Internprissättning i offentlig verksamhet - Blekinge Tekniska Högskola
Internprissättning i offentlig verksamhet - Blekinge Tekniska Högskola
Internprissättning i offentlig verksamhet - Blekinge Tekniska Högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Emma Carlsson (emkc06) <strong>Internprissättning</strong> i <strong>offentlig</strong> <strong>verksamhet</strong><br />
Filip Sandstedt (fisa06)<br />
Filip Åkesson (fiak05)<br />
organisatoriska intresset 71 . En använd modell inom sjukvården är den s.k. DRG<br />
(Diagnosrelaterade grupper) 72 , där ett värde bestäms på patienter indelade i grupper efter t.ex.<br />
skada/sjukdom och ålder 73 . Vad gäller DRG har ett visst motstånd stötts på i form av att<br />
sjukvårdstjänster inte går att värdera på detta sätt, då det antytts att varje patient är unik och<br />
standardisering blir på så vis omöjlig. Statistik visar dock att trots ett stort antal behandlingar,<br />
så är variationen av resursinsatserna liten. 74<br />
Styrningsförändringarna har lett till att sjukvården numera använder sig av metoder liknande<br />
de som finns på den privata sidan, såsom balanserade styrkort, kalkyler, planer och rapporter.<br />
Ett område där den <strong>offentlig</strong>a sektorn skiljer sig från den privata är den strategiska och<br />
långsiktiga planeringen. Olikheten är de skillnader som finns i ägandet. Företag i näringslivet<br />
styrs av styrelser tillsatta av ägarna. Oftast finns det ett samförstånd om hur företaget ska<br />
bedrivas om än att det sker efter viss diskussion. Den <strong>offentlig</strong>a sektorn styrs av politiska<br />
beslut och beslutsfattarna tillkommer efter val. Därför kan det på så vis vara svårare att nå ett<br />
samförstånd i hur t.ex. landstinget ska styras på sikt. 75<br />
Då styrningen av sjukvården reformerats under de senaste 30 åren och en rad förändringar<br />
gjorts, menar Olve och Samuelson att svårigheterna vid förändringar i sjukvården är<br />
motsättningar mellan vård och ekonomi. Olve och Samuelson menar vidare att det är vissa<br />
personalkategorier, främst läkare som känt sina positioner hotade då de enligt lag har det<br />
medicinska ansvaret och inskränkningar i form av ekonomiska styrmedel skulle kunna leda<br />
till att de inte kan klara sina roller. Attityder hos medarbetare som handlar om varför de ska<br />
ändra på något som de alltid gjort med lyckade resultat, är svåra att sudda ut för att få<br />
acceptans för en förändring. 76 Även Aidemark skriver i en artikel att om sjuksköterskor och<br />
läkare står vid ett vägval mellan ett organisatoriskt intresse och ett medicinskt intresse<br />
kommer alltid det medicinska intressen att föredras 77 .<br />
Kan ledningar och controllers ändra på inställningar och attityder inom organisationer, är<br />
mycket vunnet vid införande av reformer och implementering av nya styrningsverktyg. Om<br />
medarbetarna får information och kunskap om varför ett styrmedel ska användas finns<br />
förutsättningar för att en förändring ska lyckas. Där ledningar nått ut med information,<br />
kunskap och lyckats med attitydförändringar, har det lett till betydande effektiviseringar. 78<br />
71<br />
Aidemark, Lars-Göran & Lindkvist, Lars (2005) Ekonomistyrning i sjukvården. En jämförelse mellan<br />
sjukhusbolag och förvaltningssjukhus<br />
72<br />
Olve, Nils-Göran & Samuelson, Lars A (2008) Controllerhandboken<br />
73<br />
www.socialstyrelsen.se 09-05-15<br />
74<br />
Olve, Nils-Göran & Samuelson, Lars A (2008) Controllerhandboken<br />
75<br />
ibid<br />
76<br />
ibid<br />
77<br />
Aidemark, Lars-Göran & Lindkvist, Lars (2005) Ekonomistyrning i sjukvården. En jämförelse mellan<br />
sjukhusbolag och förvaltningssjukhus<br />
78<br />
Olve, Nils-Göran & Samuelson, Lars A (2008) Controllerhandboken<br />
24
Change language