Gemensam lägesuppfattning i distribuerad ledningsstab - Chalmers ...

More documents

Recommendations

Info

Begränsad Intern RAPPORT Prepared (also subject responsible if other) No. FT/R Johan Bergsten, Cecilia Gustafsson 0360-FCP 104 1144/2 Usv Approved Checked Date Rev Reference (FT/R Lars-Erik Ceicer) 2005-02-01 B 5 Hur mänskliga gör vi systemen? 22 (128) Ett medium kan påverka hur verkligt vi människor upplever en saker eller händelse. Ett medium kan få oss att tro att det är verkligheten som skildras även om vi vet att det inte är så. Ännu märkligare är att vi kan tala till medium och system trots att vi vet att vi inte kommer få något svar. 6 System kan göra mänskliga saker utan att vi upplever dem som mänskliga. De finns system som kan svara användaren. Genom att systemet får input av användaren kan användaren får svar tillbaka av systemet. Svarens karaktär varierar. De kan vara auditiva, taktila, skriftliga eller i bilder. Hur mänskligt vi kommer att uppfattar systemet beror på hur det svarar. Röstsvar upplevs mänskligare än exempelvis indirekta svar i form av text. Information måste ständigt uppdateras för att hållas aktuell. Det finns två viktiga omständigheter att beakta. Det är antalet sensorer och dess konsistens. Det finns en risk med att använda för många sensorer. Med antalet sensorer ökar risken att deras utdata motsäger varandra. För att undvika det problemet är det viktigt att försäkra sig om att de redogör för samma företeelse och tidsintervall. Objekts framställning påverkar hur användaren ska upplever dem. Bilders realitet påverkas av bildkvalité och bildstorlek. Bildkvalité bestäms av bland annat upplösning, färgval, skärpa, ljusstyrka och kontrast. Tester har visat att ju högre upplösning en bild har i ett videokonferenssystem desto verklighetstrognare blir det (Bocker och Muhlbach (1993)). Bilder som är fotorealistiska det vill säga fotografier eller verkliga händelse, är att föredra framför animerade och ritade bilder. Nackdelen med virtual reality är att kvalitén inte går att jämföra med verkligheten. Ytterligare studier har visat att stora bilder är mer verklighetstrogna än mindre. Film som visas på stora filmdukar ger bättre inlevelse än film som visas på små TV-skärmar (Reeves, Detenber och Steuer, 1993). Det kan jämföras med utvecklingen av TV-apparater. Tv-apparaterna blir större och bildkvalitén bättre. Bildkvalitén på TV-apparaterna idag kan nästan jämställas med att titta ut genom ett fönster. Avståndet till bildskärmen har också betydelse. Ögonens synvinkel är begränsad. Sitter man för långt ifrån skärmen blir det svårt att se detaljer och sitter man för nära blir det svårt att överblicka hela bilden. På för nära avstånd tvingas man röra på huvudet för att kunna se hela bilden. Det har inte gjorts tillräckliga studier som talar om vilket avstånd som är det mest ultimata.
Begränsad Intern RAPPORT Prepared (also subject responsible if other) No. FT/R Johan Bergsten, Cecilia Gustafsson 0360-FCP 104 1144/2 Usv Approved Checked Date Rev Reference (FT/R Lars-Erik Ceicer) 2005-02-01 B 23 (128) Utan några djupare efterforskningar står det klart att rörliga bilder är mer verklighetstrogna än stillbilder. Det samma gäller färgbilder kontra svart-vita bilder. Det finns många tekniker för att förhöja verklighetskänslan; 3D-bilder, närbilder och subjektiva kameravinklar. Den vanligaste subjektiva kameravinkeln som används är då en programledare pratar rakt in i kameran. Tittaren upplever det som om programledaren pratar direkt till honom/henne. En annan kamerateknik är rapid point-of-view moment. Det går ut på att en kamera sätts i fronten på en bil eller i pannan på en skidåkare. Tittaren upplever det som om det är han/hon som kör bilen eller åker på skidorna. Ytterligare två kameratekniker är over-the-shoulder och ”skakig” handkamera. De här teknikerna vill få tittarna att känna sig delaktiga i händelseförloppet genom att bli en del av dramat. I likhet med bildkvalité är också ljudkvalité viktig. Det finns många variabler som påverkar ljudkvalité bland annat frekvens, ljudstyrka och dimensioner. Vi hör tredimensionellt vilket innebär att vi ställer ganska stora krav på ljudet. Teknik för att återge ljud finns i två dimensioner (stereo) och i surround sound system. Surround sound system innebär att ljudets olika frekvenser når öronen vid olika tidpunkter vilket skapar djup i ljudet. Människans hörselsinne är väldigt väl utvecklat och bra på att höra ljudriktningar (Ekmecic och Lindahl, 2002). Även ljudstyrka är relevant i sammanhanget. För hög eller för låg ljudstyrka förstör verklighetsförankringen. Vissa ljud och viss musik kan skapa stämningar och atmosfärer vilket kan användas för att förstärka känslor som i sin tur gör att användaren upplever en situation mer verklig. Visuell och auditiv stimuli är de två vanligaste stimuleringssätten i mediala sammanhang. Men det finns minst tre andra sätt att påverka hur verklighetstroget ett objekt eller en situation upplevs. Man kan använda luktsinnet, kroppsrörelser eller taktil force feedback. Genom att lägga till dofter till bilder och ljud kan man förstärka upplevelser. En simulering av en motorcykelfärd förbi en pizzeria eller en blommande sommaräng kan förstärkas med hjälp av olika lukter som avgaser, pizzalukt och blomdofter. En upplevelse blir dessutom mer verklighetstrogen om kroppens rörelse påverkas genom vibrationer och skakningar. Den här tekniken är vanlig i simulatorer men tekniken har även använts på biografer för att förhöja upplevelser. Taktil feedback har använts i virtuella miljöer för att förstärkas känslan av att ta på en yta. Med hjälp av sensorer kan egenskaper som är typiska för en specifik yta (mjuk, hård, kall, varm) framhävas som gör att man associerar till den specifika ytan. Force feedback innebär att man med hjälp av exempelvis en joystick kan skapa upplevelser av att stöta emot saker, röra sig över ett visst underlag, känna rekylen vid en avfyrning av ett vapen eller känna skakningar i en virtuell maskin. Det finns ett antal variabler som avgör hur verklighetstrogen en upplevelse blir. De variablerna beror av interaktionen med ett objekt (Matthew Lombard och Teresa Ditton (1997)).
Page 1: Examensarbete i Människa-datorinte
Page 4 and 5: Gemensam lägesuppfattning i distri
Page 7: Shared situation awareness in distr
Page 11 and 12: Innehåll 1 Inledning..............
Page 13 and 14: Begränsad Intern RAPPORT Prepared
Page 33: Begränsad Intern RAPPORT Prepared
Page 85 and 86:
Begränsad Intern RAPPORT Prepared
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
show all

Gemensam lägesuppfattning i distribuerad ledningsstab - Chalmers ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?