Erbjudande! - Trelleborgs Allehanda
Erbjudande! - Trelleborgs Allehanda
Erbjudande! - Trelleborgs Allehanda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fredag 29 april 2011<br />
Marta (Magdalena Poplawska) förälskar<br />
sig i Ali (Simon Kassianides) som flytt<br />
till Sverige från Algeriet. FOTO: SF<br />
Starkt om<br />
kvinnlig<br />
utsatthet<br />
BETWEEN 2 FIRES<br />
Genre: Drama<br />
Premiär: 29 april 2011<br />
Med: Magdalena Poplawska, Simon<br />
Kassianidis, Fredrik Ohlsson<br />
Regi: Agnieszka Lukasiak<br />
TTTT<br />
■ Ibland blir jag illamående över<br />
alla mina valmöjligheter. Över<br />
alla privilegierna som följer<br />
med att vara vit medelklass med<br />
svenskt medborgarskap – privilegier<br />
som jag inte har gjort något<br />
för att förtjäna, och som jag enkelt<br />
förde vidare till mitt barn bara genom<br />
att föda honom.<br />
Marta, huvudpersonen i dramat<br />
”Between 2 fires”, har inte samma<br />
tur. Som tonåring i Vitryssland<br />
blir hon ensamstående mamma<br />
och flyttar in hos en man som går<br />
med på att ge henne tak över huvudet<br />
i utbyte mot sex. När han<br />
bestämmer sig för att sälja Martas<br />
tioåriga dotter Ania till en maffiastyrd<br />
bordell måste de fly, och<br />
med ett fotografi av barndomsvännen<br />
Gosias fina Norrlandsvilla<br />
i fickan tar Marta sikte på Sverige.<br />
De hamnar på en flyktingförläggning<br />
och i väntan på asylbeskedet<br />
möter Marta den stora kärleken.<br />
Ali har flytt från Algeriet<br />
och bär på en svår sorg, och mellan<br />
dem uppstår en passionerad<br />
förälskelse. Men att bli kär i en annan<br />
flykting är ödesdigert för den<br />
som inte har uppehållstillstånd.<br />
Agnieszka Lukasiaks första<br />
spelfilm är ett starkt drama med<br />
stora insatser, om utsatthet och<br />
uthållighet, om förnedring och<br />
passion. Sexualiteten går som en<br />
röd tråd genom filmen, när Marta<br />
först tvingas sälja sig för att rädda<br />
sitt barn, och sedan gör sin kropp<br />
till sin egen i mötet med Ali.<br />
Magdalena Poplawska gör en<br />
fin insats i huvudrollen, det är<br />
hennes känslokast – från skräck<br />
till hopp och tillbaka igen – som<br />
präglar hela stämningen i filmen.<br />
Filmen visar på bristerna i det<br />
svenska flyktingmottagandet,<br />
med stelbent byråkrati och flyktingförläggningar<br />
fulla av trasiga<br />
människor. Men den är inget debattinlägg.<br />
Regissören har inga<br />
lösningar att erbjuda, bara ett inkännande<br />
porträtt av en människa<br />
som du och jag, med lika stor<br />
– eller lika liten – rätt till trygghet<br />
och kärlek.<br />
KARIN SVENSSON/TT SPEKTRA<br />
■ FREDAGSKRÖNIKAN<br />
Anna<br />
Hjelm<br />
Klubben endast<br />
för de utvalda<br />
Att organisera sig i klubbar<br />
och grupper skapar en känsla<br />
av samhörighet och lojalitet<br />
även för vuxna. Att exkludera<br />
andra ger en ytterligare dimension<br />
och kan bidra till att skapa en slags välbehagskänsla<br />
hos den lycklige inkluderade.<br />
Den som valts in där de flesta valts<br />
bort känner sig utvald och sedd.<br />
De kriterier som utgör basen för urvalsprocessen<br />
varierar, liksom svårigheten<br />
att få tillträde. Tillgång till fin koja,<br />
ficklampa eller picknickmat kan vara<br />
synnerligen avgörande för medlemskap<br />
i barnslig spionageverksamhet. Intellektuella<br />
meriter, idrottsintresse, utseende<br />
eller festfixarkompetens kan spela<br />
in i grupper för vuxna. En del, som presidentmakarklubben<br />
Skull & Bones eller<br />
frimurarorden är anrika och världsberömda.<br />
En del, som min gymnasieförening<br />
FFF (Föreningen för Fredags<br />
Folle) är mindre beryktade men icke desto<br />
mindre givande.<br />
Det finns en klubb jag är mycket<br />
nyfiken på, som jag aldrig kan bli<br />
medlem i trots att inträdeskraven<br />
är förhållandevis låga. Man behöver<br />
faktiskt inte ha några särskilda kvaliteter<br />
alls förutom en enda avgörande<br />
sådan: Man måste vara man.<br />
Internt<br />
”Poängen är<br />
att det, precis<br />
som i fight<br />
club, finns<br />
en tydlig regel<br />
som säger<br />
att vad som<br />
händer i male<br />
bondingklubbenstannar<br />
i male<br />
bondingklubben.<br />
Vi kan aldrig<br />
veta vad<br />
det egentligen<br />
går ut på,<br />
bara att det<br />
inger en djup<br />
känsla av tillfredsställelse<br />
hos det motsatta<br />
könet.”<br />
Alla killar med hyfsad social begåvning<br />
och alla tjejer som någon gång<br />
varit tillsammans med en sådan kille,<br />
vet att det händer någonting mystiskt<br />
och oförklarligt så fort män umgås<br />
i grupper om fler än två. Det kalllas<br />
male bonding, ett fenomen som<br />
jag tror saknar motsvarighet i kvinnliga<br />
bekantskapskretsar.<br />
De talar inte om det. Frågar man<br />
vad som var så roligt med att spendera<br />
osedvanligt lång tid med grabbarna på<br />
camping i skogen, jakt, fiske, whiskeyprovning,<br />
tv-spelsmarathon eller dylikt,<br />
får man ofta en oförstående blick och<br />
något slags obegripligt läte till svar.<br />
Källor från insidan vittnar dock om<br />
att denna gruppdynamik är absolut<br />
nödvändig för många män. Det naturliga<br />
i flockbeteendet skapar en<br />
sfär av trygghet.<br />
I den innersta kretsen kommer saker<br />
och ting upp till ytan som legat<br />
dolda i det offentliga; kanske delar<br />
man med sig av sina känslor, kanske<br />
sitter man bara tyst. I vissa kretsar<br />
dricker man öl och diskuterar traktormodeller,<br />
i andra pratar man om<br />
konst. Kanske törs man erkänna att<br />
man inte förstod djupet i den hypade<br />
teaterpjäsen, kanske vågar man<br />
KULTUR & NÖJEN B7<br />
Jag har alltid velat vara med i en hemlig klubb. När jag var<br />
liten hade jag och några kompisar en detektivbyrå baserad<br />
i en koja i skogen, dit bara några få utvalda fick komma. Vi<br />
hade lösenord, hemliga knackningar och interna superviktiga<br />
hemligheter. Skatter som skulle skyddas till varje pris, åtminstone<br />
fram till middagsdags.<br />
erkänna att man känner sig som en<br />
bluff på jobbet.<br />
Poängen är att det, precis som i<br />
fight club, finns en tydlig regel som<br />
säger att vad som händer i male bonding-klubben<br />
stannar i male bondingklubben.<br />
Vi kan aldrig veta vad det<br />
egentligen går ut på, bara att det inger<br />
en djup känsla av tillfredsställelse hos<br />
det motsatta könet.<br />
MÅNADENS UNDRAN<br />
■ Vad är det för mentalt handikapp som<br />
gör att till synes fullt fungerande människor<br />
går omkring och slentrianspottar<br />
på gatan? Igår stod jag och väntade helt<br />
fredligt på en parkeringsautomat när det<br />
plötsligt gick förbi en ganska vanlig man i<br />
fyrtioårsåldern. Rätt som det var snörvlade<br />
han till och spottade ca en meter från mina<br />
skor precis som att det var den mest naturliga<br />
sak i världen. Jag tittade mig omkring<br />
efter den dolda kameran eller åtminstone<br />
någon medmänniska som noterat samma<br />
sak och upptäckte till min bestörtning att<br />
ingen verkade ha reagerat. Och idag hände<br />
det igen – två gånger! Mitt i Lund går det<br />
omkring folk och spottar. Lärde man sig<br />
inte någon gång på dagis att det är väldigt<br />
äckligt?<br />
FOTO: CLAES NYBERG