pdf-format - Chalmers tekniska högskola

Nr 3 april 1997
Nu är
det dags för
Cortège!!

I N N E H Å L L
Omslagsbilden
Cortègeprogrammen har kommit
Foto: Erik Lindahl
Doktoranddebatt
Forskarutbildning allas
angelägenhet sid 4
Kemi+konst
Kan kemi vara konst? sid 6
Ljusorgel
I konstverket förenas
vetenskap och konst sid 8
Aina chalmerssenior
Chalmers Seniorförening
blir verklighet sid 9
Stokastiskt centrum
Centret invigdes
den 8 april sid 10
Dessutom i detta nummer
Rektors minnesord om
Bert-Olof Svanholm sid 3
Småföretagardagen sid 11
Hyra Hong Kong
Nya högskoleplatser sid 12
Färsk forskning sid 13
Ny professor
Notiser
Visiting scientists
Open House sid 14
McKinsey Award
Trafiktekniskt stpendium sid 15
CCC sid 16
2
Initiativtagare
till
debatten var
Sofia van
Berlekom.
Här med
Mats Bergh
Konst
skapas på
kemiteknik
av blivande
högskoleingenjörer
Björn
Jonson och
Monica
Sand visar
den f
antastiska
ljusorgeln
Aina
Estelius är
initiativtagare
till
Chalmers
Seniorförening
Forskarna
vid Stokastiskt
centrum
använder
statistiken
som
arbetsredskap
Chalmers Nytt
ges ut av informationssekretariatet
och utkommer med åtta
nummer per år i slutet av varje
månad under terminstid.
Ansvarig utgivare
Bodil Vesterlund
Redaktör
Kerstin Törsäter
031-772 25 58
Layout
Renée Stencrantz
031-772 25 60
Foto
Jan-Olof Yxell
031-772 17 17
Referensgrupp
Roger Johansson
Kristina Kvarnevi
Agneta Wall
Tryck
Bibliotekets
reproservice
031-772 80 00
Distribution
031-772 59 51
Upplaga
3 700 exemplar
Tidningens adress
Chalmers Nytt
Informationssekretariatet
Chalmers tekniska högskola
412 96 GÖTEBORG
www-adress
http://www.chalmers.se
E-post
kerstin.torsater@adm.chalmers.se
ISSN 1101-007X
Manusstopp
Nr 4, 2 maj
CHALMERS NYTT 3/97

BERT-OLOF SVANHOLM ÄR DÖD
En mycket uppskattad
styrelseordförande
Det var med stor sorg vi mottog beskedet om Bert-
Olof Svanholms död. Anställda, studerande och
externa styrelseledamöter på Chalmers känner stor
saknad efter en mycket uppskattad ordförande. Genom
sitt stora engagemang och sitt drivande arbete
vann han högskolans förtroende.
Bert-Olof hade varit svårt sjuk under en längre
tid, men han vägrade in det sista att ge upp
kampen eller att slå av på tempot. Han ville ha
saker och ting gjorda. Som den pliktmänniska Bert-
Olof var, satte han en ära i att genomföra överenskomna
åtaganden. Relativt få kände därför till att
han var allvarligt sjuk.
Bert-Olof värderade sitt ordförandeskap i Chalmers
högskolestyrelse mycket högt. Det var för
honom en prestigefylld och ansvarsfull position,
som samtidigt innebar en spännande och stimulerande
utmaning. Han kände stor respekt för högskolan
och dess samhällsroll, men han ansåg inte
att skillnaden mellan ett företag och en högskola
var överväldigande stor. Inom båda typerna av
organisationer ansåg han att långsiktig framgång
endast kunde nås genom utveckling av medarbetarna.
Vinst var en nödvändighet för företagets
överlevnad och inte ett slutmål i sig, sa han lite
provokativt. Och Chalmers primära mål var ju
definitivt inte att gå med vinst.
Han menade dock att en högskola inte var något
man snabbt ändrade på. Vad som var viktigt för
Chalmers var istället, att inom ramen för de frihetsgrader
vi fått som stiftelsehögskola, med kraft arbeta
systematiskt och långsiktigt för att förbättra oss i alla
avseenden. Det var hans förväntning att Chalmers
skulle utvecklas till en mer flexibel, aktiv och positiv
högskola. Motsatsen skulle då vara en byråkratiskt
stelbent och revirförsvarande sådan. Ambitionen var
att Chalmers i början av 2000-talet skulle tillhöra
gruppen av världens tio bästa högskolor.
Hans ställningstagande och agerande utgick
alltid från övertygelsen om människans förmåga
att ta ansvar och behovet att kontinuerligt utveckla
människors kunskap och kompetens. Många har
vittnat om Bert-Olofs intresse för människan bakom
funktioner och befattningar.
Studerande och anställda vid Chalmers, som fick
tillfälle att presentera sin verksamhet för honom,
imponerades av hans engagemang och intresse.
Efter ett besök på sektionen för arkitektur sa han till
mig: ” Så roligt detta var. Jag vill verkligen inte
lämna ordförandeskapet på Chalmers”. Han var
hela tiden ivrig att lära mer om verksamheten.
Det har varit en stor förmån för mig personligen
att ha fått lära känna och arbeta med Bert-Olof
Svanholm. Han var en inspirerande mentor, som
delade med sig av sin stora erfarenhet, men som
inte tog sig själv på alltför stort allvar. Jag beklagar
djupt att Chalmers tekniska högskolas och mitt
eget samarbete med honom inte fick fortsätta att
utvecklas. Även om han var KTH-are tror jag att
han hade en speciell känsla för Chalmers. Han
lämnar ett stort tomrum efter sig.
Vår varma medkänsla går till Bert-Olofs hustru
Laila och deras två söner.
Anders Sjöberg
CHALMERS NYTT 3/97 3

Fler
doktorer i industrin?
Varför anställer svensk industri
en betydligt mindre andel doktorer
än industrin i andra länder?
Detta var bara en i raden av frågor som
ställdes under en mycket välbesökt paneldebatt
i Palmstedtsalen den 19 april.
”Forskarutbildning allas angelägenhet”
var temat för kvällen.
Andra frågor man ville ha svar på var:
Utbildar svenska högskolor doktorer som
inte är attraktiva för svensk industri? I så
fall vad önskas? Skall vi ha två forskarutbildningar,
en för högskolan och en för
industrin? Vad vinner vi i så fall och vad
4
förlorar vi? Hur får en doktorand djup och
bredd och disputerar vis 28 års ålder?
Debatten hade redan förts i media av
doktorandstyrelsen. I en artikel signerad
Per Granath och Sofia van Berlekom konstaterade
dessa att man från näringslivet
ibland hör åsikten att ”forskning och utveckling
av hög kvalitet skulle uppnås om
forskarutbildningen hade inslag av ledarskap
och företagsekonomi samt om de
nykläckta doktorerna var ett år yngre”.
Debattledare var Carin Hjulström-Livh,
mest känd som programledare i TV. I panelen
satt industrirepresentanterna Jan Lundberg,
Astra, Sven Eckerstein från Volvo
personvagnar, Maria Norell, Eka Chemicals,
Uno Gäfvert från ABB Corporate Research,
Thomas Tunberg, Volvo Teknisk Utveckling
och Marianne Grauers från NCC.
Till högskolerepresentanterna hörde Göran
Löfdahl, Utbildningsdepartementet,
Christina Ullenius, rektor för Högskolan i
Karlstad och Richard Warren från Luleå
tekniska högskola
Från Chalmers deltog professor Peter Jagers
samt doktoranderna Mats Bergh och
Sofia van Berlekom, initiativtagaren till
debatten.
Debatten arrangerades av Chalmers
Doktorandstyrelse, Forsknings- och
utbildningsbyrån och Informationssekretariatet.
CHALMERS NYTT 3/97

Underhöll gjorde
bl a Mats Ander och
Annika Lindhe som Drutten
och Jena. – Karriär är när man by -
ter jobb så man arbetar mindre och tjänar
mer, sa Drutten till Jena, som kontrade:
– Ja, men först måste man doktorera!
Om de församlade höll med om detta
var svårt att tolka. Applåderade kraftigt
gjorde man i alla fall.
På de frågor som satts upp före debatten
gavs inga fullödiga svar. Som åhörare fick
man en känsla av att högskola var protektionistisk
om sin forskarutbildning och att
industrin i stort sett var nöjd med den
befintliga utbildningen och visst kunde
tänka sig fler doktorer, men inte ville ta
ansvaret fullt ut.
Doktorandstyrelsen skrev i tidningsartikeln
att företag inte kan räkna med att
den nyrekryterade har alla önskvärda
”tilläggskompetenser”, utan får räkna med
en kontinuerlig fortbildning.
Sofia van Berlekom sa sig vara positiv
till utbildning i industrin, ”men då måste
vi ha bra handledning i management t ex”.
Företagen måste ta mer ansvar för vidareutbildning
inom företaget.
Under debatten framkom det att många
hade läst Hermann Grimmeiss ”Synpunkter
från industrin på framtida forskarutbildning”,
där 15 VD på stora företag
blivit intervjuade. De flesta tyckte att
Grimmeiss hade fel. Christina Ullenius,
tyckte att denna utredning borde läggas åt
sidan under debatten. Hon fick medhåll av
industrifolket.
På den stora frågan om forskarutbildningen
borde förkortas fick man svar direkt
av utbildningsdepartementets Göran Lövdahl.
CHALMERS NYTT 3/97
Han
fastslog
att den inte skall
förkortas! Så var det med det!
De flesta hade räknat med att denna fråga
skulle debatteras mycket mer, men eftersom
alla i princip var eniga behövdes det inte.
Hur skall man då få stora företag att
anställa doktorer? Jo, man skall inte göra all
forskning inom högskolan.
Något som dagens doktorer måste bli
bättre på är att ”på normal svenska tala om
vad man gör” tyckte någon.
Är det så att A-laget finns i industrin och
B-laget i högskolan? Nej det trodde väl
egentligen ingen.
Några synpunkter som kom fram under
kvällen:
Svensk industri kommer
att tvingas ha fler doktorer
annars är de inte
trovärdiga, framför
allt internationellt
De företag som inte haft kontakt med
högskolan står stilla. Högskolan måste å
sin sida ha dörren öppen.
Man måste kombinera två utbildningar
i framtiden en teknisk och en humanistisk.
Doktorandutbildning föds ofta ur nyfikenhet
om mer kunskap om det egna ämnesområdet.
Man borde få in mer forskare på chefsposter
i näringslivet.
Doktorer har nytta av ren och skär projektledning.
Samtliga forskare borde ha
denna kunskap, tyckte en del.
Det framkom att doktorer med spetskunskap
är lika attraktiva som doktorer
med bredd, dvs önskemålen är olika beroende
av om man vänder sig till småföretag
eller stora företag. Alltså bör utbildningen
vara varierad för att täcka alla behov.
Småföretagen var intresserade av management
projektledning vilket de stora företagen
fann relativt ointressant.
Peter Jagers ville bestämt
varna för att föra in företagsledning,
marketing osv i forskarutbildningen.
– Vi gör ett misstag då. Det som
skapar produkter är basal naturvetenskap
och teknik, ansåg han.
Lena Torell tyckte att det finns
en fara i att det akademiska livet
är så starkt och suger upp doktorerna.
När det gäller doktorernas
framtida arbetsmarknad påminde Christina
Ullenius om att halva högskolevärlden
går i pension om några år.
Byggbranschen är urusel på att satsa på
forskarutbildning, hävdade Marianne
Grauers.
Lena Torell sa att det är svårt att flytta
folk. En del handledare är hopplösa!
Det finns ett motstånd till att anställa
folk med högre utbildning än de själva,
trodde en del. Maria Norell hävdade att
hon gärna anställer folk med högre utbildning
än hon själv. Hon tyckte också att
Chalmers mentorprogram för kvinnliga
forskarstuderande är väldigt bra och borde
gälla även manliga
Man utbildar specialister, som utvecklar
ett sätt att hantera frågor och bearbeta
situationer.
Man måst få gå in i väggen för att bli bra
forskare.
Stig Ottosson, dr i fysik 78, som återvänt
till Chalmers efter femton år i industrin
har nu upptäckt:
– Det är många professorer här som inte
producerar vetenskap.
– Ja, det var en brandfackla som kom
kanske litet väl sent, sa Carin Hjulström,
som sammanfattade hela debatten:
”Alla inom högskolan tycker att utbildningen
är bra eller åtminstone på rätt väg.
Det tycker även utbildningsdepartementet,
som tycker att vi bara skall ha små förändringar.
Den kommer inte att förkortas så
där väldigt mycket heller. Det enda problemet,
som man möjligen ser, är att det
finns ett glapp mellan vad forskarna vet
att de kan och vad näringslivet tror att de
kan, helt enkelt därför att näringslivet
behöver bli litet mer kompetenta för att de
ska förstå hur duktiga doktorerna är. Så
kanske är det hela mer ett informationsoch
kulturproblem och det förutsätter vi
sedan att kulturdepartementet tar över!”
Om nu näringslivet inte vet vad doktorerna
kan är det förståeligt att de inte vet
om de behöver dem. För att lösa det bör
man kanske få in mer doktorer på chefsposter.
Kerstin Törsäter
5

6
Johan Granat förklarar för Peter Apelgren hur hans grupp
tänkt när de skapat masken Guld
Visst kan kemi vara konst!
Kemi handlar ofta om hur ett ämne plus ett
annat blir något helt annat. Det är likadant
med konst. Därför borde alla ta konsten till
hjälp för att lära sig kemi!
– Jag kände att studenterna och jag måste arbeta på ett annat
sätt. Oorganisk kemi är ett så oändligt stort ämne, säger Ann
Strömberg, lärare i kemiteknik för Chalmers blivande högskoleingenjörer.
I stället för den traditionella ”korvstoppningsformen” arbetar
de i små grupper med att utifrån problem lära sig söka
kunskap, analysera och lära. Studenterna tränas i att se kemin
som processer och helheter snarare än enskilda detaljer.
Ann bestämde sig för att anlita en konstnär för att ge
studenterna en kreativ puff.
– Jag ville hitta ett sätt att lära dem använda båda hjärnhalvorna.
Med hela hjärnan är det lättare att ta in något som är svårt att
lära sig och få det att fastna.
Eleverna fick arbeta en vecka tillsammans med konstnären
Peter Apelgren. Veckan avslutades med traditionsenlig vernissage
i foajén i hus Saga på Lindholmen.
Peter gav dem tips på hur man kan associera och se föremål
och företeelser på ett helt nytt sätt, till och med det periodiska
systemet. Studenterna lärde sig ett nytt sätt att se på tillvaron.
Detta satte igång deras egen kreativitet och de skapade
fanatstiska ting.
– Studenterna har fått lära sig kombinera saker så som i kemi.
De har letat associationer på alla möjliga håll, berättar Peter
Apelgren.
Studenterna blev indelade i åtta grupper med sex personer i
varje.
– Alla slöt upp mangrant alla dagarna. Jättekul!
Grupperna har fått göra masker för att gestalta grundämnen.
En ovanligt ämne som rubidium blev en liten mask. De skapade
också en tavla eller en ikon, där de satte ihop två eller flera saker
till något nytt.
– Idén med att göra så här är att visa att en sak plus något annat
kan betyda något helt annat än var sak för sig, säger Peter
entusiastiskt.
– Jag ville få dem att med enkla medel göra något som ger en
reaktion. Litet energi kan ge mycket känsla. Så är det med
nästan all konst. Det kan bli väldigt spännande med mycket
enkla medel. Resultatet av deras arbete blev fantastiskt. En del
var jätteroligt, annat riktigt läbbigt och en del var allvarsamt,
litet hemskt nästan.
– Veckan gav otroligt mycket på olika plan, säger Ann Lyriskt.
I mötet mellan de blivande ingenjörerna och Peter uppstod
CHALMERS NYTT 3/97

Kvinna på teknisk högskola
Ann Strömberg har även varit delaktig i ett arrangemang
för de kvinnliga studenterna, på temat ”Kvinna på teknisk
högskola”.
Under en eftermiddag samtalade man om att vara
kvinna, student på teknisk högskola och att vara ingenjör
eller sjöbefäl i arbetslivet.
Inbjudna gästtalare var författaren Ma Oftedal och
Lucia Forsberg, nätverkskonsult från Göteborg.
Studenterna fick bilda ”tidningsredaktioner” på 6-8
personer, som arbetade med att skriva svar på unga
läsares insändare om kvinnor och män, jämställdhet,
problem på högskolan, i studentlivet osv.
Redaktionerna fick sedan redovisa sina insändarsvar.
många härliga och djupa diskussioner om livet och världen,
något som inte är så vanligt i traditionella kurser.
– Det som är så fascinerande med kemi är att en liten tillsats av
något ämne kan ändra ett helt system och att ett ämne kan ändra
sig enormt genom att gå in i förening med andra, säger Anne
Strömberg, som är mycket nöjd med experimentet.
Kemielevernas utställning lämnar ingen oberörd. Man slås av
mångfalden idéer och tankar som deras masker, tavlor och ikoner
uttrycker.
Här finns: ”Framtiden” – en leksakskanin med en spruta instucken
i den mjuka pälsen. Ett recept på sockerkaka och ett på sprängdeg
hänger sida vid sida utan kommentar. Ett bevis på hur samma
ämnen kan bli helt olika saker.
”Glasögon” är riktiga djurögon i provrör. ”New Sweden” är en
flagga med ett nyckelhål. ”Den lysande fotografen” är en mask
med filmrullar och glödlampa. ”Söndagsmorgon” illustreras med
ett vinglas med blod i (eller ketchup?).
Grundämnet Au–guld gestaltas av en prålig gyllene mask med
påhängda beslag och dörrknoppar. Bakom denna mask döljer sig
ännu en mask som visar sig vara en dödskalle. Mycket sinnrikt
gjort! Grundämnet F blir ”Fluortanten” ett collage av små leksakstroll,
tandborstar och andra små ting.
”Mr Thatcher” har mynt till ögon. ”Giv oss vår dagliga bröd”
står det på en duva, som får äta ur askfat. Samma miljötema finns
i ”Vår värld”, en fisk som matas med olja och i ”Våren” en blomma
i ett provrör.
Somligt ger verkligen något att fundera på· ”Lapplisa”, en
boxarhandske med blod som slagits rätt igenom tavelduken och
”Skärselden” med en apelsin och tecknen för man respektive
kvinna plus en orm.
Ett mer direkt budskap finns i ”Lika tomma” ett glasrör och en
ballong som det står ”skinnskalle” på.
En mobil med bananer som cirklar runt päron visar hur elektroner
rör sig i atomer.
– Detta är en annan sorts lärarroll, en sorts coaching. Det är
verkligen ett sätt att väcka intresse för ämnet, tycker Ann.
– Arbetssättet har satt igång vilda diskussioner om allt från religion
till etik. Vi har nystat vidare på etikfrågorna och kommit in på
genteknik.
En trevlig effekt av grupparbetena har varit att elever som
normalt inte umgås nu jobbar sida vid sida.
De teknologer som deltog i experimentet lär nog komma ihåg
det periodiska systemet hela livet!
Kerstin Törsäter
CHALMERS NYTT 3/97
Hirut Sahilu och Ann Strömberg är båda ganska nöjda med
masken Kvicksilver
Zeinu Abdulkader och Ulrika Carlsson gillar dessa
annorlunda kemilektioner
Grundämnet kobolt har en härlig färg tycker
Maria Andersson och Ann Strömberg
7

8
En
orgel
av ljus
Vetenskap och
konst i skön
förening
– När Björn Jonson ringde och frågade om
jag ville göra något om kosmisk strålning
bara skrek jag i telefonen, säger Monica
Sand, konstnären bakom det nya konstverket,
ljusorgeln, som placerats i korridoren
utanför fysikbiblioteket.
I konstverket förenas vetenskap och konst.
– Jag har inspirerats av både fysik och musik
och låter konstverket ge uttryck åt en tyst
musik, som skapas av partiklar från rymden
som jorden ständigt bombarderas med. Vår
jord och vi själva genomborras oavbrutet av
kosmisk strålning. Varje kvadratcentimeter
av jordytan träffas av en kosmisk partikel
per minut. Det partikelregn som når ända
ned till jordytan består mest av myoner,
tyngre släktingar till elektronerna. Det är
framför allt myonerna som är de optiska
musikanterna då ljusorgeln ”spelar”. Trots
att vi alla ideligen genomborras av kosmisk
strålning känner vi inte av den. Ljusorgeln
gör det möjligt att ”se” detta fenomen och
med konstens hjälp uppleva skönheten i det
oregelbundna partikelregnet.
Björn Jonssons idé om en ljusorgel blev verklighet med hjälp av
bland andra konstnären Monica Sand
Symfoni av ljus
Orgeln består av 16 olika långa glasrör.
Under varje rör finns en detektor som
registrerar de kosmiska partiklarna. Den
signal som genereras av en partikel används
för att ett kort ögonblick tända en
ljuskälla i glasröret. Ljuset flammar upp
för att sedan långsamt avklinga. Rören
tänds slumpvis och det är bara de kosmiska
signalerna som bestämmer rytmen.
Resultatet blir en tyst symfoni av ljus.
Man vet att det ibland kommer en våldsam
skur av partiklar, som kan täcka flera
kvadratkilometer. Vid sådana tillfällen
kommer hela orgeln att lysa.
Inspirerande samarbete
Monica har arbetat tillsammans med Ingemar
Andersson, förste forskningsingenjör,
som står för elektroniken och Göran Nyman,
biträdande professor. Stor vikt har
lagts vid att utnyttja elektronikens möjligheter
för att få fram en harmonisk enhet.
– Samarbetet har fungerat utmärkt. Vi har
arbetat i ömsesidig respekt för varandras
kunskaper säger Monica, och Ingemar
Andersson bekräftar att han också tyckte
det var roligt att arbeta med Monica.
Monica Sand använder sedan flera år
material och problemställningar från
fysikexperiment i sin konst.
– Jag fick ett uppdrag 1992 från CERN, det
välkända internationella fysiklaboratoriet i
Genève, och det skapade ett intresse för
elementarpartikelfysik. Just nu håller jag på
med en utställning för Linköpings Universitet.
Den kommer till Göteborg också så
småningom, berättar Monica.
Ljusorgeln invigdes den 25 mars vid en
välbesökt vernissage. Roger Johansson,
chef för forsknings- och utbildningsbyrån,
klippte av det blågula bandet. Projektet
har kostat cirka 300 000 kronor.
Jorun Fahle
CHALMERS NYTT 3/97

– Min första anställning på Chalmers
var hos Marianne Kärrholm,
berättar Aina Estelius.
På Konsumentteknik och senare
även på Byggnadskonstruktion var
Aina institutionssekreterare. Hon
blev så småningom intendent med
uppdraget att föra över alla Chalmers
rutiner till Ingenjörs- och
sjöbefälsskolan. De senaste åren
innan pensioneringen 1991 var hon
internrevisor i administrationsbyggnaden.
– Idén till en seniorförening fick jag
en dag när jag satt och läste i Chalmers-Nytt.
Det är så roligt att läsa
om vad som händer på den gamla
arbetsplatsen Chalmers utvecklas
ju hela tiden. Jag blir nyfiken och
vill veta mer. Det vore till exempel
intressant att få ta del av de senaste
rönen inom forskningen.
Aina var säker på att många som
varit anställda på Chalmers kände
likadant. Varför inte samla alla
pensionerade anställda i en seniorförening?
– Jag lämnade in idén till förslagskommittén,
men fick ingen reaktion på
flera år.
Men så ringde de upp mig en dag för ett
halvår sedan och sa att nu blir det nog av,
det där med en seniorförening.
En interimstyrelse för Chalmers Seniorförening
bildades i januari. I denna ingår,
förutom Aina, Bert Lanne, Lars Wemminger
och Ulla Hamberg.
Interimstyrelsen lägger den 23 april
fram ett förslag till stadgar, där första
paragrafen lyder:
”Föreningen, vars namn skall vara Chalmers
Seniorförening, har till ändamål att
ge medlemmarna möjligheter och tillfällen
att fortsatt hålla kontakt med Chal-
CHALMERS NYTT 3/97
Aina
idérik senior
För några år sedan lämnade Aina Estelius
in ett förslag till förslagskommittén om att
bilda en seniorförening. Denna idé är nu
på väg att bli verklighet.
Aina är glad över att Chalmers äntligen
får en seniorförening
mers och med tidigare arbetskamrater.
Föreningen skall stimulera umgänget mellan
medlemmarna och erbjuda intressanta
aktiviteter. I sin verksamhet skall föreningen
vara politiskt obunden.”
Aina poängterar att föreningen inte tänker
ägna sig åt en massa festande och
heller inte ämnar företa några resor utanför
Chalmers.
– Nej, för oss är det Chalmers som gäller!
säger Aina glatt. Det viktigaste för oss är
följa utvecklingen på vår gamla arbetsplats
och hålla kontakten levande med
våra arbetskamrater.
På uppropet som gick ut i brevform i
mars har 130 personer tackat ja.
– Vi vill ha stil och kultur, klargör Aina
bestämt. Vår drivkraft är att öka
kunskapen och följa utvecklingen.
Fyra till fem studiebesök på
Chalmers sektioner per år vore
lagom, tycker Aina.
– Då kunde vi besöka nya verksamheter
och få kännedom om
förändringar som gjorts. Det
finns så många nya byggnader
att se och nya bestämmelser att
ta del av.
Föreningen kommer förmodligen
att få disponera en kontorslokal
i Sångsvanen.
Det finns inga speciella krav
på anställningens längd. Enda
kriteriet är att medlemmen skall
ha varit anställd på Chalmers. I
förslag till stadgar står det :
”Medlem i föreningen kan den
bli, som vid sin pensionering var
anställd vid Chalmers eller som
under lång tid varit det. Det förutsätter
dock att, av årsmöte beslutad
medlemsavgift, erläggs.”
Denna avgift föreslås av interimstyrelsen
uppgå till 50 kronor per år.
Den 23 april förrättas också styrelseval.
Fem ordinarie och två suppleanter samt
två revisorer och två revisorssuppleanter
kommer att väljas.
Till detta konstituerande möte har Jan
Hult inbjudits att berätta om William Chalmers
och hans Slöjdeskola.
Aina har på sistone fått lägga porslinsmålningen
åt sidan. Arbetat med förberedelserna
inför bildandet av föreningen har
tagit mycket tid i anspråk. Hon ser verkligen
fram emot bildandet av Chalmers
seniorförening.
– Jag hoppas detta kommer att bli en
verksamhet som alla seniorer skall ha
intresse av.
Kerstin Törsäter
9

*STOKASTISKT CENTRUM BILDAT
Statistiken som
arbetsredskap
Under våren har Stokastiskt Centrum i Göteborg
startat sin verksamhet. Chalmers och Stiftelsen
för Strategisk forskning stöder centret, som invigdes
den 8 april.
På 60-talet läste jag en bok som hette ”Hur
man ljuger med statistik”, och det är fortfarande
en ganska vanlig uppfattning att man
med hjälp av statistik kan ljuga ihop vad
som helst. Men desto viktigare är det att lära
sig finna sanningen med hjälp av statistik.
Sedan 60-talet har det hänt mycket och idag
kan statistikerna tack vare datorerna samla
in och analysera stora datamängder, som
kan ligga till grund för beräkningar av hur
många kliniska test som måste göras för att
man skall veta att ett nytt läkemedel ger
önskad effekt utan allvarliga biverkningar,
eller vilka säkerhetsmarginaler man måste
ta till för att den nya Öresundsbron skall
klara den värsta stormen i mannaminne.
– Ett interdisciplinärt centrum i toppklass
som skapar ett gott samarbetsklimat mellan
olika institutioner och med industrin och
lockar till sig välrenommerade forskare från
hela världen bildas inte av sig självt, sade
rektor Anders Sjöberg, när han invigde
centret.
Han dröjde vid de många som lagt ned
mycket arbete för att åstadkomma centret
och välkomnade centrets föreståndare Mats
Rudemo åter till Chalmers. Mats är nämligen
gammal chalmerist, men har i många år
varit professor vid Den Kgl. Veterinaer- og
Landbohojskole i Köpenhamn. Som författare
till ”Silverbibeln”, tillsammans med
Lennart Råde, är han också bekant för generationer
av teknologer.
Stokastiskt centrum i Göteborg är ett internationellt
forskningscentrum i matema-
10
tisk statistik vid Chalmers och Göteborgs
Universitet. Fyra professorer, fyra biträdande
professorer, fem docenter, tre forskarassistenter
och ett 20-tal forskarstuderande
är knutna till centret.
Varje termin under de närmaste fem åren
kommer man att koncentrera sig på teman
inom olika delar av statistik och sannolikhetsteori
och deras användning i nära samarbete
med forskare från andra vetenskaper. En
central uppgift för centret är att stärka samarbetet
med svensk industri i gemensamma
forskningsprojekt och i forskarutbildning.
De områden som valts för de närmaste två
åren är frågor om:
• hur materiens uppförande bestäms av samspelet
mellan många partiklar
• hur man skall förstå och beskriva de delvis
slumpmässiga förlopp som leder till
metallutmattning och, i det långa loppet,
till kollaps av maskiner och byggnads
verk
• hur populationer växer till och dör
• hur extrema händelser påverkar samhälle
och människor (översvämningar, stormar,
extrema ekonomiska fluktuationer)
Biostatistik
Ämnet för våren är biostatistik. Biostatistik
används inom biologisk forskning och
många tillämpningar finns inom läkemedelsoch
livsmedelsindustri, t ex vid klinisk prövning
av nya läkemedel eller i analys av
överlevnadsdata efter vissa medicinska behandlingar.
Man kan också räkna ut hur till
Forskarna i Stokastiskt centrum vill finna sanningen med
hjälp av statestik
exempel en epidemi utvecklas och avklingar.
I livsmedelsindustrin är det viktigt att veta
hur bakterier utvecklas i en produkt och hur
mycket man måste värmebehandla den för
att inte sjukdomsalstrande bakterier skall
kunna överleva.
En höjdpunkt under våren var den ”workshop”
i medicinsk statistik som hölls den 7-
11 april på Chalmers. Ett 60-tal forskare
deltog, och samtidigt passade man på att
inviga centret.
Gästforskare
En viktig del av Centrets verksamhet är att
bjuda in framstående internationella forskare,
som stannar några månader som gästforskare.
Under våren gästas centret av två
toppforskare inom det medicintekniska
området, professorerna Susan Murphy från
Pennsylvania State University och Stephen
Senn från University College i London.
– Genom centrets verksamhet får forskarna
vid universitetet arbeta i nära samarbete
med industrin och kan stämma av, så att vi
verkligen hjälper till med att ”lösa rätt problem”.
Industriforskarna tycker också att
det är stimulerande att testa sina idéer tillsammans
med kollegerna på universitetet
säger Susan Murphy.
Jorun Fahle
* Stokastisk: (av grekiska stokhos, sikta,
gissa), slumpmässig, en term i sannolikhetsteorin
som anger slumpartad
variation enligt givna sannolikhetslagar
CHALMERS NYTT 3/97

Kontakt med näringslivet
Småföretagare
besökte Chalmers
– Hur kan jag ha nytta av Chalmers
kunskaper för att utveckla mitt företag?
Den frågan ställde sig drygt 60 företagsledare
som besökte Chalmers när Centrum
för näringslivssamverkan bjöd in till
”Småföretagens Dag”.
Att föra ut resultat från forskningen till
samhället är en viktig uppgift för universitet
och högskolor. På Chalmers gör vi
detta på olika sätt, t ex i direkta samverkansprojekt
med företagen eller i uppdragsverksamhet.
Det kan också ske i
kompetensutveckling och fortbildning av
ingenjörer som arbetat några år.
Några småföretagare passar på tillfället att samtala
med professor Bengt Åkesson
Regelbundet hålls också kontaktdagar,
då högskolans forskare och företrädare
för näringslivet får tillfälle att träffas och
utbyta erfarenheter.
Småföretagens dag hölls under våren
för första gången. Rektor Anders Sjöberg
hälsade välkommen och ställde högskolans
kompetens till förfogande. Han betonade
att även de allra största företagen en
gång varit små och att högskolan också
behöver lära av företagen.
CHALMERS NYTT 3/97
– Det är svårt för chefen i ett litet företag
att slita sig från den dagliga verksamheten,
så vi är glada att så många kunde komma,
sa han.
Han presenterade sedan Chalmers i siffror,
varefter Stefan Sanger berättade om
de aktiviteter som Centrum för näringslivssamverkan
erbjuder mindre företag, t ex
diskussion med en forskare kring företagets
långsiktiga utveckling, ”trouble
shooting” för akuta problem, gemensamma
utvecklingsprojekt, examensarbete,
kurser mm. En del av dessa tjänster
är gratis, andra kan kosta en slant.
Företagarna fick sedan besöka några
institutioner och höra exempel från olika
forskningsområden, enligt specificerade
önskemål. Man kunde också ha ett enskilt
samtal med en forskare.
– Detta är en verksamhet för att avdramatisera
kontakterna med Chalmers.
Många tycker att det är snårigt att hitta rätt
i organisationen och drar sig för att ta
kontakt, säger Irena Koszewska, projektledare
för Småföretagens Dag. För att
underlätta har vi inrättat en särskild telefonlinje
till Centrum för näringslivssamverkan,
och vi
hjälper till med att
hitta rätt person för
att tackla det aktuella
problemet.
– Ibland är kanske
Chalmers fel ställe
och vi hänvisar då t ex
till ett av branschforskningsinstituten
eller till konsulter.
Som en uppföljning
till ”Småföretagens
Dag” ringer Irena
runt till ett urval av
deltagarna och frågar
vad de tyckte.
– Många är oerhört
positiva och tycker att detta var ett mycket
bra initiativ, säger hon.
– Andra är kanske en smula besvikna för att
de inte genast kunde få svar på sina frågor.
Vi har lyckats sammanföra några företagare
med ”rätt” forskare och vi har fått tillräckligt
många positiva kommentarer för att även
nästa år i mars anordna Småföretagens Dag.
Då kan både vi och forskarna dra nytta av de
lärdomar vi fått i år. Så småningom blir det
kanske en tradition.
Jorun Fahle
11

Chalmers Studentkår har i ett brev till den brittiske
premiärministern John Major framställt önskemål om
att hyra Hong Kong de två sista minuterna innan den
brittiska kronkolonin skall återgå till Kina den 1 juli i år.
Hyra Hong Kong
Brevet till Major
Dear Sir:
We are happy to write to you from
the board of the Student Union at
Chalmers University of Technology.
Our task as the board is to lead the
work of the Student Union and solve
the problems of the students. In the
present situation we have two main
problems to tackle:
Space
Chalmers University of Technology
was founded in 1829 with only a few
students. Over the years the amount
of students have increased rapidly
and new buildings for the University
have been raised in the area. We are
now 8 500 students and we seem to
have grown out of the University
area. The board is anxious to find
more space for the students.
Internationalisation
Chalmers University of Technology
has a goal of allowing 10% of the
students study parts of their
12
30 000 nya högskoleplatser
Regeringen föreslår i vårpropositionen
att 15 000 nya högskoleplatser ska tillkomma
hösten 1998 och ytterligare
15 000 hösten år 2000. Tillsammans
med de platser riksdagen tog beslut om
i höstas byggs högskolan därmed ut
med 60 000 platser mellan 1997 och år
2000.
education abroad. Reaching this
goal is considered an important
issue because of our geographical
position and the tininess of our
country. If we want to become well
educated students with the prospect
to study abroad, we need to
internationalize. When we had our
afternoon coffee (colombian) a while
ago, the president of the Student
Union (the one who looks like a
crossbreed between Stefan Edberg
and Alf the alien) came up with a
first-rate idea that would solve our
problems and futhermore, bring a
lot of plastic-electronic equipment to
the Student Union. The solution was
of course to rent Hong Kong. After
some counting and calculating done
by our ”Hong Kong investigationteam”,
we got the report that the extra
cost would be too grand to sneak
into our budget without anyone noticing.
The budget was established in
FuM last week and is impossible to
– Sverige har stort behov av fler
högskoleutbildade på arbetsmarknaden.
Det är dessutom allt fler som
efterfrågar högre utbildning. Tyvärr
har inte alla kunnat beredas plats,
vid det senaste antagningstillfället
avvisades ca 45 000 behöriga sökande,
sa Carl Tham.
change. As the students pay their
fees dutifully it would be all right in
the budget though to rent Hong
Kong just a few minutes before your
withdrawal.
Our request to you is hereby to let
the Student Union at Chalmers University
of Technology rent Hong
Kong the last two minutes before it
becomes a part of the People’s
Republic of China on the 1st of July
1997.
Eagerly awaiting your reply.
Sincerely
Joakim Gralén, President of the student
Union, Chalmers University of Technology
– Vi behöver större utrymme, samtidigt
som vi gör en storsatsning på internationalisering,
säger kårordförande
Joakim Gralén.
Det brittiska överhuset har ännu
inte kommenterat uppgörelsen, vilket
tolkas som ett godkännande.
För att garantera kvaliteten i den pågående
utbyggnaden av grundutbildningen
inom högskolan föreslår regeringen
att 236 miljoner kronor ska avsättas
i budgetpropositionen bl a för att öka
antalet forskarutbildade. Hur de nya
platserna fördelas för 1998 kommer att
redovisas i höstens budgetproposition.
CHALMERS NYTT 3/97

Minskad rasrisk
Anna-Lena Öberg, Geoteknik
Varje år sker mindre ras i branta slänter
utefter älvar, där grundvattennivån är låg.
Det innebär att det finns ett undertryck,
negativt portryck, i jorden som kan ge ökad
hållfasthet och stabilitet. Traditionell stabilitetsanalys
tar inte tillräcklig hänsyn till
detta och områden har evakuerats i onödan.
Utifrån mätningar och datorsimuleringar har
Anna-Lena föreslagit en metod för bestämning
av skjuvhållfasthet i silt och sand med
hänsyn tagen till negativa portryck. Hon har
ocksåt utarbetat rekommendationer för hur
man kan ta hänsyn till negativa portryck vid
stabilitetsberäkningar för silt och sand och
undersökt de negativa portryckens betydelse
för hållfastheten. Avsikten är att kunna
förbättra precisionen i stabilitetsanalyser för
silt- och sandslänter. Bättre kunskaper gör
det möjligt att uppskatta konsekvenserna av
olika yttre faktorer och ingrepp som påverkar
stabiliteten t ex nederbörd, vattenreglering
etc.
Nyttig diffraktionsoptik
Fredrik Nikolajeff, Mikrovågsteknik
Diffraktionsoptiken är en miniatyriserad
optik i form av datorberäknade, ytterst fina
ytreliefer. Den ger oanade möjligheter till
nya lösningar inom telekommunikation, biologiska
sensorer och robotiserad svetsning
med laser. Flera optiska funktioner kan kombineras
i en enda komponent och optiska
system kan göras mer kompakta. Trots sina
möjligheter har diffraktionsoptiken ännu inte
sett sitt stora kommersiella genombrott. En
orsak till detta har varit problem med att
tillverka de diffraktiva komponenterna med
tillräckligt god kvalitet. Fredrik har visat att
diffraktionsoptiska komponenter av högsta
kvalitet kan massproduceras i olika plastmaterial.
Genom att utnyttja samma
formsprutningsteknik som används vid tillverkning
av CD-skivor, har han mångfaldigat
diffraktiva strukturer i billiga plastkopior.
CHALMERS NYTT 3/97
Miljöanpassad isolering
i fjärrvärmerör
Magdalena Svanström,
Kemisk miljövetenskap
Fjärrvärme förväntas ersätta mycket av
eluppvärmningen när kärnkraften nu avvecklas.
Tidigare har CFC-föreningar,
freoner, använts i fjärrvärmerörens isolering.
Magdalena utreder hur alternativa
isolergaser gör fjärrvärmen ännu bättre
för miljön.
Fjärrvärme används redan idag för uppvärmning
av ungefär en tredjedel av hushållen
i Sverige. Styvt polyuretanskum
har länge använts för isoleringsändamål i
bl a kylskåp, byggnader och fjärrvärmerör.
CFC-föreningar, freoner, har tidigare
använts som isolergaser i de slutna cellerna
i skummet, men får nu inte längre
användas eftersom de förstör ozonet i
stratosfären. CFC bidrar också till växthuseffekten.
Magdalena har studerat egenskaper hos
framför allt koldioxid och kolvätet cyklopentan
som tänkbara alternativ till CFC.
Koldioxid läcker tyvärr mycket snabbare
ut ur skummet än cyklopentan.
I gamla isolerskum finns fortfarande
mycket CFC-föreningar kvar. Detta är
naturligtvis en fördel om man ser till
isoleringens effektivitet och livslängd.
Men de miljöskadliga CFC-föreningarna
läcker långsamt ut ur gamla skum som
fortfarande används eller som har kasserats
och inte tagits tillvara.
Mätningarna visar att mer än hälften av
den ursprungliga CFC-mängden kan finnas
kvar i kasserade skum. För att undvika
utsläpp bör dessa skum tas tillvara.
Följande forskare disputerade
under februari och mars.
Läs mer på www under
Pressinformation.
Mindre kylare med
virvlar i rören
Carl-Olof Olsson,
Termo- och fluiddynamik
Fordonsvärmeväxlare som t ex kylare och
kondensorer för luftkonditionering kräver
stora utrymmen - en nackdel då fordonen
byggs mer kompakta och strömlinjeformade.
I ett forskningsprojekt på Chalmers, i samarbete
med Volvo och Valeo Engine Cooling
har Carl-Olof studerat hur bl a bilkylare kan
göras effektivare och därmed mindre genom
att man präglar rörväggarna på insidan.
Man har idéer till värmeväxlarrör som
kan användas för att tillverka kompakta
värmeväxlare och projektet har också lett
till ny kunskap om hur strömning och värmetransport
kan påverkas av präglade ytor.
Dessa kunskaper kan komma till nytta också
i andra sammanhang än fordonsvärmeväxlare.
Avgörande för kylarens prestanda är att
få en effektiv transport av värme från kylarvätskan
till rörväggarna i kylaren och från
kylaren till den omgivande luften.
Olika präglingar av rörväggar har undersökts,
och det har visat sig att det är
fördelaktigt för värmetransporten att skapa
längsgående virvlar i rören. Eftersom det
kostar effekt att pumpa vätskan genom
kylaren vill man hålla nere strömningsmotståndet
i rören, vilket ställer krav på
hur präglingen får se ut.
Möjligheterna begränsas också av att
kylarna skall kunna tillverkas på ett rationellt
sätt.
Carl-Olof har utfört avancerade lasermätningar
för att bestämma vilka strömningsmönster
det blir med olika präglingar,
och har kunnat förklara varför en viss prägling
är bättre än en annan.
13

Ny professor
Biologiska processer
Ann-Sofie Sandberg är sedan 1 januari
professor i livsmedelsvetenskap. Hon föddes
i Göteborg 1951 och blev civilingenjör
i kemi vid Chalmers 1973. Hon var därefter
forskarstuderande vid institutionen för klinisk
näringslära, Göteborgs universitet, där
hon disputerade 1982.
Efter 10 år vid medicinsk fakultet återvände
hon till Chalmers 1985 som forskarassistent
och blev docent i livsmedelsvetenskap
1988. Hon arbetade senare som forskare
vid Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd.
Sedan 1993 har hon varit föreståndare för
avdelningen för livsmedelsvetenskap. Ann-
PP PRESSTOPP PRESSTOPP PRE
14
Ny ordförande
Tekn doktor Björn Svedberg
har utsetts till ordförande i styrelsen
för Chalmers tekniska
högskola AB efter nyligen bortgångne
Bert-Olof Svanholm.
Björn Svedberg är civilingenjör
från KTH. Han har mångårig
erfarenhet som ledare för
högteknologisk verksamhet på
Ericsson. Flera tunga styrelseposter
i ABB, Ericsson, Volvo
m fl har givit honom ett omfattande
nationellt och internationellt
nätverk.
Sofies forskning var till att börja med
inriktad mot utveckling av humanmodeller
och analysmetoder för att studera digestion
och absorption av näringsämnen och
fysiologiska effekter av kostfiber. Fortsatt
forskning innefattade effekt av värmebehandlingsprocesser
på absorption av näringsämnen.
Under senare år har forskningen fokuserats
på biologisk processteknik,som en metod
att förbättra tillgängligheten av naturligt
förekommande näringsämnen i livsmedel.
Med biologisk processteknik inom livsmedelsområdet
menas utnyttjande av enzymer
eller mikroorganismer i processen. Dessa
kan användas för att förbättra livsmedlets
hållbarhet, smak och näringsvärde. Fermentering
(mjölksyrajäsning), mältning, hydrotermisk
(fukt-värme) behandling och enzymteknik
utgör exempel på sådana processer.
Ann-Sofie är också koordinator för ett
EU-projekt inom Agro Industrial Research
(FAIR)- programmet. I projektet används
nya teknologier för att förbättra näringsvärde
och funktionella egenskaper hos ärtprotein.
I dag används sojaprotein i barnvällingar
och som ersättning för kött. Ärtor
har en lika god proteinsammansättning som
soja men är bättre ur matsmältningssynpunkt.
Framsteg inom biologisk processteknik kan
på sikt ge livsmedelsprodukter med färre
tillsatser.
Adjungerad
professor
Arkitekt SAR Sven Fristedt har utsetts
till adjungerad professor i byggnadsprogrammering
för verksamhetskvalitet vid
institutionen för byggnadskonst
Nya docenter
Shiwu Gao i teoretisk fysik
Anatole Krozer i fysik
Colette O’Meara i materialvetenskap
Gustavo Perrusquia i vattenbyggnad
Nya IVA-ledamöter
Av sju nya ledamöter i IVA är hela fyra
civilingenjörer från Chalmers:
Peter Augustsson, koncernchef för AB SKF
Gunnar Larsson, tidigare verksam vid
Saab, Volvo och Volkswagen. Han bedriver
numera internationell konsultverksamhet
Harry Frank, forskningsdirektör och VD
för ABB Corporate Research AB
Bengt Halse, VD för Saab AB i Linköping
Visiting scientists
Our new visiting scientists are
very welcome to Chalmers
Kondenserade materiens
elektronstruktur
Giedrius Laukaitis, M Sc, Kaunas Univ
of Techn, Litauen, 3 mån
Matematik
Stephen Senn, Prof, University College
London, Storbritannien, 5 veckor
Susan Murphy, Ass Prof, The Pennsylvania
State Univ, USA, 2 mån
Fausto di Biase, Dr, Univ Roma II,
Italien, 2 mån
Alexander Stokolos, Docent, Odessa
Univ, Ukraina, 6 mån
Francesca Astengo, Politecnico di
Torin, Italien, 3 veckor
Mikroskopi och mikroanalys
Brian Rolnick, M Sc, SE Tech Corp,
Japan, 8 mån
Toshiaki Kikuchi, Res Engin, SE Tech
Corp, Japan, 8 mån
Hirohisa Imagawa, San Eisha Ltd,
Japan, 8 mån
Onsala rymdobservatorium
Rüdiger Haas, Dr, Bonn Univ, Tyskland,
3 år
Reaktorfysik
Urszula Woznicka, Ass prof, Inst of
Nuclear Phys Krakow, Polen, 2 mån
Teknisk akustik
Stéphane Barrelet, Researcher, Frankrike,
minst 1,5 år
Teknisk kemi
Shiv Kumar Misra, Ph.D. Bhabha
Atomic Research Centre, Bombay,
Indien, 1 år
• • •
Next Open Houses
for visiting scientists
May 5th and June 2nd
Welcome to informal evenings at Gibraltar
Manor (Gibraltar Herrgård) the
first monday of every month at 7.00
pm-10.00 pm.
Bidding you, your family and your
Swedish host/ colleagues at the department
welcome.
Margareta Lagerqvist Kihlman
CHALMERS NYTT 3/97

Initiativrika och ambitiösa
Ett helt nytt stipendium har delats ut vid Chalmers.
McKinsey Award ges till teknologer som kombinerar
initiativförmåga och ambition med goda studieresultat.
McKinsey & Company vill tillsammans
med Chalmers tekniska högskola uppmuntra
duktiga teknologer att ta initiativ till att
bredda sina kunskaper och färdigheter utöver
de normala studierna.
Stipendiaterna skall ha minst 120 poäng,
uppvisa anmärkningsvärd initiativförmåga
och ambition samt visa goda studieresultat.
Stipendiet delas ut till teknologer som bäst
balanserat dessa kriterier.
Med anmärkningsvärd initiativförmåga
och ambition kan menas speciella prestationer
eller aktiviteter utöver studierna på Chalmers.
Det kan röra sig om arbete med eget
företag eller studier vid annan högskola. Det
kan också vara kår- eller sektionsarbete,
utlandsstudier, framgångar inom sport,
musik eller kultur.
Vid en ceremoni i Gibraltar Herrgård den
14 mars delades McKinsey Award ut till tre
duktiga teknologer:
Fysikstuderande Peter Sterky fick första
priset på 30 000 kronor. Motiveringen ly-
Trafiktekniskt stipendium
Trafiktekniska Föreningen tilldelar
skeppsbyggarna civilingenjörerna Peter
Björk och Niclas Molin 1996 års stipendium
för bästa examensarbete –
”Etableringsbedömning av linjeverksamhet
Sverige-Baltikum”. Studie av aktuella
och kommande transportbehov mel-
CHALMERS NYTT 3/97
der: ”för dokumenterat stor initiativförmåga
och målmedvetenhet och för lysande studieresultat
från såväl Chalmers som Handels
samt arbete med eget företag”. Prissumman
kommer denne unge företagare inte att använda
till sitt företag Sterky Data. Peter vill
använda sina pengar till att lära sig spanska
och resa till Sydamerika.
Malin Arvidsson fick 20 000 ”för långsiktig
och målmedveten satsning på en karriär
inom flyget och för lysande studieresultat
från såväl Chalmers som Trafikflygarhögskolan
och idrottsliga prestationer inom
fälttävlan”. Malin, som skrevs in på maskinteknik
1993, har inte hunnit tänka efter ännu
vad hon skall använda stipendiet till.
Johan Arnström fick 10 000 kronor ”för
stor ambition och initiativförmåga och för
lysande studieresultat från såväl Chalmers
som Handels samt arbete med eget företag”.
Johan, även han fysikstuderande, berättar:
– Jag vill resa till Budapest och starta igång
något.
lan Sverige och Baltikum”. Stipendiet på
15 000 kronor delades ut den 8 april.
I sitt arbete drar Peter och Niclas slutsatsen
att den befintliga transportinfrastrukturen
mellan länderna i östersjöområdet, särskilt
Polen och Ryssland, och de i Västeuropa är
otillräcklig både till kvalitet och kvantitet.
Johan Arnström, Malin Arvidsson
och Peter Sterky är stolta över att
vara de första mottagarna av det nya
stipendiet, McKinsey Award
Måhända ett litet dotterbolag till hans
dataföretag ACD Data?
McKinsey & Co är ett internationellt
managementkonsultföretag med ca 3 500
konsulter fördelade på 69 kontor i 37 länder.
Niklas Garenco, VD vid McKinseys
göteborgskontor inledde ceremonin med orden:
– Som gammal chalmerist är det kul att få
vara med vid första upplagan av McKinsey
Award. Chalmers är en viktig rekryteringskälla
för McKinsey. Han tackade också
Chalmers för hjälpen. Rektor överlämnade
sedan var sin plakett och check på
prissumman.
När förstapristagaren förutom plakett och
blomma också fick balansera en check i
kolossalutförande utbrast han till alla närvarandes
munterhet:
– Det är nu det verkliga provet kommer!
Kerstin Törsäter
De konstaterar att stora satsningar måste
göras inom både land- och sjötransportsystem.
Konkret innebär det ett ökat inslag
av containers och tarilers på RoRooch
LOLO-fartyg i linjetrafik. Allt talar
för att Ro-Ro-trafiken kommer att fortsätta
växa i östersjöområdet.
15

Han kommer en marskväll till
Studion i A-huset, iklädd en
rock som lär ha varit vit och
som inte tas av förrän på
Valborgsmässoafton.
Han heter Christian Sjöberg och är ordförande
i CCC, Chalmers Cortège Committé. Han är
inbjuden för att berätta om cortègen för en
skara medlemmar ur Göteborgs hembygdsförbund.
Gruppen, som kommit till Chalmers på
studiebesök, vill veta mer om denna genuint
göteborgska företeelse.
Christian berättar att första cortègen gjordes
1909 som en gåsmarsch med ett tiotal
vagnar. Därefter blev det en tradition att
chalmerister i årskurs ett gestaltar händelser
under det gångna året i en cortège.
Cortègen ordnas av CCC, som består av
elva personer och håller till i källaren på skeppshuset.
Kommittén består av fyra styren:
16
Så går det till i
CCC
TEXT: KERSTIN TÖRSÄTER
FOTO: ERIK LINDAHL
Traditionsenligt delades cortèprogrammen ut på Teknologgårde.
Nu gäller det för cortègebyggarna att sälja 63 program var.
Styre-styret har ordförande, kassör och sekreterare.
Tillsammans planerar, organiserar
och leder dessa arbetet. Byggstyret, med byggchef,
gårdvar, klädchef, bilchef och rustmästare,
fixar allt på byggplatsen, dvs virke, färg,
kläder, smink och fordon. Programstyret, dvs
programchef och annonschef, gör program
och fixar annonsörer. Feststyret består av
ölchefen, som fixar kalasen och musikchefen,
som ansvarar för reklamfilmen, som i år har
titeln ”Cortègen ett oväntat besök”. Musikchefen
är också toastmaster på kalasen.
– Redan 20 januari börjar arbetet med
cortègeprogrammet. Vi raggar annonser och
ordnar ritpubar med artistuppträdande. Då får
vem som helst komma och rita, roa sig och
umgås. Bra ideér belönas med en pilsner.
Bidragen till programmet granskas noga,
innan de godkänns. Rasistiska inslag får naturligtvis
inte förekomma.
Vecka 6 är det dags att börja fundera på
vagnsförlag. Då samlas cirka 10-15 personer
och enas om en intressant idé.
Vid mitten av mars måste cortègeprogrammet
vara klart för att de 38 000 exemplaren
skall hinna gå ur trycket i tid. Den 8 april
invaderas staden av programsäljare. Nu är det
bråttom! 63 program var måste de 500
cortègebyggarna redovisa. Eftersom programmen
kostar 25 kronor styck blir det dyrt för
den som till äventyrs inte skulle hinna sälja
alla.
Själva cortègen bygggs på bara tio dagar.
Byggplatsen, Kemigården, öppnar 20 april.
Hela tiden vankas gratis läsk och öl.
Till tonerna av en och samma låt sliter man
från kl 10 till kl 20 varje dag fram till
cortegedagen. Först då monteras de färdigsnickrade
vagninnehållen på de 40 lastbilarna.
Den 30 april klockan 18.15 bär det av från
Gibraltarparkeringen. När göteborgarna sett
färdigt och cortègen har rivits, tar äntligen
Christian, och alla de andra i CCC, av sig sina
rockar.
CHALMERS NYTT 3/97