lokalt vårdprogram Hjärtsjukvård - Västra Götalandsregionen

lokalt vårdprogram 

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn: 

Dokumentnivå: 

Policy 

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: 

2006-09-11 

Ansvarig utgivare: 

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad 

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom 

Uppdateringsdatum: 

Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad 

Hjärtsjukvård 

- Akuta koronara syndrom 

Sidan 1 av 43 

Dnr: 

Antal bilagor: 

3 

Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom 

vårdsamverkan ReKo sjuhärads område




Policy 

Innehållsförteckning 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sidan 2 av 43 

Dnr: 


3 

Kontaktuppgifter för vårdprogrammet .................................................................................................... 3 

Inledning/Syfte........................................................................................................................................ 4 

Kapitel 1 - Vårdstandard ........................................................................................................................ 5 

Kapitel 2 - Mål, riktlinjer och ansvar ....................................................................................................... 6 

Nationellt ........................................................................................................................................... 6 

Regionalt/Kommunalt........................................................................................................................ 6 

Primärvård......................................................................................................................................... 8 

Ambulans .......................................................................................................................................... 9 

Specialistsjukvård ............................................................................................................................. 9 

Hjärtverksamheten vid SÄS.......................................................................................................10 

Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås.......................................................................... 11 

Intensivvårdsavdelningen, IVA...................................................................................................11 

Kapitel 3 - Förekomst ........................................................................................................................... 12 

Kapitel 4 - Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta koronara syndrom ............................................. 13 

Symtom ........................................................................................................................................... 13 

Fysiologi, patofysiologi.................................................................................................................... 13 

Kapitel 5 - Orsak................................................................................................................................... 15 

Riskfaktorer – påverkbara............................................................................................................... 15 

Rökning ...................................................................................................................................... 15 

Inaktivitet.................................................................................................................................... 15 

Höga blodfetter........................................................................................................................... 15 

Högt blodtryck ............................................................................................................................ 16 

Stress ......................................................................................................................................... 17 

Diabetes..................................................................................................................................... 17 

Riskfaktorer – icke påverkbara ....................................................................................................... 17 

Kapitel 6 - Diagnostik .......................................................................................................................... 18 

Anamnes ......................................................................................................................................... 18 

Status .............................................................................................................................................. 18 

Vilo-EKG.......................................................................................................................................... 18 

Laboratorieprover............................................................................................................................ 20 

Arbetsprov....................................................................................................................................... 20 

Kranskärlsröntgen ........................................................................................................................... 21 

Differentialdiagnoser vid bröstsmärta ............................................................................................. 21 

Kapitel 7 - Primärprevention................................................................................................................. 22 

Kapitel 8 - Behandling – akut ............................................................................................................... 24 

HLR ................................................................................................................................................. 24 

Egenvård i hemmet......................................................................................................................... 24 

I kommunal hälso- och sjukvård ..................................................................................................... 25 

På vårdcentralen ............................................................................................................................. 25 

I ambulansen................................................................................................................................... 26 

Akutvårdscentral - AVC................................................................................................................... 27




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sidan 3 av 43 

Dnr: 


3 

Vid ST-höjningsinfarkt................................................................................................................ 27 

Hjärtintensivavdelning (HIA), SÄS Borås/ Akutvårdsavdelning (AVA), SÄS Skene....................... 27 

Kapitel 9 - Sekundärprevention............................................................................................................ 29 

Tidig mobilisering ............................................................................................................................ 29 

Information till patient/närstående.............................................................................................. 30 

Hjärtskola ................................................................................................................................... 32 

3-6 månader efter hjärthändelsen.............................................................................................. 32 

Underhållsfas ............................................................................................................................. 33 

Kapitel 10 - Återbesöksrutiner.............................................................................................................. 34 

Återbesöksrutiner vid sjukhusets hjärtrehabilitering ....................................................................... 34 

Återbesöksrutiner i primärvårdens hjärtrehabilitering ..................................................................... 34 

Patienter som genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset......................................................... 34 

Patienter som ej genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset..................................................... 35 

Patienter som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård ..................................................... 35 

Flödesschema................................................................................................................................. 35 

Kapitel 11 - Vårdsamverkan................................................................................................................. 36 

Informationsöverföring .................................................................................................................... 36 

Remittering till SÄS ......................................................................................................................... 36 

Remittering till primärvården ........................................................................................................... 37 

Second opinion ............................................................................................................................... 37 

Hjärt- och Lungsjukas förening ....................................................................................................... 37 

Ordlista ................................................................................................................................................. 39 

Referensförteckning ............................................................................................................................. 41 

Länkförteckning.................................................................................................................................... 43 

Bilagor 

Bilaga 1 - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på hjärtavdelning/mottagning 

Bilaga 2 - Checklista vid besök hos hjärtrehabiliteringssjuksköterska på hjärtmottagning 

Bilaga 3 - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på vårdcentral 

Bilder/illustrationer 

Figur 1, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se 

Figur 2, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se 

Figur 3, kapitel 7, publiceras med tillstånd av ESC, European Society of Cardiology 

Kontaktuppgifter för vårdprogrammet 

Vid frågor om vårdprogrammet eller dess innehåll hänvisas till förbättringsteamet. För 

kontaktuppgifter, se ReKo sjuhärads webbplats på adress: http://reko.vgr.se under rubrik 

Vårdprogram/Hjärtsjukvård.




Policy 

Inledning/Syfte 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sidan 4 av 43 

Dnr: 


3 

Syfte med vårdprogrammet är att uppnå bästa möjliga vård och omsorg för patienten med 

akuta koronara syndrom och dennes närstående. Med akuta koronara syndrom menas akut 

hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. 

För att nå det målet krävs en behandlingsprocess där medicinsk bedömning, diagnostik, 

behandling, omvårdnad, egenvård, social omsorg, habilitering, rehabilitering och prevention 

samordnas. Målgruppen för detta lokala vårdprogram är all personal inom hälso- och 

sjukvården i Södra Älvsborg, d.v.s. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt 

specialistvård. 

Som grund till det lokala vårdprogrammet ligger socialstyrelsens nationella riktlinjer [1]. 

Vårdprogrammet Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom har fastställts av: 

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad, 2006-09-11 

Svante Stomberg 

Ordförande




Policy 

Kapitel 1 

- Vårdstandard 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sidan 5 av 43 

Dnr: 


3 

Nedan anges en vårdstandard som utgår från att patienten inte har en annan samtidig allvarlig 

sjukdom eller samtidigt tillstånd med förväntad kort överlevnad. Varje fall bedöms individuellt 

och vården ska inriktas på symtomlindring och god omvårdnad i befintlig vårdform. 

Omvårdnad, medicinsk bedömning, diagnos och behandling 

Vårdkvalitet Metod Resurskrav Vårdnivå* Uppföljning 

Vid nytt oroande 

symtom som 

föranleder misstanke 

om hjärtsjukdom 

ska patienten 

kunna få omedelbar 

kontakt med sjukvården. 

Vid misstänkt 

instabil kärlkramp 

och icke SThöjningsinfarkt 

ska 

EKG tas snarast och 

bedömas av HIAsköterska 

eller 

läkare för ett snabbt 

omhändertagande. 

Vid misstänkt SThöjningsinfarkt 

ska 

patienten reperfusionsbehandlas 

inom två timmar 

efter EKG tagning. 

Patienten ska 

uppleva: 

- Trygghet i sin 

situation. 

- Smärtlindring. 

Sjukvårdsupplysning 

dygnet runt. 

Översänt EKG från 

ambulans eller vårdcentral 

till HIA/AVA, om möjligt 

före patientens ankomst 

till sjukhuset. 

Inläggning i sluten vård. 

EKG tolkning snarast. 

Snabb transport till 

sjukhus. 

Koronarangiografi/PCI/ 

Kranskärlsoperation. 

Adekvat information. 

Lugnt och tryggt 

omhändertagande. 

Kontinuerlig smärtskattning. 

Adekvat smärtlindring. 

Gott omhändertagande. 

Prevention och egenvård 

Att patienten får 

hjälp och stöd i att 

införa och bibehålla 

långsiktiga riskreducerande 

åtgärder. 

Hjärtskola med sjukgymnastik. 

Individuell 

eller gruppinformation på 

VC. 

FaR (fysisk aktivitet på 

recept). 

Anpassad information till 

patienten i hemmet. 

Adekvat läkemedels- 

behandling. 

God telefontillgänglighet. 

Sjuksköterskor med god 

kompetens. 

12 avlednings-EKG i 

ambulans. 

Fax. 

Telemetriövervakning. 

Koronarangiografi. 

Läkare. 

Väl utbyggd ambulans- 

verksamhet. 

Specialutbildad personal och 

adekvat teknisk apparatur. 

Kompetent personal i hela 

vårdkedjan. Resurspersoner 

som kurator/psykolog eller 

präst ska finnas att tillgå. 

Hjärtsjuksköterska. 

Sjukgymnast. Arbetsterapeut. 

Välinformerad sjuksköterska 

i kommunal hälso- och 

sjukvård. Läkare. 

S 

Patientnämnden 

S, P Riks-HIA 

Avvikelserapportering 

S, P 

Riks-HIA 

S, P, K Avvikelserapportering 

S, P, K SEPHIA 

*Vårdgivare som berörs av resurskrav; S = specialistvård, P = primärvård, K = kommunal hälso- och sjukvård.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Kapitel 2 

- Mål, riktlinjer och ansvar 

Sidan 6 av 43 

Dnr: 


3 

Nationellt 

Målet med nationella riktlinjer är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används 

effektivt, fördelas efter behov och stärker patientens möjlighet till likvärdig vård i alla delar 

av landet. Socialstyrelsens riktlinjer ligger till grund för alla lokala vårdprogram. 

Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård är baserade på tre grundläggande etiska 

principer som här är i rangordning: 

Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och 

funktioner i samhället. 

Resurserna ska i första hand fördelas till områden där behoven är störst. 

Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan 

kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, eftersträvas [1]. 

Prioriteringar i hjärtsjukvården finns listade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer där 

sjukdomstillstånd, sjukdomens svårighetsgrad samt behov av åtgärd, effekt av åtgärd, 

evidens för effekt, kostnadseffektiviteten och hälsoekonomisk evidens finns rangordnade [1, 

s.98-103]. 

I vårt land orsakas sjukligheten och dödligheten i stor utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar. 

Livsstils- och miljöbetingade riskfaktorer är viktiga för dessa sjukdomars uppkomst och 

utveckling. Därför inriktas hälso- och sjukvården dels på att förebygga sjukdomen, s.k. 

primär prevention, och förebygga återfall, s.k. sekundär prevention. Förbättrad 

kunskapsförmedling, väl utvecklade behandlingsstrategier och ett bra samarbete mellan olika 

instanser inom hälso- och sjukvård är förebyggande insatser som är både framgångsrika och 

kostnadseffektiva men som inte används fullt ut idag. Inom dessa områden kan mycket mer 

göras. 

Socialstyrelsen framhåller betydelsen av förändringar av människors livsstil t.ex. mat- och 

motionsvanor. Viktiga förutsättningar är tillgång till avsatt tid för förebyggande insatser och 

sjukvårdspersonal med nödvändig kompetens. Förutsättning för ett framgångsrikt arbete är 

att tydliga behandlingsmål följs upp kontinuerligt [1]. 

Läs mer 

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, socialstyrelsen 

Regionalt/Kommunalt 

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska varje kommun erbjuda en god hälso- och 

sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer samt åt dem som vistas i vissa dagverksamheter. 

I Västra Götalandsregionen har man enligt HSL 18 § kommit överens med de 

49 kommunerna om att de även ska ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatser och/eller 

rehabilitering i hemmet (hemsjukvård). Villkoren och gränsdragningen för detta regleras i det




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


s.k. ”Primärvårdsavtalet”, som i huvudsak är en precisering av det kommunala ansvaret 

enligt HSL. De grundläggande principerna i avtalet är att varje medborgare har rätt till 

kontinuitet i vårdinsatsen och att det inte ska finnas några parallella organisationer. 

Sidan 7 av 43 

Dnr: 


3 

Regionen har ett huvudansvar för medborgarnas hälso- och sjukvård och ombesörjer vården 

för de personer i ordinärt boende som kan besöka regionens mottagningsverksamhet. 

Regionen ansvarar också för akutsjukvård. 

Primärvården är första linjens hälso- och sjukvårdskontakt för medborgarna och avgör om de 

ska remittera till länssjukvården, behandla patienten själv eller ta kontakt med kommunen om 

ett överförande av sjukvårdsansvaret 

Kommunen ansvarar för vård i den enskildes hem, den s.k. ”tröskelprincipen”. Ansvaret 

sträcker sig över varaktig och planerad vård eller om vårdinsatsen behövs vid enstaka men 

återkommande tillfällen, ibland även om den enskilde kan ta sig till en mottagning. 

Läs mer 

Primärvårdsavtalet, VästKom 

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar gäller upp till sjuksköterske-, sjukgymnast- och 

arbetsterapeutnivå. Läkaransvaret är alltid regionalt. Det innebär att många patienter är i 

behov av hälso- och sjukvårdinsatser från både kommun och region. Vissa patienter kan ha 

ansvariga läkare i både primärvården och slutenvården, en del kan även ha flera olika läkare 

inom slutenvården. Ur den enskildes perspektiv är det därför viktigt att vårdgivarna utvecklar 

metoder för samordnad planering samt säkerställer att den vård- och omsorg som erbjuds är 

av god kvalitet. Inom ReKo sjuhärad och KOLA (samverkansorgan mellan region och 

kommun i Södra Älvsborg) finns en lokal anvisning/ bindande föreskrift för samordnad 

vårdplanering när patienter skrivs ut från sjukhus till kommunal vård- och omsorg. 

Ansvaret för fortsatta planerade vårdinsatser beskrivs i en gemensamt upprättad vårdplan. 

Den samordnade vårdplanen ska justeras av ansvariga i kommunen, primärvården och 

regionen. 

Läs mer 

Kapitel 11, Vårdsamverkan 

Kommunens sjuksköterska ansvarar för att ordinationer och behandlingar som ordinerats av 

läkare, och behöver utföras i hemmet, utförs på ett korrekt sätt. 

I kommunen är det vanligt att hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal, 

framförallt administrering av läkemedel. Utbildning och handledning av 

vårdpersonal blir då en viktig arbetsuppgift för sjuksköterskan i kommunal hälso- och 

sjukvård. Ibland erhåller kommunens vårdpersonal både utbildning och delegation vid 

sjukhusets specialistklinik.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Primärvård 

Primärvårdens uppdrag är att vara basen i hälso- och sjukvården och stå för närhet och 

trygghet för befolkningen. Primärvårdens verksamhet ansvarar således för rådgivning, 

förebyggande insatser, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering där inte 

sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller särskilda kompetens krävs. 

Sidan 8 av 43 

Dnr: 


3 

Att förhindra ohälsa anses lika viktigt som att tillhandahålla en god hälso- och sjuk-vård. 

Generella mål som styr verksamheten är helhetssyn, bra bemötande, god vård, kontinuitet, 

tillgänglighet, information och delaktighet samt valfrihet. 

Prioriteringarna sker främst utifrån ett helhets- och individperspektiv. Bedömningar av 

nytillkomna besvär utgör en stor del av patientkontakterna och är grunden för vidare 

prioriteringar inom vårdapparaten. 

Den lokala prioriteringsordningen i regionen, som det allmänmedicinska sektorsrådet har 

utarbetat, följer de nationella prioriteringsprinciperna. 

Nationella riktlinjer för prioriteringar: 

IA Vård av livshotande akuta sjukdomar. Vård av sjukdomar som utan behandling 

leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. 

IB Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede. 

Vård av människor med nedsatt autonomi. 

II Individinriktad prevention vid kontakter med sjukvården. 

Habilitering/rehabilitering mm enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. 

III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 

IV Gränsfall 

V Vård av andra skäl än sjukdom eller skada. 

(Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, SFS 1982:763) [18] 

Lokal prioriteringsordning i Södra Älvsborg: 

Förstabedömningar av akuta och nytillkomna besvär. 

Kommunens särskilda boenden (vårdhem), palliativ vård- hemsjukvård, akuta 

uppföljningar. 

Redan bedömda i prioriteringsgrupp I (enl. prioriteringsanvisning i HSL). 

Prioriteringsgrupp II – BHV (barnhälsovård), MHV (mödrahälsovård), 

individprevention, rehabilitering.




Policy 


2006-09-11 




Redan bedömda i prioriteringsgrupp III. 

Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV. 


Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sidan 9 av 43 

Dnr: 


3 

(Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhäradsbygden och Primär- och 

tandvårdsstyrelsen. Avseende vårdcentraler i Sjuhäradsbygden 2005) 

En viktig roll är att stödja och stärka människors egen förmåga att själv hantera sin sjukdom 

eller sin ohälsa. Primärvården ansvarar för att grundorsaker till ohälsa och symtom 

förknippat med ohälsa identifieras. 

Ett exempel på förebyggande och hälsofrämjande insats är förskrivning av fysisk aktivitet på 

recept (FaR) som successivt kommer att införas på alla vårdcentraler i Sjuhäradsbygden. 

För vårdtagare i särskilt boende har distriktsläkaren det fortlöpande ansvaret, vilket omfattar 

hälsobedömningar, läkemedelsgenomgångar, medverkan vid vårdplanering, närståendestöd, 

patientrelaterad medicinsk handledning till vårdpersonal och vara tillgänglig för konsultation 

vid akuta problem dygnet runt [14]. 

Ambulans 

Tiden är en viktig faktor för att kunna rädda liv och behandla allvarliga skador så 

framgångsrikt som möjligt. PCI (ballongvidgning) är förstahandsvalet vid behandling av en 

akut hjärtinfarkt av ST-höjningstyp och då är snabb transport till sjukhus av högsta prioritet. 

Under hösten 2001 fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att öka tillgängligheten 

till ambulanssjukvård för invånarna i Södra Älvsborg. Herrljunga kommun fick därefter 

tillgång till en jourambulans dygnet runt istället för som tidigare en beredskapsambulans. 

Vårgårda kommun fick en ny ambulansstation, detsamma gällde Tranemo kommun. Målet 

från 2005 är att 85 procent av invånarna ska nås inom 20 minuter. Ytterligare ett mål är att 

en specialistutbildad sjuksköterska ska vara med i minst 90 procent av samtliga ambulansuppdrag. 

Verksamheten består av ambulansstationerna i Alingsås, Borås, Skene, Svenljunga, Tranemo 

och Vårgårda samt de tre entreprenörsstationerna i Herrljunga, Lerum och Ulricehamn. 

Tillsammans utgör det Ambulanssjukvården i Södra Älvsborg och ingår i området Medicinsk 

Service inom SÄS. 

Läs mer 

Enhet för ambulanssjukvård, Södra Älvsborg på SÄS externa webbplats 

Specialistsjukvård 

Hjärtverksamheten vid SÄS består av Hjärtintensivavdelningen (HIA) och Hjärtmottagningen 

i Borås samt Akutvårdsavdelningen (AVA) och Medicinmottagningen 

i Skene.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sidan 10 av 43 

Dnr: 


3 

Hjärtverksamheten vid SÄS 

Uppdraget är att bedriva vård inom det kardiologiska fältet, som allmän hjärtsjukvård, 

specialiserad vård/intensivvård för svårt akuta och kroniskt hjärtsjuka patienter samt utföra 

kliniskt fysiologiska undersökningar. 

Hjärtverksamhetens åtaganden är att: 

Vårda patienter med hjärtsjukdomar – hjärtinfarkt, kärlkramp, rytmrubbningar, hjärtsvikt 

m.m. 

Ge behandling med pacemaker, postoperativ vård, klaff-operation eller kranskärls-by 

pass. 

Ge behandling med PCI (ballongvidgning) – endast i Borås. 

Öppenvårdsenhet med hjärtrehabilitering, hjärtsvikt, pacemaker, kranskärlsröntgen och 

forskning. 

HIA/AVA bedriver vård och undersökningar av hög kvalitet inom det kardiologiska och 

kliniskt fysiologiska fältet, genom att undersöka, bota, lindra samt förebygga 

återinsjuknande. 

Mål för hjärtsektionen är att: 

Uppfylla patienter/kunders uttalade och outtalade behov. 

Saker ska göras på rätt sätt från början. 

Utveckling ska ske genom att ny kunskap tillämpas till gagn för verksamheten. 

Ekonomiska resurser ska användas på ett effektivt sätt. 

Patienter som blir inlagda p.g.a. hjärtsjukdom fördelas efter svårighetsgrad mellan 

HIA/AVA, MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och medicinavdelning. Vid påverkat 

allmäntillstånd eller hotfulla symtom ska patient skrivas in på HIA/AVA. 

Hjärtinkompenserad patient utan misstanke om aktuell infarkt ska i fösta hand vårdas på 

Hjärtlung-MAVA eller medicinavdelning 4 i Borås eller avd 3 i Skene. Omprioriteringar 

måste ibland göras av platsskäl varvid samtidig förekomst av andra sjukdomar som påverkar 

prognos och möjlighet till framgångsrik rehabilitering värderas. 

Följande tillstånd motiverar HIA/AVA-vård: 

Sannolik eller säkerställd hjärtinfarkt inom de senaste 24 timmarna eller senare om 

patienten är hemodynamiskt påverkad. 

Instabil kärlkramp med vilosmärtor senaste 48 timmarna. 

Upprepad svimning eller enstaka svimning med smärta/svikt. 

Snabb eller långsam hjärtrytm med cirkulationspåverkan. 

Misstänkt pacemakerdysfunktion. 

Misstänkt perimyokardit. 

Svår nydebuterad vänsterkammarsvikt/lungödem.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås 

MAVA är en akutmedicinsk korttidsvårdavdelning med en beräknad vårdtid på högst 

3-4 dagar. Målsättning är att i största möjliga mån inte flytta vidare vårdtagaren till annan 

avdelning vid kort vårdtid och när inte specialistavdelningarnas resurser behövs. MAVA kan 

erbjuda registrering av kontinuerligt EKG för rytmövervakning och även ischemiövervakning. 

MAVA vårdar patienter med: 

Hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, okomplicerade arytmier och bröstsmärta med 

låg sannolikhet för infarkt. 

Akuta infektioner. 

Neurologiska sjukdomar som yrsel, huvudvärk och kramper. 

Lungsjukdomar som KOL och astma. 

Många fler sjukdomstillstånd som ej kräver specialistvård. 

[11] 

Intensivvårdsavdelning, IVA 

Inläggningskriterier på IVA är svikt i vitala funktioner – andning. Behandling av 

hjärtåkommor följer Riktlinjer för hjärtsjukdom upprättade av Medicinkliniken, Södra 

Älvsborgs Sjukhus Borås.




Policy 

Kapitel 3 

- Förekomst 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Akut kranskärlsjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukvård i Sverige. 


Dnr: 


3 

Under perioden 1987-2002 registrerades cirka 502 000 personer för akut hjärtinfarkt i vårt 

land. Nära 350 000 av dessa hade avlidit före utgången av år 2002, varav 255 000 med akut 

hjärtinfarkt som dödsorsak. Hos cirka 45 % av kvinnorna och 44 % av männen var hjärtkärlsjukdomar 

den underliggande dödsorsaken och därmed den vanligaste dödsorsaken i 

Sverige [2]. 

Incidens och dödlighet är starkt köns- och åldersrelaterat. Risken att drabbas av en akut 

hjärtinfarkt är ungefär dubbelt så stor för män. Vid ålder under 55 år är det tre till fyra gånger 

större risk för män än för kvinnor att få hjärtinfarkt. Kvinnors risk ökar med åldern. För män 

vars ålder ökar från 50 till 70 år tilltar risken för att få hjärtinfarkt med 6 gånger och för 

kvinnor 9 gånger. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt har sjunkit med i genomsnitt en 

procent per år. Dödligheten under samma period har sjunkit med i genomsnitt tre procent 

årligen. Trots minskningen är akut kranskärlssjukdom fortfarande den vanligaste orsaken till 

akut sjukvård i vårt land. 

I Sverige har cirka 200 000 personer diagnosen kärlkramp. Omkring 10 000 individer 

beräknas nyinsjukna varje år. Omkring hälften av de drabbade har symtom som starkt 

begränsar livsföringen [1, 2]. 

I Borås hade man cirka 600 vårdtillfällen på Medicinkliniken för akut hjärtinfarkt under 2005 

och cirka 700 för anginösa bröstsmärtor. Medianvärdet för antal vårddygn vid hjärtinfarkt är 

5 dygn i Borås på HIA, motsvarande siffra för instabil kärlkramp är 7. I Skene hade man 

cirka 200 vårdtillfällen för akut hjärtinfarkt och cirka 150 vårdtillfällen för anginösa 

bröstsmärtor. 

(Cognos produktionsstatistik, SÄS)




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Kapitel 4 

- Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta 

koronara syndrom 

Till akuta koronara syndrom räknas: 

ST-höjningsinfarkt (STEMI). ST-höjning i två närbelägna avledningar: 

- >2 mm i V1-3. 

- >1 mm i övriga avledningar eller nytillkommet vänstergrenblock. 

Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI). 

Instabil kärlkramp. 

[11] 


Dnr: 


3 

Symtom 

Stabil kärlkramp, som inte tillhör gruppen akuta koronara syndrom, karaktäriseras av 

ansträngningsutlöst bröstsmärta som vanligtvis är lokaliserad till de centrala delarna av 

bröstet men kan också stråla ut och då vanligen till armarna eller halsen. Psykisk stress kan 

också vara en utlösande faktor. Smärtan varar inte längre än 15 minuter och viker spontant i 

vila. 

Definitionen av instabil kärlkramp är när en känd kärlkramp påtagligt ändrar karaktär och 

blir daglig inom de senaste 4 veckorna och svarar sämre på nitroglycerin. Också nydebuterad 

kärlkramp med ökade symtom såsom smärta i vila räknas till samma grupp. Instabil 

kärlkramp kan stabiliseras men också avancera till hjärtinfarkt. 

Stark ihållande smärta, lokaliserad till bröstkorgen och/eller utstrålning i en eller båda 

armarna, magen, ryggen, halsen, käkarna eller nacken, är de vanligaste symtomen på 

hjärtinfarkt. Andra tecken kan vara illamående, andnöd, kallsvett, yrsel och ångestkänsla i 

kombination med smärta eller som enskilda symtom. Kvinnor, äldre och personer med 

diabetes kan ha mer atypiska symtom. Enda tecknet kan vara trötthet eller andnöd. Smärtan 

viker inte spontant och varar mer än 15 minuter [1, 3]. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/Vad beror det på? 

Fysiologi, patofysiologi 

Hjärtat är en knytnävestor muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. 

Själva hjärtmuskulaturen förses med syre och näring av de kranskärl som finns på utsidan av 

hjärtat, vilka fylls med blod när muskeln vilar mellan varje hjärtslag. Ett friskt blodkärl är 

elastiskt och kan lätt utvidgas när blodet ska strömma igenom. 

Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar, kalk och bindväv, s.k. 

plack, lagras in i kärlväggen under en längre tid. Processen kallas för åderförfettning eller




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

åderförkalkning och startar troligen genom en liten skada som uppstår på den inre kärlväggen. 

Sannolikheten är stor att en lokal inflammation i kärlet också har betydelse för 

utvecklingen av en kranskärlssjukdom. Förändringarna tilltar olika snabbt beroende på ålder, 

ärftlighet, kön och riskfaktorer som är påverkbara. Exempel på livsstilsfaktorer som har 

betydelse är felaktig kost, rökning, övervikt och fysisk inaktivitet - brist på motion. 

Vid ansträngning, fysisk eller psykisk, behövs extra mycket syre. Om kranskärlen då är för 

trånga och inte kan släppa fram syrerikt blod med tillräcklig hastighet får hjärtat tillfällig 

syrebrist och en smärta kan uppstå - kärlkramp, angina pectoris. 

Skillnaden på stabil kärlkramp och instabil kärlkramp är plackets rupturbenägenhet och 

inflammatoriska aktivitet. Vid stabil kärlkramp är placket intakt medan man vid akuta 

koronara syndrom fått en liten spricka, en fissur i placket. Att placket går sönder och spricker 

beror sannolikt på utlösande faktorer såsom tryck- och flödesförhållanden i kärlet. När placket 

får en ruptur eller spricka bildas en blodpropp som ska laga skadan. Om proppen helt täpper 

till blodkärlet får det muskelområde som kärlet försörjer syrebrist och efter ett tag leder det till 

celldöd inom det utsatta området – en hjärtinfarkt. Ju tidigare proppen löses upp desto mindre 

risk för bestående skada [1, 3]. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Hjärtinfarkt/Vad händer i kroppen?




Policy 

Kapitel 5 

- Orsak 


2006-09-11 




Riskfaktorer – påverkbara 


Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Rökning 

Över 4 000 olika ämnen följer med cigarettröken ner i lungorna och snabbt ut i blodet. 

Några av de giftiga ämnena är kolmonoxid, nikotin, kadmium och benzpyrener som i 

andra sammanhang är förbjudna. 


Dnr: 


3 

Tobak är den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Det är fem gånger så stor risk 

att drabbas av en hjärtinfarkt för den som är under 50 år och röker. Rökning tillsammans 

med höga blodfetter och högt blodtryck orsakar 80 % av alla hjärtinfarkter. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Rökning och snusning/Risker med att röka 

Inaktivitet 

Brist på motion ökar risken för bl. a. hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes, högt 

blodtryck, benskörhet, ryggbesvär, lättare depressioner, fetma och vissa cancerformer. 

Fysisk aktivitet kan både användas i förebyggande syfte och som behandling mot kranskärlsjukdom. 

Raska promenader eller en aktivitet av motsvarande intensitet 30-40 minuter 

per dag minskar risken för insjuknande med 20-40 % oberoende av kön, ålder, BMI (body 

mass index) och social status. De hjärtpatienter som deltar i regelbunden fysisk träning, t.ex. 

hjärtrehabiliteringsprogram, minskar sin risk för återinsjuknande och död med drygt 30 % 

de närmaste åren efter det akuta insjuknandet. Fysisk aktivitet och träning leder till att 

hjärtat blir större och starkare. Mängden blod hjärtat pumpar ut i varje slag ökar med minst 

20 % och då behöver inte hjärtat slå lika snabbt och pulsen sjunker. De större artärerna får 

en större inre volym och de mindre artärerna får lättare att utvidga sig. Skyddseffekten avtar 

om man slutar träna [4]. 

Läs mer 

FYSS, avsnitt Kranskärlsjukdom 

Höga blodfetter 

Höga blodfetter är ingen sjukdom utan ett tillstånd som ökar risken för åderförfettning och 

åderförkalkning inuti blodkärl som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Vissa 

blodfetter bildas i kroppen, andra kommer från maten. LDL (Low Density Lipoprotein) 

kolesterol och triglycerider är skadliga och står för åderförfettningen. HDL (High Density 

Lipoprotein) kolesterol är nyttigt och hjälper till med att transportera bort det skadliga 

kolesterolet från kärlväggarna. 

Orsaker till höga blodfetter är ärftlighet, sjukdom t.ex. i levern eller ämnesomsättningen 

och/eller felaktig kost och för lite motion. I Sverige beräknas att över hälften av befolkningen 

har förhöjda kolesterolvärden.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Vad som räknas som högt kolesterol är individuellt och bedöms beroende på ytterligare 

riskfaktorer. Enheten är millimol per liter, mmol/L. 


Dnr: 


3 

Tabellen nedan visar behandlingsmål för en patient med en manifest hjärt-/kärlsjukdom eller 

har flera riskfaktorer. 

Blodfetter Enhet mmol/L 

Totalkolesterol 1,3 

Triglycerider




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Stress 

Det finns positiv och negativ stress. Exempel på positiv stress kan vara motion eller ett 

krävande, men roligt arbete. Negativ stress uppstår när man känner olust och inte kan 

påverka sin situation. Positiv stress kan ibland övergå i negativ om man inte lyssnar på 

kroppens varningssignaler. Stress är en naturlig reaktion för överlevnad och var för ”urtidsmänniskan” 

nödvändig för att klara sig undan faror. Det som händer i kroppen vid stress är 

att hjärnan skickar ut impulser genom kroppens stressystem som består av hormoner och 

nerver. Detta system sätter igång olika reaktioner i kroppen. T.ex. hjärtat slår fortare och 

kraftigare för att kunna pumpa runt mer blod. Blodkärlen drar ihop sig och blodets 

levringsförmåga ökar för att kunna klara av eventuella skador som ger blödningar. 

Andningen blir snabbare och djupare för att ge ökad syresättning. Musklerna spänns och 

kräver mer energi. Detta leder bl. a. till ett förhöjt blodtryck, puls och förhöjda blodfetter. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Stress 

Diabetes 

Typ II diabetes (sockersjuka) orsakas av nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) i 

kombination med gradvis ökad svikt i bukspottkörteln. Med tiden blir det brist på hormonet 

insulin som behövs för att transportera blodsockret in i kroppens celler. Det leder till att 

blodet innehåller för mycket socker. Den höga blodsockernivån skadar blodkärlen. Alla 

patienter med diabetes typ 2 har redan en begynnande åderförfettning. 

Den vanligaste dödsorsaken vid diabetes är hjärtinfarkt. Vid diabetes + ytterligare en 

riskfaktor ökar risken för hjärt-kärlsjukdom med 60 gånger, + två riskfaktorer ökar risken 

med 90 gånger och om man har diabetes, röker, har högt blodtryck och förhöjda blodfetter 

ökar risken med 120 gånger jämfört med en person som inte har diabetes eller någon av de 

ovan nämnda riskfaktorerna. 

Läs mer 

Diabeteshandboken, kapitel 30, Hjärta Kärl [17] 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Diabetes typ 2/Vad händer i kroppen? 

Riskfaktorer – icke påverkbara 

Utvecklingen av ateroskleros i kranskärlen kan också bero på icke påverkbara riskfaktorer. 

Ärftlighet, ålder och manligt kön är exempel på sådana riskfaktorer [3].




Policy 

Kapitel 6 

- Diagnostik 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Anamnes 

Anamnes och analys av patientens symtom är det viktigaste instrumentet för att ställa rätt 

diagnos. Smärta som är stark, tryckande eller krampartad med eller utan andfåddhet eller 

kallsvett och varar mer än 15 min talar för allvarlig hjärtåkomma, men även diffus men 

obehaglig känsla i bröstet som inte har någon naturlig förklaring kan orsakas av syrebrist i 

hjärtat. Faktorer som talar emot hjärtsjukdom är låg ålder, avsaknad av kardiell sjukhistoria 

och riskfaktorer samt smärta som är stickande, huggande eller rörelsekorrelerad [3]. 

Status 

Aortastenos bör uteslutas då kärlkrampsbesvär är ett av de vanligaste symtomen vid detta 

vanliga klaffel. Palpation av fotpulsar och auskultation av halskärl ingår också i undersökningen 

för att få en uppfattning om övrig aterosklerotisk manifestation. Blodtryck 

kontrolleras bl. a. med tanke på riskfaktorprofilen [3]. 

Vilo-EKG 

EKG (elektrokardiogram) visar hjärtats elektriska aktivitet, som bl.a. styr hjärtats rytm. 

Elektroder placeras på bröstkorgen, armar och ben. Med EKG kan rytmstörningar och skador 

på hjärtmuskeln upptäckas. Ett av diagnoskriterierna för akut hjärtinfarkt är en utveckling av 

patologisk Q-våg i minst 2 avledningar (duration >0,03 sekunder och djup >0,1 mV (1 mm)) 

Ytterligare ett kriterium är EKG förändringar som tyder på syrebrist (patologisk ST-höjning 

(>2 mm i V1-V3, >1 mm i övriga avledningar) eller ST-sänkning i minst 2 avledningar). Vid 

instabil kärlkramp kan ST- och/eller T-vågsförändringen vara övergående eller bestående 

men saknar Q-vågsutveckling och R-vågsförlust. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Vilo-EKG




Policy 


2006-09-11 




Figur 1. 

Exempel på hur ett normalt EKG kan se ut: 


Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


© internetmedicin.se (EKG-atlas, normalt EKG) 

[16] 


Dnr: 


3




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Figur 2. 

Exempel på hur ett EKG kan se ut vid en akut ST-höjningsinfarkt: 

© internetmedicin.se (EKG-atlas, infarkt) 

[16] 

Laboratorieprover 

Laboratoriestatus bör initialt inkludera Hb, elektrolyter, S-kreatinin, lipider, P-glukos och 

Troponin. 


Dnr: 


3 

Troponin (vid SÄS Troponin I, cTnl) är ett hjärtmuskelprotein som frisätts vid en hjärtmuskelskada. 

Ämnet kan påvisas, vid hjärtinfarkt, 4-6 timmar efter debut av bröstsmärta och 

når toppvärden inom 12-24 timmar. En förhöjd nivå av Troponin I ses i upp till cirka 7 dagar. 

Lätt förhöjda värden kan ses vid instabil kärlkramp [3, 10,11]. 

Arbetsprov 

Detta test tillhör inte akutdiagnostiken men görs ibland i efterförloppet av det akuta 

skedet för att upptäcka syrebrist i hjärtmuskeln och bedöma arbetsförmågan. Under 

kroppsansträngning registreras hur hjärtat, lungorna och blodcirkulationen och 

rörelseorganen fungerar under belastning. Oftast görs provet på en motionscykel med 

en läkare närvarande. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Arbetsprov




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Kranskärlsröntgen 

Röntgen av hjärtats kranskärl visar om det finns förträngningar eller stopp. En tunn 

plastslang förs in genom en pulsåder i ljumsken eller handleden, upp till hjärtats kranskärl. 

Eventuella förträngningar syns när kontrastvätska sprutas in under röntgengenomlysning. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Kranskärlsröntgen 

Differentialdiagnoser vid bröstsmärta 

Irritationstillstånd i nedre delen av matstrupen orsakat av surt maginnehåll 

Magsår 

Aortadissektion 

Smärttillstånd i nervrötter kring nack- och ryggkotor 

Muskel- eller brosksmärta från revbenens mellanrum 

Gallvägssjukdom 

Lungsäcksinflammation 

Pneumothorax 

Lungemboli 

Herpes zoster 

Hjärtsäcksinflammation 

Panikångest 

[3, 5]




Policy 

Kapitel 7 

- Primärprevention 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Primärprevention innebär kartläggning av riskfaktorer hos hjärtfriska individer. Syftet 

med information och rådgivning är att minska risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. 


Dnr: 


3 

Medicinsk prioritering i fallande ordning: 

1. Individer med hög risk att utveckla koronar hjärtsjukdom eller annan aterosklerotisk 

sjukdom på grund av en kombination av riskfaktorer – inkluderande rökning, högt 

blodtryck, blodlipidförändringar, högt plasmaglukos, ärftlighet för förtida kranskärlsjukdom 

eller ensam förekomst av en riskfaktor såsom svår hyperkolesterolemi eller 

diabetes. 

2. Närstående till patienter med tidigt debuterande kranskärlssjukdom eller annan 

aterosklerotisk sjukdom. 

3. Övriga individer i kontakt med hälso- och sjukvård. 

[6]. 

Grundpelarna i primärpreventiva åtgärder är livsstilsförändringar. 

Rökstopp minskar blodproppstendens och kolesterolinlagring i kärlväggen samt 

minskar insulinresistensen. 

Rekommendation: Totalt rökstopp. 

Med ökad fysisk aktivitet minskas kroppsvikten, blodtrycket sänks, lipidprofilen 

förbättras, insulinkänsligheten ökar m.m. 

Rekommendation: Utöva konditionsträning där så många stora muskelgrupper som 

möjligt engageras samtidigt och en intensitet på cirka 50-70 % av den maximala 

kapaciteten t.ex. raska promenader med eller utan stavar, cykling, dans, simning eller 

motionsgymnastik. Durationen bör helst vara 45-60 minuter 3-5 gånger/vecka. 

Regelbundenheten är viktig. 

Kostomläggning sänker kroppsvikten, förbättrar lipidprofilen och blodsockerstatus. 

Rekommendation: Reducera fettintag kompletterat med ett ökat intag av ”rätt fett” som 

t.ex. fisk, frukt, nötter och grönsaker. Använd långsamma kolhydrater. Ät på regelbundna 

tider, 3-5 gånger dagligen och undvik stora måltider. Läs mer om kostråd i 

Kapitel 9, Sekundärprevention under rubrik Tidig mobilisering. 

Viktreduktion sänker blodtrycket och blodsockret och minskar insulinresistensen 

och midjemåttet. 

Rekommendation: BMI




Policy 

Figur 3. 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


© 2003 ESC – European Society of Cardiology 


Dnr: 


3




Policy 

Kapitel 8 

- Behandling – akut 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Huvudmålet med behandlingen av en patient med akut koronart syndrom är att lindra smärta 

och ångest, minska skada och komplikationer, förlänga livet och förhindra återinsjuknande 

[1]. 

HLR 

Gällande riktlinjer för hjärt-lungräddning rekommenderar att livräddare bland allmänheten 

alltid ska starta hjärt-lungräddning på person med hjärtstopp så snabbt som möjligt. Hjärtlungräddning 

ska ges med 30 bröstkompressioner följt av 2 luftinblåsningar. 

Vid omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus är tidsfaktorn 

av avgörande betydelse. Tidigt insatt hjärt-lungräddning ökar överlevnaden vid hjärtstopp 

utanför sjukhus med 2-3 gånger. Det har visats att chansen till överlevnad vid kammarflimmer 

minskar för varje minut som går från hjärtstopp till dess patienten defibrilleras. Det 

har också visats att, om patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus, defibrilleras 

inom de första minuterna, så kan upp till 65 % av fallen räddas till livet. Det är mot denna 

bakgrund man nu runt om i världen börjar placera ut halvautomatiska defibrillatorer på 

platser där en stor mängd människor samlas. Denna typ av strategi har också visats kunna 

rädda många människor till livet. 

För livräddare gäller alltjämt de tre första länkarna i kedjan av livräddande insatser. 

1. Larma så snabbt som möjligt. 

2. Starta hjärt-lungräddning med bröstkompressioner och inblåsningar så snabbt som 

möjligt. 

3. Defibrillera vid kammarflimmer så snabbt som möjligt. 

Läs mer 

Svenska rådet för hjärt-lungräddning (www.hlr.nu) 

Egenvård i hemmet 

När ska man söka akut hjälp? 

Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner 

inom en kvart. 

Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och 

som inte har en naturlig, ofarlig förklaring. 

Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har 

oregelbundna hjärtslag. 

Då ska man alltid ringa 112 efter ambulans. 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/Vad beror det på? 2005-12-22




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/Vad beror det på? 


Dnr: 


3 

I kommunal hälso- och sjukvård 

Omvårdnadspersonalen ska kontakta sjuksköterska när en vårdtagare får bröstsmärtor. 

Sjuksköterskan gör då bedömningen om vårdpersonalen ska larma efter ambulans direkt eller 

om hon/han ska komma och bedöma vårdtagarens tillstånd. Har vårdtagaren känd kärlkramp 

ges, om tillståndet tillåter, det Nitroglycerinpreparat som är ordinerat att ta vid behov. 

Personalen ska stanna hos vårdtagaren och ha fortlöpande telefonkontakt med sjuksköterskan 

som avgör om medicineringen ska upprepas. 

I vissa akuta fall då vårdpersonalen inte hinner kalla på sjuksköterskan för bedömning, 

tillkallas ambulans direkt. Sjuksköterskan informeras alltid i efterhand om den ”situation 

som uppstått". 

När sjuksköterskan är på plats kontrolleras blodtryck och puls och hon/han avgör om 

tillståndet kräver omedelbar sjukhusvård. 

Vid oklara bröstsmärtor tar sjuksköterskan kontakt med jourhavande distriktsbakjour för 

ställningstagande till åtgärd. 

På vårdcentralen 

Nedanstående riktlinjer som är framtagna i samarbete med Medicinkliniken SÄS Borås 

och Primärvården i Borås-Bollebygd och Södra Älvsborg, kan ses som ett underlag vid 

upprättande av lokalt anpassade handlingsprogram på varje vårdcentral. 

Patient med infarktmisstänkt bröstsmärta < 12 timmar = "Möjlig reperfusionspatient". 

Ju fortare patienten kommer under behandling, desto bättre prognos! 

Larma omedelbart ambulans, ange att det är akut ("blåljus"). Möjlig reperfusionspatient. 

Övervaka puls, blodtryck, allmäntillstånd. Ge syrgas 2 l/minut. Tag EKG. Låt 

klisterelektroderna sitta kvar till ambulansen. 

Tabl Bamyl S ® 500 mg (drickbart) eller tabl Trombyl ® 2 x 160 mg (läkarordination). 

Tabl Suscard ® 2,5-5 mg om pågående bröstsmärta (läkarordination). Kontraindikation: 

intag av Viagra ® /Cialis ® /Levitra ® eller dylikt inom 24 timmar. 

Om möjligt sätt PVK (perifer venkateter) i en underarmsven, helst en stor grön (tjocklek 

1,2 mm). Gör två försök, om det inte lyckas, låt det vara. 

Finns fri venväg ge 5-10 mg Morfin ® i.v. (läkarordination). 

Överväg intravenös betablockad. Se Riktlinjer för hjärtsjukdom på medicinklinikernas 

webbplats, SÄS interna webb (SIW). 

Om EKG visar ST-höjning kontaktas sjukhuset 

- Vardagar kl. 08-16: HIA-överläkaren i Borås, tfn 033-616 10 00 (växel) eller 

AVA-överläkaren i Skene, tfn 0320-77 80 00 (växel).




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

- Jourtid: Respektive medicinjour i Borås, tfn 033-616 10 00 (växel) eller Skene, 

tfn 0320-77 80 00 (växel). EKG faxas till respektive ställe. Ansvarig läkare avgör 

om och var PCI (ballongvidgning) ska utföras. 

Observera! Inga åtgärder ovan får fördröja transporten! Det viktigaste är att 

patienten snabbt kommer till sjukhus. 

Transporten får inte heller fördröjas av administrativa skäl, är inte papperen klara 

faxas dessa till akuten SÄS Borås, fax 033-616 24 89 eller SÄS Skene, fax 

0320-77 93 67. 

Ring gärna medicinjouren i väntan på ambulansen eller när patienten just åkt iväg och 

meddela att patient är på väg. 

För patient där det inte bestämts om patient ska bli föremål för direkt-PCI: 

När ambulans anlänt tas ett EKG som skickas in till HIA/AVA. Visar detta ST-höjning eller 

nytt vänstergrenblock är patienten en kandidat för akut reperfusionsbehandling med PCI. 

Kontorstid på vardagar sker detta på SÄS Borås. Under jourtid sker det på SU/Sahlgrenska. 

Handläggningen sker enligt Riktlinjer för hjärtsjukdom, se medicinklinikernas webbplats på 

SÄS interna webb (SIW). 

I ambulansen 

Central bröstsmärta är den i särklass vanligaste anledningen till akuta ambulansuppdrag. 

Infarktmisstänkta symtom: 

Pågående bröstsmärta >15 minuter. 

Bröstsmärta som varat >15 minuter de senaste 12 timmarna. 

Allmänsymtom hos patient med diabetes (illamående, kräkningar etc). 

Andnöd utan känd förklaring (som astma, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), 

m.m.). 

”Egen klinisk misstanke” om hjärtinfarkt. 

Allmänt att tänka på vid omhändertagande av en patient med infarktmisstänkta symtom är 

att: 

Uppträda lugnt och ”professionellt” för att minska stressen och ångesten hos patienten. 

Patienten får inta valfritt läge på ambulansbåren. Oftast känns det bäst att sitta i 

”hjärtläge”. 

Det är viktigt att patienten gör så lite som möjligt själv för att minska syrgasförbrukningen. 

För ambulanspersonalen gäller det lokala dokumentet Behandlingsanvisningar, 

Ambulanssjukvården Södra Älvsborgs Sjukhus, Medicinska rådet för ambulanssjukvården i 

Södra Älvsborg (2004-11-16, reviderad av Anders Bodén och Eija Hägg).




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Akutvårdscentral - AVC 

Omhändertagande av patient med symtom och/eller EKG-förändringar som ger stark 

misstanke om hjärtinfarkt. 

Alla patienter som besöker AVC bedöms individuellt först att triagesjuksköterska och tas 

om hand enligt riktlinjerna nedan: 

Bedöma, planera, åtgärda och utvärdera omvårdnadsbehov/problem. 

Prioritera vårdbehov. 

Förberedelse inför läkarundersökning. 

[7] 


Dnr: 


3 

Vid ST-höjningsinfarkt 

Borås 

Medicinjour kontaktar PCI-jouren (PCI = ballongvidgning) i Borås. AVC-sjuksköterskan 

kontaktar HIA-överläkaren som går till PCI-laboratoriet på kranskärlsröntgen. Medicinjouren 

följer patienten till röntgen. Initial medicinsk behandling, se avsnitt Direkt-PCI nedan. 

Skene 

Medicinjour kontaktar AVA-överläkaren (dagtid, vardagar) som i sin tur kontaktar PCIjouren 

i Borås. Mottagningssjuksköterskan ordnar omedelbar ambulanstransport. Initial 

medicinsk behandling, se avsnitt Direkt-PCI nedan [11]. 

Hjärtintensivavdelning (HIA), SÄS Borås/ 

Akutvårdsavdelning (AVA), SÄS Skene 

ST-höjningsinfarkt: Reperfusionsbehandling bör ges där symtom ger misstanke om 

hjärtinfarkt (infarktsmärta, lungödem, kardiogen chock) och symtomdebut 2 mm i V1-3, >1 mm 

i övriga avledningar eller ett nytt vänstergrenblock. Individuell bedömning ska ske inom 

tidsperioden 12-24 timmar. 

Direkt-PCI (ballongvidgning) 

PCI (perkutan coronar intervention) är förstahandsbehandling vid akut SThöjningsinfarkt. 

Kranskärlets förträngning vidgas med en ballong. Läkare för in katetern med den 

ouppblåsta ballongen via en pulsåder, vanligen i ljumsken. Resultatet av vidgningen 

kontrolleras med röntgenbilder på en TV-skärm. Oftast läggs ett metallnät (stent) in 

som en armering av kärlväggen. PCI används vanligen vid stabil kärlkramp, instabil 

kärlkramp och vid akut hjärtinfarkt. Denna behandling är mindre lämplig att göra vid 

smala och slingriga kranskärl och om det finns fler än tre förträngningar. Direkt-PCI sker 

i Borås på vardagar dagtid, övrig tid görs behandlingen vid SU/Sahlgrenska i Göteborg. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ballongvidgning av kranskärl




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Trombolysbehandling, då inte direkt-PCI kan ges. 

Kranskärlsoperation 

Kranskärlsoperation (bypass-operation) ska förbättra hjärtats blodcirkulation och 

syretillförsel. Detta görs genom att leda blodet förbi förträngningar i kranskärlen. 

Vanligtvis används blodådror från benen. Operation genomförs i Göteborg [11]. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Kranskärlsoperation – Bypass-operation 


Dnr: 


3




Policy 


2006-09-11 




Kapitel 9 

- Sekundärprevention 


Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Sekundärprevention avser att förhindra progress eller återinsjuknande av redan befintlig 

sjukdom. 

Definitioner: 

Rehabilitering - Åtgärder för att återställa till ett normalt liv. 

Hjärtrehabilitering - Fysiska, psykologiska och sociala åtgärder som vidtas för 

att en person med genomgången hjärtsjukdom ska kunna 

motverka att sjukdomen förvärras och kunna återgå till ett 

liv i balans i samhället och känna sig delaktig. 


Dnr: 


3 

Den akuta behandlingen av hjärtinfarkt har genomgått dramatiska förändringar de senaste 

10 åren som lett till en sänkning av 30-dagars dödligheten. Däremot har inte långtidsprognosen 

förändrats nämnvärt. För att kunna öka möjligheten till utvärdering, utveckling och 

bibehållande av effektiva behandlingsprogram har ett nationellt kvalitetsregister tagits fram, 

sekundärpreventionsregister (SEPHIA). 

I nationella och internationella riktlinjer finns det angivet vilka sekundärpreventiva åtgärder 

som minskar risken för återinsjuknande och död och som förbättrar livskvaliteten för 

patienten. Målet är att införa och bibehålla långsiktiga riskreducerande åtgärder som anpassas 

till och accepteras av patienten och har stöd i hela vårdkedjan. Sekundärpreventionsregistret 

är ihopkopplat med RIKS-HIA (nationellt register för hjärtintensivvård). Variabler som 

registreras i SEPHIA är livskvalitet, hjärtsymtom, sysselsättning, händelser/åtgärder efter 

utskrivning, riskfaktorer, EKG, deltagande i sekundärpreventiva insatser, faktisk 

medicinering, upplevelse av vården och labvariabler som blodtryck, blodfetter, P-glukos 

m.m. SÄS, som redan är kopplat till RIKS-HIA, planerar att ansluta sig till SEPHIA [15]. 

Målgruppen för sekundärpreventionsprogram är kvinnor och män med dokumenterad 

ischemisk hjärtsjukdom. Hos äldre och multisjuka människor anpassas programmet 

individuellt. Hjärtrehabilitering indelas i tre faser: tidig mobilisering, 3-6 månader efter 

händelsen och underhållsfasen. 

Tidig mobilisering 

Vid hjärtinfarkt startar rehabiliteringen när patienten kommer till sjukhuset. Vårdpersonalens 

information och attityd registreras av patienten och har betydelse för det fortsatta rehabiliteringsarbetet. 

Det är viktigt att informationen är densamma från all personal i hela vårdkedjan 

för att förtroendet ska bibehållas. 

Under vårdtiden på avdelningen delar hjärtrehabiliteringssköterskan/hjärtsköterskan ut 

broschyren Råd till Dig som har kranskärlssjukdom till alla hjärtinfarktpatienter eller vid 

behov till närstående. Som komplement till broschyren får patienten också individuell 

rådgivning. Planering för återbesök görs tillsammans med patienten. En videofilm om 

hjärtinfarkt visas för patient och dennes närstående [5, 11].




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Läs mer 

Bilaga 1, Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på hjärtavdelning/mottagning 

Bilaga 2, Checklista vid besök hos hjärtrehabiliteringssjuksköterska på 

hjärtmottagningen 


Dnr: 


3 

Information till patient/närstående 

Åtgärd vid bröstsmärta efter hemkomst: 

Stanna upp och vila vid pågående ansträngning eller sitt upp om smärtdebuten inträffar 

i liggande. 

Nitroglycerinspray under tungan om inte snabbt vikande smärta. 

Om ihållande bröstsmärta en sprayning med nitroglycerin var 5:e minut. Lägg samtidigt 

en tablett Glyceryltrinitrat (Suscard ® ) under överläppen om den första 

nitroglycerinsprayningen inte kuperar anfallet. Ta inte fler nitroglycerinsprayningar vid 

yrsel eller illamående. 

Vid kvarstående smärta efter 15 minuter – kontakta ambulans. 

Rökavvänjning 

Öka motivationen för rökstopp. Informera om vinsterna. 

Fysisk träning 

Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas. Intensiteten är individuell och trappas upp 

successivt. Viktigt att lyssna på kroppens signaler. Undvika kraftig ansträngning utan 

uppvärmning. Läs mer i kapitel 5 – Orsak under rubrik Inaktivitet. 

Kostråd 

Matvanorna har stor betydelse för såväl primär- som sekundärprevention av kardiovaskulär 

sjukdom. Individuell kostrådgivning bygger på den enskildes preferenser och livssituation, 

vilka utgör ramen vid introduktion av hjärtvänlig kost. 

Kostråd i primär- och sekundärpreventivt syfte ges enligt Nordiska näringsrekommendationer 

(2004). Nedan anges ett antal kostfaktorer av särskild betydelse för hjärthälsan. 

Måltidsordning Fem till sex måltider jämnt fördelade över dagen bidrar till en bra 

blodfettsbild samt främjar blodsocker- och viktbalans. Måltider nattetid 

är förknippade med bl.a. försämrad lipidomsättning, varför personer med 

nattarbete bör förlägga sina måltider dagtid så långt möjligt. 

Kolhydrater Välj naturligt fiberrika livsmedel i form av grönsaker, rotfrukter, frukt, 

bär och spannmålsprodukter. Ökat intag av fullkornsprodukter, frukt och 

grönsaker har satts i samband med lägre risk för bl.a. kranskärlssjukdom 

och övervikt. 

Ett intag av cirka 500-700 g frukt och grönsaker varje dag rekommenderas. 

Socker Intaget av raffinerat socker bör begränsas till max 10E %. Vid ett 

energibehov av 2 100 kcal motsvarar det cirka 50 g socker.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Minskning av ett relativt moderat sockerintag kan hos individer med 

triglyceridemi bidra till blodfettssänkning. 

Fettkvalitet En minskning av mättat fett och en ökning av omättat fett sänker serumkolesterolnivån. 

Mättat fett finns bl.a. i hårda fetter, mejeriprodukter inklusive ost, feta 

kött- och charkuteriprodukter och kokosfett. Välj magra mejeriprodukter 

(nyckelhålsmärkta). 

Enkelomättat fett finns framförallt i oliv- och rapsolja, flytande 

margarin och mjuka bordsmargariner. 

Fleromättat fett finns framförallt i fet fisk, men också i oljor (t.ex. 

majsolja, solrosolja), flytande margarin och mjuka bordsmargariner. 

Fisk Fet fisk är särskilt rik på omega-3-fettsyror (långkedjiga fleromättade 

fettsyror). Två till tre portioner (à 120g) fisk/vecka är en lagom mängd. 

En portion av tre bör vara fet fisk. 

Salt Ett högt saltintag kan höja blodtrycket, varför det kan vara viktigt att 

minska saltanvändningen i matlagning och undvika att salta extra på 

maten. Färdigrätter, snacks och liknande livsmedel innehåller ofta höga 

halter av natrium. 

Alkohol Vid mer än måttlig konsumtion kan alkohol påverka bl.a. triglyceridnivån. 

Alkoholintaget bör inte överstiga 5E %, vilket för kvinnor 

motsvarar cirka 10 g alkohol/dag eller cirka 120 ml vin, 330 ml öl 

(3,5 vol.%) eller 40 ml starksprit. Alkoholintaget för män bör inte 

överstiga cirka 20 g alkohol/dag. Alkohol bidrar till energiintaget med 7 

kcal/gram (jmfr fett, 9 kcal/gram) varför en överkonsumtion ökar risken 

för övervikt. 

Kaffe Samband finns mellan förhöjda serumkolesterolnivåer och konsumtion 

av skandinaviskt kokkaffe. 

[12] 

I primärvården ges kostinformation i grupp eller enskilt av dietist och/eller sjuksköterska. 

I specialistvården sker oftast rådgivning individuellt. Vid individuell information av dietist 

krävs en remiss. 

Psykosocialt stöd 

Patienten bör stimuleras till olika sociala verksamheter. Depression är vanligt efter en 

hjärtinfarkt. 

Vikt, bukomfång 

Den övervikt som är placerad på buken anses allvarigare än annan övervikt. Kvinnor som 

har ett bukomfång >88 cm och män >102 cm bedöms ha en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. 

Stress 

Den stress som uppstår genom stark otillfredsställelse med sin livssituation påverkar kroppen 

negativt. Exempelvis kan skiftarbete eller en arbetssituation med stort ansvar och få




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

befogenheter ge en negativ stress som i sin tur kan ha betydelse för utveckling av ischemisk 

hjärtsjukdom. 

Hjärtskola 

SÄS Borås 

I nära anslutning till vårdtillfället erbjuds patienten en mer strukturerad undervisning mot en 

mindre avgift. Närstående får följa med utan extra kostnad. Vid SÄS Borås bedrivs den i 

form av hjärtskola och innefattar 2 timmar per dag, måndag till fredag. Informationen ges av 

hjärtrehabiliteringssköterska, dietist, hjärtrehabiliteringsläkare, sjukgymnast, kurator och 

Hjärt- Lungföreningen i Borås. Samtidigt finns möjlighet till diskussion och reflektion. 

Hjärtskolan genomförs under en vecka per månad. 

Möjlighet finns att medverka i gymnastik lett av en sjukgymnast. Träning sker 2 gånger/ 

vecka, cirka en timme åt gången och är uppbyggd med uppvärmning, rörlighet, kondition, 

koordination, styrka, nedvarvning, stretching och avslappning. Träningsperioden är 

vanligtvis 3 månader, i mån av plats upp till 6 månader. Intensiteten är individuell. Målet är 

att patienten ska lära sig hur mycket hon/han kan och bör anstränga sig, träna upp och helst 

förbättra sin kondition, öka självförtroendet, öka livskvaliteten och skapa ett intresse för 

fortsatt träning efter avslut i träningsgruppen. 

SÄS Skene 

Hjärtrehabiliteringen vid SÄS Skene är upplagd på ett lite annorlunda sätt. Där träffas 

gruppen en gång i veckan mellan kl 13.00-15.30, vilket inkluderar gymnastik i 1 timma 

och 15 minuter. Träffarna, som också kostar en liten summa, pågår under 12 veckor och 

information ges av hjärtsjuksköterska, dietist, kurator, försäkringskassan, sjukgymnast, 

apotek och Hjärt- Lungföreningen i Mark. Programmet är fortlöpande och grupperna fylls 

på och avslutas efter hand [11]. 

Hjärtskolan anses som ett forum för trygghet, kunskap och gemenskap. Hjärtsköterskan 

framstår som en kontinuerlig källa till kunskap och trygghet [8]. 

3-6 månader efter hjärthändelsen 

De flesta patienter gör under denna period sitt sista återbesök på sjukhuset. Patienter i 

arbetsför ålder har oftast kommit igång med sitt ordinarie jobb och äldre har återgått till 

sin vardag. Många som tidigare varit medicinfria behandlas nu kanske med flera olika 

läkemedel. 

Vanligt är att frågor nu kan komma upp efter den oftast intensiva sjukdomsperioden, trots 

genomgången hjärtskola. Given information har sjunkit in och resulterar i följdfrågor om 

t.ex. varför de tar en viss medicin och dess eventuella biverkan. Närstående är oroliga och 

undrar bl.a. över fysiska och psykiska förändringar som uppstått. Det kan vara trötthet, 

personlighetsförändringar, humörsvängningar etc. 

Det är här särskilt viktigt med ett samarbete mellan läns-, primär- och den kommunala 

hemsjukvården så att inte vårdtagaren eller dess anhörig känner sig bortglömd. En etablerad 

kontakt på vårdcentralen ger ett minskat behov av medicinska undersökningar. Att bli 

uppringd hemma av en hjärtsköterska på vårdcentralen upplevdes ofta mycket positivt [8].




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Läs mer 

Bilaga 3, Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på vårdcentral 


Dnr: 


3 

Underhållsfas 

Regelbundna besök sker nu i de flesta fall på vårdcentral där distriktsläkaren har det 

medicinska ansvaret. Denna fas är livslång med en kontinuerlig uppföljning av riskfaktorer. 

Det egna välbefinnandet och eventuella livsstilsförändringar har patienten det yttersta ansvaret 

för. På de flesta vårdcentraler finns en hjärtsjuksköterska som har ett omvårdnadsansvar. Är 

den kommunala hälso- och sjukvården inkopplad samråder distriktsläkaren/hjärtsjuksköterskan 

med den kommunala sjuksköterskan.




Policy 

Kapitel 10 

- Återbesöksrutiner 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Patienter som haft instabil kärlkramp, hjärtinfarkt, genomgått kranskärlsoperation eller är 

PCI-behandlade, och som bedöms ha nytta av hjärtrehabilitering, erbjuds detta i sjukhusets 

regi. Patienten får prata med hjärtrehabiliteringssköterska före utskrivning från sjukhuset. 

Återbesöksrutiner vid sjukhusets hjärtrehabilitering 

Nedan angivna tider är ungefärliga. 

Akuta koronara syndrom (instabil kärlkramp, hjärtinfarkt): 

1 vecka, återbesök till hjärtrehabiliteringssköterska. 

4 veckor, återbesök till läkare på Hjärtmottagningen. 

3 månader, återbesök läkare på Hjärtmottagningen. 

Stabil kärlkramp och utförd okomplicerad PCI: 

3 veckor, återbesök till hjärtrehabiliteringssköterska. 

4 månader, återbesök till läkare på Hjärtmottagningen. 

När patienten är färdigbehandlad i länssjukvården remitteras hon/han till distriktsläkaren 

på den vårdcentral där patienten är listad. Kopia på remissen skickas även till hjärtsjuksköterskan 

i primärvården. Hur lång tid det dröjer innan patienten är färdigbehandlad är 

individuellt. 

Distriktsläkaren går igenom remissen och planerar för fortsatt uppföljning och lämnar rapport 

till hjärtsjuksköterskan. Om patienten är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård planeras 

som regel uppföljning tillsammans med en sjuksköterska från kommunen. 

Återbesöksrutiner i primärvårdens hjärtrehabilitering 

Patienter som genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset 

Hjärt-kärlsjuksköterska kallar patienten till uppföljning efter ytterligare 3-6 mån eller tidigare 

vid behov. Närstående erbjuds att komma med. Sjuksköterskebesöket ska innehålla: 

Uppföljning av livsstilsråd. 

Kontroll av blodtryck, puls och eventuellt blodsocker. 

Fysisk och psykisk hälsa (t.ex. broschyren Råd till dig som haft hjärtinfarkt). 

Uppföljning av medicineringen. 

Ytterligare besök hos hjärt-kärlsjuksköterska efter behov. Läkarbesök enligt planering. 

Läkarbesöket ska innehålla: 

Uppföljning av livsstilsråd (eventuellt erbjudande om lungfunktionstest till rökare).




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


Kontroll av vikt, BMI, lipider, blodtryck, EKG och eventuellt blodocker. 

Uppföljning av medicineringen. 

Patienter som ej genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset 

Hjärt-kärlsjuksköterskan kontaktar patienten för att erbjuda besök. Denna patientgrupp 

behöver få en kontakt med vårdcentralen samt få ytterligare information om sin sjukdom 

och behandling. Besöket bör ske så snart som möjligt efter utskrivningen. Besökets 

innehåll anpassas efter patientens och närståendes behov. Ytterligare besök hos hjärtkärlsjuksköterska 

efter behov. Läkarbesök enligt planering. 


Dnr: 


3 

Patienter som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård 

Denna patientgrupp har mycket varierande behov. Vissa kan tillgodogöra sig hjärtrehabilitering 

på sjukhus eller vårdcentral enligt ovan. Många andra är multisjuka med varierande 

grad av autonomi. Distriktsläkaren tillsammans med kommunens sjuksköterska planerar för 

fortsatt uppföljning. Läkarbesök enligt planering. 

Flödesschema 

Hjärtrehabilitering och 

återbesök enligt sjukhusets 

rutiner. Epikris till 

primärvården för kännedom 

Hjärt-kärlsjuksköterskan i 

primärvården tar kontakt 

med patienten 

Sjukhusvistelse 

Remiss samt epikris till 

primärvården för övertag av 

ansvaret för patienten 

(PAL-skap) 

Fortsatt omhändertagande i 

samråd med patientens 

ansvariga läkare (PAL) 

Om patienten är eller blir 

hemsjukvårdspatient kallas 

kommunens distriktssköterska 

till vårdplanering




Policy 

Kapitel 11 

- Vårdsamverkan 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Informationsöverföring 

En grundläggande förutsättning för att samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att 

den information som behövs för patientens fortsatta vård, behandling, rehabilitering och 

omsorg överförs mellan vårdgivarna. 

Målet för samverkan är en god kontinuitet i vården och att förändringen i vårdens innehåll, 

vid byte av vårdgivare, blir minsta möjliga. För en bra kommunikation krävs en ömsesidig 

respekt mellan vårdgivarna. 

Kallelse till samordnad vårdplanering i Södra Älvsborg sker enligt fastställda riktlinjer i lokal 

anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering. 

Syftet med den samordnade vårdplaneringen är att skapa en helhetsbild av patientens 

situation, bedöma vilka insatser som kan bli aktuella efter utskrivning och tydliggöra vilken 

vårdgivare som ska ha ansvar för de fortsatta insatserna. 

I samband med vårdplaneringen ska patienten/närstående få muntlig och skriftlig information 

om vad den samordnade vårdplaneringen innebär, och att den ska ske när patienten bedöms 

vara i behov av fortsatt hälso- och sjukvård eller omsorg efter utskrivningen. 

Samtliga planerade insatser efter utskrivning, inklusive behov av olika sorters hjälpmedel ska 

dokumenteras i en skriftlig vårdplan, som ska justeras av företrädare för de enheter som ska 

svara för insatserna. 

Remittering till SÄS 

Kortfattad adekvat remiss med specifik medicinsk frågeställning. 

Vilken vårdcentral patienten är listad vid ska anges på remissen. 

Registrering, bedömning och prioritering av remissen, besked till inremitterande och 

till patienten om väntetidens längd. 

I väntan på besöket har remisskrivare ansvar för patienten och eventuellt vårdbehov. 

Det ska framgå av remissvaret om besöket är att betrakta som en konsultation, om 

patientansvaret ”tas över” gällande den aktuella åkomman eller om hela patientansvaret 

övertas av länssjukvården. 

Då patienter själv söker länssjukvården utan remiss bör en kopia av journalanteckning sändas 

till patientens vårdcentral för kännedom, dock inte utan att patienten lämnat sitt samtycke. 

För eventuell uppföljning i primärvården krävs en remiss.




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Remittering till primärvården 

Kortfattad adekvat remiss med specifik medicinsk frågeställning eller specifikt 

uppföljningsönskemål skrivs. 

Förslag på lämpliga återbesöksintervall och ambitionsnivå gällande 

sjukdomen/åkomman bör anges samt när länssjukvårdsspecialist bör kontaktas. 

Registrering, bedömning och prioritering av remissen, besked till remitterande och till 

patienten om väntetidens längd. Minsta ”planeringstid” för besök inom primärvården är 

i normalfallet två veckor. 

I väntan på besöket har remisskrivaren ansvar för patientens vårdbehov. 

Krävs uppföljning inom två veckor bör detta ske inom länssjukvården. För vissa 

patienter kan det dock ibland vara förenat med stora svårigheter att ta sig till 

länssjukvårdens öppenvårdsmottagning, i dessa fall kan besöket ske i primärvården. 

Detta måste finnas dokumenterat i den justerade vårdplanen. Har vårdplanering ej skett 

ska tid för återbesök inom primärvården bokas via telefon innan patienten lämnar 

avdelningen/mottagningen. 

Patienter med medicinsk komplicerad åkomma och många, täta inläggningar i slutenvård, 

bör inte remitteras ut till primärvårdens öppenvård. 

Läs mer 

Lokal anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering på SÄS externa 

webbplats 

Second opinion 

En patient som inte är nöjd med sin läkares förslag till behandling eller undersökning är 

läkaren skyldig att i vissa fall, när det saknas klar vägledning för det medicinska beslutet 

utifrån beprövad erfarenhet, erbjuda en förnyad medicinsk bedömning, s.k. second opinion. 

Denna skyldighet gäller enbart vid livshotande eller mycket allvarlig skada eller sjukdom. 

Ytterligare två förutsättningar är om patienten står inför valet att utsätta sig för särskilt 

riskfyllda behandlingar eller då valet har stor betydelse för den framtida livskvaliteten. 

I de begränsade antal fall som second opinion görs står det egna landstinget för resekostnaden 

(om det sker inom Sveriges gränser) och är också skyldig att följa de behandlingsmetoder 

som föreslås. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att erbjuda second opinion 

inom kommunal hälso- och sjukvård. 

Läs mer 

Sjukvårdsrådgivningen avsnitt Delaktighet/Rätt till ny bedömning 

Hjärt- och Lungsjukas förening 

I Sverige finns 184 föreningar runt om i landet. Föreningen finns som ett stöd och 

komplement till sjukvården. Målet med verksamheten är att ge patienten en grundtrygghet 

som är en viktig faktor för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots sin sjukdom. 

Olika aktiviteter som föreläsningar, studiebesök, stresshantering, rökavvänjning, gymnastik




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

i olika former m.m. som anordnas är individanpassade och leds oftast av ledare som själva 

är hjärt- eller lungsjuka. I Södra Älvsborg finns en förening i Borås respektive Skene. 

Föreningen Hjärt- & Lungsjuka, Borås 

Besöksadress: 

Spinnaren 

Norrby Tvärgata 11, 5 tr 

504 37 Borås 

Tfn: 033 - 12 29 15 

Hjärt- och Lungsjukas förening i Mark 

Besöksadress: 

Folkets Hus 

Textilgatan 1 

511 61 Skene 

Tfn: 0320 - 331 45




Policy 

Ordlista 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


A 

Arytmi Rytmrubbning 

Ateroskleros Åderförkalkning, åderförfettning 

Atypisk Avvikande från det normala 

Auskultation Lyssna 

D 

Duration Tidslängd 

H 

Hemodynamisk Påverkan av blodcirkulationen 

Hyperkolesterolemi Förhöjda blodfetter 


Dnr: 


3 

I 

Ischemi Syrebrist 

Incidens Det relativa antalet inträffade fall av en sjukdom 

under en viss period 

K 

Kateter Rörformigt instrument 

M 

Manifest Påvisbar 

Medianvärde Det mest centrala talet i en serie uppmätta värden 

och har lika många större tal över sig som det har 

mindre tal under sig 

N 

Noninvasiv Undersökning eller behandling som sker utan att 

införa instrument i kroppen 

O 

Ocklusion Tillslutning 

P 

Palpation Känna efter 

Patologisk Sjuklig 

Perimyocardit Inflammation omkring hjärtmuskeln 

Plack Skivformad upphöjd skada i artärens innervägg




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


R 

Refraktär Okänslig period 

Reperfusion Åter genomblödning 

Revaskularisering Återställande av blodcirkulation 

Rupturera Brista 

S 

Stenos Förträngning 

T 

Tonus Spänning, tryck 

Triage Prioritering 

Triglycerider Fettsyror 

Trombotisering Försedd med en eller flera blodproppar 


Dnr: 


3




Policy 

Referensförteckning 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Lindesberg: Bergslagens Grafiska 

AB, 2004. 

www.socialstyrelsen.se under rubrik Ämne/Hälso & sjukvård/Riktlinjer/Hjärtsjukvård 

2. Socialstyrelsen. Hjärtinfarkter 1987-2002 samt utskrivna efter vård för akut hjärtinfarkt 

1987-2003. Artikelnummer: 2005-42-2. 2005. 

www.socialstyrelsen.se under rubrik Statistik/Statistik efter ämne/Hjärtsjukdomar 

3. Apoteket AB. Läkemedelsboken. Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri AB, 2005. 

www.apoteket.se 

4. Henriksson J. FYSS för alla – En bok om att röra på sig för att må bättre. Boken är med 

vissa tillägg en bearbetning och omskrivning av FYSS - Fysisk aktivitet i 

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling © , Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet 

2003. Västerås: Edita, 2004. 

5. Persson S. Kardiologi - hjärtsjukdomar hos vuxna. Femte upplagan. Lund: 

Studentlitteratur, 2003. 

6. Gemensamma riktlinjer från European Society of Cardiology, European Atherosclerosis 

Society, European Society of Hypertension, International Society of Behavioural 

Medicine, European Society of Generel Practise / Family Medicine, European Heart 

Network. 1998. 

7. Handlingsprogram, Medicinska riktlinjer AVC, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. 2004. 

8. Sennemark E. Hjärtinfarkt. Fokusgruppsintervjuer om informationsgivning till patienter 

och närstående i samband med hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvårdskansliet. Borås. 2004. 

9. Socialstyrelsen, Dödsorsaksstatistik. 2002. 

www.socialstyrelsen.se under rubrik Statistik 

10. Olander B. Troponin I - Ny biokemisk markör för myokardskada. LabNytt nr 4. 1998. 

11. Riktlinjer för hjärtsjukdom. Medicinkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. 2005. 

intra.vgregion.se/sas under rubrik Kliniker Enheter/Medicinklinik 

Borås/Riktlinjer/Medicinska PM/Cirkulation (regionintern länk) 

12. Nordic Nutrition Recommendations 2004 (NNR), 4th edition. Integrating nutrition and 

physical activity. Chapter 6: Food-based guidelines. Nordic Council of Minsiters, 

Copenhagen. 2004. 

13. Praktisk medicin. Three Doctors Förlag AB. Uddevalla. 2005. 

www.praktiskmedicin.com/kapitel2.asp?kapid=10 

14. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhäradsbygden och Primäroch 

tandvårdsstyrelsen. Avseende vårdcentraler och övrig primärvårdsverksamhet i 

Sjuhäradsbygden 2005 

15. Sekundärpreventionsregistret SEPHIA, Socialstyrelsen 

www.socialstyrelsen.se under rubrik Ämnen/Hälso- & sjukvård/Kvalitetsregister/ 

Cirkulationsorganens sjukdomar 

16. Internetmedicin 

www.internetmedicin.se




Policy 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 


17. Fors, P. Diabeteshandboken. Lokalt framtagen, problembaserad uppslagsbok för 

personal inom sjukvården i Alingsås, Borås och Skene. 

www.diabeteshandboken.se 

18. Sveriges Riksdag, Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763 

www.riksdagen.se under rubrik Lagar/Svensk författningssamling 


Dnr: 


3




Policy 

Länkförteckning 


2006-09-11 





Utgåva nr: 

1 

Antal sidor: 

43 

Gäller inom: 



Dnr: 


3 

Diabeteshandboken av dr Peter Fors, Diabetesmottagningen, Alingsås lasarett 

www.diabeteshandboken.se 

Enhet för Ambulanssjukvård 

www.vgregion.se/sas under rubrik Kliniker Enheter/Ambulanssjukvård/Verksamhet 

FYSS, FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling 

www.svenskidrottsmedicin.se/fyss under rubrik FYSS- arkivet. Ange Kranskärlssjukdom 

i sökfunktionen 

HLR-rådet (Svenska rådet för hjärt-lungräddning) 

www.hlr.nu 

Lokala anvisningar 

www.vgregion.se/sas under rubrik Vårdsamverkan/lokala 

anvisningar/Informationsöverföring och samordnad vårdplanering 

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 

www.socialstyrelsen.se/Amnesord/halso_sjuk/riktlinjer/hjart+index.htm 

Sjukvårdsrådgivningen 

www.sjukvardsradgivningen.se under rubrik Sjukdomar/Hjärta och blodkärl 


http://reko.vgr.se 

- Verksamhetsplan under rubrik Verksamhetsplan/-berättelse 

- Lästips om hjärt-kärlsjukdomar för hälso- och sjukvårdspersonal samt 

patient/närstående under rubrik Rehabilitering på sjukhuset alternativt i 

primärvården/Checklistor för hjärtsjuksköterskor 

VästKom, Västsvenska Kommunförbundens samorganisation 

www.vastkom.se under rubrik Avtal m.m.

lokalt vårdprogram Hjärtsjukvård - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?