ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

NYHETER
Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt
annika.jensfelt@arkitekt.se
Fond för tsunamins offer
Den internationella arkitektorganisationen UIA
uppmanar alla medlemsländer i de tsunamidrabbade
områdena i Sydostasien att informera om hur deras
kollegor runt om i världen kan hjälpa till i det arbete
som följer i spåren av den stora katastrofen.
Sri Lankas arkitektinstitut, SLIA, har redan hört av
sig och bett om UIA:s hjälp att sprida information om
SLIA:s hjälpprogram för att skapa nya bostäder för
tsunamins offer. Hjälpprogrammet är ett nära samarbete
med Sri Lankas stadsbyggnadsdepartement och
vattenförsörjning. Ett bankkonto med namnet ”Architects’
fund to shelter Tsunami victims” har öppnats i
Bank of Ceylon i Colombo (004530207698).
Mer information om fonden kan man få hos
Sri Lankas arkitektinstitut, sliagen@sltnet.lk eller
sliasec@slnet.lk.
För energieffektiva hus
Sverige behöver en genomtänkt, kraftfull och samlad
politik för energieffektivisering, anser Miljövårdsberedningen,
som lämnat promemorian Strategi för
energieffektivitet i bebyggelsen (MVB 2004:2) till
regeringen. Beredningen uppmanar bland annat till att
satsa på teknikupphandling, effektivisera 1,5 procent
per år i statliga byggnader, sänka skatten för energieffektiva
hus, skärpa byggreglerna och försvåra för
elvärme.
Enligt Miljövårdsberedningen är potentialen för
energieffektivisering stor. Energiåtgången i bebyggelse,
som svarar för 40 procent av Sveriges energianvändning,
kan på sikt halveras, enligt promemorian.
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att konkretisera
förslagen från promemorian tillsammans med
Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Resultatet
ska redovisas den 8 september 2005.
Nytt i PBL om MKB
Regeringen föreslår ändringar i plan- och bygglagens
bestämmelse om miljökonsekvensbeskrivning vid
upprättande av detaljplan.
Lagändringarna innebär att när en detaljplan
medger att mark tas i anspråk för vissa projekt, bland
annat industriändamål eller uppförande av köpcentrum,
ska kommunen ta ställning till om dessa projekt
kan medföra en betydande påverkan på miljön. Om
kommunen konstaterar att så är fallet, ska en miljökonsekvensbeskrivning
som uppfyller vissa särskilt
angivna krav upprättas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april
2005.
Nyordning med bråk på LTH
Arkitekt Kerstin
Barup är prefekt
för den nya,
sammanslagna
institutionen på
arkitektskolan i
Lund. Det innebär
att Thorbjörn Laike
lämar sitt uppdrag
som prefekt för
institutionen för
Arkitektur.
Rektors sammanslagning av institutioner och tillsättning av
prefekt har lett till bråk på arkitektskolan i Lund. Budget i
balans är rektors budskap.
Institutionen för arkitektur och institutionen för byggande
och arkitektur vid arkitektskolan på LTH har
slagits ihop till en. Ny prefekt för den nya institutionen är
Kerstin Barup, som tidigare var prefekt för byggande och
arkitektur.
Bakgrunden till omorganisationen är att LTH, en av
åtta fakulteter vid Lunds universitet, går med en förlust
på cirka 40 miljoner kronor. Arkitekten erfar att rektors
besked om utnämnande av prefekt den 22 december på
kvällen, lett till bråk på arkitektskolan och tal om överkörning
av lärarkollegiet på arkitektur.
– Vi räknade med en sedvanlig procedur där kollegiet pratar
sig samman om en person man har förtroende för, varefter
man föreslår det till rektor. Att inte göra så uppfattas som
en överkörning, säger en lärare på den tidigare institutionen
för arkitektur till Arkitekten.
LTH:s rektor Gunilla Jonsson tycker inte att det är en
särskilt stor omorganisation som genomförts. Hon kallar det
för ”viss samordning av två institutioner”. De två tidigare
institutionerna blir nu varsin enhet inom den nya institutionen.
Lärarkollegiets irritation över prefekttillsättningen
bygger enligt henne på missförstånd.
– Det är ett missförstånd att institutionerna själva ska
välja prefekt. Idag är det rektor som tillsätter prefekten.
Men institutionen får ge synpunkter och den diskussionen
började vi i september, säger Gunilla Jonsson.
Det hon hoppas uppnå med nyordningen är större effektivitet
samt bättre balans med budgeten.
– Vi hade god balans för drygt två år sedan, säger Gunilla
Jonsson.
Det är framförallt institutionen för arkitektur som gått
med förlust. Institutionen för arkitektur och byggande, som
stått för en mindre del av grundutbildningen på arkitektskolan,
genomförde en omorganisation 1998, med Kerstin
Barup som prefekt, och har sedan lyckats hålla sig på plus.
Nu är det meningen att Kerstin Barup, som tidigare varit
emot en sammanslagning, ska lyckas med det samma för
den nya, gemensamma institutionen.
– Det är viktigt att vi har en fungerande arkitektutbildning
och en fungerande forskning och om detta kräver en
sammanslagning av institutionerna ställer jag upp på det
och försöker att göra det så bra som möjligt, säger Kerstin
Barup.
Hon ser positivt på arkitektutbildningens framtid.
– Ekonomin är åt fel håll, men verksamheten fungerar
faktiskt bra. Det finns problem, men inte värre än att de
går att lösa, säger hon.
Lösningen ligger enligt henne i att skapa balans mellan
grundutbildning, forskning, och den tredje uppgiften, det
vill säga vidareutbildning och annan utåtriktad verksamhet,
och att medarbetarna behåller en positiv inställning, men
att man hela tiden är medveten om ekonomin.
– Vi måste göra det bästa och hålla hög kvalitet med den
budget vi har. Sedan tycker både jag och många andra att
arkitektutbildningen borde få bättre resurstilldelning. Men
det får vi jobba med parallellt, säger Kerstin Barup.
Annika Jensfelt
4 ARKITEKTEN januari 2005