Tillsatser i livsmedel - Evira
Tillsatser i livsmedel - Evira
Tillsatser i livsmedel - Evira
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mer information<br />
Information om frågor som hänför sig till livsmedlens säkerhet, sammansättning, kvalitet, förpackningspåskrifter<br />
och marknadsföring finns på <strong>Evira</strong>s webbsidor. Mer information ger kommunernas och länens <strong>livsmedel</strong>stillsynsmyndigheter.<br />
Noggrannare information om ursprunget för enskilda ämnen som använts vid framställning av ett <strong>livsmedel</strong> ger<br />
den som tillverkat, låtit tillverka, förpackat, importerat eller marknadsfört produkten.<br />
Tillförlitliga www-adresser<br />
Livsmedelssäkerhetsverket <strong>Evira</strong><br />
http://www.evira.fi/portal/se/<br />
Livsmedelsverket i Sverige<br />
http://www.slv.se<br />
Nordiska databasen över tillsatser<br />
http://www.foodcomp.dk/foodadd/index.html<br />
EFSA:s vetenskapliga panelen (AFC) som värdesätter tillsatser<br />
http://www.efsa.eu.int/science/afc/catindex_en.html<br />
EU-kommissionens sidor om tillsatser (bl.a. lagstiftning rörande tillsatser)<br />
http://europa.eu.int/comm/food/food/chemicalsafety/additives/index_en.htm<br />
JECFA:s (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) databas över tillsatser<br />
http://jecfa.ilsi.org<br />
Universitet i Reading, England (E-koderna på engelska)<br />
http://www.fst.rdg.ac.uk/foodlaw/additive.htm<br />
Livsmedelssäkerhetsverket <strong>Evira</strong><br />
Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors<br />
Telefon 020 77 2003. Fax 020 77 24350<br />
www.evira.fi<br />
Foton: JMG/Kai Lindqvist och Pix och Suomen Kuvapalvelu<br />
1/2007 2. upplaga<br />
<strong>Tillsatser</strong> i <strong>livsmedel</strong>
"Vad är små lingon gjorda av?<br />
Av vatten, socker, fibrer, vitaminer,<br />
mineralämnen, syror (E 200, E 210),<br />
geléringsmedel (E 440), färgämnen<br />
(E 160a, E 163) och aromer. Det är<br />
vad små lingon är gjorda av"<br />
Visste du, att många tillsatser<br />
förekommer även i naturen?<br />
<strong>Tillsatser</strong> är inte främmande ämnen<br />
<strong>Tillsatser</strong> tillsätts med avsikt i <strong>livsmedel</strong>. Med tillsatser vill man till exempel höja livsmedlets<br />
hållbarhet (t.ex. konserveringsmedel) eller ge livsmedlet önskad konsistens<br />
(t.ex. geléringsmedel).<br />
<strong>Tillsatser</strong> används framförallt inom <strong>livsmedel</strong>sindustrin, där de ingår som en viktig del<br />
av produktens tillverkningsrecept, men tillsatser används också vid tillredning av mat<br />
i hemmet och i storkök.<br />
Det är en vanlig missuppfattning att tillsatser och främmande ämnen är samma sak.<br />
Det är ingalunda fallet. Främmande ämnen tillsätts inte med avsikt i <strong>livsmedel</strong> utan<br />
de är alltid oönskade. De kan göra livsmedlet farligt med tanke på människans hälsa<br />
eller odugligt som <strong>livsmedel</strong>.<br />
Exempel på främmande ämnen i <strong>livsmedel</strong> är olika föroreningar i miljön såsom bly,<br />
kadmium, dioxiner och rester av veterinärmediciner och bekämpningsmedel. Sådana<br />
bildas också till följd av förskämning (t.ex. mögelgifter) och felaktig hantering eller<br />
tillredning (t.ex. polyaromatiska kolväten eller sk. PAH-föreningar som bildas vid hård<br />
stekning och rökning).<br />
Vitaminer och mineralämnen som tillsatts i ett <strong>livsmedel</strong> i näringsmässigt syfte är inte<br />
tillsatser.<br />
Är tillsatser till nytta?<br />
<strong>Tillsatser</strong> i <strong>livsmedel</strong> är till nytta såväl för konsumenten som för den som<br />
tillverkar livsmedlen. Det är tryggt att förbruka <strong>livsmedel</strong> som innehåller<br />
tillsatser som en del av en mångsidig och varierande kost.<br />
Med tillsatser vill man till exempel<br />
◗ höja livsmedlets säkerhet genom att hindra mikrobtillväxt<br />
◗ förbättra livsmedlets konsistens t.ex. genom att göra det tjockare<br />
◗ ge livsmedlet ett mer lockande utseende eller återge livsmedlet dess<br />
typiska färg med hjälp av <strong>livsmedel</strong>sfärger<br />
◗ förbättra livsmedlets smak med hjälp av sötningsmedel<br />
◗ säkerställa att livsmedlet behåller sin kvalitet avseende smak,<br />
konsistens och näringsinnehåll under hela försäljningstiden.<br />
Tillsatsgrupper<br />
<strong>Tillsatser</strong>na indelas i olika grupper allt enligt sitt användningssyfte. En enskild<br />
tillsats kan ha många slag av verkningar och kan således höra till olika<br />
grupper i olika <strong>livsmedel</strong>. I påskrifterna på förpackningen anger gruppnamnet<br />
i vilket syfte tillsatsen huvudsakligen använts vid tillverkning av livsmedlet.<br />
<strong>Tillsatser</strong>nas gruppnamn<br />
Antioxidationsmedel<br />
Bärare<br />
Drivgaser<br />
Emulgeringsmedel<br />
Fuktighetsbevarande medel<br />
Fyllnadsämnen<br />
Färgämnen<br />
Förpackningsgaser<br />
Förtjockningsmedel<br />
Geléringsmedel<br />
Bakpulver<br />
Klumpförebyggande medel<br />
Komplexbildare<br />
Konserveringsmedel<br />
Konsistensmedel<br />
Mjölbehandlingsmedel<br />
Modifierade stärkelser<br />
Skumbildande medel<br />
Skumdämpningsmedel<br />
Smakförstärkare<br />
Smältsalter<br />
Stabileringsmedel<br />
Surhetsreglerande medel<br />
Syror<br />
Sötningsmedel<br />
Ytbehandlingsmedel<br />
2 3
4<br />
Vad tillverkas tillsatser av?<br />
<strong>Tillsatser</strong> kan antingen härstamma från naturen eller också vara tillverkade på kemisk<br />
väg eller med hjälp av mikrober. En del av tillsatserna är antingen vegetabiliska eller<br />
animaliska beroende på den råvara som används vid tillverkning av tillsatsen.<br />
◗ Naturliga tillsatser förekommer i naturen. En naturlig tillsats avskiljs ur en vegetabilisk<br />
eller animalisk råvara för användning vid framställning av <strong>livsmedel</strong>. Lecitin (E 322)<br />
förekommer till exempel naturligt i alla celler och i stora mängder i äggula och soja.<br />
◗ Naturidentiska tillsatser tillverkas på kemisk väg, men de är identiska med ett ämne<br />
som förekommer i naturen. Askorbinsyra dvs. vitamin C (E 300) förekommer naturligt<br />
i många frukter och bär. Numera framställs askorbinsyra på kemisk väg för att<br />
användas som tillsats.<br />
◗ Artificiella (syntetiska) tillsatser är föreningar som framställts på kemisk väg och<br />
som inte förekommer i naturen. Azofärgen amarant (E 123) är till exempel en<br />
artificiell färg.<br />
Information om råämnet som ett <strong>livsmedel</strong> är tillverkat av fås av den som tillverkat,<br />
låtit tillverka, förpackat eller importerat livsmedlet. Tillsatsens ursprung framgår inte<br />
av påskrifterna på förpackningen med undantag för sådana tillsatser, som tillverkats<br />
av ingredienser som allmänt förorsakar allergi. För deras del skall ursprunget anges.<br />
Exempel på det är sojalecitin (E 322).<br />
<strong>Tillsatser</strong>nas ursprung<br />
Nya tillsatser godkänns och gamla tas ur bruk.<br />
Många tillsatser kan framställas med olika metoder<br />
av olika råvaror. Färsk information och säkerhet<br />
om ursprunget för en tillsats som använts i ett<br />
<strong>livsmedel</strong> får man endast genom att kontakta<br />
produktens tillverkare eller importör.<br />
Exempel på tillsatser som härstammar<br />
från soja<br />
E 322 Lecitin (kan också vara tillverkat av ägg eller solrosor)<br />
E 426 Sojabönshemicellulosa<br />
E 479b Termiskt oxiderad sojabönsolja blandad med monooch<br />
diglycerider av fettsyror (blandningen innehåller<br />
också andra <strong>livsmedel</strong>sfetter)<br />
Exempel på tillsatser som härstammar<br />
från ägg<br />
E 322 Lecitin (kan också vara tillverkat av ägg eller solrosor)<br />
E 1105 Lysozym<br />
<strong>Tillsatser</strong> av animaliskt ursprung<br />
Förteckningarna nedan upptar sådana tillsatser,<br />
som med säkerhet eller eventuellt är av animaliskt<br />
ursprung och vilkas ursprung inte nödvändigtvis<br />
framgår av själva namnet. En del kan också tillverkas<br />
av växtmaterial, såsom lecitin, eller artificiellt.<br />
Förteckningarna är avsedda som hjälp för sådana<br />
personer, som av etiska skäl vill undvika animaliska<br />
tillsatser i sin kost.<br />
<strong>Tillsatser</strong> som med säkerhet är animaliska:<br />
E 120 Karminer, koschenill, karminsyra,<br />
E 901 Bivax, vitt och gult<br />
E 904 Shellack<br />
E 1105 Lysozym<br />
<strong>Tillsatser</strong> som eventuellt är animaliska:<br />
E 304 Askorbylpalmitat och askorbylstearat<br />
E 322 Lecitiner (härstammar vanligen från soja)<br />
E422 Glycerol<br />
E 431 Polyoxietylen (40) -stearat<br />
E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat (Polysorbat 20)<br />
E 433 Polyoxietylensorbitanmonooleat (Polysorbat 80)<br />
E 434 Polyoxietylensorbitanmonopalmitat (Polysorbat 40)<br />
E 435 Polyoxietylensorbitanmonostearat (Polysorbat 60)<br />
E 436 Polyoxietylensorbitantristearat (Polysorbat 65)<br />
E 445 Glyserolestrar av trähartser<br />
E 470a Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror<br />
E 470b Magnesiumsalter av fettsyror<br />
E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror<br />
E 472a Mono- och diglyceriders ättiksyraestrar<br />
E 472b Mono- och diglyceriders mjölksyraestrar<br />
E 472c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar<br />
E 472d Mono- och diglyceriders vinsyraestrar<br />
E 472e Mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar<br />
E 472f Blandning av mono- och diglyceriders ättiksyra- och vinsyraestrar<br />
E 473 Sackarosestrar av fettsyror<br />
E 474 Sockerglycerider<br />
E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror<br />
E 476 Polyglycerolpolyricinoleat<br />
E 477 1,2-Propylenglykolestrar av fettsyror<br />
E 479b Termiskt oxiderad sojabönsolja<br />
blandad med mono- och diglycerider av fettsyror<br />
E 481 Natriumstearoyl-2-laktylat<br />
E 482 Kalciumstearoyl-2-laktylat<br />
E 483 Stearyltartrat<br />
E 491 Sorbitanmonostearat<br />
E 492 Sorbitantristearat<br />
E 493 Sorbitanmonolaurat<br />
E 494 Sorbitanmonooleat<br />
E 495 Sorbitanmonopalmitat<br />
E 570 Fettsyror<br />
E 626–E 629 Guanylsyror och guanylater<br />
E 630–E 633 Inosinsyra och inosinater<br />
E 634 Kalcium-5’-ribonukleotider<br />
E 635 Dinatrium-5’-ribonukleotider<br />
E 920 L-cystein<br />
E 1518 Glyseroltriacetat (triacetin)<br />
5
<strong>Tillsatser</strong>nas säkerhetsbedömning<br />
<strong>Tillsatser</strong> skall genomgå en grundlig säkerhetsbedömning innan de godkänns för bruk. I EU bedöms säkerheten hos<br />
tillsatser i <strong>livsmedel</strong> av Europeiska myndigheten för <strong>livsmedel</strong>ssäkerhet EFSA (European Food Safety Authority).<br />
I samband med bedömningsprocessen går man igenom ett omfattande vetenskapligt forskningsmaterial där ämnets<br />
eventuella skadeverkningar kartläggs.<br />
Utgående från säkerhetsbedömningen fastställs ett acceptabelt dagligt intag av ämnet. Om inga negativa verkningar<br />
med tanke på människans hälsa konstateras i säkerhetsundersökningarna ens om intagen är stora, ges tillsatsen inget<br />
ADI-värde (ADI ns = not specified). Om negativa verkningar konstateras vid stora intag, fastställs ett ADI-värde för<br />
tillsatsen.<br />
Internationellt bedöms tillsatsers säkerhet av JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives),<br />
en expertkommitté under FN:s <strong>livsmedel</strong>s- och jordbruksorganisation FAO (Food and Agriculture Organisation)<br />
och Världshälsoorganisationen WHO (World Health Organisation).<br />
<strong>Tillsatser</strong>nas säkerhetsbedömning<br />
ADI (Acceptable Daily Intake) är det samma som ett acceptabelt<br />
maximalt dagligt intag som människan kan utsätta sig för<br />
i princip dagligen hela livet ut utan skadeverkningar på hälsan.<br />
ADI anges i milligram per kg kroppsvikt och dygn. ADI-värdena<br />
gäller såväl barn som vuxna. ADI-värdena överskrids sällan,<br />
eftersom säkerhetsmarginalen är stor. Hos barn kan ADIvärdet<br />
dock lättare överskridas, eftersom barn har en så låg<br />
kroppsvikt.<br />
I praktiken överskrids ADI-värdet endast i sådana fall då<br />
ett enskilt <strong>livsmedel</strong> med tillsatser intas i stora mängder<br />
på en gång eller om andelen <strong>livsmedel</strong> med tillsatser är<br />
stor i kosten.<br />
Det finns ingen källa som heltäckande kunde visa samtliga<br />
tillsatsers ADI-värden.<br />
I följande tillförlitliga källor är det ändå möjligt att finna<br />
ADI-värden:<br />
Nordiska databasen över tillsatser<br />
http://www.foodcomp.dk/foodadd/index.html<br />
EFSA:s vetenskapliga panel (AFC) som värdesätter tillsatser<br />
http://www.efsa.eu.int/science/afc/catindex_en.html<br />
Kommissionens vetenskapliga kommitté<br />
(säkerhetsutvärderingar som publicerats innan EFSA<br />
grundades)<br />
http://ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/index_en.html<br />
EU-kommissionens sidor om tillsatser<br />
http://europa.eu.int/comm/food/food/chemicalsafety/<br />
additives/index_en.htm<br />
JECFA:s (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food<br />
Additives) databas över tillsatser<br />
http://jecfa.ilsi.org<br />
Exempel:<br />
Bensoesyra (E 210) har ett ADI-värde på 5 mg/kg/d.<br />
En vuxen person på 60 kg kan hela livet ut dagligen äta<br />
300 mg av denna tillsats (dvs.: 60kg x 5mg/kg/d = 300mg/d)<br />
Om bensoesyra tillsatts i saft i den högsta tillåtna mängden<br />
(200 mg/l), kan en vuxen som väger 60 kg dricka 1,5 l<br />
(dvs.: 300mg/d ÷ 200mg/l = 1,5 l/d) och ett barn som väger<br />
20 kg dricka 0,5 l (dvs.: 20 x 5mg = 100mg -> 100mg/d<br />
÷ 200mg/l = 0,5 l/d) av saften varje dag utan att ADI-värdet<br />
överskrids.<br />
Exempel:<br />
Aspartam och acesulfam K hör till de vanligaste sötningsmedlen<br />
i lättdrycker. De är 100-200 gånger så söta som<br />
vanligt socker. Aspartam (E 951) har ADI-värdet 40 mg/kg<br />
och acesulfam K (E 950) ADI-värdet 9 mg/kg.<br />
Utgående från ADI-värdet och antagandet att sötningsmedlen<br />
tillsätts i högsta tillåtna mängder (aspartam 600 mg/l,<br />
acesulfam K 350 mg/l) i en energisnål dryck får en person<br />
som väger 60 kg dagligen tryggt dricka 4 liter av en dryck<br />
som sötats med aspartam och 1,5 liter av en dryck som<br />
sötats med acesulfam K.<br />
Vanligen sötas drycker med en kombination av dessa och<br />
med relativt små mängder sötningsmedel.<br />
Ofta ställda frågor om ADI-värdet<br />
Överstiger mängden aspartam jag får ur maten ADI-värdet?<br />
Svar<br />
Det ADI-värde som fastställs för en tillsats vid utvärdering<br />
av säkerheten är ett verktyg som lagstiftaren använder sig<br />
av. Det beskriver hur stora mängder av ämnen genomsnittskonsumenten<br />
relativt tryggt kan inta varje dag. ADI-värdena<br />
utnyttjas som hjälpmedel då man i lagstiftningen fastställer<br />
i vilka <strong>livsmedel</strong> och i hur stora mängder en tillsats får användas.<br />
Målet är att den enskilda tillsatsens mängd inte<br />
överskrider den godtagbara intagsgränsen i sedvanlig kost.<br />
Om du förbrukar stora mängder artificiellt sötade produkter,<br />
har du skäl att välja sådana produkter, som sötats med olika<br />
sötningsmedel. Då blir intaget av ett enskilt sötningsmedel<br />
inte för stort.<br />
6 7
Stränga bestämmelser om tillsatser<br />
Om tillsatser i <strong>livsmedel</strong> finns stränga bestämmelser i <strong>livsmedel</strong>slagstiftningen. Lagstiftningen om tillsatser finns<br />
på <strong>Evira</strong>s webbsidor.<br />
Allmänna villkor för att en tillsats skall få användas är att:<br />
◗ användningen av tillsatsen är befogad med tanke på produktens kvalitet, hållbarhet eller någon annan teknologisk<br />
egenskap.<br />
◗ ingen risk eller skada med tanke på hälsan följer om tillsatsen används enligt bestämmelserna.<br />
◗ konsumenten inte vilseleds av att tillsatsen används.<br />
◗ konsumenten har nytta av att tillsatsen används.<br />
Med avseende på användningen indelas tillsatserna i två huvudgrupper:<br />
◗ En del av tillsatserna är sådana som får användas endast i enlighet med god framställningssed i sådana mängder<br />
som krävs för att den teknologiska effekten skall uppnås. Användningen får dock inte vilseleda konsumenten.<br />
◗ De övriga tillsatserna är sådana som får användas i begränsade mängder som fastställts i lagstiftningen eller<br />
som får användas endast i vissa <strong>livsmedel</strong>.<br />
Tillsynen över tillsatser<br />
<strong>Tillsatser</strong>nas renhet, användningen av tillsatser och mängden tillsatser i <strong>livsmedel</strong> övervakas<br />
årligen med hjälp av stickprov och vid behov med hjälp av tillsynsprojekt. Tillsynen<br />
över tillsatser ingår också som en del av näringsidkarens egenkontroll. Myndigheterna<br />
övervakar hur egenkontrollen genomförs.<br />
Om tillsatsförseelser konstateras, ökas och skärps tillsynen. Så gjordes till exempel då<br />
förbjudna Sudan färgämnen konstaterades i chili- och currykryddor. Mellan tillsynsmyndigheterna<br />
i EU-länderna går information om förseelser via ett särskilt larmsystem.<br />
Om konsumenten misstänker att sådana tillsatser som inte finns angivna i ingrediensförteckningen<br />
på förpackningen använts i ett <strong>livsmedel</strong>, skall hon vända sig till tillsynsmyndigheterna<br />
i hemkommunen.<br />
Intag av tillsatser<br />
I Finland ligger såväl vuxnas som barns intag av tillsatser enligt de senaste undersökningarna<br />
på en trygg nivå. Eftersom barn har en lägre kroppsvikt är det dock skäl att<br />
beakta att till exempel drycker som innehåller bensoesyra (E 210–E 219) och korv som<br />
innehåller nitrit (E 249–E 250) kan höja barns intag av tillsatser över den rekommenderade<br />
nivån, om ifrågavarande <strong>livsmedel</strong> intas i rikliga mängder.<br />
8 9
<strong>Tillsatser</strong> och överkänslighet<br />
Vissa tillsatser kan förorsaka överkänslighetssymptom hos<br />
vissa personer. Överkänslighet mot tillsatser är dock mycket<br />
individuellt och också sällsynt i jämförelse med de vanligaste<br />
allergierna mot födoämnen såsom fisk, nötter, mjölk eller<br />
spannmål.<br />
Personer som är överkänsliga mot aspirin (acetylsalicylsyra)<br />
och dylika värkmediciner, kan också reagera på bensoesyra<br />
(E 210–E 219) och sorbinsyra (E 200–E 203) som används<br />
som konserveringsmedel inom industrin och i privathushåll.<br />
Svaveldioxid och sulfiter (E 220–E 228) är konserveringsmedel<br />
som är problematiska för astmatiker. Vissa azofärger,<br />
glutaminsyra eller glutamater kan likaså förorsaka överkänslighetssymptom.<br />
Om man vet sig vara överkänslig mot en viss tillsats, bör<br />
man undvika sådana <strong>livsmedel</strong> som denna tillsats använts<br />
i. <strong>Tillsatser</strong> som använts vid framställning av <strong>livsmedel</strong> anges<br />
i ingrediensförteckningen på förpackningen.<br />
Exempel på tillsatser, som kan förorsaka<br />
överkänslighetssymptom:<br />
Azofärgämnen<br />
E 102 Tartrazin<br />
E 110 Orange Yellow S, Sunset Yellow FCF<br />
E 122 Azorubin, karmosin<br />
E 123 Amarant<br />
E 124 Nykockin, koschenillrött A, Ponceau 4R<br />
E 128 Röd 2G<br />
E 129 Alluraröd AC<br />
E 151 Briljantsvart BN, svart PN<br />
E 154 Brun FK<br />
E 155 Brun HT<br />
E 180 Litholrubin BK<br />
Konserveringsmedel<br />
E 200 Sorbinsyra och<br />
Sorbater E 202–E 203<br />
E 210 Bensoesyra och<br />
Bensoater E 211–E 213 och<br />
Hydroxibensoesyrametylestrar E 214–E 219<br />
E 220 Svaveldioxid<br />
E 221–E 224 och E 226–E 228 Sulfiter<br />
Antioxidationsmedel<br />
E 320 Butylhydroxianisol (BHA)<br />
E 321 Butylhydroxitoluen (BHT)<br />
Smakförstärkare<br />
E 620 Glutaminsyra<br />
E 621–E625 Glutamater<br />
Kan intaget av tillsatser påverkas?<br />
Man kan minska intaget av tillsatser genom att välja alternativ som är fria från<br />
tillsatser. Sådana <strong>livsmedel</strong> är till exempel bas<strong>livsmedel</strong> såsom färskt kött och<br />
färsk fisk, hönsägg, mjölk, färska grönsaker, bär och frukt. Vid framställning av<br />
dem får tillsatser inte användas.<br />
Ekologiskt producerade produkter är antingen fria från tillsatser eller också innehåller<br />
de tillsatser i betydligt mindre mängder än sedvanligt producerade produkter.<br />
Antalet tillsatser som får användas vid framställning av ekoprodukter är mindre<br />
än det antal som får användas vid framställning av sedvanliga produkter.<br />
Av påskrifterna på förpackningen framgår om produkten innehåller tillsatser eller<br />
inte och också vilka tillsatser som använts vid tillverkning av produkten.<br />
10 11
Hur mycket tillsatser innehåller livsmedlen? Vad berättar påskrifterna på förpackningen?<br />
Inga tillsatser Små mängder tillsatser Stora mängder tillsatser<br />
Mycket stora mängder tillsatser<br />
Färskt kött<br />
12<br />
Basturökt skinka Korv Köttbuljongtärning<br />
Färsk fisk Sillfilé Fisk i marinad Räkpåssoppa<br />
Mjölk Smaksatt yoghurt Glass Fluffig gräddchokladpudding<br />
Havreflingor<br />
Blandbröd Rulltårta Förpackad dekorerad fylld bakelse<br />
Juice Saftkoncentrat Läskedryck Lättläskedryck<br />
Inhemska äpplen Choklad Isglass Karamell<br />
Mer förädlade produkter innehåller i allmänhet mera tillsatser.<br />
Påskrifterna på förpackningen ger konsumenten grundläggande<br />
information om livsmedlen. <strong>Tillsatser</strong> som använts vid framställning<br />
av livsmedlet anges i ingrediensförteckningen med sitt gruppnamn,<br />
som kompletteras med tillsatsens namn eller E-kod.<br />
Ett undantag från detta är gruppnamnet på kemiskt modifierade<br />
stärkelser "modifierade stärkelser" i anslutning till vilket tillsatsens<br />
namn eller sifferkod inte behöver anges. För förpackningsgasers<br />
(bl.a. syre, kvävemonoxid, argon, väte och helium) del behöver<br />
det inte heller specificeras sammansättningen på gasblandningen<br />
som använts utan det räcker med ett allmänt omnämnande av<br />
användning av förpackningsgas.<br />
Exempel på hur en tillsats anges i påskrifterna<br />
på förpackningen:<br />
Konserveringsmedel (kaliumsorbat)<br />
eller<br />
konserveringsmedel (E 202)<br />
13
E-koden och nyckeln till E-koderna<br />
Alla godkända tillsatser har en egen europeisk nummerkod<br />
dvs. E-kod. Tillsatsens E-kod anger att tillsatsen får<br />
användas vid framställning av <strong>livsmedel</strong> inom Europeiska<br />
unionen.<br />
Livsmedelssäkerhetsverket <strong>Evira</strong> utger en publikation<br />
i fickformat med namnet Nyckel till E-koderna där<br />
E-koderna har uppräknats i nummerföljd med tillsatsens<br />
namn och huvudsakliga användningssyfte. Nyckeln<br />
kan fås av hälsovårdsinspektören i hemkommunen.<br />
Den kan också beställas eller skrivas ut på <strong>Evira</strong>s<br />
webbsida www.evira.fi.<br />
Oro för tillsatser<br />
Om tillsatser rör sig en hel del felaktig information. På<br />
webben finns kontinuerligt "skrämselsidor", där man<br />
räknat upp tillsatser som påstås vara farliga och förorsaka<br />
allvarliga sjukdomar. Listorna i fråga sprider sig<br />
också bland konsumenterna i form av utskrift på papper.<br />
Det är skäl att förhålla sig kritiskt till sådana listor. All<br />
tryckt information eller sådan information, som man<br />
kan läsa på internet är inte alltid sann.<br />
Nyckel till E-koderna<br />
för tillsatser i <strong>livsmedel</strong><br />
Så här anges tillsatser<br />
på förpackningen:<br />
Ingredienser:<br />
... stabiliseringsmedel (E450)<br />
färg (E127)<br />
konserveringsmedel (E210 och E250)<br />
sötningsmedel (E950)<br />
Gruppnamn<br />
beskriver<br />
användningen<br />
E-kod eller<br />
tillsatsens<br />
eget namn<br />
Elintarvikkeiden lisäaineiden<br />
E-koodiavain<br />
Lisäaineiden ilmoittaminen<br />
pakkauksessa:<br />
Ainekset:<br />
... stabilointiaine (E450)<br />
väri (E127)<br />
säilöntäaineet (E210 ja E250)<br />
makeutusaine (E950)<br />
Ryhmänimi<br />
kuvaa käyttötarkoitusta<br />
E-koodi tai<br />
lisäaineen<br />
oma nimi<br />
Saga eller sanning?<br />
Vill du testa vad du vet om tillsatser? Nedan följer<br />
några påståenden om tillsatser. Fundera för varje<br />
påståendes del om påståendet är rätt eller fel.<br />
Kolla först därefter rätta svaret.<br />
Påstående: Ju högre E-koden en tillsats har, desto<br />
större är risken att tillsatsen förorsakar överkänslighet.<br />
Svar: Det stämmer inte. E-koden är ett ordningsnummer.<br />
Påstående: De som framställer <strong>livsmedel</strong> får tillsätta<br />
så mycket tillsatser i sina produkter som de vill.<br />
Svar: Det får de inte. I <strong>livsmedel</strong>slagstiftningen har<br />
fastställts vilka tillsatser som får användas och i vilka<br />
mängder tillsatser får användas vid framställning av<br />
<strong>livsmedel</strong>. (se sidan 8)<br />
Påstående: Vilket ämne som helst kan kallas tillsats.<br />
Svar: Det stämmer inte. Ett teknologiskt verkande<br />
ämne som tillsatts i <strong>livsmedel</strong> får kallas tillsats. Endast<br />
tillsatser som godkänts i lagstiftningen får användas.<br />
Påstående: Till färska grönsaker tillsätts tillsatser.<br />
Svar: Det gör de inte. <strong>Tillsatser</strong> får inte tillsättas<br />
i bas<strong>livsmedel</strong> såsom färskt kött, färsk fisk, mjölk,<br />
grönsaker och frukt.<br />
Påstående: <strong>Tillsatser</strong> är det samma som främmande<br />
ämnen.<br />
Svar: Det stämmer inte. <strong>Tillsatser</strong> tillsätts i <strong>livsmedel</strong><br />
med avsikt, främmande ämnen är åter ämnen som<br />
kan ha kommit in i livsmedlet från miljön. Främmande<br />
ämnen är till exempel bekämpningsmedelsrester och<br />
tungmetaller (bly).<br />
Påstående: Kemiskt är det samma som giftigt.<br />
Svar: Det stämmer inte. Vatten (H2O, divätehydroxid)<br />
eller vitamin C (C6H8O6 dvs. 2,3-didehydro-L-treohexono-1,4-lakton)<br />
är kemiska föreningar, men de<br />
är inte giftiga.<br />
Påstående: <strong>Tillsatser</strong> är kemiska föreningar.<br />
Svar: Ja, det stämmer. Alla <strong>livsmedel</strong> består av olika<br />
kemiska ämnen (föreningar). <strong>Tillsatser</strong>na står för endast<br />
en liten del av den helhet som vår kost bildar.<br />
Påstående: Importerade <strong>livsmedel</strong> innehåller mer<br />
tillsatser än inhemska <strong>livsmedel</strong>.<br />
Svar: Inte nödvändigtvis. Det kan man kontrollera<br />
i påskrifterna på förpackningen. För importerade<br />
<strong>livsmedel</strong> gäller samma regler som för inhemska<br />
<strong>livsmedel</strong>.<br />
Påstående: <strong>Tillsatser</strong> gör barn överaktiva och rastlösa.<br />
Svar: Över tillsatsers inverkan på barns beteende har<br />
gjorts vetenskapliga undersökningar, men i undersökningarna<br />
har inte kunnat påvisas att intag av tillsatser<br />
skulle påverka beteendet hos barn.<br />
14 15
Change language