56 0,87 11 647 12,38 1,45 8 341 8,87 1,77 2 055 2,18 0,74 2 830 3,01 0,27 94 068
KBV 11 328 76,07 0,14 1 650 11,08 0,21 0 0,00 0,00 0 0,00 0,00 1 914 12,85 0,18 14 892
Mbsk 890 191 80,07 11,13 53 782 4,84 6,69 55 119 4,96 11,69 6 214 0,56 2,25 106 520 9,58 10,13 1 111 826
NBV 470 936 61,73 5,89 91 552 12,00 11,38 46 228 6,06 9,81 37 467 4,91 13,55 116 673 15,29 11,09 762 856
Sensus 873 209 87,46 10,92 39 880 3,99 4,96 17 823 1,79 3,78 11 797 1,18 4,27 55 744 5,58 5,30 998 453
Sfr 1 365 805 70,85 17,08 137 800 7,15 17,13 65 643 3,41 13,92 37 772 1,96 13,66 320 592 16,63 30,49 1 927 612
SV 1 269 450 73,94 15,87 98 571 5,74 12,25 94 163 5,48 19,97 66 703 3,89 24,12 187 880 10,94 17,87 1 716 767
Totalt 7 996 990 75,44 100,00 804 385 7,59 100,00 471 465 4,45 100,00 276 510 2,61 100,00 1051614 9,92 100,00 10600964
statistik | 47

T A B E L L 7
Kulturform 2010 2009
Antal Därav Antal Antal Antal Därav Antal Antal
arrangem. Interna Offentliga deltagare medverkande arrangem. Interna Offentliga deltagare medverkande
Föreläsningar 23 122 6 446 16 676 836 777 34 018 20 957 5 466 15 491 768 627 30 965
Sång och musik 30 046 11 554 18 492 2 211 767 174 514 29 448 9 886 19 562 2 361 760 173 632
Teater 5 722 956 4 766 459 433 48 907 5 581 818 4 763 439 628 46 827
Film, foto, bild 4 534 767 3 767 179 338 6 435 5 179 784 4 395 243 307 7 960
Dans 2 121 560 1 561 158 761 17 840 2 135 386 1 749 204 653 21 668
Utställningar 3 890 491 3 399 422 114 9 999 3 721 379 3 342 408 623 9 980
Litteratur 1 536 628 908 32 536 2 290 1 664 674 990 36 408 2 226
Konst och konsthantverk 1 293 123 1 170 42 143 2 233 1 232 152 1 080 38 436 2 187
Tvärkulturellt 1 167 204 963 79 693 5 120 1 570 182 1 388 97 453 5 170
Summa 73 431 21 729 51 702 4 422 562 301 356 71 487 18 727 52 760 4 598 895 300 615
48| statistik
Kulturprogram i abf 2009 och 2010 per kulturform
Tabellen innehåller endast statsbidragsberättigad kulturverksamhet.
T A B E L L 8
Fackliga studier i ABF (per fackförbund) 2009 och 2010
Fackförbund 2009 2008 Förändring
Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare % Timmar %
LO (Tvärfackligt) 7 896 12 442 12 096 17 903 –4 200 –34,72 –5 461 –30,50
Sv Byggnadsarb.förb. 3 007 2 712 2 430 2 985 577 23,74 –273 –9,15
Sv. Elektrikerförb. 490 757 614 619 –124 –20,20 138 22,29
Fastighetsanställdas förb. 448 1 054 387 1 049 61 15,76 5 0,48
GS facken 1 254 1 615 1 298 2 241 –44 –3,39 –626 –27,93
Handelsanställdas förb. 5 309 4 924 5 828 5 200 –519 –8,91 –276 –5,31
Hotell– och restaurangfacket 1 065 1 382 596 811 469 78,69 571 70,41
Sv Kommunalarbetareförb. 15 758 16 507 17 942 20 700 –2 184 –12,17 –4 193 –20,26
Sv. Livsmedelsarbetareförb. 605 798 1 084 1 493 –479 –44,19 –695 –46,55
IF Metall 12 044 18 779 33 034 39 432 –20 990 –63,54 –20 653 –52,38
Sv. Målareförb. 191 547 313 871 –122 –38,98 –324 –37,20
Sv. Pappersindustriarb. Förb. 405 616 367 755 38 10,35 –139 –18,41
SEKO 2 437 3 248 2 352 3 373 85 3,61 –125 –3,71
Sv. Transportarbetareförb. 503 550 306 579 197 64,38 –29 –5,01
Summa 51 412 65 931 78 647 98 011 –27 235 –34,63 –32 080 –32,73
Tabellen innehåller endast cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet.

Cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet
inom medlemsorganisationerna 2006–2010
T A B E L L 9
Organisation 2010 Förändring 2009 2008 2007 2006
Timmar Deltagare deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare
LO inkl. fackförbunden 65 931 51 412 –27 235 98 011 78 647 98 163 69 053 121 368 69 416 134 015 68 355
SAP ¹ 16 881 9 123 –275 17 389 9 398 18 754 10 269 19 461 9 916 22 071 9 860
Sveriges Socialdem. kvinnoförbund 1 952 741 –16 1 945 757 2 323 923 2 695 965 2 578 846
SSU 1 159 919 347 949 572 1 528 900 1 430 1 171 1 768 336
Sveriges Kristna Socialdem. förbund 198 88 –52 274 140 285 135 273 120 203 89
Sveriges Socialdemokratiska studentförbund 40 30 30 0 0 95 34 24 13 190 92
Vänsterpartiet 1 300 595 133 1 295 462 1 092 401 1 196 501 1 173 445
Ung Vänster 608 233 94 218 139 207 186 274 82 200 63
Sveriges Kommunistiska Parti 222 62 –7 122 69 0 0 20 14 155 25
Sveriges Arbetares Centralorganisation 80 17 –37 119 54 66 17 164 34 317 40
KF 963 431 –6 882 437 1 368 444 1 423 426 1 778 532
Konsumentgillesförbundet 105 21 –5 115 26 132 32 286 65 369 74
HSB 12 955 3 756 –454 13 626 4 210 15 053 4 761 16 954 5 197 18 111 5 483
Hyresgästernas Riksförbund 12 788 2 950 –360 14 444 3 310 15 278 3 802 15 997 4 221 17 367 4 154
Riksbyggen 4 786 1 340 –238 5 721 1 578 4 992 1 372 5 056 1 270 5 066 1 685
Astma– och Allergiförbundet 1 728 633 –92 1 921 725 1 683 657 1 700 789 1 592 610
Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet 6 534 2 057 –188 6 785 2 245 8 800 2 646 9 367 2 756 10 147 2 743
Föreningen Sveriges Dövblinda 645 120 –26 554 146 516 144 521 137 416 118
Hjärt– och lungsjukas Riksförbund 23 835 9 626 –700 26 013 10 326 27 463 11 208 28 740 11 750 30 935 11 636
Hörselskadades Riksförbund 5 962 1 828 –240 6 739 2 068 7 625 2 302 8 172 2 628 9 224 2 654
ILCO 64 14 –15 60 29 54 15 54 14 111 39
Neurologiskt Handikappades Riksförbund 3 302 991 –36 3 882 1 027 2 950 930 3 504 1 155 3 861 1 092
Reumatikerförbundet 31 990 9 300 –106 32 667 9 406 34 717 10 423 36 461 10 698 37 394 10 700
Riksf. för döva, hörselskadade & språkstörda barn 0 0 0 0 0 0 0 6 15 0 0
Riksf. för Hjälp åt Läkemedelsmissbr. 333 89 89 0 0 0 0 0 0 51 16
Njurförbundet 0 0 0 0 0 41 16 0 0 42 16
Riksf. för rörelseh. Barn o Ungdom 60 14 14 0 0 0 0 35 16 61 8
Riksf. för Social o Mental Hälsa 14 131 2 835 –319 13 721 3 154 13 757 3 015 12 660 2 915 19 218 2 864
Svenska Celiakiförbundet 66 28 –31 94 59 92 54 172 84 156 86
Svenska Celiakiungdomsförbundet 8 8 8 0 0 0 0 0 0 0 0
Svenska Diabetesförbundet 1 287 582 175 1 277 407 1 447 486 1 055 364 1 503 416
Svenska Epilepsiförbundet 218 91 40 93 51 169 71 152 68 169 57
Mun, Hals&Lungcanserförb. STÖDET 63 18 –3 74 21 60 16 30 10 60 18
Svenska Psoriasisförbundet 524 189 –26 586 215 559 215 764 340 973 291
Sveriges Dövas Riksförbund 522 246 84 362 162 312 141 520 195 503 172
Synskadades Riksförbund 10 226 3 292 –146 10 730 3 438 10 798 3 544 11 645 3 925 12 976 4 077
Riksförbundet för Mag– och Tarmsjuka 221 54 –45 367 99 364 102 611 214 427 96
PRO 435 005 145 701 –8 852 443 739 154 553 460 539 165 485 468 870 164 831 468 330 159 865
Svenska Kommunalpensionärernas Förbund 21 030 7 875 –70 20 841 7 945 19 232 7 388 19 938 7 567 18 619 7 361
Serbiska Riksförbundet i Sverige 4 569 818 –100 4 871 918 5 799 1 248 5 210 1 294 7 775 1 228
Assyriska Riksförbundet i Sverige 17 457 3 369 –789 21 475 4 158 20 852 3 811 13 973 2 543 8 392 1 273
Grekiska Riksförbundet 2 780 709 –335 4 346 1 044 4 650 895 5 062 993 5 811 848
»»
statistik | 49

Cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet
inom medlemsorganisationerna 2006–2010
T A B E L L 9 (forts)
50| statistik
Organisation 2010 Förändring 2009 2008 2007 2006
Timmar Deltagare deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare
Iranska Riksförbundet 24 034 2 687 –421 22 894 3 108 24 511 3 704 23 805 3 544 24 250 2 914
Kurdiska Riksförbundet 5 790 1 472 –585 9 097 2 057 8 708 2 127 3 683 972 2 158 456
Makedoniska Riksförbundet i Sverige 3 251 496 –202 4 788 698 6 523 786 6 296 950 4 600 648
Serbernas Riksförbund i Sverige 2 760 629 –106 3 958 735 4 598 713 4 542 843 4 411 1 000
Sverigefinska Ungdomsförbundet 141 30 –41 220 71 32 19 305 151 0 0
Sverigefinska Riksförbundet 29 884 7 081 –211 28 940 7 292 28 374 6 948 21 969 5 560 22 543 5 511
Turkiska Riksförbundet 2 063 327 203 755 124 5 220 508 6 290 904 5 639 799
Syrianska Riksförbundet i Sverige 5 201 558 –121 6 515 679 4 811 857 8 456 1 707 760 304
Kurdiska Unionens Riksförbund 0 0 –45 301 45 120 6 949 76 1 551 143
Folkets Hus och Parker 5 516 1 412 224 4 000 1 188 3 413 1 086 4 028 1 176 4 961 1 096
Riksf. för sexuellt likaberättigande 427 254 105 222 149 225 166 516 453 756 306
Svenska Arbetarsångarförbundet 702 462 87 639 375 761 447 745 499 708 347
Sveriges Arbetarteaterförbund 9 543 1 996 –24 10 218 2 020 9 967 2 094 7 362 1 460 7 587 1 337
Svenska Freds– och Skiljedomsfören. 0 0 0 0 0 0 0 33 20 9 5
Sällskapet Länkarnas Riksförbund 838 122 –64 1 045 186 833 143 807 124 989 160
Unga Örnar 14 717 3 321 –197 13 728 3 518 14 859 3 116 13 621 3 136 12 408 2 484
Verdandi 4 621 738 –110 4 920 848 5 117 915 5 265 898 6 299 947
Fria Sällskapet Länkarsnas Samorg 113 38 20 61 18 123 43 54 16 12 6
Sv Kv. Vänsterförbund 0 0 –13 24 13 0 0 48 19 61 20
Summa 812 129 283 828 –41 291 868 632 325 119 900 010 330 819 924 617 331 220 943 809 318 846
Procent av förb. totala verks. 27,00 41,95 28,55 43,35 30,09 44,16 30,52 42,72 31,22 44,60
1) Pga felrapportering när det gäller deltagarantalet för 2005 så har vi här gjort en korrigering av siffrorna.
Vi har dock inte konsekvensändrat i de andra tabellerna.

Cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet inom organisationer
med samarbetsavtal/lokalt samarbete 2006–2010
T A B E L L 1 0
Organisation 2010 Förändring 2009 2008 2007 2006
Timmar Deltagare deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare
Brandmännens Riksförbund 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Övriga fackliga organisationer 460 286 119 263 167 137 80 27 6 34 19
Sveriges Socialistiska pionjärer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Vänsterns Studentförbund 0 0 –12 54 12 39 16 101 37
Övriga politiska organisationer 1 113 298 70 709 228 1 175 341 525 199 710 230
Övriga konsumentorganisationer 0 0 –19 50 19 72 34 0 0 0 0
Övriga Bostadsorganisationer 2 862 577 33 3 447 544 4 375 855 2 488 564 2 581 549
Riksförbundet Attention 239 64 –15 306 79 163 110 0 0 0 0
Förbundet Unga Rörelsehindrade 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
EWDFA 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Dyslexiförbundet 578 125 –43 564 168 881 225 824 256 690 153
Föreningen för Blödarsjuka i Sverige 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Handikappförbundens samarbetsorgan 3 541 1 064 –149 3 493 1 213 4 136 1 392 3 557 1 316 3 108 865
Hjärnkraft 342 138 –82 498 220 432 152 493 159 390 100
Hjärtebarnsföreningen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Patientföreningen för Anorexia &
Bulima Nervosa 0 0 0 0 0 0 0 36 9 152 36
Riksförbundet Cystisk fibros 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Personskadeförbundet 794 226 –18 793 244 775 276 744 293 961 294
Riksförbundet för ångestsyndromsällskapet 291 58 17 220 41 268 80 288 53 349 65
Riksorganisationen Unga Synskadade 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Stroke 1 127 393 86 786 307 1 079 529 1 083 501 973 448
PSO–ung 36 7 –11 104 18 116 24 24 5 0 0
Sve Stammningsföreningars Riksförb 116 49 12 109 37 82 33 84 19 58 23
Unga Hörselskadade 0 0 0 0 0 0 0 6 14 2 12
Unga RBU–are 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Riksorg Unga Reumatiker 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Vuxendöva i Sverige 460 105 –15 567 120 511 177 340 154 311 160
Riksförbundet för Ungdom för Social hälsa 0 0 0 0 0 46 14 50 14
h@ndikapp.se 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Riksförb Ungdom för social hälsa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Föreningen för Hörselskadade
Döva barn med familier Riks 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Svenska Turner föreningen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Övriga Handikapporg 10 412 2 835 –362 11 031 3 197 10 146 3 002 10 213 2 803 11 899 2 462
Övriga pensionärsorganisationer 18 258 5 503 –581 18 335 6 084 18 451 6 156 19 099 6 096 18 379 6 029
Bolivianska Riksförbundet 9 256 1 116 432 6 683 684 11 811 1 367 10 135 1 335 9 897 967
Eritreanska Riksförbundet 2 068 306 –296 3 718 602 4 636 861 4 341 917 3 296 654
Finlandssvenskarnas Riksförb 5 412 1 237 –581 6 013 1 818 5 206 1 465 9 605 2 158 10 112 2 308
Riksförb Initiativ för El Salvador 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Italienska Riksförbundet 0 0 0 90 21 42 6 69 12
Portugisiska Riksförbundet 0 0 0 132 16 0 0 240 31
Riksförbundet polska fören i Sv 1 576 153 18 1 462 135 1 193 134 1 236 224 1 404 258
Salvadoranska Riksförbundet 1 101 146 19 762 127 973 126 584 74 928 151
Slovenska Riksförbundet 346 63 –9 435 72 436 74 512 103 452 95
Somaliska Riksförbundet 14 239 2 691 –200 16 628 2 891 16 594 2 797 21 412 3 686 19 104 3 024
statistik | 51

Cirkelverksamhet och annan folkbildningsverksamhet inom organisationer
med samarbetsavtal/lokalt samarbete 2006– 2010
tabell 10 (forts)
52| statistik
Organisation 2010 Förändring 2009 2008 2007 2006
Timmar Deltagare deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare Timmar Deltagare
Spanska Riksförbundet 0 0 0 76 30 0 0 0 0
Azerbajzjan Turkiska riksförbundet 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Bosnien o Hercegovinas kvinnoriksförb 765 185 –24 972 209 1 508 296 2 331 383 1 746 359
Ryska riksförbundet i Sverige 301 113 99 152 14 18 6 0 0 53 10
Albanska föreningars union i Sverige 600 66 66 0 0 0 0 0 0 0 0
Armeniska Riksförbundet i Sverige 48 47 47 0 0 0 0 0 0 0 0
Resandefolket Romanova 96 28 28 0 0 0 0 0 0 0 0
Turkiska Ungdomsförbundet 56 6 6 0 0 0 0 0 0 0 0
Övriga Invandrarorganisationer 568 268 67 062 –2 806 573 305 69 868 535 984 66 664 514 550 69 949 507 016 60 692
Arbetaridrottsföreningarnas samorg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Elevorganisationer i Sverige 0 0 0 0 431 54 0 0 405 75
Kontaktnätet riksorg för en icke
kommersiell kultur 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Riksförb Frivilliga samhällsarbetare 192 91 –18 198 109 325 149 246 132 317 168
Riksförb för familjers rättigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Sv Fredskommittén 300 62 –24 280 86 143 38 201 34 0 0
Sv Riksförb för Koloniträdgårdarna 126 40 –48 229 88 284 86 292 97 317 140
Sv Dragspelares Riksförb 1 131 271 112 548 159 476 147 418 152 394 154
Sv Folkhögskolestuderandes förb 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Alkoholproblematikers Riksförb 44 12 12 0 0 9 8 0 0 0 0
Fria Alkoholproblematikers Riksorg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Nattvandrarna Farsor&Morsor i Sverige 20 7 –45 136 52 128 45 239 115 78 38
Institutionsverksamhet 16 299 4 521 –813 19 594 5 334 19 390 5 029 23 057 6 234 27 434 5 494
Organisationer med lokalt samarbetsavtal 91 348 17 664 –6 046 171 218 23 710 169 698 24 479 168 686 26 247 159 875 22 978
Fria Grupper 499 775 62 877 8 741 376 823 54 136 347 102 53 944 357 553 58 639 361 160 49 751
Summa 1 253 996 170 492 –2 300 1 220 485 172 792 1 159 488 171 316 1 155 360 182 962 1 144 995 158 841
Procent av förb. totala verks. 41,69 25,20 40,11 23,04 38,77 22,87 38,13 23,60 37,87 22,22
Andra Studieförbund 16 13 17 93 26 40 9 0 0 18 9
Folkhögskolor 797 156 –270 895 339 1 070 609 641 206 607 165
Företag 4 936 1 716 1 127 5 077 1 915 1 519 788 1 448 674 1 962 717
Kulturinstitutioner 19 597 3 255 –178 16 573 2 690 18 655 2 868 18 028 3 637 13 142 2 550
Myndiheter 1 917 531 123 1 980 432 1 453 309 2 270 383 2 049 418
Kommuner 30 542 7 027 257 29 643 6 961 30 431 6 704 18 392 4 737 17 220 4 261
Samhall 134 76 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Egen verksamhet 639 252 143 186 –7 375 662 032 155 000 684 673 162 375 702 811 170 134 714 156 162 390
Övrigt 206 623 40 217 –27 868 184 461 38 753 139 732 27 868 144 717 29 711 128 842 24 443
Summa 903 814 196 177 –34 167 900 754 206 116 877 573 201 530 888 307 209 482 877 996 194 953

Kultur ger oss möjlighet att förstå oss själva och andra.
Det handlar om att gestalta, skapa och uppleva. Om att
växa och känna glädje. Kultur ger oss vingar.
ABF vill göra kulturen tillgänglig för alla. Därför ger vi
människor förutsättningar för eget skapande, men också
möjligheter att ta del av det redan skapade. Varje år hålls
50 000 kulturcirklar inom ABF och våra arrangemang når
miljoner deltagare runt om i landet.
Men det finns fortfarande en kulturklyfta att utjämna.
Utmaningen är att ge plats för fler, att ge varje människa
chansen att pröva sina vingar – att förverkliga målet om
kultur för alla. Vi nöjer oss inte förrän vi nått dit.
Förbundsexpeditionen
Box 522
101 30 Stockholm
Telefon: 08-613 50 00
Fax: 08-21 52 76
www.abf.se