Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
yg ienfaktorn
Innehåll Nº 2 2008<br />
<br />
6
20<br />
26<br />
30<br />
16<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Vad är smutsigast: Tangentbordet eller toalettsitsen?<br />
Säljer en butik mer om kunderna går motsols?<br />
Svaren finns på Shape Up-sidorna.<br />
<br />
Bristande hygien är ett stort hot mot hälsan i såväl<br />
tillväxtländerna som i västländerna. I Sverige<br />
dör fler av dålig hygien än av olyckor i trafiken.<br />
<br />
Ryssar vill ha lyx även på toaletten, barn lämnar<br />
blöjåren allt senare och Europa blir bättre på att ta<br />
hand om det växande sopberget.<br />
<br />
<strong>SCA</strong>s nye vd Jan Johansson ska med sin nya<br />
organisation fokusera på att växa inom hygienprodukter.<br />
<br />
Den kanadesiska contortatallen trivs i de svenska<br />
skogarna och har flera fördelar framför den<br />
svenska furan.<br />
<br />
Aktieägarna fick ett träd med sig hem från årets<br />
stämma och Liberos vårkollektion har inspirerats<br />
av 1970-talet.<br />
<br />
Möbler i wellpapp sparar inte bara träd och<br />
minskar koldioxidutsläppen – de kan vara riktigt<br />
vackra också.<br />
<br />
<strong>SCA</strong> ökade vinsten under det första kvartalet.
tangentbord hade så<br />
många bakterier att det fanns risk för<br />
matförgiftning. Det framkom i en<br />
undersökning från University College<br />
London Hospital. Tidigare undersökningar<br />
har visat att tangentbord på<br />
kontor i snitt innehåller 400 gånger<br />
fl er bakterier än toalettsitsen. Boven i<br />
Lyx<br />
dramat är framför allt när datoranvändarna<br />
äter lunch vid skrivbordet.<br />
Matresterna sätter sig i tangentbordet<br />
och blir hem för miljontals bakterier.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Visste du att du måste fatta minst tio<br />
beslut när du ska köpa toalettpapper?<br />
Ska du till exempel ha enlags-, tvålags-,<br />
trelags- eller kanske till och med fyrlagspapper?<br />
Olika förpackningar har<br />
olika antal rullar och olika långa rullar.<br />
För att inte tala om alla olika mönster<br />
som fi nns. Dessutom skiljer sig kvaliteten<br />
en hel del mellan olika märken. De<br />
fl esta vill inte ha alltför strävt papper,<br />
men å andra sidan får det inte vara så<br />
mjukt att det går sönder när det blir<br />
blött och det får heller inte ludda av sig.<br />
– Att jämföra trelagspapper med en-<br />
lagspapper är inte relevant, säger Annette<br />
Storm Hanssen på <strong>SCA</strong> Tissue Europe.<br />
Det är två helt olika produkter!<br />
Längden mellan olika toalettpappersmärken<br />
kan variera stort, från<br />
under 20 meter till över 60 meter. Så<br />
att köpa billigt kan bli dyrt i längden.<br />
Under ett helt liv lägger en genomsnittsperson<br />
i Europa ner 2 500 euro på<br />
toalettpapper.
Längre och tyngre<br />
för miljöns skull<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Den ryska detaljhandeln fortsätter att växa och omsatte förra året<br />
cirka 100 miljarder euro. Störst på marknaden är nu ryska X5, med<br />
drygt 5 procent av marknaden. Tyska Metro är näst störst och har<br />
lyckats kapa åt sig nästan 5 procent av den ryska detaljhandeln sedan<br />
etableringen år 2000, enligt den ryska webbtidningen Kommersant.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
De flesta känner säkert till att doften<br />
från nybakat bröd ökar köplusten när vi är<br />
i livsmedelsbutiken. Men det finns många<br />
andra knep för att få oss att konsumera<br />
mer. Till exempel ökar köpen av dagligvaror<br />
om kunden går motsols i butiken istället<br />
för medsols. Förklaringen är att det är<br />
lättare för högerhänta. Likaså handlar vi<br />
mer till en blå bakgrund än en röd, slår<br />
forskaren och författaren Jens Nordfält<br />
fast i den prisbelönta boken "Marknadsföring<br />
i butik”, enligt Dagens Nyheter.<br />
Han visar också att stora prisskyltar får<br />
oss att tro att priset är lågt, en effekt som<br />
blir ännu mer påtaglig om skylten är belyst<br />
med lysrör. Eftersom 80 procent av köpbesluten<br />
tas på plats i butiken, har också<br />
varornas placering stor betydelse. Välkänt<br />
är att basvaror som bröd och mjölk ska<br />
placeras långt ifrån varandra. Var i hyllan<br />
varan finns är också viktigt. En placering i<br />
hörnet istället för mitt i en lång hyllrad kan<br />
öka försäljningen med så mycket som 400<br />
procent, enligt Nordfälts undersökning.
Brister i hygien upplevs som ett stort problem<br />
i västvärlden och tillväxtekonomierna.<br />
Det visar en hygienundersökning från United<br />
Minds bland 5 000 personer i sex västländer<br />
samt Kina, Ryssland och Mexiko.<br />
<br />
hygienfrågan är av stort<br />
intresse för hela världen.<br />
På sina håll handlar det<br />
om liv och död, medan<br />
det för andra mer är<br />
en fråga om livskvalitet.<br />
För att få veta mer om<br />
matiskt. Hälften av svenskarna oroar<br />
sig aldrig över sjukdomsrisken i samband<br />
med hygien och endast 5 procent<br />
gör det regelbundet. Men även i Sverige,<br />
det land där den upplevda hygienrisken<br />
är minst, dör enligt vissa beräkningar<br />
fl er av bristande hygien än av olyckor i<br />
folks vanor och attityder om hygien har trafi ken. Det största problemet är här<br />
<strong>SCA</strong> låtit göra en undersökning i nio län- bristande handhygien inom vården.<br />
der. Undersökningen visar att tre fjärde- – Grova uppskattningar säger att undelar<br />
av de tillfrågade oroas ibland, ofta gefär 10 procent av alla patienter som<br />
eller alltid för att de ska bli sjuka på grund läggs in drabbas av vårdrelaterade in-<br />
av bristande hygien. Mest orolig är man i fektioner. Av dem hade kanske 20–30<br />
Mexiko. Nästan alla (93 procent) oroar procent varit möjliga att förhindra, till<br />
sig någon gång över den hygienrelaterade exempel genom bättre handhygien, sä-<br />
sjukdomsrisken. En femtedel av mexikager Jonas Bonnedahl, hygienöverläkare<br />
nerna bär på en ständig rädsla för att bli vid Länssjukhuset i Kalmar.<br />
sjuka på grund av bristande hygien. Bristande handhygien på toaletten<br />
Sverige är det land där hygien och upplevs som den enskilt största hälso-<br />
sjukdomar upplevs som minst problefaran, enligt undersökningen. Därefter
NÄSTAN EN<br />
TREDJEDEL AV<br />
KINESERNA<br />
AVSTÅR OFTA<br />
FRÅNATT ÄTA<br />
MIDDAG HOS<br />
BEKANTA<br />
PÅ GRUND AV<br />
HYGIENSKÄL.<br />
följer bristande handhygien vid måltider,<br />
felaktig hantering av livsmedel vid<br />
matlagning och smittorisken i kontakten<br />
med andra människor.<br />
Hur är det då med handhygienen i<br />
de olika länderna? Ganska bra, enligt<br />
undersökningen – i alla fall i samband<br />
med toalettbesök. 95 procent uppger<br />
att de tvättar händerna när de är på toaletten.<br />
Före måltider tvättar 83 procent<br />
händerna, svenskar avviker med endast<br />
drygt hälften. I andra situationer varierar<br />
handhygienen kraftigt mellan de<br />
undersökta länderna. Till exempel är<br />
det i Kina och Mexiko vanligt att tvätta<br />
händerna efter att ha hanterat pengar.<br />
Och i Ryssland tvättar nio av tio händerna<br />
när man kommer hem.<br />
Det fi nns också skillnader i hur man<br />
upplever hälsorisker mellan de olika
länderna: Nästan åtta av tio mexikaner<br />
upplever dålig hygien vid matlagning<br />
och måltider som ett av de största<br />
problemen. Mexikanerna är dessutom<br />
de som i störst utsträckning upplever<br />
hygienrisker med att inte duscha/bada<br />
tillräckligt ofta. Ryssar och kineser utmärker<br />
sig genom att de ser större faror<br />
i kontakter med djur än genomsnittet.<br />
visar att rädslan<br />
för dålig hygien påverkar människors beteende<br />
i vardagen. Mest påtagligt är detta<br />
vid besök på offentliga toaletter, mer än<br />
hälften avstår från att använda offentliga<br />
toaletter. Bland kvinnor är den siffran hela<br />
70 procent. Men även i andra situationer<br />
hämmar hygienoron: Nästan en tredjedel<br />
av kineserna avstår ofta från att äta middag<br />
hos bekanta på grund av hygienskäl.<br />
Var tredje amerikan och kines avstår från<br />
att åka kommunalt av samma skäl.<br />
I stort sett alla tillfrågade i undersökningen<br />
tänker mest på hygien och renlighet<br />
i samband med att de besöker offentliga<br />
toaletter. Många funderar också<br />
på hygienen i samband med restaurangbesök,<br />
när de måste röra ytor i offentliga<br />
utrymmen och vid besök på badhus. En<br />
tredjedel oroar sig ofta för att bli smittade<br />
av sina kollegor på arbetsplatsen.<br />
När det gäller den personliga hygienen<br />
visar undersökningen att det vanligaste är<br />
att duscha eller bada en gång om dagen.<br />
Mexiko och Australien har mest frekventa<br />
duschare, medan hälften av kineserna<br />
duschar max två gånger i veckan.<br />
Majoriteten ägnar mellan tio minuter<br />
och en halvtimme åt sin morgontoalett<br />
varje dag, men med stora kulturella<br />
skillnader. Svenskar och kineser klarar<br />
sig på mindre än tio minuter, medan<br />
mexikaner gärna dröjer sig kvar i badrummet<br />
längre än en halvtimme.<br />
Trots den pågående miljö- och klimatdebatten<br />
är det inte ens hälften som anger<br />
att miljöpåverkan är avgörande för beslutet<br />
när de köper hygienprodukter som bindor,<br />
tvål och papper. Svenskar och ryssar<br />
är de som tar minst hänsyn till miljöaspekterna<br />
och som ändrat sitt beteende i minst<br />
utsträckning. Fransmän, mexikaner och<br />
kineser har däremot ändrat sitt beteende i<br />
hög grad sedan debatten tog fart.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
När det gäller tabubelagda ämnen finns<br />
stora kulturella skillnader. Nästan en<br />
femtedel av fransmännen kan inte tänka<br />
sig att prata om sin hårvård med någon<br />
annan, medan det totalt sett bara är fyra<br />
procent av de utfrågade som inte vill det.<br />
I Mexiko tycker nästan hälften att det är<br />
pinsamt att prata om sin fothygien och i<br />
Kina anses det mycket genant att tala om<br />
kroppsbehåring.<br />
Skillnader mellan könen förekommer<br />
också. Medan kvinnor tycker att det är<br />
känsligare att tala om inkontinens än män<br />
så tycker männen att det är jobbigare att<br />
tala om menstruation. Närmare hälften av<br />
männen tycker också att det är obehagligt<br />
att behöva handla bindor och tamponger.<br />
De flesta tillfrågade, 85 procent, kan ändå<br />
tänka sig att prata med sin partner om<br />
olika hygienfrågor, medan bara 9 procent<br />
kan tänka sig att tala med främlingar och<br />
nya bekantskaper om detta.
Att vissa hygienrelaterade ämnen är<br />
tabubelagda ställer till stora problem,<br />
inte minst för kvinnor i olika delar av<br />
världen. Många kvinnor hindras att gå i<br />
skolan eller arbeta de dagar som de har<br />
menstruation på grund av bristande tillgång<br />
till mensskydd, vilket bland annat<br />
bottnar i en rädsla för att tala om ämnet.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
När det gäller vad som uppskattas som<br />
rent och fräscht hos kvinnor tycker både<br />
kvinnor och män att rakning av benen är<br />
viktigast. Därnäst kommer användning<br />
av parfym och smycken, att ha långt hår,<br />
undvika smink, sätta upp håret och använda<br />
hudkräm. Kraven är högst på ryska<br />
kvinnor. Där är det fl est som uppskattar<br />
I MEXICO<br />
TYCKER NÄS-<br />
TAN HÄLFTEN<br />
ATT DET ÄR<br />
PINSAMT ATT<br />
PRATA OM SIN<br />
FOTHYGIEN.<br />
när kvinnor rakar benen, bär smycken<br />
och sminkar sig. Frankrike och Mexiko<br />
föredrar parfymerade kvinnor, medan<br />
svenskarna gillar naturlig doft.<br />
I Kina och Tyskland tycker en fjärdedel<br />
att benen kan få förbli lurviga. Männen<br />
å sin sida ska helst klippa hår och<br />
naglar, raka sig samt undvika krämer<br />
och smycken.<br />
I Mexiko uppskattas parfymerade<br />
män, medan majoriteten i Kina tycker<br />
att de hellre kan hoppa över parfymen.<br />
I Mexiko gillar man ett välskött skägg<br />
och i Kina föredrar man renrakat. Tyskar<br />
och amerikaner uppskattar långt hår<br />
och ryssar tycker att det är trevligt med<br />
längre välskötta naglar även hos män.
1<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
3<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
5<br />
<br />
2<br />
<br />
<br />
<br />
4<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
6<br />
<br />
<br />
<br />
<strong>SCA</strong> höjer kunskapen<br />
kring hygien<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
undersökningen handlar om upplevd<br />
hygien och presenteras i artikeln här intill.<br />
– Vi har länge arbetat med att höja kunskapsnivån<br />
inom <strong>SCA</strong>s produktkategorier och varumärken.<br />
De undersökningar vi nu genomför tar ett<br />
samlat hygiengrepp utifrån en rad olika dimensioner,<br />
säger Bodil Eriksson, kommunikations-<br />
direktör för <strong>SCA</strong>.<br />
Många frågor som rör hygien är starkt tabubelagda. Tystnad<br />
och okunskap gör livet kortare och besvärligare att leva för många<br />
människor i världen.<br />
– För <strong>SCA</strong> som en av världens största tillverkare av hygienprodukter<br />
fi nns både ett mänskligt och ett affärsmässigt skäl att hygienfrågor<br />
uppmärksammas och diskuteras, säger Bodil Eriksson.<br />
Resultaten från undersökningarna och andra initiativ på hygienområdet<br />
kommer att visas på <strong>SCA</strong>s webbplats och i olika event.<br />
är att öka tillväxttakten på hygienområdet.<br />
Speciellt i utvecklingsländerna fi nns en stor potential i och med<br />
att användningen av hygienprodukter fortfarande är mycket låg<br />
och att den disponibla inkomsten stiger i många av länderna. En<br />
annan trend som talar för en ökad användning av hygienprodukter<br />
är den åldrande befolkningen.<br />
– Människor som lämnar fattigdom börjar nästan omedelbart<br />
att prioritera den personliga hygienen. Bara i Indien lämnar nu ungefär<br />
430 miljoner människor fattigdomsstadiet och utvecklingen<br />
i Kina och Sydamerika är likadan, berättar Bodil Eriksson.<br />
I Mexiko har <strong>SCA</strong><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
redan utvecklat mensskydd<br />
för en målgrupp<br />
som inte är så köpstark.<br />
Dels har det<br />
handlat om att göra<br />
enkla produkter som<br />
kan säljas till lågt pris,<br />
dels att göra produkterna<br />
lättillgängliga.<br />
– Produkterna säljs<br />
i mycket små butiker<br />
i avlägsna byar. På<br />
vissa ställen säljer vi<br />
dem i en-pack, och de<br />
mindre förpackningarna<br />
ökar tillgängligheten,<br />
säger Bodil<br />
Eriksson.
Vilka gäster har du?<br />
Att driva restaurang handlar om att ta väl hand om sina gäster.<br />
Att ge dem en positiv upplevelse som gör att de trivs och<br />
kommer tillbaka.<br />
Berätta för oss vilka gäster du har så talar vi om hur du kan<br />
förbättra helhetsupplevelsen för dem. Och samtidigt spara<br />
tid och pengar med Tork System i restaurangen, köket<br />
och era hygienutrymmen.<br />
Tork System – Vilka gäster du än har!<br />
Kontakta oss eller din grossist för mer information.<br />
<strong>SCA</strong> TISSUE EUROPE AFH, Tel 031-746 00 00, www.tork.se<br />
Tork ® is a registered trademark owned by the company <strong>SCA</strong> Tissue Europe.<br />
Tork servettdispenser ger gästerna tillgång<br />
till rena och mjuka servetter. Behållaren är<br />
lätt att fylla på, ger en minskad förbrukning<br />
och enkel att hålla ren, vilket underlättar<br />
personalens arbete.
Jack Sim från Singapore är mannen som vill ge<br />
toaletter status och bryta tabut kring att tala om<br />
kiss och bajs. För att förbättra den sanitära<br />
situationen i världen grundade han World Toilet<br />
Organization, WTO, för sju år sedan.<br />
Världstoalettorganisation och<br />
loggan i form av en toasits får nog många<br />
att dra på munnen. Men det har Jack Sim<br />
inget emot. Tvärtom. Han ser humor som<br />
ett effektivt vapen för att få människor<br />
att våga tala om toaletter, kiss och bajs.<br />
För om man ska kunna göra något åt den<br />
sanitära situationen måste man också<br />
kunna tala klarspråk.<br />
– En annan nyckel till framgång är<br />
att öka statusen av att ha bra toaletter<br />
och därmed efterfrågan. Det är mycket<br />
mer effektivt än att bara upplysa om<br />
rena hälsovinster, menar Jack Sim.<br />
Hans mål är att människor ska vilja<br />
satsa på bra toaletter på samma sätt<br />
som de vill ha en tv eller mobiltelefon<br />
om de får mer pengar att röra sig med.<br />
<br />
– Vi försöker påverka synen på toaletter<br />
i olika delar i världen så att det ska anses<br />
som lågstatus att inte ha en. Då blir det<br />
fl er som vill prioritera detta, säger Jack<br />
Sim.<br />
Hans intresse för toaletter började för<br />
drygt tio år sedan. Då läste han en artikel<br />
där Singapores förra premiärminister<br />
Goh Chok Tong menade att skicket på ett<br />
lands offentliga toaletter kan användas<br />
som måttstock för landets sociala utvecklingsnivå.<br />
– Eftersom toaletterna här i Singapore<br />
var i uselt skick beslöt jag mig för<br />
att göra något åt det och bildade The<br />
Restroom Association of Singapore,<br />
berättar Jack Sim.<br />
I samband med uppstädningen av de
Jack Sim från Singapore är mannen som vill ge<br />
toaletter status och bryta tabut kring att tala om<br />
kiss och bajs. För att förbättra den sanitära<br />
situationen i världen grundade han World Toilet<br />
Organization, WTO, för sju år sedan.<br />
Världstoalettorganisation och<br />
loggan i form av en toasits får nog många<br />
att dra på munnen. Men det har Jack Sim<br />
inget emot. Tvärtom. Han ser humor som<br />
ett effektivt vapen för att få människor<br />
att våga tala om toaletter, kiss och bajs.<br />
För om man ska kunna göra något åt den<br />
sanitära situationen måste man också<br />
kunna tala klarspråk.<br />
– En annan nyckel till framgång är<br />
att öka statusen av att ha bra toaletter<br />
och därmed efterfrågan. Det är mycket<br />
mer effektivt än att bara upplysa om<br />
rena hälsovinster, menar Jack Sim.<br />
Hans mål är att människor ska vilja<br />
satsa på bra toaletter på samma sätt<br />
som de vill ha en tv eller mobiltelefon<br />
om de får mer pengar att röra sig med.<br />
<br />
– Vi försöker påverka synen på toaletter<br />
i olika delar i världen så att det ska anses<br />
som lågstatus att inte ha en. Då blir det<br />
fl er som vill prioritera detta, säger Jack<br />
Sim.<br />
Hans intresse för toaletter började för<br />
drygt tio år sedan. Då läste han en artikel<br />
där Singapores förra premiärminister<br />
Goh Chok Tong menade att skicket på ett<br />
lands offentliga toaletter kan användas<br />
som måttstock för landets sociala utvecklingsnivå.<br />
– Eftersom toaletterna här i Singapore<br />
var i uselt skick beslöt jag mig för<br />
att göra något åt det och bildade The<br />
Restroom Association of Singapore,<br />
berättar Jack Sim.<br />
I samband med uppstädningen av de
singalesiska toaletterna upptäckte han<br />
att det fanns ytterligare 15 toalettorganisationer<br />
i världen, men ingen paraplyorganisation.<br />
– Därför grundade jag World Toilet<br />
Organization för att kunna samla och<br />
sprida kunskap. Behovet är enormt. I en<br />
värld där 40 procent av befolkningen inte<br />
har tillgång till toaletter och miljontals<br />
människor dör på grund av detta är det<br />
dags att vi börjar agera, säger Jack Sim.<br />
Sedan starten av WTO år 2001 har<br />
antalet medlemsländer växt till 46 och<br />
ett hundratal organisationer och myndigheter<br />
på olika nivåer är inblandade.<br />
Ett college har startats och varje år hålls<br />
ett stormöte i något av medlemsländerna<br />
för att diskutera, visa tekniska och praktiska<br />
lösningar, sprida goda exempel och<br />
ta fram konkreta handlingsplaner.<br />
– För att det ska bli handling och inte<br />
bara en massa prat håller vi workshops<br />
i stället för föreläsningar. Arbetsgrupperna<br />
är sammansatta så att alla kompetenser<br />
och möjlighet till beslutsfattande<br />
finns, säger Jack Sim.<br />
att medvetenheten kring<br />
den sanitära situationens betydelse ökat<br />
oerhört, inte minst i Asien. Därför har<br />
det också börjat hända saker. Ett exempel<br />
är Kina där Peking satsat 100 miljoner<br />
US-dollar på att bygga 4 000 förstklassiga<br />
toaletter inför OS i år.<br />
– Det har spridit sig till andra delar<br />
av Kina. I Shanghai började man rusta<br />
upp toaletterna vilket gett en mängd<br />
nya offentliga toaletter för till exempel<br />
taxichaufförer, i affärscenter och för<br />
allmänt bruk, berättar Jack.<br />
exempel är indiska<br />
Sulabh International som byggt ett stort<br />
antal offentliga toaletter som nu drivs<br />
och sköts av kastlösa. Resultatet har inte<br />
bara blivit förbättrad sanitet utan också<br />
att kastsystemet kunnat brytas genom<br />
att de kastlösa fått förbättrade villkor,<br />
tjänar mer pengar och kan skicka sina<br />
barn till skolan.<br />
– Det går inte att bara förlita sig på donationer.<br />
Därför är det ett jättebra exempel på<br />
hur den sanitära utvecklingen kan ske på<br />
affärsmässiga grunder, säger Jack Sim.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
För att få välstånd och ekonomisk<br />
utveckling i ett land krävs tillgång till<br />
dugliga toaletter. Många länder förlorar<br />
oerhörda summor på att människor<br />
varje dag måste köa till ett fåtal offentliga<br />
toaletter eller leta upp en avskild<br />
plats för att uträtta sina behov. Världshälsoorganisationen,<br />
WHO, har beräknat<br />
att investeringar i förbättrad sanitet<br />
kan spara en halvtimme per dag för personer<br />
med dålig tillgång till sanitet. För<br />
ett hushåll med sex personer innebär det<br />
21 timmar per vecka som istället kan<br />
ägnas åt arbete eller studier.<br />
Investeringar i förbättrad sanitet ger<br />
också flera andra ekonomiska vinster.<br />
I dagsläget orsakar dålig sanitet en rad<br />
olika diarrésjukdomar i utvecklingsländerna.<br />
Bättre sanitet minskar både sjukvårdskostnader<br />
och kostnader för förlorad<br />
arbetstid. Dessutom lär sig friska<br />
barn mer i skolan och bidrar på sikt till<br />
en höjd kompetensnivå i landet.<br />
För kvinnor är det speciellt viktigt med<br />
förbättrad sanitet. Många flickor slutar<br />
skolan när de får sin menstruation eftersom<br />
de saknar tillgång till bra toaletter.<br />
Likaså måste många kvinnor stanna hemma<br />
från sina arbetsplatser under menstruationen<br />
när toaletter saknas.
Libresse bindor ser olika ut fram och bak. Eftersom de är formade efter din kropp blir de både<br />
säkrare och bekvämare. Läs mer på www.libresse.se FEEL SECURE. WEAR LIBRESSE. RESSE. RESSE
För de shoppingglada ryssarna<br />
omfattar den pågående<br />
kärlekshistorien med kända<br />
och starka varumärken<br />
även vardagens mer oglamorösa<br />
områden. När ryska<br />
konsumenter idag väljer<br />
toalettpapper ska det vara rätt<br />
märke på rullen.<br />
e<br />
fter årtionden med partior- Den ryska marknaden för mjukpapganet<br />
Pravda som främsta per växer med 9 procent årligen, <strong>SCA</strong>s<br />
sällskap på toaletten, är rys- varumärke Zewa är marknadsledande<br />
sarna på väg att upptäcka en lyx många med över 30 procent räknat i värde.<br />
västliga konsumenter tar för givet – det – I Ryssland är det varumärken som<br />
mjuka toalettpappret.<br />
gäller, jämfört med de mogna markna-<br />
Och det ska vara rätt märke på rullen: derna i väst är andelen egna varumär-<br />
– För en växande grupp ryska konsuken i Ryssland mycket låg, konstaterar<br />
menter är varumärket avgörande, även Ingolf Braun. Den region han ansvarar<br />
när de väljer vardagliga varor som toa- för kan idag delas upp i två delar:<br />
lettpapper, berättar Ingolf Braun, chef Dels länder som Ungern och Tjeckien<br />
för <strong>SCA</strong> Consumer Tissue Region East som alltmer närmar sig västliga konsum-<br />
och fortsätter:<br />
tionsmönster och papperskonsumtion.<br />
– De som har pengar köper dyrare Dels länder som Ryssland och Rumäni-<br />
och bättre varumärken som vårt Zewa, en, som fortfarande är en bit ifrån väster-<br />
som uppfattas som ett västerländskt valändska nivåer. Historiskt är den ryska<br />
rumärke. Något som i de fl esta ryssars konsumtionen av mjukpapper låg, även<br />
ögon borgar för kvalitet.<br />
om hänsyn tas till en lägre köpkraft.
Idag konsumerar medel-Olga 1,4 kilo<br />
mjukpapper per år, att jämföra med grannarna<br />
i Ungern som gör av med i snitt 8<br />
kilo per år. För att inte nämna USA med<br />
en snittförbrukning på 21 kilo.<br />
Samtidigt berättar den här typen av<br />
statistik inte hela sanningen. Den ryska<br />
ekonomiska boomen, i stor utsträckning<br />
baserad på försäljning av gas och<br />
olja, är extremt ojämnt fördelad.<br />
Den växande andelen rysk medelklass<br />
med pengar att spendera återfi<br />
nns främst i de större städerna som St<br />
Petersburg och Moskva. Samt i ryska<br />
”Klondykestäder” som växt upp kring<br />
gas och oljefyndigheterna.<br />
– Konsumtionen av mjukpapper i<br />
Moskva är i snitt ca 8 kilo per år, vilket är<br />
i nivå med Ungern, säger Ingolf Braun.<br />
På hemmaplan återspeglas förtjusningen<br />
i lyx och status även i valet av<br />
toalettpapper.<br />
– I jämförelse med våra andra marknader<br />
så är ryssarna väldigt förtjusta i olika<br />
typer av lyx, i synnerhet färgat och parfymerat<br />
papper, berättar Ingolf Braun.<br />
arenan har<br />
Ryssland under Putin återfunnit några<br />
av Sovjettidens nationalistiska tankar.<br />
Men i affärshyllorna råder total avspänning<br />
i förhållande till utländska infl uenser<br />
och produkter.<br />
– Jag arbetade tidigare i Kina under<br />
tre år och där fanns en tydlig trend till<br />
förmån för inhemska varumärken. Det<br />
märks inte alls i Ryssland på samma<br />
sätt. Men då håller de inhemska kinesiska<br />
tillverkarna högre kvalitet, säger<br />
Ingolf Braun.<br />
Den snabba tillväxten i Ryssland har<br />
stundtals skapat kapacitetsproblem<br />
för <strong>SCA</strong> och för två år sedan slöts avtal<br />
om en investering i en ny fabrik i Sovetsk,<br />
söder om Moskva. När den nya<br />
anläggningen når full kapacitet, från<br />
april 2009, kommer den att ha en årlig<br />
kapacitet på 30 000 ton.<br />
Den ekonomiska boom som driver försäljningen<br />
av konsumtionsvaror, skapar<br />
också nya utmaningar för tillverkarna.<br />
Fulla orderböcker hos ryska byggfi rmor<br />
driver upp kostnaderna vid nyinvesteringar.<br />
andra strategiskt viktiga<br />
områden sticker priserna iväg. I bjärt konstrast<br />
till kollegorna i Västeuropa och<br />
USA, har ryska tv-direktörer goda tider.<br />
– Priset på tv-annonsering steg förra<br />
året med 75 procent. Och året innan<br />
med 40 procent, berättar Peter Steiner,<br />
<strong>SCA</strong> Consumer Tissue Region East.<br />
– Samtidigt är tv-annonser vår främsta<br />
kanal mot konsument och avgörande<br />
för varumärket.<br />
Istället för att luta sig tillbaka och njuta<br />
av den snabba tillväxten, blickar både<br />
Peter Steiner och Ingolf Braun otåligt<br />
mot nya lockande marknader i regionen.<br />
– Både Kazakstan och Ukraina är intressanta,<br />
säger Ingolf Braun.
Klara, färdiga, gå…<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
innan engångsblöjorna<br />
kom, sattes barnen på pottan redan vid sex<br />
månaders ålder. På 1980-talet var många<br />
barn torra vid tre års ålder. I dag är västvärldens<br />
barn vanligen runt fyra år innan<br />
de kan sköta sin egen toalett och vara helt<br />
utan blöja dagtid. En orsak anses dagens<br />
supereffektiva blöjor vara, som suger upp<br />
all vätska och lämnar ytskiktet torrt. Blöjan<br />
blir helt enkelt inte tillräckligt obekväm<br />
för barnet som självt inte känner något behov<br />
av att bli av med en full blöja.<br />
– Det är inte studerat hur barn i exempelvis<br />
fyraårsåldern påverkas av att<br />
ha blöja, men jag kan inte tänka mig att<br />
barnet tycker att det är roligt. Blöja är så<br />
starkt förknippat med att inte ha kontroll<br />
och att vara bebis, säger Anna-Lena<br />
Hellström, uroterapeut och lektor vid<br />
Göteborgs universitet.<br />
ett känsligt kapitel<br />
som lätt störs av förändringar i barnets<br />
dagliga liv.<br />
– När barnet börjar på förskola, när<br />
mamma eller pappa börjar jobba igen eller<br />
när ett nytt syskon kommer till världen<br />
kan blöjan återigen kännas tryggare än<br />
pottan, säger Anna-Lena Hellström.<br />
Därför kan det vara bra om potträningen<br />
inte startar när större förändringar<br />
sker i familjen.<br />
Frågan är om det fi nns en idealisk ålder<br />
för barnet att lämna blöjan. Än har forskarna<br />
inte hittat någon särskild ”pottgen”<br />
som ger svar den frågan, men det fi nns<br />
fl era väl underbyggda hypoteser.<br />
Tyska forskare har kommit fram till<br />
att blöjbarn i genomsnitt blir torra dagtid<br />
vid 28 månaders ålder och nattetid<br />
vid 33 månaders ålder. Men det fi nns gi-<br />
<br />
<br />
vetvis stora individuella variationer, runt<br />
20 procent av alla femåringar har inte<br />
full kontroll över blåsa och tarm.<br />
studie har man konstaterat<br />
att alla barn, till och med spädbarn,<br />
är medvetna om att de kissar. Man kunde<br />
också konstatera att många barn vid<br />
18 månaders ålder kan kontrollera sin<br />
blåsa, en period som således kan vara<br />
lämplig för potträning, enligt de svenska<br />
forskarna.
a<br />
ndelen sopor som inte återvinns<br />
eller förbränns är nu<br />
nere på 5–10 procent i Sverige<br />
och fl era andra länder i<br />
norra och mellersta Europa. I de nya<br />
EU-länderna och i fl era länder i Sydeuropa<br />
är förhållandet tyvärr det motsatta<br />
och bara 5–10 procent återvinns, säger<br />
Jan-Olov Sundqvist, avfallsforskare på<br />
IVL Svenska Miljöinstitutet.<br />
I Nordeuropa producerar vi cirka 500<br />
kilo hushållssopor per person och år. I de<br />
nya EU-länderna är siffran något lägre<br />
eftersom konsumtionen också är lägre.<br />
På många håll är emellertid den ekonomiska<br />
tillväxten högre än i väst, vilket<br />
innebär att sopmängden ökar. Det är<br />
ett problem som redan lyfts upp till EUnivå.<br />
– Det pågår mycket aktivitet i EU kring<br />
avfallshantering. De nya EU-länderna<br />
har krav på sig att minska deponering<br />
och öka återvinning. Men Rom byggdes<br />
inte på en dag. Sverige har hållit på och<br />
gnetat ganska länge innan vi kom fram<br />
till där vi är idag. Jag tror att avfallshanteringen<br />
i Europa ser mycket annorlunda<br />
ut om tio år, säger Jan-Olov Sundqvist.<br />
Ett skäl till den effektiva sophante-<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
ringen i norra Europa är klimatet. Här<br />
fi nns utbyggda fjärrvärmenät på ett helt<br />
annat sätt än på andra håll och förbränning<br />
är ett sätt att värma upp bostäder.<br />
I södra Europa är alternativet att framställa<br />
elektricitet. De ekonomiska incitamenten<br />
är därmed mindre eftersom<br />
det ger stora energiförluster samtidigt<br />
som intäkterna inte blir lika stora.<br />
bedömer att<br />
ekonomiska styrmedel eller sanktioner,<br />
där det blir brottsligt att inte sopsortera,<br />
är den bästa vägen för att få till stånd ett<br />
ändrat beteende.<br />
– Informationen fungerar till en viss<br />
gräns. För att fortsätta därifrån krävs<br />
starkare incitament, säger han.<br />
Jan-Olov Sundqvist pekar på de<br />
dolda kemikalierna i till exempel byggmaterial<br />
eller inbyggd teknik i mobiltelefoner<br />
som de största hoten i dagens<br />
avfallshantering. Exempelvis använder<br />
kemikalieindustrin olika tillsatser i<br />
plast och färg.<br />
– Det gör att vi har en okontrollerad<br />
användning av farliga kemikalier som<br />
fi nns inbyggda i vanliga vardagliga produkter,<br />
säger Jan-Olov Sundqvist.
Jan Johanss on har<br />
<br />
<br />
k<br />
<br />
Med nye vd:n Jan Johansson har sca ökat<br />
takten på konsumentvaruområdet.<br />
En ny organisation ger bättre förutsättningar<br />
för att ta del av den stora tillväxtpotential<br />
som fi nns för hygienprodukter.<br />
<br />
onsumentprodukterna syns inte för alla<br />
träd. Så kan lite hårddraget den om inte<br />
eviga, så i alla fall långvariga frågan om<br />
<strong>SCA</strong>s strategi sammanfattas. Frågans<br />
sprängkraft bottnar i tron att <strong>SCA</strong> med ett skogsepitet inte<br />
värderas efter förtjänst, att tillväxtmöjligheterna för hygienprodukterna<br />
inte riktigt når fram till fi nansmarknaderna.<br />
Frågan fi ck förnyad kraft när Jan Johansson i november<br />
tillträdde som ny vd för <strong>SCA</strong> och tidigt deklarerade att <strong>SCA</strong><br />
måste förbättra tillväxt och avkastning. I april i år togs ett<br />
första stort steg när <strong>SCA</strong>s nya organisation infördes, med<br />
syfte att skapa ökat fokus på tillväxt för företagets hygienprodukter<br />
– mjukpapper och personliga hygienprodukter.<br />
– Vi inför en global kategoriorganisation. Det innebär<br />
att besluten om vilka marknader och produkter som ska<br />
satsas på inom hygienområdet tas i koncernledningen. Det<br />
blir ett tydligt globalt strategiskt fokus i prioriteringarna –<br />
det är här som det avgörs om det till exempel är Danmark<br />
eller Kina som ska prioriteras, säger Jan Johansson.<br />
Den nya globala kategoriorganisationen skapas genom<br />
att resurser från de olika affärsområdena koncentreras<br />
till en gemensam organisation under ledning av Gunnar<br />
Johansson, tidigare chef för <strong>SCA</strong>s affärsgrupp Personliga<br />
Hygienprodukter.<br />
Jan Johansson framhåller att <strong>SCA</strong> med den nya organisationen<br />
för första gången tydligt markerar att det är inom<br />
hygienområdet som bolagets tillväxt ska ske. Orsaken är<br />
uppenbar, tillväxtpotentialen för hygienprodukter är betydligt<br />
högre. Det gäller inte minst i de så kallade tillväxtekonomierna<br />
Ryssland, Kina och Mexiko.<br />
– Förbättrad hygien är något som kommer tidigt i den<br />
ekonomiska utvecklingen i ett land och i en enskild familj.<br />
Vi måste växa inom det som har störst potential.<br />
Dessutom är hygienområdet mindre konjunkturkänsligt,<br />
hygienprodukter behövs även i dåliga tider, konstaterar<br />
Jan Johansson.<br />
på fl era områden<br />
inom hygien: barnblöjor, mensskydd, inkontinensprodukter<br />
samt mjukpapper för konsumenter och storförbrukare. Två<br />
varumärken, TENA (inkontinensskydd) och Tork (mjukpapper),<br />
omsätter över en miljard euro vardera och Jan Johansson<br />
betonar vikten av att få fram fl er storsäljare.<br />
– Det är en klar trend att många detaljhandelskedjor begränsar<br />
antalet varumärken och därför måste man ha positionen<br />
som nummer ett eller två på marknaden.<br />
Tillväxtmöjligheterna är betydande för hygienprodukter.<br />
Mest tror Jan Johansson på inkontinensprodukter.
” Förbättrad hygien kommer tidigt i den<br />
ekonomiska utvecklingen.”
” För konsumenterna i affären kommer<br />
miljöaspekten att bli allt viktigare.”
– Där är vi världsledande med 26 procent av marknaden.<br />
Och när vi går in i ett nytt land skapar vi i många fall en helt<br />
ny marknad. Även på en utvecklad marknad som den europeiska<br />
finns en potential på 30 procent om man ser till hur<br />
många som egentligen skulle behöva inkontinensskydd.<br />
Till detta kan läggas den demografiska utvecklingen i<br />
västvärlden som kommer att driva marknaden för inkontinensprodukter.<br />
Idag finns knappt 20 miljoner människor<br />
över 80 år i EU. Kring 2050 beräknas 50 miljoner européer<br />
vara äldre än 80 år.<br />
i tillväxtekonomierna som Jan Johansson<br />
ser störst möjligheter. Det handlar om delar av<br />
Latinamerika, Indien/Kina och Östeuropa, inte minst då<br />
Ryssland där <strong>SCA</strong> nu expanderar med egen produktion<br />
inom mjukpapper och personliga hygienprodukter.<br />
– Ytterligare en marknad jag tror mycket på är Mellanöstern,<br />
ett område där det på flera håll sker en positiv ekonomisk<br />
utveckling, men som inte uppmärksammas på samma<br />
sätt som andra tillväxtområden, säger Jan Johansson.<br />
<strong>SCA</strong> bildade i slutet av 2007 ett samriskbolag för tillverkning<br />
och försäljning av mensskydd i Mellanöstern<br />
och Egypten.<br />
Men <strong>SCA</strong>s nya tydliga fokus på hygien reser också en<br />
del frågor. Går det exempelvis att hålla uppe motivation<br />
och tempo i skogs- och förpackningsverksamheten, som<br />
ska koncentrera sig på att generera kassaflöde för hygienverksamhetens<br />
tillväxt?<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
– Jag ser inget konstigt i det. I nästan inga företag handlar<br />
det enbart om att gasa i alla delar av verksamheten. Dessutom<br />
är det fint att generera pengar, säger Jan Johansson.<br />
liv i den gamla frågan<br />
om <strong>SCA</strong>s struktur, varför behålla alla delar när det går en<br />
så tydlig skiljelinje mellan hygienprodukterna och övrig<br />
verksamhet?<br />
– Det som talar för en bibehållen struktur är att de olika<br />
delarna i <strong>SCA</strong> går lika bra eller bättre än konkurrenterna<br />
och då finns egentligen inga motiv för ett ägarbyte. Emot<br />
talar att <strong>SCA</strong> på finansmarknaden inte ses som ett konsumentvarubolag<br />
och därför hamnar under skogsanalytikerna,<br />
vilket påverkar värderingen.<br />
Jan Johansson säger att kunskapen om <strong>SCA</strong> på finansmarknaden<br />
på sina håll fortfarande är begränsad.<br />
– Jag har mött människor i London som känner till våra<br />
starka varumärken men inte att <strong>SCA</strong> står bakom dem. Det<br />
måste vi ändra på.<br />
Men det finns även andra skäl till att närmare förknippa<br />
varumärket <strong>SCA</strong> med konsumentvaruprodukterna.<br />
Ett av de viktigaste är den starka miljöprofil som <strong>SCA</strong><br />
har. <strong>SCA</strong> rankades nyligen som ett av världens bästa företag<br />
inom miljö och sociala frågor av det brittiska analysföretaget<br />
Innovest.<br />
– För konsumenterna i affären kommer miljöaspekten<br />
att bli allt viktigare, då behöver de veta vad produkten och<br />
<strong>SCA</strong> står för, säger Jan Johansson.
Contortatallen är en ny-<br />
komling i de svenska<br />
skogarna. Planteringen<br />
inleddes för bara knappt<br />
40 år sedan och nu<br />
börjar den nya virkesresursen<br />
komma till<br />
användning i produktion<br />
av såväl sågade trävaror<br />
som massa- och pappersprodukter.<br />
<br />
på 1960-talet var många<br />
oroade för en framtida<br />
virkesbrist i Sverige. Det<br />
gjorde att skogsbolagen<br />
började snegla efter mer<br />
snabbväxande trädslag<br />
på andra håll i världen. Den kanadensiska<br />
contortatallen hade redan på<br />
1920- och 1930-talen provplanterats<br />
i ett antal mindre bestånd, men nu efterfrågades<br />
en mer systematisk satsning<br />
för att öka den totala produktionen i de<br />
svenska skogarna.<br />
pionjärerna och kom i<br />
gång med contortaodling i stor skala i början<br />
av 1970-talet. Fröerna var noga utvalda<br />
för att passa det svenska klimatet.<br />
− De fl esta tallarna planterades under<br />
slutet av 1970-talet till mitten på 1980-talet.<br />
Sedan dämpades utvecklingen något,<br />
men <strong>SCA</strong> har fortsatt att plantera under<br />
alla år och det kommer vi att göra även<br />
framöver, säger Åke Westberg, projektdirektör<br />
vid <strong>SCA</strong> Forest Products.<br />
På sikt kan detta ge stora produktionsökningar.<br />
Contortan växer 40 procent<br />
snabbare än den svenska tallen. Den har<br />
<br />
<br />
<br />
också visat sig stå emot exempelvis älgskador<br />
och svampangrepp bättre.<br />
− Det är alltså fl er contortatallar som<br />
överlever till vuxen ålder jämfört med<br />
svenska tallar, säger Åke Westberg.<br />
Än så länge har dock contortabestånden<br />
i de svenska skogarna inte nått så<br />
långt. Tidigast om ett 30-tal år kommer<br />
de äldsta planteringarna att vara mogna<br />
för slutavverkning. Men gallringen har<br />
redan kommit igång på allvar, och den ger<br />
ett betydande tillskott av ny virkesråvara.<br />
− Nu kommer det ut ungefär 200 000<br />
kubikmeter contortavirke per år från gallringen<br />
i våra skogar. Och den siffran kommer<br />
att stiga upp mot en halv miljon inom<br />
ett decennium, säger Åke Westberg.<br />
contortavirket till stor<br />
del använts för tillverkning av CTMP, en<br />
kemisk termomekanisk massa som utgör<br />
basen i exempelvis kartongmaterial.<br />
− Där har contortan unika egenskaper.<br />
Kartongen blir bulkig, vilket<br />
innebär att man kan sänka kartongens<br />
vikt med bibehållen tjocklek. Detta har<br />
bland annat utnyttjats i mjölkförpackningar,<br />
där man vill ha hög böjstyvhet
Vårt mål är<br />
att 20 procent<br />
av den yta vi<br />
avverkar varje<br />
år ska återplanteras<br />
med<br />
contorta.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
så att förpackningarna håller formen<br />
även när de staplas på varandra. Samtidigt<br />
vill man ha så låg vikt som möjligt,<br />
säger Åke Westberg.<br />
att contortans unika<br />
egenskaper beror på att fi brerna ser<br />
annorlunda ut än i den svenska tallen.<br />
Fördelar har även visat sig i fabriksförsök<br />
med blekt sulfatmassa som används för<br />
tillverkning av tissue, det vill säga hushålls-<br />
och toalettpapper och liknande.<br />
− Contortafi bern ger hög styrka redan<br />
vid liten energiinsats i pappersbruket, vilket<br />
bidrar till goda produktegenskaper.<br />
Även för sågade produkter har nykomlingen<br />
i de svenska skogarna visat<br />
sig komma till sin rätt. De grövre stockarna<br />
kommer att användas för sågning<br />
till timmer och vidare förädling till exempelvis<br />
limfog, innerpaneler och annat<br />
synligt trä.<br />
− Vi har också undersökt träets egenskaper<br />
vid impregnering och målning.<br />
Och slutsatsen vi har dragit är att contortan<br />
har samma användningsområden<br />
som både vanlig tall och gran, säger<br />
Åke Westberg.<br />
I vissa fall har contortan till och med<br />
uppvisat bättre egenskaper än de svenska<br />
trädslagen. Eftersom den har vuxit<br />
snabbt är det längre mellan årsringarna,<br />
vilket ger en annorlunda struktur,<br />
och även längre mellan varje kvistvarv,<br />
vilket ger produktionsfördelar.<br />
− Numera vill man oftast inte ha någon<br />
kvist i tak- och golvlister och liknande.<br />
Därför kapar man bort kvisten<br />
och limmar ihop ändarna. Är det då<br />
långt mellan kvistarna blir sågutbytet<br />
bättre, eftersom mindre material går<br />
förlorat, påpekar Åke Westberg.<br />
att dröja 10 till<br />
20 år innan contortaskogarna är så grova<br />
att sågning kommer att vara aktuellt.<br />
Han är övertygad om att den kanadensiska<br />
tallen kommer att få en allt<br />
större roll i såväl pappers- och massafabriker<br />
som sågverk. I dag har <strong>SCA</strong> cirka<br />
280 000 hektar contorta planterad,<br />
vilket är närmare hälften av den totala<br />
contortaarealen i Sverige.<br />
− Vårt mål är att 20 procent av den<br />
yta vi avverkar varje år ska återplanteras<br />
med contorta, säger Åke Westberg.
Nya vd:ns tal och en gran att ta med sig hem var två<br />
minnesvärda inslag från <strong>SCA</strong>s årsstämma den 8 april.<br />
<br />
<br />
ett lätt regn föll över aktieägarna<br />
när de var på väg<br />
mot <strong>SCA</strong>s årsstämma<br />
en tisdageftermiddag i<br />
april. Stämman hade traditionsenligt<br />
förlagts till Stockholms<br />
universitetsområde. Inne i möteslokalen<br />
Aula Magna möttes de knappt<br />
400 deltagarna av en varm stämning,<br />
fågelkvitter och vårblommor.<br />
aktieägarna<br />
var stort för att höra <strong>SCA</strong>s nya vd.<br />
Jan Johansson inledde med att<br />
berätta att han redan för 38 år sedan<br />
började sin karriär på <strong>SCA</strong> – i form<br />
av sommarjobb på <strong>SCA</strong> i Sundsvall.<br />
Han kommenterade det förbättrade<br />
resultatet som framför allt har sin<br />
bakgrund i höjda priser.<br />
Både styrelseordförande Sverker<br />
Martin-Löf och Jan Johansson<br />
nämnde Procter & Gam ble- affären<br />
som en av de viktigaste händelserna<br />
under 2007.<br />
Jan Johansson talade också om<br />
hållbar utveckling och avslöjade för<br />
aktieägarna att de efter stämman<br />
skulle få en liten granplanta med<br />
sig hem som de uppmanades att<br />
plantera. Ett sätt att dra sitt strå till<br />
stacken för att minska koldioxidutsläppen.<br />
Växande granar tar nämligen<br />
upp mer koldioxid än gammal<br />
skog. <strong>SCA</strong> planterar tre nya träd för<br />
varje träd som man fäller. Publiken<br />
påmindes om att inte driva upp<br />
granen inomhus eftersom de kan bli<br />
upp till 25 meter höga.
8 röster från stämman<br />
1. När blev du aktieägare?<br />
2. Varför går du på årsstämman?<br />
3. Hur tror du att aktien kommer att utvecklas?<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Drypers Newborn, den första engångsblöjan<br />
för nyfödda inom ramen<br />
för ekonomisegmentet, har lanserats<br />
i Singapore, Malaysia och Thailand.<br />
Blöjan är särskilt utvecklad för de<br />
nyfödda spädbarnens känsliga hud<br />
där fokus ligger på mjukheten.<br />
Med Drypers Newborn erbjuds<br />
föräldrar i Sydostasien en komplett<br />
serie blöjor som täcker barnens behov<br />
under hela blöjtiden. Drypers XXL,<br />
som är tillverkad för större barn och<br />
har förstärkt absorptionsförmåga,<br />
lanserades i regionen förra året.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Blöjserien Treasures Ultra är<br />
numera utrustad med elastiska sidstycken.<br />
Detta tack vare ny maskinell<br />
utrustning i fabriken i Swanson, Nya<br />
Zeeland. Stretchblöjan, som fi nns i<br />
storlekarna Crawler, Walker, Toddler<br />
och Junior, har gjort stor succé.<br />
Barrie McDermott, teknisk<br />
utvecklingschef, understryker att de<br />
elastiska sidstyckena gör att Treasures<br />
bättre svarar mot den trend som<br />
råder världen över.<br />
– Efterfrågan styrs alltmer mot<br />
stretchblöjor som har både bättre<br />
passform, snyggare utseende och är<br />
bekvämare för barnet.
Libero upprepar förra årets succé med specialdesignade<br />
blöjor. Årets kollektion har designats av den unga<br />
svenska formgivaren Karolina Kling och liksom i fjol<br />
säljs blöjorna i begränsad upplaga.<br />
är mer<br />
lika vanliga underklädesplagg, som<br />
trosor eller kalsonger. Vårens kollektion<br />
innehåller sex olika mönster som<br />
för tankarna till 1970-talets mode<br />
med fantasifulla fi gurer och former.<br />
– Mitt formspråk är detsamma,<br />
oavsett om jag designar kläder eller<br />
blöjor. En av mina bästa vänner,<br />
som precis fått barn, var mitt bollplank.<br />
Hon gillar blöjmönstren och<br />
jag hoppas att de ska tilltala andra<br />
unga, modemedvetna föräldrar, säger<br />
Karolina Kling.<br />
Hon beskriver sina mönster som<br />
en fantasivärld, där de olika fi gu-<br />
<br />
rerna möts. Hon berättar att hon<br />
inspireras bland annat av sin samling<br />
av småsaker, plastfi gurer och<br />
japanska leksaker.<br />
Blöjorna har samma passform och<br />
kvalitet som andra Libero Up&Go.<br />
Priset är också detsamma.<br />
Förra året gick hela produktionen<br />
åt på kort tid. De specialdesignade<br />
Up&Go-blöjorna kommer<br />
att säljas i Norden, Ungern och<br />
Baltikum och Linus Clausen som<br />
är nordisk marknadschef för Libero<br />
berättar att han räknar med att<br />
blöjorna är slutsålda under andra<br />
hälften av juni.
<strong>SCA</strong>s tryckpappersbruk i Laakirchen<br />
har lanserat ett nytt papper,<br />
Grapho Verde, med 50 procent<br />
returfi ber. Pappret är ett resultat av<br />
den ökade miljömedvetenheten.<br />
– Vi har lanserat ett papper som<br />
innehåller en stor andel returpappers-<br />
<br />
<br />
<br />
Grapho Verde möter efterfrågan på mer<br />
miljövänliga papper<br />
massa, säger Mark Lunabba, fabriks-<br />
chef för Laakirchens pappersbruk i<br />
Österrike. Den goda efterfrågan på<br />
Grapho Verde och vår positiva erfarenhet<br />
av att använda en stor andel<br />
återvunnet papper gör att vi ökar<br />
produktionen av returpappersmassa.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Över 250 politiker och tjänstemän<br />
inom hälsovårdssektorn samt<br />
företrädare för vården och patientgrupper<br />
träffades i april i Nice för<br />
det andra stora mötet om inkontinens<br />
inom ramen för Global Forum<br />
on Incontinence, GFI, arrangerat<br />
av <strong>SCA</strong> och dess varumärke TENA.<br />
Syftet med konferensen var att<br />
belysa den svåra balansen mellan<br />
hälsoekonomi och livskvalitet för<br />
patienter med inkontinensproblem.<br />
Det fi nns en växande oro för att det<br />
brister både vad det gäller den politiska<br />
viljan, tillgången på resurser<br />
och rutiner inom vården, säger professor<br />
Ian Milsom vid Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset i Göteborg<br />
som är ordförande för GFI.<br />
Mötet var helt enigt om att inkontinensfrågorna<br />
måste föras upp<br />
högre på hälsovårdsagendan och att<br />
vården måste bli mer välplanerad<br />
och lättillgänglig. Flera av deltagarna<br />
gav exempel på hur ett förbättrat<br />
omhändertagande av inkontinenspatienter<br />
gjort dem mindre stressade<br />
och fått dem att acceptera sitt problem<br />
– något som inverkar positivt<br />
på livskvaliteten.<br />
Fabriken i Laakirchen investerar<br />
ungefär 95 miljoner kronor för att<br />
öka andelen returfi ber i sina produkter.<br />
Investeringen kommer att minska<br />
användningen av massaved, och därmed<br />
koldioxidutsläppen – utan att<br />
göra avkall på produkternas kvalitet<br />
med hänsyn till tryckresultatet.<br />
Grapho Verde är ett obestruket<br />
papper för tryck av tidskrifter, kataloger<br />
och tidningsbilagor.
Av<br />
åter<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
är kaxigt, uppkäftigt<br />
och på modet. Och naturvänligt,<br />
då det till stor del görs på returpapper.<br />
För varje ton returpapper sparas 17 träd,<br />
4 200 kilowattimmar el, 7 000 liter vatten<br />
och, inte minst viktigt, utsläppen av<br />
koldioxid i atmosfären minskar.<br />
Sergej Gerasimenko kom till Sverige<br />
1990 från Odessa i dåvarande Sovjet,<br />
idag Ukraina. Två år senare började han<br />
rita och tillverka möbler i wellpapp.<br />
Fåtöljerna i ReturDesigns lokaler på<br />
Kungsholmen i Stockholm är stadiga och<br />
förvånansvärt sköna. Utseendet varierar<br />
mer än man kan tro.<br />
En fåtölj har inoljad wellpapp, vilket<br />
ger en vacker lyster. En annan är klädd i<br />
grått tyg. En tredje målad i rött. Där finns<br />
också hyllor, stolar och bord.<br />
En pall i form av en kub har prickar på<br />
sidan vilket gör att den fungerar som en<br />
jättelik tärning. Och allt är i wellpapp.
– För mig är det nästan en kriminell<br />
tanke att göra möbler som inte är nedbrytbara.<br />
Att göra möbler som håller<br />
i 1 000 år, när vi människor håller högst<br />
100 år, är sjukt. Och det dessutom i ett<br />
samhälle där alla möblerar om och byter<br />
ut sina möbler vart femte år eller oftare,<br />
säger Sergej Gerasimenko upprört.<br />
– Människor förstår inte vilken skada<br />
de gör på naturen när de byter inredning,<br />
köper varor från andra sidan jordklotet<br />
eller slänger plåster i avloppet. Vi<br />
förstör planeten i ett rasande tempo.<br />
Runt 40 procent av den wellpapp som<br />
används inuti möblerna görs av retur-
papper. På utsidan krävs långa färskfi brer<br />
som gör wellpappen starkare och segare,<br />
så att den kan vikas. Fibrer från returpapper<br />
har slagits sönder och smulas därför<br />
lättare sönder.<br />
Mest är Returdesign nischat mot inredning<br />
för mässor och utställningar.<br />
– Då är wellpapp oslagbart! Möblerna<br />
är lätta att transportera genom låg vikt<br />
och smidiga att montera. Och det går<br />
snabbt att riva.<br />
Sergej designar alla möbler, som kan<br />
beställas enligt önskemål. Om någon beställt<br />
en två meter hög bokhylla kan han<br />
fråga om det gör något om den blir åtta<br />
centimeter högre eller två centimeter lägre,<br />
så materialet kan nyttjas optimalt.<br />
Mest udda är en likkista i wellpapp, en<br />
möbel Sergej inte tycker om att göra, men<br />
ändå bygger på beställning.<br />
Sergej försöker bygga alla möbler så<br />
att de kan fällas ihop eller monteras isär,<br />
för att kunna fraktas billigare och miljövänligare<br />
i platta paket.<br />
När möbelns tid är ute skickas den till<br />
pappersåtervinning, helt i tidens anda.<br />
–Wellpapp är hållbart – i dubbel bemärkelse,<br />
säger han och ler nöjt.
papper. På utsidan krävs långa färskfi brer<br />
som gör wellpappen starkare och segare,<br />
så att den kan vikas. Fibrer från returpapper<br />
har slagits sönder och smulas därför<br />
lättare sönder.<br />
Mest är Returdesign nischat mot inredning<br />
för mässor och utställningar.<br />
– Då är wellpapp oslagbart! Möblerna<br />
är lätta att transportera genom låg vikt<br />
och smidiga att montera. Och det går<br />
snabbt att riva.<br />
Sergej designar alla möbler, som kan<br />
beställas enligt önskemål. Om någon beställt<br />
en två meter hög bokhylla kan han<br />
fråga om det gör något om den blir åtta<br />
centimeter högre eller två centimeter lägre,<br />
så materialet kan nyttjas optimalt.<br />
Mest udda är en likkista i wellpapp, en<br />
möbel Sergej inte tycker om att göra, men<br />
ändå bygger på beställning.<br />
Sergej försöker bygga alla möbler så<br />
att de kan fällas ihop eller monteras isär,<br />
för att kunna fraktas billigare och miljövänligare<br />
i platta paket.<br />
När möbelns tid är ute skickas den till<br />
pappersåtervinning, helt i tidens anda.<br />
–Wellpapp är hållbart – i dubbel bemärkelse,<br />
säger han och ler nöjt.
Nästan 2 miljarder i vinst<br />
föregående år ökade<br />
<strong>SCA</strong> vinsten under det första kvartalet<br />
i år trots stigande råvarupriser. Bakom<br />
vinstökningen stod bättre resultat inom<br />
mjukpapper och personliga hygienprodukter.<br />
sca gjorde en vinst före skatt på<br />
1 946 miljoner kronor för årets tre första<br />
månader, jämfört med vinsten på<br />
1 863 miljoner kronor samma period i<br />
fjol. Försäljningen ökade samtidigt till<br />
27 513 miljoner, jämfört med 25 615<br />
miljoner kronor.<br />
– <strong>SCA</strong>-koncernen ökade nettoomsättningen<br />
med 7 procent, drivet av förvärv<br />
och en positiv försäljningsutveckling<br />
främst på tillväxtmarknaderna där<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
omsättningen ökade med 14 procent.<br />
Dessa faktorer, tillsammans med en<br />
förbättrad produktmix, medförde att<br />
rörelseresultatet ökade med 8 procent,<br />
säger vd Jan Johansson.<br />
Resultatförbättringen för koncernen<br />
har skett trots ökade kostnader för råvaror<br />
och energi. Mjukpappersverksamheten<br />
ökade rörelseresultatet med hela<br />
61 procent till följd av förvärv och prishöjningar.<br />
Personliga hygienprodukter<br />
förbättrade sitt rörelseresultat med 10<br />
procent tack vare ökad volym och förbättrad<br />
produktmix.<br />
Inom förpackningsverksamheten<br />
medförde de ökade kostnaderna för råvaror<br />
och energi dock att rörelseresultatet<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
föll med 5 procent, exklusive den avyttrade<br />
nordamerikanska förpackningsverksamheten.<br />
Skogsindustriprodukters<br />
resultat var i nivå med föregående år.<br />
I rapporten konstaterar ledningen att<br />
konjunkturen går ned i usa och i vissa<br />
segment i Europa i spåren efter den fi nansiella<br />
oron, vilket gör det svårt att i alla<br />
delar kompensera för prisuppgångarna<br />
på råvaror. Mjukpapper och personliga<br />
hygienprodukter är dock relativt okänsliga<br />
för svängningar i konjunkturen.<br />
– Det har varit en god inledning på året<br />
för merparten av verksamheterna. Inom<br />
förpackningar ökade dock kostnaderna<br />
kraftigt under slutet av kvartalet, vilket<br />
påverkade resultatet negativt.
|<br />
| <br />
| <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
be seen be moved be secure<br />
<br />
Pravda.dk
|<br />
| <br />
| <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
be seen be moved be secure<br />
<br />
Pravda.dk