Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Contortatallen är en ny-<br />
komling i de svenska<br />
skogarna. Planteringen<br />
inleddes för bara knappt<br />
40 år sedan och nu<br />
börjar den nya virkesresursen<br />
komma till<br />
användning i produktion<br />
av såväl sågade trävaror<br />
som massa- och pappersprodukter.<br />
<br />
på 1960-talet var många<br />
oroade för en framtida<br />
virkesbrist i Sverige. Det<br />
gjorde att skogsbolagen<br />
började snegla efter mer<br />
snabbväxande trädslag<br />
på andra håll i världen. Den kanadensiska<br />
contortatallen hade redan på<br />
1920- och 1930-talen provplanterats<br />
i ett antal mindre bestånd, men nu efterfrågades<br />
en mer systematisk satsning<br />
för att öka den totala produktionen i de<br />
svenska skogarna.<br />
pionjärerna och kom i<br />
gång med contortaodling i stor skala i början<br />
av 1970-talet. Fröerna var noga utvalda<br />
för att passa det svenska klimatet.<br />
− De fl esta tallarna planterades under<br />
slutet av 1970-talet till mitten på 1980-talet.<br />
Sedan dämpades utvecklingen något,<br />
men <strong>SCA</strong> har fortsatt att plantera under<br />
alla år och det kommer vi att göra även<br />
framöver, säger Åke Westberg, projektdirektör<br />
vid <strong>SCA</strong> Forest Products.<br />
På sikt kan detta ge stora produktionsökningar.<br />
Contortan växer 40 procent<br />
snabbare än den svenska tallen. Den har<br />
<br />
<br />
<br />
också visat sig stå emot exempelvis älgskador<br />
och svampangrepp bättre.<br />
− Det är alltså fl er contortatallar som<br />
överlever till vuxen ålder jämfört med<br />
svenska tallar, säger Åke Westberg.<br />
Än så länge har dock contortabestånden<br />
i de svenska skogarna inte nått så<br />
långt. Tidigast om ett 30-tal år kommer<br />
de äldsta planteringarna att vara mogna<br />
för slutavverkning. Men gallringen har<br />
redan kommit igång på allvar, och den ger<br />
ett betydande tillskott av ny virkesråvara.<br />
− Nu kommer det ut ungefär 200 000<br />
kubikmeter contortavirke per år från gallringen<br />
i våra skogar. Och den siffran kommer<br />
att stiga upp mot en halv miljon inom<br />
ett decennium, säger Åke Westberg.<br />
contortavirket till stor<br />
del använts för tillverkning av CTMP, en<br />
kemisk termomekanisk massa som utgör<br />
basen i exempelvis kartongmaterial.<br />
− Där har contortan unika egenskaper.<br />
Kartongen blir bulkig, vilket<br />
innebär att man kan sänka kartongens<br />
vikt med bibehållen tjocklek. Detta har<br />
bland annat utnyttjats i mjölkförpackningar,<br />
där man vill ha hög böjstyvhet
Change language