pdf-format - Chalmers tekniska högskola

More documents

Recommendations

Info

Pernilla Wittung-Stafshedes forskning kan i framtiden bidra till att bota svåra sjukdomar som cancer och aids Pernilla är 28 år och redan doktor. Hon blev civilingenjör 1992 och disputerade i december, vid institutionen för fysikalisk kemi. Hon studerar arvsanlagen, dvs våra gener, för att utveckla nya läkemedel. Hon har framför allt studerat ett nytt ämne, PNA, peptidnukleinsyra och hur detta kan ta sig in i celler och påverka våra gener. Hon använder sig av spektroskopi, dvs lyser med ljus på testlösningar. Pernilla ritar en skiss av en cell. Cellkärnan består av kromosomer som innehåller DNA-molekyler. Det är i DNA som det genetiska budskapet för alla kroppens funktioner finns lagrat. DNA består av två strängar som sitter ihop som en spiraltrappa, där varje trappsteg består av bas- 8 Hon bryter ny mark par, som matchar varandra enligt ett särskilt mönster. Det är olika kombinationer av baser som leder till att olika proteiner bildas i cellerna. – Varje gen innehåller koden för sitt protein. Det är proteiner som gör att vi fungerar. Om vi blir sjuka har vi för mycket eller för lite av något protein. Många sjukdomar beror på att det blivit fel i uppsättningen av baser i en gen, vilket leder till ett felaktigt protein. Diabetiker har för lite insulin och patienter med leukemi saknar röda blodkroppar. Vid cancer delar sig cellerna, något som styrs av proteiner, okontrollerbart och tumörer uppstår. Nya läkemedel De flesta av dagens läkemedel baseras på små organiska molekyler som går in i cellen och angriper oönskade proteiner. Pernilla forskar på en ny sorts läkemedel, molekyler som i stället skall gå in och sätta sig på generna och hindra att farliga proteiner tillverkas, dvs i princip stoppa sjukdomarna innan de brutit ut. Genom att välja olika bassekvenser skall man kunna rikta läkemedlet mot den gen man vill. – Nya läkemedel baserade på PNA skulle alltså kunna gå in i ett tidigare stadium i sjukdomsprocessen och vara mer effektiva än dagens läkemedel. Urtidens gåta PNA liknar DNA men har en helt annan struktur. PNA har visat sig mycket bra på att bilda spriraler med DNA. Detta är ett nytt sätt att stoppa genetiska sjukdomar som cancer och AIDS. – Men så långt som till lösningen av cancerns gåta är vi inte ännu. Vi är en bit på väg och om ett antal år kan man nog hejda många sjukdomar. Redan nu finns det möjlighet att diagnosticera sjukdomar med hjälp av enkla blodprov. Här kan nog PNA ha en framtid, då det är ett stabilt ämne och lätt att tillverka. Det stora problemet med att göra läkemedel av PNA är att det har svårt att ta sig in i cellerna. Löser vi bara detta är vi mycket nära slutmålet med dessa läkemedel. Med hjälp av PNA hoppas man få mer kunskap om varför just DNA har utvecklats till att bli det genetiska materialet i alla levande varelser. – DNA kan inte ha funnits från allra första början av livets utveckling. Att det kan ha varit PNA-liknande molekyler i stället, spekulerar forskarna i. I den ”urtidssoppa” av kemiska ämnen som fanns på jorden i begynnelsen kan nämligen PNA-liknande ämnen lätt ha bildats spontant och har kanske burit genetisk information i de allra enklaste organismerna. – PNA-molekyler kan nämligen bilda dubbelspiraler precis som DNA, har jag upptäckt. På väg ut Pernilla brinner verkligen för sitt arbete. – Det som är så fascinerande med forskning är att man alltid kan gå vidare. Man vet aldrig vad man hittar och man blir aldrig klar. Pernilla har redan fått ett tjugotal vetenskapliga artiklar publicerade i internationellt ansedda vetenskapliga tidskrifter. Hennes första togs in i Nature, en av världens mest ansedda. Bl a tack vare detta har Pernilla blivit så välkänd i forskarvärlden att hon ombetts komma och forska på flera amerikanska universitet. Och nu är det dags för henne att ta det steget. Hon har nu fått ett tvåårigt post-docstipendium vid Caltech, California Institute of Technology i Los Angeles. – Jag har jobbat på Caltech tidigare. Det känns tryggt. Det är en otroligt fin skola med högt anseende. På Caltech skall hon titta närmare på den process som gör att proteinerna veckar ihop sig till tredimensionell form. – Processen är så oerhört snabb att man hittills inte kunnat hinna se den. På Caltech finns en teknik, där man använder en laserblixt för att starta processen. Detta är ny mark och väldigt spännande. Vissa sjukdomar, som Galna kosjukan, beror på att proteiner veckar ihop sig fel. Kerstin Törsäter Chalmers ALUMNI 1•1997
SNÄLLA FREONER Som arbetsmedier i värmepumpar och kylanläggningar har man använt fullständigt halogenerade kolväten, så kallade ”elaka freoner”, CFC. Den miljöpåverkan som dessa ämnen ger – växthuseffekt och ozon-nedbrytning – har lett till att man försöker hitta lämpliga ersättningar. Bland tänkbara ämnen finns delvis fluorerade kolväten, så kallade ”snälla freoner”, HFC. Maria Sörner, Kemisk apparat- och anläggningsteknik, har tagit fram ekvationer som på ett korrekt sätt beskriver de fysikalisk-kemiska egenskaperna hos ett antal ämnen som är lämpliga att använda som arbetsmedier i värmepumpar och kylanläggningar. SNABBTÅG SKADAR RÄLS Ett rullande tåg orsakar vibrationer som ger buller och ibland också skador på spår och hjul. Med högre hastigheter och större laster ökar den menliga inverkan av så kallade imperfektioner på rälernas och hjulens rullytor. En vanlig typ av skada är rälkorrugering, en regelbunden ojämnhet på rälens ovansida, som leder till att Banverket med jäm. na mellanrum måste slipa sina spår. Annika Igeland,Hållfasthetslära, har utvecklat datormodeller som visar samverkan mellan tåget och spåret och hur rälkorrugering uppkommer och utvecklas. Den antas vara orsakad av nötning från drivna eller bromsade hjul. MATERIALS EGENSKAPER Hur fort rör sig väteatomer på en metallyta? Frågan har relevans för såväl grundläggande fysik som för tekniska tillämpningar inom fysikalisk kemi (katalys) och materialvetenskap (tillväxt av material och väteförsprödning av metaller). Thomas Mattsson, Tillämpad fysik, har teoretiskt studerat en väteatom på en nickelyta genom att kombinera avancerade metoder och datorsimulera atomens rörelse på ytan. Simuleringarna bekräftar tidigare experimentella resultat som visar att vätets beteende i huvudsak är klassiskt ner till ca 80 K (-190 C), då en abrupt övergång sker till kvantmekaniskt beteende. Chalmers 9 ALUMNI 1•1997 LJUSUTBROTT I GALAXER En skivgalax är ett exempel på ett roterande astrofysikaliskt system. Sådana galaxer är ofta omgivna av ett system av satellitgalaxer. Då satelliterna kommer tillräckligt nära skivgalaxen bromsas de upp och faller så småningom in i galaxens centrum. Mattias Wahde, Mekanik har studerat denna inbromsnings process och uppskattat satellitgalaxernas infallstid. Han har bl a studerat en s k blazar, en galaxkärna som utstrålar enorma mängder energi. Den studerade blazaren består av två svarta hål i en bana runt varandra. Runt det större av de två svarta hålen finns en uppsamlingsskiva, och när det mindre svarta Forskning i fokus hålet passerar genom skivan uppstår starka ljusutbrott. Datorsimuleringar för denna modell har jämförts med observerade ljusutbrott från blazaren och utifrån dessa jämförelser kan de två svarta hålens banor och massor bestämmas. Modellen förutsa utbrott under 1995- 1996 med stor noggrannhet. HÅLLFAST BETONG Magnus Åkesson, Konstruktionsteknik, presenterar två datormodeller för simulering av brottförlopp i betongkonstruktioner. Han redovisar hur datormodeller för simulering av dragbrott och vidhäftningsbrott har använts i verkliga brottförsök. För att visa de möjligheter som modellerna ger för simulering av brottförlopp har ett flertal olika brottförlopp använts som analysobjekt. Med dessa datormodeller kan man ta hänsyn till betongens naturliga brottegenskaper vid hållfasthetsanalyser. Detta är inte möjligt med traditionella beräkningsmodeller. Den framtagna vidhäftningsmodellen har redan använts i industrin. BEHOV AV FJÄRRVÄRME Var 15:de minut under 18 månader har Göteborg Energi i samarbete med Chalmers samlat in mätdata hos kunder på Göteborgs fjärrvärmenät. Det blev så småningom 15 miljoner mät- data. Man har mätt temperaturer, värmeeffekter och vattenflöden. Avsikten var att få bättre kunskaper om mönstren i värme- och effektbehov hos olika typer av kunder. Stefan Aronsson, Installationsteknik, redovisar mätningarna i en doktorsavhandling som beskriver projektet, hantering och behandling av mätdata, analyser av mätdata och kunskaper av generell karaktär som han fått fram genom dessa analyser. En av tyngdpunkterna ligger på användningen av tappvarmvatten i flerbostadshus. Årligt värmebehov, största flödet, största effektbehovet etc analyseras ingående. Bland annat diskuteras dimensionering av varmvattenvärmare och värmebehovet i olika slags byggnader. Här berörs nattsänkning av radiatortemperaturen i fjärrvärmeanslutna byggnader. FROST I VÄRMEPUMPAR Påfrysning och avfrostning påverkar effektivitet och tillförlitlighet i kyl- och värmepumpar. Genom lämplig utformning och dimensionering av luftvärmeväxlare kan frostens negativa inverkan på kapacitet och verkningsgrad minskas avsevärt. Per Fahlén, Installationsteknik, redovisar erfarenheter från mätningar på luftvärmepumpar i fält och laboratorium och presenterar ny utrustning och ny metodik för att studera påfrysning i verkliga kylbatterier. Chalmers ALUMNI 1•1997 9
Page 1 and 2: Chalmers 1•1997 Peter Augustsson
Page 3 and 4: Som nyvald ordförande i Stiftelsen
Page 5 and 6: Född ledare Hur förklarar man ann
Page 7: I Kompetenscentrum Katalys arbetar
Page 11 and 12: gamla gymnasieingenjörerna och civ
Page 13 and 14: Chalmersska Ingenjörsföreningen f
Page 15 and 16: för att hitta rätt. På toppen si
Page 17 and 18: Vid en presskonferens den 28 maj of
Page 19 and 20: Sven Löfving, M 69 Sven har tilltr

pdf-format - Chalmers tekniska högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?