VT-75 nr 59.pdf - BADA

Den första ronanförfattaren i Sverige kallades Mörk, Han var den
förste som har offentligtgjort en svensk roman. Wans Adalriks och
Glöthildas afventyr föreko~nmsr i vårt material en gång.
BIörks litterära anseende var stort under hans livstid, och has..i
sedemera förblivit ansenligt." Frket har vissa likheter med
Telemaque.
Prévosts I%rgrefwen av G xxx eller en förnäm ståndspersons iiven-
tyr, har vi funnit en gång i bouppteckningsmaterialet. Den tillhör
inte de basta av PTQVOS~S verk, Dock finns fina skildringar av den
oövervinnerliga passionen samt djup melankoli. (2
Under den gustavianska tiden dyker Carl Mikael Bellman upp, Han är
den store verklighetsskildraen. Var kunskap om stockholmslivet vid
denna tidpunkt härrör sig i ganska stor utsträckning från Bellman. (3
Blad göteborgarna vas hm tydligen populär, d& vi funnit hans
arbeten s-lagt nio ginger. Vi har till och med funnit ett
promam till Bellmans soir6er (i ) .
En annan av den gustavianska tidens verklighetsskildrme var Anna
Maria Lenng-ren. Tre &nger förekommer hennes verk i dra bouppteck-
ningar, f hennes dikter finner man realism vamrad med formell kvick-
het. (4
Vid sidan a.v rövamromanen var familjeromanen en mycket flitigt läst
genae. Den tyska familjeromanen är i vårt material företedd av
A v Kotzebule och August La Fontaine. Katzebuas Ildegert förekommer
en gång, medm La Fontaine förekommer med sex olika verk, vardera
en &e;.
Familjeromanen ansluter sig till den sentimentala eller humoristiska
r~mcurriktning, som utgått från Richasdson, Fielding och Rosseau. La
Fontaine uppnadde större popularitet 3a Xatzebue, vilket antyds av
frekvensen i vårt material. La Fontaine förhärligade den husliga
sällheten, ide s& villkorens lyckliga obemärkthet och den naturliga,
alldeles omedvetna oskulden. (5
l Böök, sid 134
2 I Böök, sid 195
3) Böök, sid 299
4) Böök, sid 301
5) Böök, sid 475