pdf-format - Chalmers tekniska högskola

More documents

Recommendations

Info

Fler doktorer i industrin? Varför anställer svensk industri en betydligt mindre andel doktorer än industrin i andra länder? Detta var bara en i raden av frågor som ställdes under en mycket välbesökt paneldebatt i Palmstedtsalen den 19 april. ”Forskarutbildning allas angelägenhet” var temat för kvällen. Andra frågor man ville ha svar på var: Utbildar svenska högskolor doktorer som inte är attraktiva för svensk industri? I så fall vad önskas? Skall vi ha två forskarutbildningar, en för högskolan och en för industrin? Vad vinner vi i så fall och vad 4 förlorar vi? Hur får en doktorand djup och bredd och disputerar vis 28 års ålder? Debatten hade redan förts i media av doktorandstyrelsen. I en artikel signerad Per Granath och Sofia van Berlekom konstaterade dessa att man från näringslivet ibland hör åsikten att ”forskning och utveckling av hög kvalitet skulle uppnås om forskarutbildningen hade inslag av ledarskap och företagsekonomi samt om de nykläckta doktorerna var ett år yngre”. Debattledare var Carin Hjulström-Livh, mest känd som programledare i TV. I panelen satt industrirepresentanterna Jan Lundberg, Astra, Sven Eckerstein från Volvo personvagnar, Maria Norell, Eka Chemicals, Uno Gäfvert från ABB Corporate Research, Thomas Tunberg, Volvo Teknisk Utveckling och Marianne Grauers från NCC. Till högskolerepresentanterna hörde Göran Löfdahl, Utbildningsdepartementet, Christina Ullenius, rektor för Högskolan i Karlstad och Richard Warren från Luleå tekniska högskola Från Chalmers deltog professor Peter Jagers samt doktoranderna Mats Bergh och Sofia van Berlekom, initiativtagaren till debatten. Debatten arrangerades av Chalmers Doktorandstyrelse, Forsknings- och utbildningsbyrån och Informationssekretariatet. CHALMERS NYTT 3/97
Underhöll gjorde bl a Mats Ander och Annika Lindhe som Drutten och Jena. – Karriär är när man by - ter jobb så man arbetar mindre och tjänar mer, sa Drutten till Jena, som kontrade: – Ja, men först måste man doktorera! Om de församlade höll med om detta var svårt att tolka. Applåderade kraftigt gjorde man i alla fall. På de frågor som satts upp före debatten gavs inga fullödiga svar. Som åhörare fick man en känsla av att högskola var protektionistisk om sin forskarutbildning och att industrin i stort sett var nöjd med den befintliga utbildningen och visst kunde tänka sig fler doktorer, men inte ville ta ansvaret fullt ut. Doktorandstyrelsen skrev i tidningsartikeln att företag inte kan räkna med att den nyrekryterade har alla önskvärda ”tilläggskompetenser”, utan får räkna med en kontinuerlig fortbildning. Sofia van Berlekom sa sig vara positiv till utbildning i industrin, ”men då måste vi ha bra handledning i management t ex”. Företagen måste ta mer ansvar för vidareutbildning inom företaget. Under debatten framkom det att många hade läst Hermann Grimmeiss ”Synpunkter från industrin på framtida forskarutbildning”, där 15 VD på stora företag blivit intervjuade. De flesta tyckte att Grimmeiss hade fel. Christina Ullenius, tyckte att denna utredning borde läggas åt sidan under debatten. Hon fick medhåll av industrifolket. På den stora frågan om forskarutbildningen borde förkortas fick man svar direkt av utbildningsdepartementets Göran Lövdahl. CHALMERS NYTT 3/97 Han fastslog att den inte skall förkortas! Så var det med det! De flesta hade räknat med att denna fråga skulle debatteras mycket mer, men eftersom alla i princip var eniga behövdes det inte. Hur skall man då få stora företag att anställa doktorer? Jo, man skall inte göra all forskning inom högskolan. Något som dagens doktorer måste bli bättre på är att ”på normal svenska tala om vad man gör” tyckte någon. Är det så att A-laget finns i industrin och B-laget i högskolan? Nej det trodde väl egentligen ingen. Några synpunkter som kom fram under kvällen: Svensk industri kommer att tvingas ha fler doktorer annars är de inte trovärdiga, framför allt internationellt De företag som inte haft kontakt med högskolan står stilla. Högskolan måste å sin sida ha dörren öppen. Man måste kombinera två utbildningar i framtiden en teknisk och en humanistisk. Doktorandutbildning föds ofta ur nyfikenhet om mer kunskap om det egna ämnesområdet. Man borde få in mer forskare på chefsposter i näringslivet. Doktorer har nytta av ren och skär projektledning. Samtliga forskare borde ha denna kunskap, tyckte en del. Det framkom att doktorer med spetskunskap är lika attraktiva som doktorer med bredd, dvs önskemålen är olika beroende av om man vänder sig till småföretag eller stora företag. Alltså bör utbildningen vara varierad för att täcka alla behov. Småföretagen var intresserade av management projektledning vilket de stora företagen fann relativt ointressant. Peter Jagers ville bestämt varna för att föra in företagsledning, marketing osv i forskarutbildningen. – Vi gör ett misstag då. Det som skapar produkter är basal naturvetenskap och teknik, ansåg han. Lena Torell tyckte att det finns en fara i att det akademiska livet är så starkt och suger upp doktorerna. När det gäller doktorernas framtida arbetsmarknad påminde Christina Ullenius om att halva högskolevärlden går i pension om några år. Byggbranschen är urusel på att satsa på forskarutbildning, hävdade Marianne Grauers. Lena Torell sa att det är svårt att flytta folk. En del handledare är hopplösa! Det finns ett motstånd till att anställa folk med högre utbildning än de själva, trodde en del. Maria Norell hävdade att hon gärna anställer folk med högre utbildning än hon själv. Hon tyckte också att Chalmers mentorprogram för kvinnliga forskarstuderande är väldigt bra och borde gälla även manliga Man utbildar specialister, som utvecklar ett sätt att hantera frågor och bearbeta situationer. Man måst få gå in i väggen för att bli bra forskare. Stig Ottosson, dr i fysik 78, som återvänt till Chalmers efter femton år i industrin har nu upptäckt: – Det är många professorer här som inte producerar vetenskap. – Ja, det var en brandfackla som kom kanske litet väl sent, sa Carin Hjulström, som sammanfattade hela debatten: ”Alla inom högskolan tycker att utbildningen är bra eller åtminstone på rätt väg. Det tycker även utbildningsdepartementet, som tycker att vi bara skall ha små förändringar. Den kommer inte att förkortas så där väldigt mycket heller. Det enda problemet, som man möjligen ser, är att det finns ett glapp mellan vad forskarna vet att de kan och vad näringslivet tror att de kan, helt enkelt därför att näringslivet behöver bli litet mer kompetenta för att de ska förstå hur duktiga doktorerna är. Så kanske är det hela mer ett informationsoch kulturproblem och det förutsätter vi sedan att kulturdepartementet tar över!” Om nu näringslivet inte vet vad doktorerna kan är det förståeligt att de inte vet om de behöver dem. För att lösa det bör man kanske få in mer doktorer på chefsposter. Kerstin Törsäter 5
Page 1 and 2: Nr 3 april 1997 Nu är det dags fö
Page 3: BERT-OLOF SVANHOLM ÄR DÖD En myck
Page 7 and 8: Kvinna på teknisk högskola Ann St
Page 9 and 10: - Min första anställning på Chal
Page 11 and 12: Kontakt med näringslivet Småföre
Page 13 and 14: Minskad rasrisk Anna-Lena Öberg, G
Page 15 and 16: Initiativrika och ambitiösa Ett he

pdf-format - Chalmers tekniska högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?