Lidandet som kamp och drama - Doria
Lidandet som kamp och drama - Doria
Lidandet som kamp och drama - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
32<br />
att människan här inte upplever samma plåga <strong>som</strong> i ”lidandet”. Snarare är<br />
det deras begreppsanvändning <strong>som</strong> är diffus.<br />
Erikssons 138 tes om ”hälsa <strong>som</strong> förenligt med uthärdligt lidande” framstår<br />
<strong>som</strong> rimlig <strong>och</strong> begreppen ‘uthärda’ <strong>och</strong> ‘lida’ utesluter inte varandra.<br />
Människan kan lida i tysthet utan att lidandet uttrycks, men även bemästra<br />
lidandet genom att distansera sig från det <strong>och</strong> förneka det. Det går därför<br />
inte att från ett utifrån perspektiv dra slutsatser om huruvida en människa<br />
erfar lidande eller inte i en viss situation på basen av att detta inte kommer<br />
till uttryck. Människan kan bära med sig ett potentiellt lidande 139 <strong>som</strong> i<br />
olika situationer kan aktualiseras <strong>och</strong> bekräftas, varvid lidandets <strong>drama</strong><br />
<strong>som</strong> Eriksson beskriver det kan komma till stånd. För att hålla fast vid<br />
metaforen lidandets <strong>drama</strong> kan detta obekräftade lidande ses <strong>som</strong> ett<br />
förspel till <strong>drama</strong>t där dess intrig gestaltas.<br />
Ytterligare ett exempel på hur lidandet gestaltas på olika nivåer återfinns<br />
inom ramen för den forskning <strong>som</strong> relaterar lidandet till kränkning. Ett<br />
flertal forskare relaterar lidandet till hot, förlust eller kränkning av<br />
människans själv. 140 Lindholm 141 talar om att den unga människan lider då<br />
det ”hon har, är eller blir utsätts för hot, kränkning eller förlust”, <strong>och</strong><br />
Eriksson 142 om en kränkning av människans värdighet. Människans ‘själv’<br />
definieras inte närmare, men uppfattas av forskaren härröra till en<br />
uppfattning av självet <strong>som</strong> någon form av psykisk konstruktion, dvs. vara<br />
ett begrepp på teoretisk nivå. Lindholms beskrivning av det människan<br />
”har, är eller blir” uppfattas <strong>som</strong> en bestämning på existentiell nivå medan<br />
Erikssons begrepp ”värdighet” förstås <strong>som</strong> ett väsensbegrepp på ontologisk<br />
nivå. 143<br />
138<br />
Eriksson, 1993; 1994<br />
139<br />
Jfr Morse & Carters ‘uthärdande’<br />
140<br />
Dildy, 1992; DuPont & McGovern, 1992; Kahn & Steeves, 1986; Watson, 1989;<br />
Younger, 1995<br />
141<br />
Lindholm, 1998, s. 63<br />
142<br />
Eriksson, 1993; 1994<br />
143<br />
Jfr Eriksson, 1988
Change language