ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

tration genom att landet består av så många regioner och
kommuner som talar olika språk.
– Ett bygglov ska godkännas av 14 olika politiska organisationer
och tar två år att få igenom.
I Holland sker en omständlig bygglovsprövning där
obligatoriska skönhetsråd ska bedöma varje projekt av viss
storlek och lämna rekommendationer till byggnadsnämnden,
som oftast följer dessa.
– Holländarna har också tuffa och krångliga byggregler
och finansieringsregler som det är bra att sätta sig in i.
Ursprungslandsprincipen, att de regler som gäller i den
arbetstagandes land ska gälla, tror Bent Ahlqvist inte på.
Särskilt inte vad gäller arvoden.
– Det kan man glömma. Man får nog tänka sig att jobba
på lokala villkor.
Den stora skillnaden mellan Sverige och dessa länder
menar han är sammansättningen av kontoren. Där ser
arkitektkontoren ut som de svenska gjorde på 1960-talet,
med många byggnadsingenjörer och projektledare på varje
kontor och kanske enbart 30 procent arkitekter.
Någon större konkurrens från utländska arkitekter i
Sverige tror han inte att vi kommer att få se. Däremot tror
han att allt mer projektering kommer att förläggas i länder
där det finns billigare arbetskraft.
– Det är ju något som har pågått länge. När jag samarbetade
med ett tyskt kontor för många år sedan så
reste en av de anställda varje fredag med en skissrulle
till Tjeckien och kom tillbaka på måndagen med färdiga
ritningar.
de Citadel. Kontorshus
på 20.000 m2 för Holländska
invandrarverket
i s´Hertogenbosch.
Arkitekter Bengt Ahlqvist
och Sven Söderlind,
Ahlqvist&Almqvist arkitekter.
Byggår 2002.
”När jag samarbetade med ett tyskt kontor för många år sedan så reste en av
delägarna varje fredag med en ritningsrulle till Tjeckien och kom tillbaka på
måndagen med färdiga ritningar. Det finns en språkbarriär, men de är duktiga
på att rita och gör det billigare. Det kanske kommer att öka i framtiden.”
Bengt Ahlqvist, Ahlqvist Almqvist Arkitektkontor
– Det finns en språkbarriär, men de är duktiga på att rita
och gör det billigare.
Tror han då att svenska arkitekter har möjlighet att
konkurrera på den europeiska arkitektmarknaden?
– Svenska arkitekter har inte samma tekniska kompetens
som många av deras europeiska kollegor. I de flesta länder
ritar arkitekter alla byggdetaljer. Byggkonstruktörerna ritar
enbart statiken. Att den svenska arkitektutbildningen blir
allt mer teoretisk hjälper ju inte till.
Överhuvudtaget rekommenderar han att man läser på
och förbereder sig på ett lands byggregler innan man tar
uppdrag.
– Dessutom ska man ha tillräckliga kunskaper om byggkonstruktioner
eftersom det krävs i större utsträckning
utanför Sverige.
Han tror inte att man bör ta totalansvar för ett projekt i
ett annat europeiskt land utan rekommenderar kontakt och
samarbete med en lokal arkitekt.
Om han skulle ge några fler råd till svenska arkitekter
som vill ta uppdrag i Europa så är det att försöka knyta
samman nätverk.
– Det viktigaste är nog de personliga kontakterna för
att komma igång med ett första projekt. Det finns internationella
upphandlingar men jag tror att det är svårare att
komma in den vägen.
– Ursprungligen var det ju samarbetet med Ralph
Erskine, som redan var etablerad i sina kontakter, som
gav mig det första uppdraget i Europa. Det har varit kul.
Det har gett oss perspektiv och också lite draghjälp till att
jobba i Sverige.
20 ARKITEKTEN januari 2005
Foto: Raoul Suermondt