Trygghetsplan Grythyttans skola.pdf
Trygghetsplan Grythyttans skola.pdf
Trygghetsplan Grythyttans skola.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN<br />
TRYGGHETSPLAN<br />
för<br />
GRYTHYTTANS SKOLA<br />
Förskoleklass - år 5<br />
samt fritidshem<br />
LÄSÅRET 2012-13<br />
Upprättad 121106
Innehållsförteckning<br />
Skolans vision s. 3<br />
Bakgrund s. 3<br />
Definitioner av begrepp s. 4<br />
Ansvarsfördelning s. 4<br />
Rutiner s. 5<br />
Information s. 7<br />
Kartläggning s. 7<br />
Uppsikt/upptäckt s. 8<br />
Främja lika rättigheter och möjligheter s. 9<br />
Förebygga och förhindra kränkande behandling s. 12<br />
Rutiner för utredning och dokumentation s. 13<br />
Handlingsgång vid misstänkt kränkning/<br />
diskriminering s. 14<br />
Bilagor s.15<br />
2
<strong>Trygghetsplan</strong><br />
Skolans vision<br />
Vår <strong>skola</strong> präglas av respekt för människors olikheter.<br />
Vår <strong>skola</strong> är trygg för våra elever och fri från diskriminering och annan kränkande<br />
behandling.<br />
Bakgrund<br />
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) som trädde i kraft den 1 januari 2009 ska alla<br />
verksamheter årligen upprätta en likabehandlingsplan med åtgärder som syftar till att<br />
motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk<br />
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och<br />
könsöverskridande identitet eller uttryck. I planen ska det framgå hur utredning av misstänkt<br />
diskriminering ska ske och dokumenteras, vilka åtgärder <strong>skola</strong>n ska vidta för att skapa en<br />
trygg miljö samt vilka rutiner som ska gälla om kränkning/diskriminering sker.<br />
I den nya skollagen (2010:800) återfinns bestämmelserna om åtgärder mot kränkande<br />
behandling i kap 6. I 10§ har införts ett förtydligande att Lärare eller annan personal som får<br />
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling<br />
är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen<br />
vidare till huvudmannen.<br />
En plan mot kränkande behandling ska upprättas årligen i en så kallad årlig plan. Planen ska<br />
innehålla en redogörelse för vilka åtgärder <strong>skola</strong>n avser att påbörja eller genomföra under året<br />
för att motverka, förebygga och förhindra kränkningar.<br />
Den årliga planen och likabehandlingsplanen kan sammanföras i en och samma plan vilket<br />
<strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong> valt att göra i denna årliga likabehandlingsplan som vi från och med i år<br />
kallar <strong>Trygghetsplan</strong>.<br />
Enligt <strong>skola</strong>ns, förskoleklassens och fritidshemmets läroplan (Lgr11) ska <strong>skola</strong>n ”främja<br />
förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes<br />
välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i <strong>skola</strong>n utsättas för<br />
diskriminering(…) eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt<br />
motverkas.”<br />
Enligt Barnkonventionen ska barnperspektivet sättas i fokus och barnets bästa ska alltid<br />
komma i främsta rummet.<br />
Om <strong>skola</strong>n misstänker att ett barn behöver hjälp och stöd från socialtjänstens sida är<br />
verksamheten skyldig att anmäla detta enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen (2001:453)<br />
3
Definitioner av begrepp<br />
<strong>Trygghetsplan</strong><br />
Gällande för <strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong>s grund<strong>skola</strong>, förskoleklass och fritidshem september 2012september<br />
2013. Begreppet elever används för samtliga barn oavsett verksamhet, den<br />
pedagogiska personalen benämns lärare.<br />
Kränkande behandling<br />
Ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker en elevs värdighet. Gemensam för all<br />
kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar<br />
är ofta ett uttryck för makt och förtryck.<br />
Direkta kränkningar kan vara sparkar, slag, knuffar, skällsord, kränkande och hånfulla<br />
kommentarer eller hotelser.<br />
Indirekta kränkningar kan vara att bli utsatt för utfrysning, bli baktalad, alla går när man kommer,<br />
bilder och texter (sms, mms, Internet) eller att andra hindrar en från att få vänner.<br />
Diskriminering<br />
När någon eller några blir sämre behandlade än någon annan person i en liknande situation och<br />
det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:<br />
Kön<br />
Etnisk tillhörighet<br />
Religion eller annan trosuppfattning<br />
Sexuell läggning<br />
Funktionshinder<br />
Ålder<br />
Könsöverskridande identitet eller uttryck.<br />
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till<br />
diskrimineringsgrunderna, ex kön.<br />
Vid indirekt diskriminering behandlas alla lika men i praktiken missgynnas någon ändå, ex om<br />
samma mat serveras alla missgynnas de som av religiösa skäl inte äter viss mat.<br />
Trakasserier<br />
När någon eller några kränker annan persons värdighet och det har samband med någon<br />
diskrimineringsgrund. Trakasserier kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever.<br />
Ansvarsfördelning<br />
Rektor<br />
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:<br />
– se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan<br />
kränkande behandling inte är tillåten på <strong>skola</strong>n.<br />
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt<br />
att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan<br />
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.<br />
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en trygghetsplan i samarbete med personal och elever<br />
(om möjligt även vårdnadshavare).<br />
– om <strong>skola</strong>n får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer,<br />
se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.<br />
Rektor bör även:<br />
4
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt<br />
diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits.<br />
Lärare<br />
Det är lärares ansvar att:<br />
– följa <strong>skola</strong>ns trygghetsplan.<br />
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin<br />
undervisning och sträva efter likabehandling.<br />
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling<br />
misstänks/anmäls/upptäcks.<br />
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och<br />
de åtgärder som vidtas.<br />
– bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda<br />
läraren är berörd, följs upp.<br />
Elever<br />
De vuxna på <strong>skola</strong>n stöttar eleverna att våga:<br />
– påtala om diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer på <strong>skola</strong>n.<br />
Personer som elever på <strong>skola</strong>n kan prata med:<br />
– kompisar<br />
– lärare<br />
– rektor<br />
– kurator, skolsköterska<br />
– likabehandlingsgrupp<br />
– övriga vuxna på <strong>skola</strong>n<br />
Trygghetsgruppen<br />
Gruppen består läsåret 2012/13 av Kent Håkansson, Maria Paulsson Sundberg, Annali Nilsson,<br />
Carola Vuorijärvi, Lilly Baumann och Lisbet Hällmark. I gruppen finns personal som arbetar<br />
aktivt vid eventuellt uppkomna diskrimineringar och kränkningar.<br />
Det är likabehandlingsgruppens ansvar att se till att den årliga likabehandlingsplanen<br />
utvärderas och upprättas varje år i samverkan med elever, vårdnadshavare och övrig personal.<br />
Rutiner<br />
vid upprättande av trygghetsplanen<br />
• Trakasserier och kränkningar som dokumenteras under läsåret sammanställs och<br />
analyseras. Analysen ligger sedan till grund för eventuella åtgärder i nästa läsårs<br />
trygghetsplan.<br />
• Planen utvärderas av trygghetsgruppen i januari och maj/juni i samråd med <strong>skola</strong>ns elever<br />
och personal. Personalen deltar i utvärdering av gammal och upprättande av ny plan<br />
genom att tid avsätts till gemensam genomläsning och möjligheter att komma med förslag<br />
och kommentarer ges.<br />
• Eleverna besvarar två trivselenkäter, v 43 och v 11. Enkäterna sammanställs klassvis av<br />
klasslärare och skolvis av specialpedagog. Sammanställningarna ligger sedan till grund för<br />
eventuella åtgärder. Sammanställningarna analyseras av rektor, elevhälsa och<br />
trygghetsgrupp samt diskuteras i klasserna.<br />
• Fritidshemmets föräldrar fyller i en enkät i maj.<br />
5
• Klasserna och fritidshemmet pratar i maj om trygghetsplanen utifrån den förenklade<br />
versionen. De funderar tillsammans på om de åtgärder som finns i planen har fungerat<br />
samt vad det är viktigt att vi arbetar med på <strong>skola</strong>n för att ingen ska bli utsatt för<br />
kränkning/diskriminering. Åsikterna tas till vara.<br />
• Under de månatliga arbetsplatsträffarna diskuteras nuläget på <strong>skola</strong>n och vad som kan<br />
behöva prioriteras i nästa års trygghetsplan.<br />
• I maj diskuterar elevrådet var och när risken för kränkning/diskriminering är störst.<br />
• I maj fyller vårdnadshavarna på <strong>skola</strong>n i en enkät om de tycker att några<br />
diskrimineringsgrunder ska prioriteras under läsåret och i så fall vilka. Enkäterna<br />
skickas åter till <strong>skola</strong>n i ett medföljande omärkt kuvert som läggs i en låda.<br />
• Personalen ges möjlighet att på väggaffischer skriva förslag på hur <strong>skola</strong>n kan jobba<br />
med av föräldrarna prioriterade diskrimineringsgrunder samt övrigt som personalen<br />
finner angeläget.<br />
• Upprättande av ny plan sker under juni-september.<br />
• Vårdnadshavarna ges möjlighet att vid och strax efter höstens föräldramöten påverka<br />
planen.<br />
• Planen fastställs i oktober.<br />
Ansvar: Klasslärare, rektor och likabehandlingsgrupp<br />
Kartläggning inför upprättande av trygghetsplanen 2012/13<br />
• Eleverna fyllde i trivselenkäter v 43 2011och mars-april 2012 (se bilaga 4 och 5).<br />
• Personalen fick i juni 2012 möjlighet att på väggaffischer skriva förslag på hur <strong>skola</strong>n<br />
kan jobba med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, funktionshinder och kön.<br />
Resultat: under rubriken Etnisk tillhörighet kom förslag att visa filmerna ”Den<br />
animerade bibeln” och ”Mötesplats jorden”, en av dessa skrivs in i planen.<br />
• I juni delades en enkät ut till föräldrar med barn på fritidshemmet.<br />
Resultat: Ingen förälder angav att han/hon var missnöjd på någon av frågorna. Det<br />
som minst antal föräldrar sade sig vara mycket nöjda med var den muntliga och<br />
skriftliga informationen om fritidshemmets verksamhet (se bilaga 2).<br />
• I maj 2012 delades en enkät om årliga likabehandlingsplanen ut till vårdnadshavarna.<br />
Där gavs chans att skriva vilka diskrimineringsgrunder som borde prioriteras under<br />
läsåret.<br />
Resultat: Av 70 utdelade enkäter återkom 31. På 9 av dessa hade föräldrar prioriterat<br />
vilka diskrimineringsgrunder de tyckte att <strong>skola</strong>n skulle arbeta med. Högst prioritet<br />
fick etnisk tillhörighet, funktionshinder och kön (se bilaga 3).<br />
• Klassernas representanter i elevrådet frågades vid ett elevrådsmöte i maj var största<br />
risken att bli utsatt för kränkningar på <strong>skola</strong>n var.<br />
Resultat: De områden som nämndes var omklädningsrum, storskogen och kortsidan<br />
mot fotbollsplanen.<br />
• Skolans lärare och förskoleklass- och fritidshemspersonalen samlades i juni 2012 var<br />
för sig för att gå igenom Årliga likabehandlingsplanen (se bilaga 1). Förslag till<br />
förändringar noterades.<br />
Resultat: Vid upprättandet av ny trygghetsplan tas hänsyn till de förslag som framkom.<br />
6
• Sammanställning av dokumentation av kränkningar gjordes.<br />
Resultat: Analysen av förra läsårets dokumentationer visade att tre ärenden med<br />
kränkningar har anmälts till likabehandlingsgruppen och dokumenterats (se bilaga 6).<br />
Information<br />
Mål<br />
Alla anställda på <strong>skola</strong>n, alla elever och vårdnadshavare ska få information om <strong>skola</strong>ns<br />
trygghetsplan. De ska också få information om var planen finns.<br />
Aktiviteter<br />
• Information om trygghetsplanen finns med i <strong>skola</strong>ns läsårsinformation som skickas<br />
hem i början av varje läsår.<br />
Ansvar: Trygghetsgruppen och klasslärare<br />
Tidpunkt: Augusti<br />
• <strong>Trygghetsplan</strong>en skickas in till förvaltningens diarium.<br />
• <strong>Trygghetsplan</strong>en finns på <strong>skola</strong>ns hemsida, på rektorsexpeditionen och i<br />
personalrummet.<br />
• <strong>Trygghetsplan</strong>en presenteras på föräldramötena.<br />
• Klassföreståndarna går igenom trygghetsplanen med sin klass. Detta beräknas ta ca en<br />
vecka i varje klass beroende på barnens ålder.<br />
• Exemplar av planen delas ut till servicemedarbetare, vaktmästare och måltidspersonal.<br />
• Elevhälsans personal meddelas när planen är klar.<br />
Tidpunkt: Oktober, efter det årliga upprättandet.<br />
Ansvar: Rektor, klasslärare samt trygghetsgrupp.<br />
Kartläggning<br />
Mål<br />
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna<br />
utforma relevanta åtgärder.<br />
Aktiviteter<br />
• Trivsel och trygghet i klassen och på <strong>skola</strong>n tas upp på klassråden. Vid behov skickas<br />
frågor vidare till elevrådet.<br />
Tidpunkt: Fortlöpande<br />
Ansvar: Klasslärarna<br />
• Eleverna besvarar en anonym trivselenkät. Sedan diskuteras resultatet klassvis och<br />
eleverna kan komma med förslag till åtgärder.<br />
Tidpunkt: vecka 43.<br />
7
Ansvar: Klasslärarna genomför, sammanställer och följer upp resultatet. Trygghetsgruppen<br />
sammanställer <strong>skola</strong>ns resultat och dokumenterar.<br />
• Eleverna besvarar en trivselenkät. Sedan diskuteras resultatet klassvis och eleverna<br />
kan komma med förslag till åtgärder.<br />
Tidpunkt: vecka 11.<br />
Ansvar: Klasslärarna genomför, sammanställer och följer upp resultatet. Trygghetsgruppen<br />
sammanställer <strong>skola</strong>ns resultat och dokumenterar.<br />
• Trygghet och trivsel på <strong>skola</strong> och fritidshem tas upp på utvecklingssamtalen.<br />
Tidpunkt: 1 gång/termin<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
• Trygghet och trivsel tas upp av skolsköterskan enskilt med eleverna i år 2 och 4.<br />
Tidpunkt: Under höstterminen. Resultatet följs upp.<br />
Ansvar: Skolsköterska<br />
Uppsikt/upptäckt<br />
Mål<br />
Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi upptäcka det tidigt.<br />
Aktiviteter<br />
• På varje rast, 30 min. före <strong>skola</strong>ns start samt vid eftermiddagstaxi finns det vuxna på<br />
skolgården. Ett rastansvarsschema upprättas varje läsårsstart. Om annan lärare än<br />
klassläraren hanterar en konflikt kommuniceras det som hänt med klassläraren.<br />
• All personal informeras om att hålla extra uppsikt i omklädningsrum, i storskogen och<br />
på kortsidan mot fotbollsplanen.<br />
Tidpunkt: Varje dag hela året.<br />
Ansvar: Rektor och schemalagda rastansvariga.<br />
• När de yngre fritidsbarnen är ute finns det alltid någon vuxen tillgänglig.<br />
Tidpunkt: Fritidstid hela året.<br />
Ansvar: Fritidshemspersonal.<br />
• Vid arbetsplats- och arbetslagskonferenser är elevvårdsfrågor en fast punkt på<br />
dagordningen.<br />
Tidpunkt: En gång i månaden.<br />
Ansvar: Ordförande för träffen.<br />
• Vi uppmuntrar barnen att vända sig till vilken tillgänglig personal som helst på <strong>skola</strong>n<br />
om konflikter uppstår. ”Alla barn är allas ansvar.”<br />
8
Tidpunkt: Alltid.<br />
Ansvar: Samtlig personal.<br />
• Samtal med eleverna om och kring värderingsfrågor och konflikthantering.<br />
Tidpunkt: Kontinuerligt.<br />
Ansvar: Samtliga lärare.<br />
Främja lika rättigheter och möjligheter<br />
Allmänt mål<br />
Alla elever på <strong>skola</strong>n har samma rättigheter och möjligheter.<br />
• Friluftsdagar och utflykter planeras så att alla elever ges förutsättningar att delta.<br />
Tidpunkt: Vid aktuella aktiviteter.<br />
Ansvar: Klass- och idrottslärare.<br />
Kön<br />
Mål<br />
All verksamhet på vår <strong>skola</strong> ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten.<br />
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.<br />
Aktiviteter<br />
• Åk 4 tittar på filmen Banderoll: ”Om könsroller” och diskuterar innehållet.<br />
Tidpunkt: Inplanerad lektion under höstterminen.<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
• Åk 3 tittar på filmen Rättens riddare: ”Tjejer och killar” och diskuterar innehållet.<br />
Tidpunkt: Inplanerad lektion under höstterminen.<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
• Skolsköterskan genomför gruppsamtal med alla elever i åk 5 om ”Kropp och knopp”.<br />
Tidpunkt: Kontinuerligt<br />
Ansvar: Skolsköterska<br />
• Klasserna arbetar med övningar som har genusperspektiv i fokus på<br />
Livsviktigtlektioner.<br />
Tidpunkt: Under höstterminen.<br />
Ansvar: Klasslärare samt kultur<strong>skola</strong>ns lärare.<br />
9
• Fritidshemspersonalen strävar mot att flickors och pojkars föräldrar blir lika nöjda<br />
med hur personalen på fritidshemmet bryr sig om föräldrarnas barn och hur<br />
föräldrarna bemöts av personalen på fritidshemmet (se bilaga 2).<br />
Tidpunkt: Kontinuerligt<br />
Ansvar: Fritidshemspersonalen<br />
Etnisk tillhörighet<br />
Mål<br />
På vår <strong>skola</strong> ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan<br />
trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för<br />
diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller<br />
annan trosuppfattning.<br />
Aktiviteter<br />
• Vi arbetar för att ge en bra information till elever och föräldrar från andra länder och<br />
kulturer. Vid behov använder vi tolk.<br />
Tidpunkt: Om möjligt före elevens skolstart och kontinuerligt efter behov.<br />
Ansvar: Rektor, lärare.<br />
• Kulturella likheter och olikheter tas upp i klasserna i naturliga sammanhang.<br />
Tidpunkt: Under läsåret.<br />
Ansvar: Klasslärare.<br />
• Åk 3 har högläsning av Åsa Storks böcker ”Milos flykt” och ”Stanna, Milo!” med<br />
efterföljande samtal.<br />
Tidpunkt: November.<br />
Ansvar: Klasslärare.<br />
• Åk 2-3 ser filmen Rättens riddare: ”Halva världen i samma klass” och diskuterar<br />
innehållet.<br />
Tidpunkt: Vecka 45.<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
• Åk 3 ser filmen Rättens riddare: ”Mötesplats jorden” och diskuterar innehållet.<br />
Tidpunkt: Vecka 45.<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
• Åk 5 ser avsnitt från ”Ny i Sverige” och diskuterar innehållet.<br />
Tidpunkt: November.<br />
Ansvar: Klasslärare.<br />
10
Religion eller annan trosuppfattning<br />
Mål<br />
På vår <strong>skola</strong> ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan<br />
trosuppfattning och inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på<br />
grund av detta.<br />
• Åk 2-3 ser filmen Rättens riddare: ”Religion” och diskuterar innehållet. Efter<br />
filmvisningarna samtalar klasserna om innehållet.<br />
Tidpunkt: Februari.<br />
Ansvar: Klasslärare.<br />
• Religiösa likheter och olikheter tas upp i klasserna i naturliga sammanhang.<br />
Tidpunkt: Under läsåret.<br />
Ansvar: Klasslärare.<br />
Funktionshinder<br />
Mål<br />
På vår <strong>skola</strong> ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.<br />
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av<br />
funktionshinder.<br />
Aktiviteter<br />
• Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i <strong>skola</strong>ns verksamhet, oavsett<br />
funktionshinder. Vid planering av <strong>skola</strong>ns verksamhet, resurser och lokaler ska<br />
konsekvenser för elever med olika funktionshinder beaktas.<br />
• Föräldrarna involveras så ofta som möjligt vid planering.<br />
Ansvar: Rektor och specialpedagog.<br />
Tidpunkt: Kontinuerligt<br />
• Åk 3 ser passande filmer om funktionshinder ur filmserien ”En dag med:…”.<br />
• Åk 1 tittar på filmen Rättens riddare: ”Hjul e lika rätt som fötter” och diskuterar<br />
innehållet.<br />
Efter filmvisningarna samtalar klasserna om innehållet.<br />
Tidpunkt: Februari.<br />
Ansvar: Klasslärare.<br />
• För att öka förståelsen får barnen på fritidshemmet pröva hur det kan vara att ha olika<br />
funktionshinder.<br />
Tidpunkt: Under läsåret.<br />
Ansvar: Fritidshemmets personal.<br />
11
• Skolpsykologen pratar i klasserna om funktionshinder som inte syns utifrån olikheter<br />
och rättvisa.<br />
Tidpunkt: Under vårterminen.<br />
Ansvar: Klasslärare och skolpsykolog.<br />
Sexuell läggning<br />
Mål<br />
Alla elever på <strong>skola</strong>n har samma rättigheter och möjligheter oavsett egen eller anhörigas<br />
sexuella läggning.<br />
Aktiviteter<br />
• Olika sexuella läggningar tas upp i klasserna i naturliga sammanhang.<br />
Tidpunkt: Under läsåret.<br />
Ansvar: Alla lärare.<br />
• Åk 1 och 2 ser filmen Rättens riddare: ”Mamma, mamma, barn” och diskuterar<br />
innehållet.<br />
Tidpunkt: Vecka 5.<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
Förebygga och förhindra kränkande behandling<br />
Mål<br />
Inga elever på vår <strong>skola</strong> ska känna sig utsatta för kränkande behandling.<br />
Aktiviteter<br />
• Årets tema är vänskap. Personalen planerar kontinuerligt för aktiviteter under läsåret.<br />
• Vi arbetar med socialt och emotionellt lärande i klassrummet och på skolgården.<br />
• Livsviktigt-lektioner schemaläggs i klasserna vid ett tillfälle/vecka samt även spontant<br />
vid behov.<br />
• För att undvika att elever känner att de väljs bort eller kommer utanför är det lärarna<br />
som formar arbetsgrupper och fördelar sittplatser.<br />
• Rastregler diskuteras på klassråd och fastställs av elevråd.<br />
• För att främja känslan av gemenskap anordnas gemensamma aktiviteter för hela<br />
<strong>skola</strong>n, ex friluftsdagar, traditioner vid högtider, skolfest, sångsamling.<br />
• I klasserna diskuteras gemensamma sociala mål fram.<br />
Tidpunkt: Kontinuerligt<br />
Ansvar: Lärarna<br />
• Idrottslärarna har extra koll så att allt är lugnt i omklädningsrummen.<br />
12
Tidpunkt: I samband med idrottslektionerna<br />
Ansvar: Idrottslärare<br />
• Fskl och åk 1 ser filmen Rättens riddare: ”Mobbning” och diskuterar innehållet.<br />
Tidpunkt: Vecka 9.<br />
Ansvar: Klasslärare<br />
Rutiner för utredning och dokumentation<br />
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller<br />
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser<br />
av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på<br />
allvar och få stöd. Utredning ska göras omgående och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en<br />
utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier.<br />
Åtgärder ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett<br />
vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.<br />
På vår <strong>skola</strong> dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning enligt nedan:<br />
• När rektor informeras och/eller likabehandlingsgruppen kopplats in sker<br />
dokumentation under hela fallet.<br />
• Dokumentationen sparas kronologiskt i en pärm i specialpedagogs dokumentskåp.<br />
13
Handlingsgång vid upplevd kränkning/ trakasseri/<br />
diskriminering:<br />
• När kränkningen/diskrimineringen utretts och bedömts som ringa samtalar den vuxne<br />
på plats med de inblandade och informerar klassläraren.<br />
• När trygghetsgruppen kopplas in samlas ytterligare information om<br />
kränkningen/diskrimineringen och samtal förs med båda parter.<br />
Frågor som bör besvaras är<br />
- Vad har hänt?<br />
- Hur har det gått till?<br />
- Vilka är inblandade?<br />
- Hur länge har det pågått?<br />
Dokumentation sker. Föräldrar görs delaktiga. Eventuellt skrivs åtgärdsprogram.<br />
• Uppföljningssamtal med inblandade förs inom en vecka och därefter efter ytterligare<br />
två-tre veckor.<br />
• Om problem kvarstår efter ytterligare åtgärder kopplas elevhälsoteamet in för fortsatt<br />
arbete tillsammans med likabehandlingsgrupp och arbetslag.<br />
• Kvarstår ändå problemet konsulteras extern instans.<br />
• Eventuell anmälan till socialtjänst eller polis beslutas från fall till fall.<br />
Åtgärd vid vuxens kränkning av elev<br />
• Misstanke eller besked om kränkning ska alltid tas på allvar och rektor ska informeras.<br />
• Rektor ansvarar för att utredning görs t ex genom samtal med<br />
- Eleven<br />
- Elevens föräldrar<br />
- Andra elever<br />
- Vuxna som finns runt eleven<br />
- Den vuxne som misstänks för kränkning<br />
• Rektor vidtar eventuella åtgärder.<br />
• Alla samtal dokumenteras. Dokumentationen förvaras hos rektor.<br />
14
Bilaga 1<br />
Utvärdering av <strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong>s årliga likabehandlingsplan 2011-12<br />
Information<br />
- Den årliga likabehandlingsplanen har funnits på <strong>skola</strong>ns hemsida, på<br />
rektorsexpeditionen och i personalrummet. Den har diarieförts.<br />
- Planen presenterades på föräldramöten under hösten och klassföreståndarna gick<br />
igenom planen med sin klass.<br />
Kartläggning<br />
- Eleverna besvarade en trivselenkät v 43 och v 11. Resultatet följdes upp.<br />
- Elevrådet tog inte upp frågan om trivsel och trygghet.<br />
- Trivsel och trygghet diskuterades på klassråden.<br />
- Trivsel och trygghet på <strong>skola</strong>n togs upp på utvecklingssamtalen.<br />
- Skolsköterskan tog upp trivsel och trygghet med eleverna i år 2 och 4.<br />
- Under året har inga fritidsråd hållits.<br />
Uppsikt/upptäckt<br />
- Extra uppsikt har under året hållits i pojkarnas omklädningsrum i samband med idrott.<br />
- Minst en personal har varit ute innan skolstart, när eleverna haft förmiddags- och<br />
lunchrast samt vid taxin. Rastvaktsschema upprättades och användes.<br />
- När fritidsbarnen varit ute har vuxen funnits tillgänglig.<br />
- Elevhälsofrågor har diskuterats på arbetslagsträffar.<br />
- Barnen har uppmuntrats att vända sig till tillgänglig personal.<br />
- Utifrån händelser och behov har samtal förts med elever om värderingsfrågor och<br />
konflikthantering.<br />
Specifika åtgärder<br />
Kön<br />
- År 4 har sett film ”Om könsroller” och haft diskussion efter.<br />
- År 3 har sett film Rättens riddare: ”Tjejer och killar” och haft diskussion efter.<br />
- Skolsköterskan har genomfört gruppsamtal med eleverna i åk 5 om ”Kropp och<br />
knopp”.<br />
- Barnrättsveckan genomfördes inte.<br />
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning<br />
- Skolan har anlitat tolk vid några tillfällen.<br />
- Kulturella olikheter och likheter har tagits upp i klasserna.<br />
- År 3 hade högläsning ur ”Milos flykt” och ”Stanna, Milo!” och hade samtal efter.<br />
- År 5 har sett filmen ”Om jorden var en by…” och diskuterat innehållet.<br />
- År 2 har sett filmerna Rättens riddare ”Religion” och ”Halva världen i samma klass”<br />
och sedan diskuterat innehållet.<br />
15
Funktionshinder<br />
- Vid planering av <strong>skola</strong>ns verksamhet, resurser och lokaler har hänsyn till<br />
funktionshinder tagits. Föräldrar har vid behov involverats vid planering.<br />
- Åk 3 har sett filmer ur serien ”En dag med…”.<br />
- Åk 1 har sett filmen Rättens riddare: ”Hjul är lika rätt som fötter” och diskuterat<br />
innehållet.<br />
- Skolsköterskan har haft gruppsamtal med eleverna i åk 5 om ”Kropp och knopp”.<br />
Annan kränkande behandling<br />
- Klasserna har diskuterat socialt och emotionellt lärande i klassrum och på skolgård.<br />
- Lärarna har i stor utsträckning format arbetsgrupper och fördelat sittplatser.<br />
- Rastregler har inte diskuterats på klassråd eller fastställts av elevråd.<br />
- Gemensamma aktiviteter som genomförts under året är terminsavslutningar,<br />
luciafirande, julpyssel (fskl-5), friluftsdag, julfrukost och skoljogg.<br />
- Idrottslärarna har haft extra uppsyn i pojkarnas omklädningsrum i samband med idrott.<br />
Rutiner för utredning och dokumentation<br />
- Dokumentation har skett av de tre fall som kommit till likabehandlingsgruppen.<br />
- Dokumentationen förvaras i kronologisk ordning i arkivskåp.<br />
Handlingsgång vid misstänkt kränkning/diskriminering<br />
- I de allra flesta fall har handlingsgången följts.<br />
- Ingen anmälan har gjorts till socialtjänst eller polis.<br />
- Inget fall av vuxens kränkning av elev har framkommit.<br />
16
Sammanställning av Fritidshemsenkät från juni 2012<br />
Av ca 40 utdelade enkäter återkom 25 st vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 62,5 %.<br />
Bilaga 2<br />
Enkäten var anonym men barnens kön och om de var äldre (åk 2-5) eller yngre (fskl-Åk 1)<br />
markerades.<br />
Frågorna handlade om fritidshemmens trivsel, omsorg, aktiviteter och information.<br />
Svarsalternativen graderades från 5 som var ”mycket nöjd” till 1 som var ”mycket missnöjd”.<br />
En nolla kunde markeras och innebar ”vet ej”.<br />
Ingen förälder svarade med 1: or eller 2:or på någon fråga, dvs ingen markerade ”mycket<br />
missnöjd”.<br />
Den fråga som besvarades med flest markeringar med ”mycket nöjd” var frågan om hur<br />
barnet trivs med kamraterna, 65 % markerade här en 5:a.<br />
Många föräldrar markerade också ”mycket nöjd” på frågorna om hur barnet bemöts av<br />
personalen på fritidshemmet, 60 %, och frågorna hur personalen bryr sig om barnet på<br />
fritidshemmet och hur föräldern bemöts på fritidshemmet, båda frågorna markerades av 56<br />
% av föräldrarna med en 5:a.<br />
Minst nöjda var föräldrarna med den muntliga och skriftliga informationen om<br />
verksamheten och barnens situation. Endast 32 % av föräldrarna var här ”mycket nöjda”.<br />
Om man jämför grupperna föräldrar med pojkar respektive flickor så är flickornas föräldrar<br />
oftare ”mycket nöjda” än pojkarnas med hur barnen trivs med kamraterna på fritidshemmet,<br />
71 resp. 54,5 %, och trivs med personalen på fritidshemmet, 57 resp. 45,5 %.<br />
På frågorna om hur personalen på fritidshemmet bryr sig om förälderns barn och hur<br />
föräldern bemöts av personalen på fritidshemmet svarade betydligt fler flickors än pojkars<br />
föräldrar att de var ”mycket nöjda”, 71 resp. 36 %.<br />
Även på frågan om hur barnet bemöts av personalen svarade flickornas föräldrar oftare<br />
”mycket nöjd” på än pojkarnas, 71 resp. 45,5 %.<br />
Pojkarnas föräldrar markerade oftare en 3:a (dvs. mitt emellan nöjd och missnöjd) på frågan<br />
om fritidshemmets aktiviteter än flickornas föräldrar, 36 resp. 7 %.<br />
57 % av flickornas och 36 % av pojkarnas föräldrar markerade ”mycket nöjd” som svar på<br />
frågan om hur trygg föräldern känner sig när barnet är på fritidshemmet.<br />
Av flickors och pojkars föräldrar är knappt hälften ”mycket nöjda” med hur barnen trivs med<br />
lokalerna på fritidshemmet.<br />
Jämför man svar från föräldrar till yngre och äldre elever så är ungefär lika många, 62 resp.<br />
67 % ”mycket nöjda” med hur deras barn trivs med kamraterna på fritidshemmet.<br />
67 % av föräldrarna till äldre elever är ”mycket nöjda” med hur deras barn trivs med<br />
personalen på fritidshemmet mot 44 % av föräldrarna till yngre elever.<br />
Föräldrar till äldre elever var också den grupp som oftast var ”mycket nöjda” med lokalerna<br />
på fritidshemmet, 56 %, mot 37,5 % hos föräldrar till yngre barn.<br />
Äldre elevers föräldrar markerade oftare ”mycket nöjda” (56 %) på frågan om fritidshemmets<br />
aktiviteter mot 31 % för yngre elevers föräldrar. Däremot markerade äldre elevers föräldrar,<br />
33 %, oftare en 3:a på frågan än yngre elevers föräldrar, 12,5 %<br />
På frågorna om hur nöjda eller missnöjda föräldrarna var med fritidshemmets omsorg svarade<br />
äldre och yngre elevers föräldrar tämligen lika förutom på frågorna om hur tryggt deras<br />
17
arn tycktes vara och hur trygga föräldrarna kände sig när deras barn var på<br />
fritidshemmet. På den första frågan svarade 31 % av de yngre barnens föräldrar ”mycket<br />
nöjda” mot 57 % av de äldre elevernas föräldrar. På frågan om hur trygga föräldrarna kände<br />
sig svarade 44 % av de yngre barnens mot 56 % av de äldre barnens föräldrar att de var<br />
”mycket nöjda”.<br />
Möjlighet fanns att skriva egna kommentarer:<br />
Någon förälder skrev att den inte visste så mycket om vad som händer på fritids men att både<br />
barn och föräldrar var nöjda med verksamheten.<br />
En annan förälder skrev att barnen trivdes jättebra på fritids och tackade för allt.<br />
Två kommenterade att information saknades.<br />
En förälder skrev att stökig miljö emellanåt eller ofta kunde göra barnen otryggt ibland.<br />
En kommentar var också att en annan elev kunde göra att barnet inte trivdes ibland och kände<br />
sig otryggt ibland. Föräldern kommenterade också att fritids sällans syntes ute efter 16:00.<br />
18
Bilaga 3<br />
Grythyttan 120503<br />
Under maj månad 2012 skickades en enkät om <strong>skola</strong>ns likabehandlingsplan ut till<br />
vårdnadshavarna på <strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong>.<br />
Om flera barn i samma familj går på <strong>skola</strong>n fick i de flesta fall det yngsta barnet med sig<br />
enkäten hem. Någon familj kan dock ha råkat få två enkäter.<br />
Av 70 utdelade enkäter fick vi tillbaka 31 vilket ger en svarsfrekvens på 44 %.<br />
På en av enkäterna var fråga 1a och 1b obesvarade.<br />
På nio av enkäterna föräldrarna gjort prioriteringar av vilka diskrimineringsgrunder de anser<br />
att <strong>skola</strong>n ska arbeta med.<br />
På fråga 2 räknades de rangordnade placeringarna om till poäng enligt följande:<br />
1 = 3p<br />
2 = 2p<br />
3 = 1p<br />
På en enkät hade samtliga diskrimineringsgrunder numrerats, där plockades nr 4-7 bort.<br />
På en annan enkät hade samtliga utom en diskrimineringsgrund kryssats för, detta resultat<br />
plockades bort.<br />
På den enkät där tre kryss markerade prioritering översattes dessa till 2:or.<br />
På en enkät var endast två av alternativen prioriterade.<br />
Möjlighet att skriva kommentarer gavs vilket utnyttjats på tre av enkäterna.<br />
Resultat:<br />
Samtliga, 100 %, av föräldrarna som besvarat fråga 1a säger att de känner till att <strong>skola</strong>n har en<br />
likabehandlingsplan.<br />
80 %, 24 av 30, av dem som besvarat fråga 1b vet var de kan hitta planen.<br />
När svaren i fråga 2 räknats om till poäng fick vi följande rangordning av vilka<br />
diskrimineringsgrunder föräldrarna som svarat tycker att <strong>skola</strong>n bör prioritera arbetet med:<br />
Funktionshinder 15p<br />
Etnisk tillhörighet 14p<br />
Kön 14p<br />
Religion eller annan trosuppfattning 7p<br />
Könsöverskridande identitet eller uttryck 5p<br />
Ålder 4p<br />
Sexuell läggning 0p<br />
De kommentarer som skrevs var:<br />
- Det viktigaste är att vi behandlar alla människor med respekt och att vi har ett vårdat<br />
språk mot varandra.<br />
- Kanske genom enkätundersökning som barn och föräldrar kan fylla i anonymt. Då ser<br />
man hur verkligheten ser ut och om målen behöver ändras (eller) utökas, likaså hur<br />
19
eventuell diskriminering ser ut/upplevs. Vi vet ju att mobbning förekommer på<br />
<strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong>, den har dock ingen anknytning till de grunder som nämns ovan!<br />
- Tycker det är bra att ni tar upp alla diskrimineringsgrunderna.<br />
Ingen av de föräldrar som skrev kommentarer gjorde prioriteringar bland diskrimineringsgrunderna.<br />
20
Bilaga 4<br />
Trivselenkät v 43 2011 Grythyttan 111218<br />
Årets trivselenkät är delvis omgjord. Frågan om eleverna har kamrater hemma har utgått,<br />
några andra frågor har gjorts om för att de ska bli lättare för eleverna att förstå.<br />
Förskoleklassen gjorde ingen enkät 2010 så det går därför inte att jämföra hur den gruppens<br />
trivsel har förändrats.<br />
Resultat:<br />
När det gäller hur eleverna trivs i klassen kan de välja mellan alternativen mycket bra, bra och<br />
dåligt. 94 % av eleverna svarade att de trivs mycket bra eller bra. Jämfört med förra årets<br />
enkät har andelen elever som trivs mycket bra sjunkit något. 2010 svarade 76 % av pojkarna<br />
på <strong>skola</strong>n att de trivdes mycket bra mot 64 % i år, motsvarande siffror för flickorna är att 65<br />
% trivs mycket bra i år mot 71 % 2010.<br />
I förskoleklass och år 1 är det betydligt färre elever, 50 %, som uppger att de trivs mycket bra<br />
jämfört med eleverna år 2-5 där 75 % säger sig trivas mycket bra.<br />
I förra årets trivselenkät framkom det att det var en klass på <strong>skola</strong>n där eleverna uppgav lägre<br />
trivsel. Pedagogerna jobbade medvetet med att förbättra klimatet och i årets enkät är det fler<br />
elever som säger sig trivas mycket bra mot året innan.<br />
På fråga 8 och 9 har eleverna möjlighet att skriva namn på klasskamrater som de tycker att<br />
andra är dumma mot eller som inte får vara med på rasterna. Klasslärarna har sedan följt upp<br />
detta med de elever som namngivits.<br />
Analys:<br />
Personalen märkte under hösten av en liten attitydförändring på <strong>skola</strong>n, att klimatet hade<br />
hårdnat något. Detta diskuterades i personalgruppen och togs även upp i klasserna.<br />
Personalen tycker att trenden har vänt i slutet av terminen.<br />
21
Sammanfattning av elevenkät gjord mars-april 2012 på <strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong>.<br />
Bilaga 5<br />
Barnen gjorde enkäten i sina respektive klasser. Förskoleklassbarnen fick enskild hjälp att<br />
fylla i frågorna. I övriga klasser gick läraren igenom frågorna och barnen kryssade på egen<br />
hand.<br />
Resultaten har sammanställts för hand både klassvis och skolvis. Resultaten för pojkar och<br />
flickor har dessutom noterats var för sig. Klasslärarna får del av sammanställningarna.<br />
Samtliga 88 elever, 45 pojkar och 43 flickor, på <strong>skola</strong>n har gjort enkäten. Resultatet från fyra<br />
elever inkom i efterhand varför det i sammanställningen av <strong>skola</strong>ns resultat ingår 84 elever. I<br />
enskilda klassernas resultat finns dock samtliga elever med.<br />
De svarsalternativ som fanns var Ofta - Ibland – Aldrig där ”ofta” alltid var mest positivt ur<br />
trivselsynpunkt.<br />
Eftersom det är första gången enkäten används är det svårt att dra några slutsatser av hur<br />
eleverna trivs. Det vi därför valt att göra är att jämföra klassernas resultat med <strong>skola</strong>ns,<br />
uppdelat på flickor/pojkar. Klasslärarna får del av noteringar på avvikelser från <strong>skola</strong>ns<br />
resultat och kollar upp med enskilda barn som markerat annat än ofta på någon/några frågor.<br />
Vi noterar även avvikelser mellan samtliga flickor och pojkar på <strong>skola</strong>n här:<br />
- Av flickorna på <strong>skola</strong>n säger fler, 85 % att de ofta trivs bra på <strong>skola</strong>n än pojkarna, 74<br />
%.<br />
- 83 % av flickorna noterar att de ofta känner sig trygga mot 67 % av pojkarna.<br />
- 83 % av flickorna markerar att de ofta kan säga vad de tycker utan att bli retade mot<br />
70 % av pojkarna.<br />
- Ungefär lika många procent, 80,5 % respektive 81 %, av killar och tjejer säger att de<br />
ofta får vara med.<br />
- 85 % av flickorna känner ofta att andra bryr sig om dem mot 70 % av pojkarna.<br />
- 76 % av flickorna tycker ofta att ”vi pratar trevligt med varandra” mot 63 % av<br />
pojkarna.<br />
- Efter påståendet ”säger vi trevliga saker om varandra” markerar 80,5 % av flickorna<br />
mot 70 % av pojkarna att det händer ofta.<br />
Kommentarer:<br />
- På så gott som samtliga frågor har flickor på <strong>skola</strong>n en mer positiv syn på sin trivsel och<br />
dess eventuella orsaker.<br />
- I en analys av resultatet anar vi att vissa barn troligen tolkade ofta i betydelsen alltid och då<br />
svarade ibland om något inträffat någon enstaka gång. Eventuellt fylls därför enkäten på med<br />
alternativet alltid till nästa år så att svarsalternativen blir fyra. Ibland kan då ersättas av sällan.<br />
Likabehandlingsgruppen 120423<br />
22
Likabehandlingsärenden på <strong>Grythyttans</strong> <strong>skola</strong> läsåret 2011-2012<br />
Under året har Likabehandlingsgruppen kopplats in på tre ärenden.<br />
Två ärenden är avslutade och ett ärende är öppet.<br />
Bilaga 6<br />
Grythyttan 120615<br />
23
Change language