Internprissättning i offentlig verksamhet - Blekinge Tekniska Högskola

Emma Carlsson (emkc06) Internprissättning i offentlig verksamhet
Filip Sandstedt (fisa06)
Filip Åkesson (fiak05)
kontext intervjun utförs, är således den andra aspekten att ta hänsyn till. I en miljö som är
ovan för respondenten kan leda till att denne inte ger ett ofärgat svar. 35
Att säkerställa om någon eller några av de riskfaktorer, som belysts ovan, gjorde sig gällande
under våra intervjuer är svårt att fastställa. Vi har som sagt försökt ställa icke ledande frågor
samt förtydliga oss vid oklarheter. Vi har haft mailkontakt med respondenterna även efter
intervjun, om vi har ansett att de erhållna svaren varit diffusa eller otillräckliga. På så vis har
intervjuobjekten också getts möjlighet att utveckla sina svar och ståndpunkter ytterligare.
Intervjuerna har uteslutande utförts på respondenternas arbetsplatser. För övrigt har vi utlovat
anonymitet till de respondenter som önskat detta.
Det går troligtvis inte att komma ifrån det faktum att intervjupersonen uttrycker subjektiva
tankar och idéer i intervjuer av den sort som underbygger denna uppsats, samt att vi gör våra
egna tolkningar av den information som framkommer under intervjuerna. Kvale menar
emellertid att om den nämnda subjektiviteten uppmärksammas och erkänns, kan den belysa
särskilda aspekter av det undersökta fenomenet, vilket för fram nya dimensioner och bidrar
till att skapa kunskap ur flera olika perspektiv. Kvale poängterar även att ledande frågor
egentligen inte har så stor betydelse för en studies tillförlitlighet. ”Det avgörande - för
intervjufrågor och för forskningsfrågor - är inte om de leds eller inte leds utan vart frågorna
faktiskt leder, om de leder i viktiga riktningar som ger ny och värdefull kunskap.” 36 Om vi
exempelvis omedvetet råkat ställa en ledande följdfråga, som alltså frångått intervjuformuläret
(semistrukturerade intervjuer), behöver inte detta innebära att studiens trovärdighet
undermineras. Användandet av diktafon tror vi också, likt Repstad, möjliggjort att vi har
kunnat lägga all vikt vid intervjupersonen och dessutom har vi kunnat lyssna på intervjuerna
flera gånger efteråt 37 . Vi har därmed fått ett bättre underlag för våra tolkningar, än enbart
anteckningar skulle ge, vilket torde gynna studiens trovärdighet.
35
Jacobsen, Dag Ingvar (2002) Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen
36
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningen
37
Repstad, Pål (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap
14