KF 2013-06-11.pdf - Hällefors kommun

Mathias Brandt 

Kommunfullmäktige 

KALLELSE 

Datum 

2013-04-24 

kallas härmed till sammanträde 2013-06-11 kl 13.00 i Måltidens Hus, 

Grythyttan, lokal Gastronomiska teatern för att behandla följande ärenden: 

Sammanträdet är öppet för allmänheten från klockan 13.00 

Ärenden 

1 Upprop. 

2 Val av justerare samt dag för justering. 

3 Godkännande av kallelse till dagens sammanträde 

4 Fastställande av dagordning. 

Allmänhetens frågestund 

Ledamöternas frågestund 

Allmänpolitisk debatt 

Informationsärenden 

5 Information om laglighetsprövning enligt kommunallagen, fullmäktiges 

beslut 2013-04-16 § 47, revisionsberättelse för år 2012 

6 Samverkansprojekt med Statens Bostadsomvandling, dnr KS 13/00141 

7 Ny politisk organisation för Hällefors kommun, dnr KS 13/00143 

Beslutsärenden 

8 Preliminär budget för Hällefors kommun år 2014 och plan för 2015 – 

2018, dnr KS 13/00144 

9 Årsredovisning för Hällefors Bostads AB 2012, dnr KS 13/00145 

10 Årsredovisning för Bergslagens kommunalteknik 2012, dnr KS 13/00092 

Sida 

1(4)

11 Årsredovisning för Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB i likvidation, dnr KS 

13/00128 

12 Yttrande över promemorian regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och 

Gävleborgs län, dnr 139.12/106 

13 Bildningsnämndens långsiktiga handlingsplan och 

verksamhetskonsekvenser 2013, dnr KS 13/00052 

14 Avgifter inom äldreomsorg och funktionshindrade, dnr KS 13/00146 

15 Arvode till ledamot i Svartälvstorps Förvaltnings AB, dnr KS 13/00152 

16 Trafiksituationen Saxhyttevägen i Hällefors, dnr KS 13/00147 

17 Avveckling av Norrgården, dnr 276.11/280 

18 Entledigande av kommunstyrelsen 

19 Val av ledamöter till kommunstyrelsen 

20 Val av ersättare till kommunstyrelsen 

21 Entledigande av omsorgsnämnden 

22 Val av ledamöter till omsorgsnämnden 

23 Val av ersättare till omsorgsnämnden 

24 Entledigande av bildningsnämnden 

25 Val av ledamöter till bildningsnämnden 

26 Val av ersättare till bildningsnämnden 

27 Entledigande av val- och demokratinämnden 

28 Val av ledamöter till val- och demokratinämnden 

29 Val av ersättare till val- och demokratinämnden 

30 Förändringar i reglementen för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och 

omsorgsnämnden. 

31 Godkännande av Madeleine Hautamäkis (C) avsägelse av uppdraget som 

ersättare i Hällefors folkhögskolas styrelse. 

32 Val av ny ersättare till styrelsen för Hällefors folkhögskola. 

33 Godkännande av Tomas Mathiesens (M) avsägelse av uppdraget som 

ersättare i kommunfullmäktige. 

2

34 Godkännande av Mageurite Vases (-) avsägelse av uppdraget som 

ledamot i styrelsen för Hällefors folkhögskola. 

35 Val av ny ledamot i styrelsen för Hällefors folkhögskola. 

36 Godkännande av Lars-Göran Zetterlunds (C) avsägelse av uppdragen som 

ersättare för ombud vid föreningsstämma i Kommuninvest ek för, ersättare 

för ombud vid bolagsstämma i Grythyttan 56:2, ersättare för ombud vid 

bolagsstämma i SVÄLTAB, ersättare för ombud vid bolagsstämma i 

BOAB, ersättare för ombud vid Hällefors folkhögskolas årssammanträde, 

representant i Tursams stämma, ersättare för ombud i Hällefors värme AB, 

ersättare i kommunfullmäktiges valberedning, ledamot i 

kommunstyrelsens arbetsutskott. 

37 Val av ny ersättare för ombud vid föreningsstämma i Kommuninvest 

ekonomisk förening. 

38 Val av ny ersättare för ombud vid bolagsstämma i Grythyttan 56:2 

Förvaltnings AB. 

39 Val av ny ersättare för ombud vid bolagsstämma i Svartälvstorps 

Förvaltnings AB. 

40 Val av ny ersättare för ombud vid bolagsstämma i Hällefors Bostads AB. 

41 Val av ny ersättare för ombud vid Hällefors folkhögskolas 

årssammanträde 

42 Val av ny representant vid Tursams stämma. 

43 Val av ny ersättare för ombud i Hällefors Värme AB. 

44 Val av ny ersättare i kommunfullmäktiges valberedning. 

45 Godkännande av Ulrika Mellkvists (C) avsägelse av uppdragen som 

ersättare i Bergslagens räddningstjänst och ledamot i styrelsen för 

SOFINT. 

46 Yttrande över Lasse Erikssons (-) motion om Speaker´s Corner på torget i 

Hällefors, den KS 13/00090 

47 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag om att flytta dementa från 

Gillersgården till Fyrklövern, dnr KS 13/00054 

48 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag angående vikariat i 

äldreomsorgen, dnr KS 13/00117 

49 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag gällande demensboendet 

Fyrklövern, dnr KS 13/00116 

50 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag gällande besparing inom 

omsorgsnämnden, dnr KS 13/00115 

3

51 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag angående äldreomsorgen i 

Hällefors, dnr KS 13/00114 

52 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag gällande direktiv till Hällefors 

Bostads AB, dnr KS 13/00113 

53 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag angående Formens hus, dnr KS 

13/00112 

54 Sven-Olof Svenssons medborgarförslag gällande bildande av storkommun 

med Nora, Lindesberg och Ljusnarsberg, dnr KS 13/00136 

55 Centerpartiets motion gällande landsbygdssäkring i Hällefors kommun 

56 Lasse Erikssons (-) motion gällande utbildningar i begränsad elbehörighet 

mm. 

57 Åke Rogemyrs medborgarförslag om informationsbroschyr gällande 

äldreomsorgen, dnr KS 13/00135 

Delgivningsärenden, bilaga 

58 - 

Gruppmöte för (S) i kommunhusets plenisal kl 18.00 10 juni. 

Siv Sander 

ordförande 

Mathias Brandt 

kommunsekreterare 

4

Datum 


Samverkansprojekt med Statens Bostadsomvandling, 

dnr KS 13/00141 

Sammanfattning 

Statens Bostadsomvandling (Sbo) har tagit kontakt med kommunen för att 

presentera en idé för Bergslagsvägen 15 och Gillersvägen 6 som idag är helt 

tomma, med undantag för förskolan Lärkan som bildningsförvaltningen hyr. 

Om bildningsnämnden och Hällefors Bostads AB ställer sig positiva till att gå 

vidare i en förstudie och därmed förändra framtida förskolelokaler kan 

kommunens egna lokalbistånd i framtiden påverkas. 

Informationsunderlag 

Statens bostadsomvandling AB (Sbo) skapar värden och ser till att uttryckta 

samhällsintressen infrias, daterad 2012-09-20 

Bildningsnämndens beslut 2013-02- 

Ärendet 

Sbo har utifrån sitt uppdrag tagit kontakt med kommunen för att få fram vilket 

intresse kommunen har av att förändra fastighetsbeståndet som SBO äger i 

kvarteret Lärkan. Enligt Sbo kan de bygga om Bergslagsvägen 15 som 

innebär nya förskolelokaler på nedre plan och sex nya lägenheter för äldre på 

övervåningen. Dessutom föreslår de att två våningar på Gillervägen 6 tas bort 

och kvarvarande bottenvåningen rustas upp och anpassas efter dagens 

pedagogik i förskolan. 

Sbo:s verksamhet är inriktad på att hjälpa till med en omstruktureringsprocess 

som syftar till att anpassa utbud och efterfrågan på vikande bostadsmarknader. 

Sbo medverkar genom att omvandla fastigheter med vakanta bostäder i det 

kommunala bostadsbeståndet för annan användning. För att uppnå detta 

förvärvar Sbo fastigheter och utvecklar dem. Tillsammans med kommunen 

utreds alternativ och återanvändning av fastigheter med vakanta lägenheter 

utifrån hur behoven ser ut. Eventuellt kan rivning vara en del av det 

gemensamma utvecklings- och omstruktureringsarbetet. Ambitionen är att 

hitta en hållbar utveckling. 

E-post Organisationsnr 

Hällefors kommun kommun@hellefors.se 212000-1942 

Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 

712 83 Hällefors Sikforsvägen 15 0591-641 00 vx 0591-109 76 193-8950 11808-3 

Sida 

1(4)

När bättre balans har uppnåtts på bostadsmarknaden avyttrar Sbo utvecklade 

fastigheter på marknadsmässiga villkor. Detta ska ske när det finns 

förutsättningar att hitta en lämplig köpare som är beredd att betala en 

köpeskilling som motsvarar bolagets krav på avkastning på gjorda 

investeringar. Köpare kan vara tidigare ägare eller annan lämplig förvaltare. 

Under senare år har Sbo:s verksamhet till stor del inriktats på att tillsammans 

med berörda kommuner tillgodose efterfrågan på tillgänglighetsanpassade 

bostäder för äldre och funktionshindrade. I många orter har det befintliga 

bostadsbeståndet svårt att utan ombyggnad möta de äldres framtida krav och 

behov. Att finna goda lösningar för att de äldre ska kunna bo tryggt och 

bekvämt ser Sbo som ett betydelsefullt samhällsintresse. En omstrukturering 

av bostadsbeståndet på vikande bostadsmarknader genererar stor 

samhällsnytta och underlättar för den vård och omsorg av äldre som 

kommunerna bedriver. Att kunna erbjuda ett anpassat boende för äldre medför 

också positiva flyttkedjor. De äldre lämnar ofta ett hus som tillgodoser 

efterfrågan hos yngre och barnfamiljer som vill etablera sig på 

bostadsmarknaden. 

Enligt Sbo:s bedömning är fastighetens läge viktigt för att uppnå en långsiktig 

samhällsnytta, särskilt om utvecklingsprojektet syftar till att anpassa 

fastigheten till ett boende för äldre eller ett s.k. trygghetsboende. I samråd 

med kommunen söker företaget lösningar som innebär att i första hand 

centralt belägna fastigheter utvecklas. Närhet till samhällsservice, mataffärer, 

kollektivtrafik och vårdcentral betyder mycket för de boende. 

Efter ombyggnad hyrs fastigheten av kommunen eller av det kommunala 

bostadsbolaget. Kommunen, eller bostadsbolaget, fördelar och hyr ut 

lägenheterna. Fram till hösten 2012 har Sbo förvärvat över 320 vakanta 

lägenheter i 11 kommuner, som efter ombyggnad resulterat i 308 lägenheter 

anpassade till äldres behov; 16 lägenheter i Överkalix, 32 i Ragunda, 38 i 

Laxå, 33 i Bräcke, 18 i Dorotea, 32 i Timrå, 18 i Degerfors, 38 i Nordanstig, 

39 i Grums, 10 i Vansbro och 26 lägenheter i Munkfors. 

Kommunförvaltningen har under år 2012 tagit fram en statusbedömning på 

nuvarande förskolelokaler som kommunen äger och det har visat sig att inom 

en snar framtid kommer fastigheterna att vara i behov av större renovering. 

Om Sbo:s idé blir verklighet kommer kommunens fastighetsbestånd att bli 

övertaligt från och med den dag som förskoleverksamheten flyttar till nya 

förskolelokaler. Förskolan Masken kan då komma att avyttras som kommunal 

fastighet. 

Bildningsförvaltningen har i sitt arbete med den långsiktiga strategin arbetat 

med de prognoser för befolkningsutveckling som finns. Prognoserna visar att 

elevunderlaget i förskolan kommer att minska med ungefär motsvarande en 

avdelning (20-25 elever) till år 2016, och ytterligare lika mycket till år 2025. 

Det krympande elevunderlaget innebär att en eventuell ombyggnad av Sbo:s 

fastighet till en stor förskola i kvarteret Lärkan resulterar i att 

bildningsförvaltningen på sikt kommer att ha två kommunala förskolor i 

Hällefors tätort; Lärkan och Smultronstället. 

2(4)

Om inte bildningsförvaltningen och Hällefors Bostads AB visar intresse för 

projektet kommer Sbo att avsluta det befintliga avtalet med 

bildningsförvaltningen i Lärkan i januari 2016. 

Diskussioner för planering av boende för äldre kommer att föras mellan Sbo 

och Hällefors Bostads AB. För förskolelokalerna kommer diskussioner mellan 

Sbo och bildningsförvaltningen att inledas. 

Ekonomi 

En projektering/förstudie beräknas enligt Sbo kosta totalt 400-500 tkr, 

vilket kommer att räknas in i det totala projektet vid en eventuell 

projektstart. Projekteringskostnader kommer bildningsnämnden och 

Hällefors Bostads AB att bekosta. Bildningsförvaltningen kan konstatera 

att förutom minskade hyreskostnader finns olika typer av 

samordningsvinster med en gemensam förskola jämfört med dagens 

fördelning av verksamheten på tre olika enheter inom Hällefors tätort. 

Projektet innebär en påverkan på det kommunala fastighetsbeståndet. 

Förskolan Bananen är inrättad i en flyttbar paviljong och hyrs av ett externt 

företag. Denna inrymmer cirka 40 barn och kommer enligt 

bildningsförvaltningens plan att tas bort 2016 då elevantalet bedöms sjunka 

med motsvarande siffra. Förskolan Masken kommer att avyttras som 

kommunal fastighet. 

I förstudien kommer alla förutsättningar att presenteras inklusive ett 

hyreskontrakt där hyresnivån och avtalets längd är kända innan en 

eventuell ombyggnation påbörjas. Sbo har inte för avsikt att förvalta husen 

utan kommer att hyra ut det till kallhyra. När Sbo bedömer det lämpligt 

kommer de att sälja fastigheten på den öppna marknaden. Den totala 

kostnaden för en eventuell ombyggnation har enligt en grov uppskattning 

bedömts uppgå till cirka 35 miljoner kronor. Marknadsvärdet för 

fastigheterna efter ombyggnationen uppskattas vara omkring 8 miljoner 

kronor. Det innebär att Sbo, indirekt staten, enligt denna kalkyl gör en 

nedskrivning av fastigheten med 27 miljoner kronor. Det utgör ingen risk 

för verksamheten om någon annan än kommunen skulle köpa fastigheten 

eftersom kommunen som hyresgäst har ett starkt besittningsskydd. 

Folkhälsa 

De bostäder som Sbo bygger om utformas för att fungera för äldre personer 

som lever självständigt och med behov som tillgodoses av hemtjänst 

och/eller hemsjukvård. Genomtänkta lösningar är inte bara attraktiva utan 

även långsiktigt hållbara. 

Ett boende anpassat för äldre är inte bara en bostad utan ofta även en 

arbetsplats för personal som arbetar inom hemtjänst och hemsjukvård. Det 

gäller både de enskilda lägenheterna och de gemensamma utrymmena. 

Eftersom läge och omgivning är av stor betydelse för att upprätthålla ett 

aktivt och socialt liv med livskvalitet ligger de flesta av Sbo:s fastigheter 

centralt med närhet till affärer och andra servicefunktioner. 

3(4)

--- 

Boendena är utformade på ett sådant sätt att det underlättar social 

gemenskap. En medveten strategi när det gäller placeringen av entréer och 

trapphus är att öka kontaktytorna och möjliggöra spontana möten. I samråd 

med kommunen diskuteras och ägnas stor eftertanke åt hygienutrymmets 

utformning och utrustning. 

Bildningsförvaltningen ser positivt på en projektering i kvarteret Lärkan. 

Förvaltningen anser att en gemensam förskola kommer att ge 

förutsättningarna för ökad integration. 

Miljö 

Sbo:s fastighetsförvaltning drivs utifrån kunskapen att fastigheter påverkar 

miljön under hela livscykeln; från planering, projektering och byggskede 

via förvaltning och ombyggnad till rivning. Sbo:s miljöarbete styrs genom 

att fokusera på hållbarhetsmål, dels i varje projekt, dels i varje fastighet. 

Utemiljön kring Lärkans förskola är redan idag bra, men förutsättningarna 

för utveckling förbättras genom projektet. 

Energianvändningen blir troligen effektivare i en enhet vid Lärkan än i 

motsvarande gamla enheter. 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet redogör ekonomichef Jessica 

Jansson kortfattat för ärendet. 

Lars-Göran Zetterlund (C) ställer fråga gällande återkoppling till SBO vilken 

besvaras av kommunchef Lena Sahrblom. 

Christina Johansson (M) ställer fråga gällande huruvida projektfinansieringen 

ska förskotteras vilken lämnas obesvarad. 

Kommunchef Lena Sahrblom poängterar att tomhyror kan bli följd av 

projektet. 

Med detta har kommunstyrelsen informerats och ärendet läggs till 

handlingarna. 

4(4)

Statens bostadsomvandling AB (Sbo) 

skapar värden och ser till att uttryckta 

samhällsintressen infrias 

Björn Sundström 

2012-09-20 

1 (32)

2 (32)

Förord 

Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) har uppdragit åt Sveriges Kommuner och 

landsting (SKL) att närmare belysa om effekterna av Sbo:s arbete överensstämmer 

med regeringens övergripande mål för arbetet. 

Resultatet av analysen som utförts av undertecknad ekonom på Sveriges Kommuner 

och Landsting redovisas i denna promemoria. 

Sveriges Kommuner och Landsting har som organisation inte tagit ställning till 

promemorians innehåll. 

Stockholm den 20 september 2012 

Björn Sundström 

3 (32)

Innehåll 

Förord ..................................................................................................................... 3 

1 Inledning .......................................................................................................... 5 

1.1 Bakgrund och syfte ................................................................................... 5 

1.2 Utredningens uppläggning ........................................................................ 5 

2 De kommunala utmaningarna ...................................................................... 6 

2.1 Det kommunala uppdraget ........................................................................ 6 

2.2 Demografi och förväntningar .................................................................... 8 

2.3 Äldreomsorgens kostnader och kostnadsutveckling ............................... 12 

2.4 Personal- och kompetensförsörjningen ................................................... 14 

2.5 Situationen på svaga bostadsmarknader ................................................. 18 

3 Möjliga och omöjliga lösningar ................................................................... 20 

4 Sbo verkar för ett boende anpassat efter äldres behov ............................. 25 

4.1 Sbo:s verksamhet .................................................................................... 25 

4.2 Effekter på den kommunala ekonomin ................................................... 27 

4.3 Effekter för de boende inkl. boendemiljön ............................................. 29 

4.4 Effekter på arbetsmiljön och den kommunala kompetensen .................. 30 

4.5 En verksamhet som skapar flyttkjedjor................................................... 30 

4.6 Fastighetsförvaltning och hållbarhetsmål ............................................... 30 

5 Hur kommunerna och hyresgästerna uppfattar Sbo:s verksamhet? ...... 31 

6 Slutsatser och en utblick mot framtiden .................................................... 31 

Bilaga Tillgänglighetsombyggnad Bostäder, Munkfors 

4 (32)

1 Inledning 

1.1 Bakgrund och syfte 

Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) startade sin verksamhet 2004. Sbo har ett 

uppdrag från staten att praktiskt medverka till att bostadshyresmarknaden kommer 

i balans på orter med minskande befolkning. För att uppnå detta förvärvar 

Sbo fastigheter med vakanta bostäder i det kommunala bostadsbeståndet och 

omvandlar dessa för annan användning Även rivning förekommer. När bättre 

balans uppnåtts på bostadsmarknaden avyttrar Sbo utvecklade fastigheter på 

marknadsmässiga villkor. 

Fram till idag har Sbo förvärvat cirka 700 lägenheter i 22 olika orter (18 kommuner). 

Drygt 100 kommuner med ett vikande befolkningsunderlag har dock 

möjlighet att ta del av Sbo:s tjänster. I tre kommuner – Porjus, Åsarna och Laxå 

– har Sbo avyttrat fastigheter. 

Ett övergripande mål för statens företagande är att de konkurrensutsatta företagen 

ska skapa värde. Företagen ska uppnå acceptabel avkastning på statens kapital 

och i förekommande fall infria särskilt uttryckta samhällsintressen. I verksamheten 

ska viktiga policyfrågor prioriteras, som miljöfrågor, strukturfrågor 

och jämställdhetsfrågor. Regeringen prövar kontinuerligt det statliga ägandet. Att 

löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande är en 

naturlig del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare. 

Våren 2012 uppdrog Sbo åt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att närmare 

belysa om effekterna av Sbo:s arbete överensstämmer med regeringens 

övergripande mål för arbetet. Resultatet av beställningen redovisas i föreliggande 

rapport. 

1.2 Utredningens uppläggning 

Utredningen är disponerad enligt följande. I avsnitt 2 redovisas de kommunala 

utmaningarna med avseende på demografi och förväntningar, personal- och 

kompetensförsörjningen samt bostadssituationen på vikande marknader. 

I avsnitt 3 ges en kortfattad beskrivning av möjliga respektive omöjliga lösningar 

för att hantera de kommunala utmaningarna. 

I avsnitt 4 analyseras Sbo:s verksamhet med avseende på de effekter som insatserna 

väntas medföra på den kommunala ekonomin, på boendemiljön, på arbetsmiljön 

och den kommunala kompetensen samt för hyresgästerna och bostadsförsörjningen 

i berörda orter. 

I avsnitt 5 ges en kortfattad redovisning av hur kommuner och hyresgäster uppfattar 

Sbo:s verksamhet och i avsnitt 6 sammanfattas utredningens slutsatser. 

5 (32)

2 De kommunala utmaningarna 

Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar. 

Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas. 

Kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg beräknas öka i 

snabbare takt än skatteinkomsterna. 

I rapporten Framtidens utmaning (mars 2010) från Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) har det framtida välfärdsuppdraget och dess finansiering analyserats. 

Slutsatsen är att möjligheterna att vidmakthålla nuvarande nivå på den 

offentligt finansierade välfärden är relativt goda under de närmaste åren. Men 

utrymmet för ytterligare reformer och förbättringar är mycket små. Efter 2020 

kräver befolkningsutvecklingen att även de skattefinansierade resurserna ökar 

om dagens ambitionsnivå ska kunna upprätthållas. 

Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga 

sektorn att öka, med krav på bättre skola, vård och omsorg. Invånarnas 

efterfrågan, högre kvalitetskrav och växande behov av välfärdstjänster kommer 

att bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat 

kommunalt skatte- och avgiftsuttag. SKL:s bedömning är att dagens sätt 

att finansiera våra välfärdstjänster måste kompletteras för att hålla i ett långsiktigt 

perspektiv, såvida statens finanser inte medger och garanterar kommunerna 

ökade intäkter. 

Kommuner med ett vikande befolkningsunderlag har särskilda ekonomiska problem. 

För att få ekonomin att gå ihop är det nödvändigt att kommuner som 

krymper befolkningsmässigt successivt anpassar verksamheten till de minskade 

intäkter som följer av färre invånare. Vidare kan konstateras att många små 

kommuner har eller har haft problem med tomma bostäder och obalans på bostadsmarknaden 

genom brist på bostäder som efterfrågas av dagens kundgrupper. 

Kommunerna tvingas lämna kapitaltillskott till bolagen, dels för att täcka hyresförlusterna, 

dels för nödvändiga omstruktureringsåtgärder. Infriade borgensförbindelser 

och ett stort pensionsåtagande bidrar till att ytterligare begränsa utrymmet 

för den kommunala verksamheten. 

Någon påtaglig ljusning för gles- och landsbygdskommunerna är inte i sikte. I 

hälften av landets kommuner har befolkningen minskat under den senaste 10årsperioden 

och det mesta talar för en fortsatt befolkningsminskning. Tillväxten 

koncentreras mot större urbana regioner och särskilt till de största. Och möjligheterna 

att motverka detta med politiska medel är begränsade. 

2.1 Det kommunala uppdraget 

Sverige är indelat i 290 kommuner. Både vad gäller folkmängd och yta finns 

stora skillnader. Den kommun som har störst folkmängd är Stockholm, 864 324 

invånare. Den minsta är Bjurholms i Västerbottens län med 2 431 invånare. I de 

40 folkrikaste kommunerna bor drygt hälften (53 procent) av befolkningen. Me- 

6 (32)

diankommunen har drygt 15 200 invånare. 75 kommuner har färre än 10 000 

invånare. 

Sveriges minsta kommun till ytan är Sundbyberg, 9 km2. Mer än 2 000 gånger så 

stor är Kiruna, med 19 447 km2, vilket motsvarar dubbla Skåne (33 kommuner) 

eller halva Danmark (f.n. 98 kommuner). 

Verksamhetsansvar och kostnader 

Konsumtionen i kommuner och landsting uppgår till cirka 20 procent av bruttonationalprodukten 

(BNP), varav kommunerna står för två tredjedelar. Den internationellt 

sett höga andelen beror på att den svenska välfärdproduktionen är 

starkt decentraliserad. Merparten av den kommunala verksamheten är obligatorisk 

och reglerad i lag. De obligatoriska respektive frivilliga verksamheterna redovisas 

i tabell 2.1. 

Tabell 2.1 Obligatoriska och frivilliga verksamheter i kommunerna 

Obligatorisk Frivillig 

Socialtjänst Fritidsaktiviteter 

Förskola och skolbarnsomsorg Kultur 

Skola Bostäder 

Stadsplanering och byggande Energi 

Miljö- och hälsoskydd 

Sop- och avfallshantering 

Räddningstjänst 

Vatten och avlopp 

Sysselsättnings- och näringslivsfrågor 

Cirka 90 procent av kommunernas resurser går till obligatorisk verksamhet. Under 

senare år har andelen obligatorisk verksamhet ökat betydligt. De frivilliga 

verksamheterna har minskat i omfattning i takt med att resurserna blivit allt mer 

knappa. 

Kommunernas samlade kostnader för verksamheten uppgick till 500 miljarder 

kronor 2010. Till detta kommer den verksamhet som kommunerna bedriver i 

bolags- och stiftelseform. Det gäller i första hand bostäder, energi och VAverksamhet. 

Omsättningen i bolagen/stiftelserna beräknas till cirka 130 miljarder 

kronor. 

Äldreomsorgen är den enskilt största verksamheten i kommunerna (cirka 19 procent 

av totalkostnaden). Äldreomsorgens andel varierar dock betydligt mellan 

olika typer av kommuner; från 16 procent i förortskommunerna till 30 procent i 

glesbygdskommunerna. I Sorsele kommun, i vilken Sbo verkar, är andelen så 

pass hög som 39 procent. 

7 (32)

Finansiering 

Kommunernas intäkter uppgick till 517 miljarder kronor 2010. Skatteintäkterna 

svarar för 66 procent av intäkterna medan avgifterna svarar för 6. Skatter, avgifter 

samt en del övriga intäkter finansierar tillsammans 81 procent av verksamheten. 

Resterande 19 procent är bidrag från staten. Merparten av statsbidragen 

ges ut i form av ett obundet tillskott medan en mindre del är specialdestinerad till 

olika verksamheter och förknippad med någon form av motprestation, t.ex. skapande 

av trygghetsboende. Kommunalskatten uppgår i genomsnitt till 20,59 procent 

2012. 

Personal 

Var fjärde anställd i Sverige arbetar i välfärdssektorn. Av dessa arbetar 700 000 i 

kommunerna (612 000 årsarbetare), 250 000 i landstingen och 125 000 hos privata 

utförare. 

34 procent av personalen arbetar med äldre och funktionshindrade, 29 procent 

med utbildning och 16,5 procent med förskola och barnomsorg. 

2.2 Demografi och förväntningar 

Allt fler lever allt längre, vilket är en fantastisk framgång för samhället. Andelen 

äldre i befolkningen kommer att fortsätta öka. Att ge människor möjligheter att 

leva ett gott liv som äldre, trots sjukdom eller funktionsnedsättningar, kommer 

att bli en allt viktigare uppgift för kommunsektorn. 

Demografi och kostnadstryck 

Beräkningarna i den här rapporten baseras på SCB:s befolkningsframskrivning. I 

denna väntas fruktsamheten på sikt minska från dagens 1,9 barn per kvinna till 

strax över 1,8. Med antagna förändringar om sjunkande dödstal vid given ålder 

beräknas medellivslängden öka med 2,3 år för kvinnor och med 3,5 år för män 

fram till 2035. 

Nettoinvandringen har de senaste åren varit rekordhög, närmare 50 000 per år. 

Till 2035 antas den successivt avta till 21 000 per år. 1 Nettoinvandringen är dock 

den faktor där osäkerheten är som störst. Invandringens effekter på den offentliga 

sektorns finanser är dock i allmänhet är små. 

Om man jämför den faktiska befolkningsförändringen 1980–2005 med SCB:s 

befolkningsframskrivning för perioden 2010–2035 visar det sig att den kommande 

25-årsperioden kommer att ställa mycket större krav på välfärdssystemen 

än vad som varit fallet sedan 1980. Det gäller inte minst med tanke på utvecklingen 

av befolkningen i åldern 20–64 år, som lite slarvigt kan kallas försörjarna. 

1980–2005 ökade antalet invånare i de förvärvsaktiva åldrarna (20–64 år) med 

drygt 550 000 medan befolkningen som helhet ökade med 730 000 personer. 

1 Sveriges framtida befolkning 2009–2060. 

8 (32)

Perioden 2010–2035 beräknas 20–64 åringarna öka med drygt 100 000 medan 

befolkningen som helhet beräknas öka med 930 000 personer. I relation till totalbefolkningen 

ökade försörjarnas andel (försörjarkvoten) från 57 procent 1980 

till knappt 59 procent 2005. Kvoten har sedan dess vänt ner och förväntas ligga 

på 54 procent 2035. Den stora skillnaden mellan perioderna är utvecklingen av 

antalet personer över 65 år. Perioden 1980–2005 ökade antalet 65-åringar och 

äldre med 200 000 personer eller 15 %. De kommande 25 åren beräknas antalet 

invånare över 65 år öka med 700 000 personer eller 41 procent, se diagram 2.1. 

Diagram 2.1 Befolkningsförändringen 1980–2005 respektive 2010–2035 

1000000 

800000 

600000 

400000 

200000 

0 

-200000 

1980-2005 2010-2035 

0-19 20-64 65+ 85+ Totalt 

Källa: Sveriges framtida befolkning 2009–2060, SCB. 

De utmaningar som följer av en åldrande befolkning och allt färre i förvärvsaktiv 

ålder blir särskilt påtaglig i små kommuner med ett vikande befolkningsunderlag, 

inte bara i Norrlands inland utan även i Bergslagen, Dalsland och delar 

av Värmland och Småland. 

Om man enbart ser till den demografiska utvecklingen kommer kostnadstrycket 

på kommunerna att öka med drygt 10 procent fram till 2020 och med 27 procent 

fram till 2035. Kostnadstrycket på kommunerna bestäms i allt väsentligt av befolkningens 

ålderssammansättning där äldre över 85 år kostar i särklass mest, se 

diagram 2.2. 

9 (32)

Diagram 2.2 Kommunernas årskostnad per person (2009) i olika åldrar 

Källa: SCB:s räkenskapssammandrag och befolkningsregister 

Förväntningar 

I januari 2009 presenterade Sveriges Kommuner och landsting rapporten Välfärdsmysteriet. 

Av denna framgår att kommunsektorns kostnader ökar över tiden 

och att kostnaderna har ökat snabbare perioden 1980–2005 än vad som svarar 

mot de krav som den demografiska utvecklingen ställt. I genomsnitt har kostnaderna 

ökat med 1 procent utöver de demografiskt betingade kraven per år under 

den aktuella perioden. På 1950-, 60- och 70-talen ökade kostnaderna än snabbare 

till följd av en omfattande ökning av den offentligt finansierade konsumtionen – 

se diagram 2.3 – en ökning som i allt väsentligt finansierades med skattehöjningar. 

Mellan 1950 och 1980 höjdes kommun- och landstingsskatten från 10 till 30 

procent. 

10 (32)

Diagram 2.3 Demografiskt betingade krav och offentlig konsumtionsökning 

1950–2000 

Procent 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Källa: SKL 

Demografiskt tryck 

Offentlig konsumtionsökning 

1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal 

Av rapporten Välfärdsmysteriet framgår vidare att produktionen av välfärdstjänster 

som skola, vård och omsorg (äldreomsorgen undantagen) har prioriterats i 

förhållande till annan verksamhet. Utvecklingen inom äldreomsorgen är dock 

den omvända mot den för välfärdstjänster riktade till barn, ungdomar och funktionshindrade. 

Trots ett kraftigt ökat antal äldre under de senaste decennierna är 

det inte fler utan istället färre äldre som erhåller äldreomsorg. Om utvecklingen 

av äldreomsorgens prestationer – vilket är ett sammanvägt mått på insatser i 

form av hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende – legat kvar på 1994 års 

nivå skulle äldreomsorgen kosta cirka 20 procent mer än vad den faktiskt gör 

idag. 

En slutsats man kan dra utifrån vad som ovan nämnts är att demografins betydelse 

för kommunernas kostnadsutveckling är betydligt överdriven. Det kostnadstryck 

som följer av att folks förväntningar ökar i takt med att inkomsterna 

stiger är en betydligt svårare utmaning att hantera. I rapporten Framtidens utmaning 

– Välfärdens långsiktiga finansiering kommer SKL fram till att kommun- 

och landstingsskatten behöver höjas med 1,40 procentenheter fram till 2035 för 

att hantera de krav som följer av de demografiska förändringarna. En volymökning 

på 1 procent per år utöver demografins krav innebär att kommun- och 

landstingsskatten behöver höjas med 13 procentenheter. 

Det är därmed inte sagt att kommuner och landsting med nödvändighet behöver 

höja skatten. Den framtida finansieringsfrågan kan inte ses som ett isolerat 

kommunalt problem, utan måste behandlas på nationell nivå. 

11 (32)

2.3 Äldreomsorgens kostnader och kostnadsutveckling 

År 2011 uppgick kommunernas nettokostnader för äldreomsorg till i genomsnitt 

48 453 kronor per invånare över 65 år, vilket innebär en minskning sedan 2009 

med cirka 1 procent. Samtliga kommuner i vilka Sbo verkar (utom Grums och 

Timrå) har en högre nettokostnad än genomsnittet för riket. 

År 2011 uppgick kostnaden per brukare i genomsnitt till 143 00 kronor (oviktade 

värden) i hemtjänsten. Motsvarande kostnad i särskilt boende uppgick till 566 00 

kronor. Kostnaden i särskilt boende är högst i Sorsele kommun; 880 000 kronor 

per brukare. 

I riket som helhet sjönk kostnaden för äldreomsorg med 1 496 kronor per invånare 

över 65 år mellan 2008 och 2010. Motsvarande minskning i Sbokommunerna 

uppgick i genomsnitt till 2 582 kronor. 

Den 1 januari 1996 infördes ett utjämningssystem som bestod av fyra delar: inkomstutjämning, 

kostnadsutjämning, ett generellt statsbidrag och införanderegler. 

Systemet reviderades 2005 och består sedan dess av fem olika delar; inkomstutjämning, 

kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag (t.o.m. 

2010) och regleringsbidrag/regleringsavgift. 

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla 

kommuner respektive landsting ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare, 

en utjämning som till 92 procent finansieras av staten. 

I kostnadsutjämningen utjämnas för opåverkbara strukturella kostnadsskillnader. 

Dessa kan vara av två slag. Den ena är att behovet av kommunal verksamhet är 

olika. Det finns t.ex. ett större behov av äldreomsorg i kommuner med många 

äldre-äldre. Den andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. 

Hemtjänsten kostar mer i glesbygdskommuner eftersom personalens reskostnader 

blir rätt omfattande. 

Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av 

staten. De som har en gynnsam struktur får i stället betala en avgift till staten. 

Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, eftersom summan av bidrag och 

avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. 

Kostnadsutjämningen består av ett antal olika delmodeller, där varje delmodell 

avser en verksamhet eller ett kostnadsslag. För varje delmodell räknas en standardkostnad 

fram som avser att spegla den kostnad som kommunen skulle ha om 

verksamheten bedrivs med en genomsnittlig kostnads-, avgifts-, effektivitets- 

och servicenivå med hänsyn till egna strukturella förhållanden enligt valda faktorer. 

Av tabell 2.2 framgår vilka verksamheter som för närvarande ingår i kostnadsutjämningen 

för kommuner samt storleken på omfördelningen i de olika modellerna. 

12 (32)

Tabell 2.2 Delmodeller, omfördelning samt antal bidrags- respektive avgiftskommuner 

i kostnadsutjämningen 2011 

Delmodell Mdkr Antal kommuner med 

tillägg avdrag 

Förskola & skolbarnsomsorg 5,18 56 234 

Förskoleklass & grundskola 4,07 182 108 

Gymnasieskola 2,24 248 42 

Äldreomsorg 7,18 210 80 

Individ- och familjeomsorg 4,66 31 259 

Barn med utländsk bakgrund 0,49 26 264 

Befolkningsförändring 0,82 130 160 

Bebyggelsestruktur 1,01 77 213 

Löner 0,77 41 249 

Kollektivtrafik 1,33 59 231 

Totalt, netto 6,07 136 154 

Källa: SCB. 

Äldreomsorgen är den verksamhet som kostar mest i de flesta kommuner och där 

även skillnaderna mellan kommunerna är störst, varför modellen för äldreomsorg 

också omfördelar mest pengar i kostnadsutjämningen för kommunerna. 

Som framgår av tabell 2.3 överstiger kommunernas nettokostnader för äldreomsorg 

de beräknade standardkostnaderna för samtliga kommungrupper utom 

för storstäder och kommuner i tätbefolkad region. Den största negativa avvikelsen 

mellan faktisk nettokostnad och erhållen standardkostnadsersättning uppvisar 

glesbygdskommunerna. Spridningen beträffande avvikelsen mellan standardkostnad 

och redovisad nettokostnad inom respektive kommungrupp är dock stor. 

Det handlar om upp till 6 000 kronor per invånare. 

13 (32)

Tabell 2.3 Jämförelse mellan standardkostnad och redovisad nettokostnad 

utjämningsåret 2011 (oviktade värden, kr/inv.) 

Kommungrupp Nuvarande standardkostnad 

2011 

Netto- 

kostnad 2009 

Differens 

Storstäder 8 232 7 635 598 

Förortskommuner till storstäderna 6 271 6 486 – 215 

Större städer 8 579 8 802 – 224 

Förortskommuner till större städer 7 837 7 931 – 93 

Pendlingskommuner 10 144 10 221 – 77 

Turism- och besöksnäringskommuner 12 656 13 164 – 508 

Varuproducerande kommuner 11 148 11 300 – 152 

Glesbygdkommuner 13 667 15 903 – 2 236 

Kommuner i tätbefolkad region 10 735 10 470 265 

Kommuner i glesbefolkad region 10 654 11 349 – 695 

Källa: SCB och egna beräkningar. 

I de kommuner i vilka Sbo verkar var avvikelsen negativ för samtliga kommuner 

2011 utom för Dorotea, Hylte och Filipstad. 

2.4 Personal- och kompetensförsörjningen 

Fram till 2030 beräknas befolkningen i små kommuner med färre än 10 000 invånare 

som grupp betraktat minska med närmare 20 procent. De yngre flyttar ut 

och de som stannar kvar blir allt äldre. Även om behovet av kommunal personal 

minskar när en kommun ”krymper” kommer den relativa efterfrågan på personal 

ändå att stiga eftersom en åldrande befolkning kräver förhållandevis mer resurser. 

Så en central fråga för framtiden är om det kommer att finnas tillräckligt 

mycket personal att tillgå. 

Försörjningskvoten 

Andelen av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) i relation till övriga invånare 

brukar i statistiska sammanhang benämnas försörjningskvot. När försörjningskvoten 

är lika med 1 finns lika många i som utanför arbetskraften. Om kvoten 

överstiger 1 är det fler yngre och äldre än i arbetsför ålder. 

Fram till 2030 kommer försörjningskvoten att öka i riket, se diagram 2.5. Ökningen 

blir särskilt påtaglig i Norrlands inland. 

14 (32)

Diagram 2.5 Försörjningskvot (0-19 + 65-w år)/20-64 år 2004-2030 

Fem grupper samt riket 

Kvot 

1,4 

1,3 

1,2 

1,1 

1 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

Kn Norrlands inland Kn Övriga Skogslän 

Övr Kn Syd- o Mellansverige Standsnära Kn Syd- o Mellansverige 

Storstadsnära Kn Riket 

0,4 

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 

Källa: Egna beräkningar baserad på framskriven befolkning 

Det framtida personalbehovet 

I rapporten Färre kommuner? – Om små kommuners problem och utmaningar 2 

redovisades det framtida personalbehovet specifikt för små kommuner på vikande 

marknader. För att illustrera skillnaderna i utveckling mellan olika kommuner 

valde utredningen att närmare redovisa utvecklingen i två små kommuner; 

en i Norrlands inland och en storstadsnära liten kommun, se diagram 2.6. Som 

framgår av diagrammet kan båda kommunerna få problem med personalförsörjningen 

på sikt, men det ser betydligt värre ut för inlandskommunen i Norrland. 

2 Björn Sundström och Lennart Tingvall m.fl. SOU 2006 på uppdrag av Ansvarskommittén 

15 (32)

Diagram 2.6 Befolkningsutveckling och utveckling av personalbehov 2004-2030 

Index 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 

Källa: Egna beräkningar baserad på framskriven befolkning 

I takt med att befolkningens sammansättning förändras, ändras även behovet av 

personal inom olika verksamheter. Befolkningen blir successivt allt äldre vilket 

betyder att omsorgens andel av personalen kommer att öka. 

I Norrlandskommunen växer andelen sysselsatta inom omsorgsverksamheten 

från 43 till nästan 60 procent fram till 2030 medan skolans andel minskar, se 

diagram 2.7. I den storstadsnära kommunen förblir andelarna i princip oförändrade 

fram till 2030. 

Diagram 2.7 Relativ fördelning av personalbehov inom olika verksamheter 

2004 respektive 2030 

Andel 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Anställda Storstadsnära Kn Anställda Kn Norrlands inland 

Befolkning Storstasnära Kn Befolkning Kn Norrlands inland 

18% 16% 15% 14% 

39% 

43% 

27% 

58% 

47% 

38% 

46% 

40% 

2004 2030 2004 2030 

Kn Norrlands 

inland 

Kn Norrlands 

inland 

Kn 

Storstadsnära 

Kn 

Storstadsnära 

Källa: SCB samt egna beräkningar baserad på framskriven befolkning 

Övrigt 

Förskola+skola 

Omsorg 

16 (32)

Räcker arbetskraften? 

Att befolkningen minskar mer än personalen fram till 2030 gäller flertalet små 

kommuner, viket betyder att den kommunala förvaltningen kommer att vara förhållandevis 

större än idag. Kommunerna kommer således att efterfråga en större 

andel av arbetskraften på den marknad man befinner sig. 

Som framgår av diagram 2.8 kommer den norrländska inlandskommunen att 

behöva en väsentligt större andel av arbetskraften på den lokala arbetsmarknaden 

för att i framtiden kunna erbjuda sina invånare samma service som idag. Behovet 

kommer att öka från nuvarande 30 procent av arbetskraften till 40 procent om 20 

år. För den storstadsnära kommunen blir ökningen marginell, från 20 till 22 procent 

av arbetskraften. 

Diagram 2.8 Anställda i kommunal förvaltningen i relation till kommunens arbetskraft, 

2004-2030 

Andel 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

Kommun Norrlands inland Storstadsnära kommun 

0% 

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 

Källa: SCB samt egna beräkningar baserad på framskriven befolkning 

Många yrken inom den kommunala verksamheten har en ensidig könsstruktur. 

Några få yrken, t.ex. gymnasielärare, har en någorlunda jämn könsfördelning, 

men inom förskolan och omsorgen dominerar kvinnorna. Inom tekniska yrken 

dominerar männen. Även om det görs ansträngningar att få kvinnor till tekniken 

och män till vården går det trögt att ändra på befintliga strukturer. Knappt 80 

procent av kommunernas anställda är kvinnor. 

Oavsett kön kommer kommunen i Norrlands inland behöva ta 40 procent av arbetskraften 

i anspråk, vilket kan bli nog så besvärligt. Men vad händer om vi inte 

lyckas bryta nuvarande könsstruktur beträffande den kommunala personalen? 

Slutsatsen är att personalförsörjningen i så fall inte blir långsiktigt hållbar i 

många kommuner. Det gäller t.ex. den norrländska inlandskommunen. Om 

17 (32)

strukturen blir densamma år 2030 som idag skulle mer än 70 procent av kommunens 

förvärvsaktiva kvinnor behöva arbeta i den kommunala verksamheten. 

Små kommuner – olika arbetsmarknader 

Även om kommuner med skiftande geografiska förutsättningar kommer att möta 

delvis liknande utmaningar beträffande behovet av personal i framtiden finns en 

avgörande skillnad i möjligheten att rekrytera personal. 

Det är betydligt lättare att matcha efterfrågan mot utbud på en stor marknad. En 

kommun som ligger glest är i huvudsak hänvisad till de personer som bor i den 

egna kommunen och de personer man kan locka att flytta dit. En tänkbar åtgärd 

för kommuner som har svårt att rekrytera arbetskraft är att höja lönerna och/eller 

att bättre marknadsföra sina komparativa fördelar. Den största komparativa fördelen 

på vikande marknader är låga boendekostnader. 

2.5 Situationen på svaga bostadsmarknader 

En ny lag och nya hyressättningsregler 

Från och med den 1 januari 2011 gäller en ny lag som innebär nya villkor för 

allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Samtidigt infördes nya regler för 

hyressättningen. Syftet med lagen och förändringen av hyressättningsreglerna är 

att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunala bostadsaktiebolag och privata 

hyresvärdar. Syftet är även att harmonisera den svenska lagstiftningen på området 

med EU-rättens konkurrensregler och då inte minst statsstödsreglerna. 

Sammanfattningsvis innebär lagstiftningen följande förändringar: 

• Lagen ersätter den tidigare lagen om allmännyttiga bostadsföretag, den 

s.k. allbolagen, från 2002. 

• Den nya lagen omfattar bostadsföretag som drivs som aktiebolag av en 

eller flera kommuner och som i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvaltar 

fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt och främjar 

bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget. 

• För de bolag som omfattas av lagen gäller följande. De tidigare kraven på 

att verksamheten ska drivas utan vinstsyfte och att hyran ska sättas med 

utgångspunkt från en långsiktig självkostnadsprincip faller bort. I stället 

ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Det innebär ett 

avsteg från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot 

att driva företag i vinstsyfte. 

18 (32)

Kravet på affärsmässighet innebär bl.a. att 

• kommunen ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget 

• kommunen normalt inte ska skjuta till medel för att täcka underskott i 

verksamheten 

• kommunen ska ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och räntor 

på lån. 

Fortsatt höga kostnader för rivning och nedskrivning 

Statens bostadskreditnämnd (BKN) har i en bilaga till budgetunderlaget 2012– 

2014 till regeringen gjort en analys av situationen på svaga bostadsmarknader. 

Av denna framgår att bland de cirka 100 kommuner som utgör landets svagaste 

bostadsmarknader finns ett behov att avveckla lägenheter i 82 för att komma ner 

till en normal omflyttningsvakans. Det rör sig om ett akut avvecklingsbehov om 

cirka 3 600 lägenheter och ett långsiktigt behov av att avveckla ytterligare 4 000 

lägenheter. Bakgrunden är att befolkningen i de aktuella kommunerna förväntas 

minska med drygt 10 500 invånare årligen fram t.o.m. 2015. Den totala kostnaden 

för avveckling förväntas uppgå till ca 1,9 mdkr. Till detta kan komma ett 

nedskrivningsbehov på cirka 3 mdkr om de bokförda värdena i företagen skulle 

anpassas till faktiska marknadsvärden. I företag med färre än 1 000 lägenheter 

uppgår de bokförda värdena till 120 procent av taxeringsvärdet, värden som 

normalt borde uppgå till 75 procent av taxeringsvärdet. 

Sammantaget innebär det stora ekonomiska påfrestningar för kommunerna och 

deras bostadsföretag, kommuner som redan tidigare drabbats hårt av avfolkning 

och stora vakanser. Även hyresgästerna i de kommunala bostadsföretagen har 

fått bära en stor del av de hittillsvarande anpassningskostnaderna. BKN gör bedömningen 

att detta inte enbart är ett bostadsproblem och att en bred konsekvensanalys 

därför behöver genomföras. Enligt BKN bör även redovisningsreglerna, 

som kan leda till stora nedskrivningsbehov, analyseras för att utröna om de är 

ändamålsenliga för de kommunala bostadsföretagen. 

Stort behov av attraktiva och tillgängliga bostäder 

Det finns ett stort behov av och efterfrågan på tillgängliga bostäder för äldre. Det 

gäller speciellt i kommuner där befolkningssammansättningen förskjuts mot allt 

fler äldre och där det befintliga bostadsbeståndet har stora brister i tillgänglighet. 

En tillgänglig bostad minskar kostnaderna för bostadsanpassning och gör det 

dessutom enklare att hjälpa den som behöver hjälp, inte bara för hemtjänsten 

utan även för de anhöriga; maken/makan, barn och andra som står för en väldigt 

stor andel av omsorgen om äldre. Tillgänglighet är också bra för den som kan 

klara sig med hjälp av till exempel rullator då måtten för denna redan finns på 

plats. 

I flera kommuner på vikande marknader råder även bostadsbrist för andra grupper 

än äldre, t.ex. ungdomar, något som hämmar den utvecklingspotential som 

19 (32)

trots allt finns i de flesta kommuner. Men det är svårt att finna finansiering för 

såväl nybyggnation som renoveringar. Kostnaderna för nyproduktion är för höga 

för att folk ska ha råd att bo. 

Ett annat problem handlar om att kostnaden för att bygga nytt ofta överstiger 

marknadspriset på orten. Tobins q visar på förhållandet mellan priset på ett begagnat 

hus och produktionskostnaden för ett småhus. Ju högre värde på Tobins 

q, desto mer lönsamt bör det vara att bygga. Om kommunen har ett värde under 

0,8 innebär det sämre förutsättningar för att bygga nytt. 

Av de kommuner som redovisar brist på bostäder i Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät 

har många ett Tobins q runt 1,0. Men i en tredjedel av kommunerna 

är värdet under 0,8. Det finns kommuner som till och med ligger runt 0,3. I 

dessa kommuner är det en gigantisk utmaning att få till någon nyproduktion över 

huvud taget. Ingen är beredd att stå för risken. 

Behov av stödordning för bostadsföretag i kris 

Den nya lagstiftningen för allmännyttiga bostadsaktiebolag sätter frågan om situationen 

på svaga bostadsmarknader i fokus. Regeringen har utlovat en översyn 

i syfte att ta fram en stödordning för bostadsföretag i kris på svaga bostadsmarknader. 

3 Möjliga och omöjliga lösningar 

Någon patentlösning på de problem som följer av de ekonomiska utmaningarna 

och det faktum att många redan små kommuner fortsätter att krympa finns inte. 

Skilda förutsättningar mellan kommuner som växer respektive krymper befolkningsmässigt, 

kräver olika handlingsstrategier. Det kommer att krävas en kombination 

av olika insatser för att möta framtiden. I det följande analyseras några 

möjliga och omöjliga handlingsvägar. 

Kan hela Sverige växa? 

Knappt hälften av kommunerna (45 procent) har minskat sin befolkning sedan 

1970. De kommuner som ökat sin befolkning är i huvudsak koncentrerade kring 

storstadsområdena samt universitets- och högskoleorter. Det har också gått förhållandevis 

bra för kommunerna runt Siljan, Östersund, Luleå och delar av Småland. 

Någon påtaglig förändring av de senaste decenniernas utveckling är inte att 

vänta. Den ekonomiska utvecklingen är starkt knuten till urbana regioner, som 

formar särskilda närmarknader för hushåll, företag, arbete och boende. I den nya 

ekonomiska geografin spelar närmarknaders storlek en grundläggande roll för 

tillväxt, mångfald och ekonomiskt välstånd. Ju större de urbana regionerna är, 

desto större är närmarknaderna. Med större regioner följer att närmarknaden kan 

hysa särskilda lokala resurser och en mångfald av specialiserade verksamheter 

20 (32)

som ger konkurrensfördelar. Förklaringen är att fasta kostnader för specialiserade 

verksamheter kan fördelas på många, både på företag och på hushåll. 

Små regioners främsta handikapp är att närmarknaden bara i undantagsfall ger 

utrymme för specialiserade verksamheter om de inte är givna av naturen, t.ex. 

malmfält och skidbackar. 

Den nya ekonomiska geografin talar således för att kommunerna måste befinna 

sig i relativt stora arbetsmarknadsregioner för att de ska ha en rimlig chans att 

växa. Tanken på att hela Sverige ska växa förefaller således att vara en omöjlig 

tanke. 

Fler arbetade timmar 

Ekonomisk tillväxt grundad på ökad produktivitet inom näringslivet ger inte så 

mycket mer resurser för den offentliga verksamheten, utan leder till att lönerna 

stiger även för de anställda i den offentliga sektorn. Det betyder ökade skatteintäkter 

men också ökade kostnader. Ett sätt att underlätta för dagens välfärdssystem 

i framtiden är att öka det totala antalet arbetade timmar. Det är också något 

av välfärdspolitikens önskedröm, som innebär en real ökning av skatteintäkterna 

utan att kostnaderna ökar i samma takt. Det kan gälla att senarelägga utträdesåldern 

från arbetsmarknaden för äldre likaväl som att tidigarelägga inträdet för 

ungdomar. En tanke vad gäller unga och som framkommit i debatten under senare 

år är att effektivisera (förkorta) studietiden, främst den högre utbildningen. 

Ökad privat finansiering 

Höjda avgifter 

Det kommunala uppdraget blir allt mer omfattande över tiden. Sedan välfärdsuppdraget 

började växa på 1950-talet har avgifternas betydelse minskat. De 

tjänster som expanderat i kommuner och landsting – som skola, omsorg och 

sjukvård – har vuxit fram utifrån att dessa tjänster är till nytta för hela samhället, 

men även med en fördelningspolitisk tanke. Således har verksamheten i allt 

större utsträckning kommit att finansieras med skatter. Vetskapen om att avgifterna 

endast finansierar en liten del av verksamhetens kostnader är sannolikt inte 

särskilt stor bland medborgarna. Ökad information kring de faktiska kostnaderna 

när avgiften debiteras den enskilde kan mycket väl öka förståelsen om den offentliga 

subventionsgraden. Detta kan i sin tur leda till att medborgarna väger in 

den informationen vid val av välfärdstjänst. 

Men under senare tid har även avgiftsfinansieringsgraden minskat. För kommunernas 

del uppgick avgiftsfinansieringsgraden för den egentliga verksamheten 

2011 till 3,0 procent. År 2000 var den 5,1 procent. Med samma nivå 2011 hade 

brukarna fått betala ytterligare 12 miljarder, utöver de 16,7 miljarder som man 

faktiskt betalade 2011. Det motsvarar cirka 60 öre på skatten. 

21 (32)

Försäkringslösningar 

Frivilliga sjukvårdsförsäkringar har en viss utbredning i flera andra europeiska 

länder, medan frivilliga äldreomsorgsförsäkringar knappast förekommer alls. Det 

är mot den bakgrunden lite paradoxalt att äldreomsorgsförsäkringar – frivilliga 

eller obligatoriska – i Sverige sedan tio år tillbaka har diskuterats flitigare än 

sjukvårdsförsäkringar som en lösning på välfärdens finansieringsproblem. 

Frågan om försäkringar är en lösning på finansieringsproblemet förtjänar att diskuteras. 

Att införa en obligatorisk försäkringsavgift, eller ”öronmärkt” skatt, kan 

ses som ett försök att i händelse av dåliga tider undanta ett område från uppkommande 

sparkrav. Men det finns i längden inga möjligheter att genom någon 

form av äldreförsäkring garantera vården i alla tänkbara samhällsekonomiska 

scenarier. Om det inte finns raka rör mellan vad man betalar och vad man får ut 

är skillnaden mellan obligatorisk avgift och skatt obefintlig. Att övergå till försäkringslösningar 

innebär ovillkorligen ett systemskifte, men det är svårt att 

kvantifiera de ekonomiska effekterna av en sådan förändring. 

Det behövs utjämning och riskdelning 

Kommunalekonomisk utjämning är nödvändig för att alla medborgare ska ha 

tillgång till någorlunda likvärdiga välfärdstjänster oavsett var i landet de bor. 

Den är också nödvändig för ett bibehållet kommunalt självstyre, inte minst för 

små kommuner. 

Det faktum att små kommuner på vikande marknader löper större risk än andra 

att drabbas av stora extraordinära kostnader som de själva inte kan påverka motiverar 

någon form av ekonomisk riskspridning. Hur en sådan riskspridning 

skulle kunna utformas och på vilken nivå den ska organiseras förtjänar att diskuteras. 

Ökade statsbidrag 

Kommunsektorns inkomster utgörs som tidigare nämnts i huvudsak av skatteintäkter 

och statsbidrag. Tillsammans uppgår dessa inkomster till ca 85 procent av 

kommunsektorns totala inkomster, varav skatteintäkterna svarar för 66–67 procentenheter. 

De generella statsbidragen till kommuner och landsting uppgick enligt NR till 85 

miljarder kronor 2011. Av dessa utgjorde 3 miljarder kronor den slutliga delen 

av de tillfälliga stöd som betalades ut 2009–2011 i samband med den ekonomiska 

krisen 2008–2009. Utöver de generella statsbidragen betalades 51,5 miljarder 

kronor ut som specialdestinerade statsbidrag, varav 20 miljarder kronor till 

kommunerna. 

År 2012 minskar statsbidragen med 2 miljarder kronor netto, huvudsakligen beroende 

på att de tillfälliga statsbidragen på 3 miljarder kronor upphör. Samtidigt 

ökar de specialdestinerade statsbidragen med 1 miljard kronor till följd av eko- 

22 (32)

nomiska regleringar med anledning av reformer som aviserades i budgetpropositionen 

för 2012. 

År 2013 ökar de generella statsbidragen, bl.a. till följd av ekonomiska regleringar 

med anledning av reformer som gjorts inom utbildningsområdet. Statsbidragen 

kommer därefter att vara relativt oförändrade fram till 2016 enligt regeringens 

bedömning. 

SKL:s prognos för hur statsbidragen kommer att utvecklas avviker från regeringens 

bedömning. I Ekonomirapporten om kommunernas och landstingens ekonomi 

– april 2012 antas att de generella statsbidragen kommer att ha en årlig 

ökningstakt på 2 procent plus effekten av ökade löner och priser perioden 2014– 

2016, vilket förutsätter nya beslut från riksdagen. Det kommer att finnas ett betydande 

utrymme i statens finanser för att tillföra kommunsektorn ytterligare 

resurser om regeringens makroekonomiska bedömning i vårpropositionen 2012 

slår in. Dessutom talar historiska erfarenheter för att statsbidragen höjs över tiden. 

Trots att statsbidragen antas öka bedömer SKL att ökningen inte räcker till för att 

täckas kostnaderna för en ökad volym samt pris- och lönehöjningar. 

Ökad produktivitet och effektivitet 

Ökad produktivitet innebär att lönerna kan höjas utan att totalkostnaderna påverkas. 

Ökad produktivitet i näringslivet ger utrymme för löneökningar, men dessa 

pressar även upp lönerna i offentlig sektor. Eftersom en stor del av de offentliga 

tjänsterna består av tjänster person till person är det svårt att höja produktiviteten 

i samma takt som i näringslivet. 

Personalintensiv verksamhet blir alltså relativt sett allt dyrare. Detta gäller i såväl 

privat som offentlig sektor. Skatteunderlaget ökar, men på grund av löneökningen 

räcker det i stort sett bara till tjänster i oförändrad omfattning eller kvalitet. 

Välfärdstjänsterna kan därmed inte utvecklas i samma takt som i industrin, givet 

skattesats och avgiftsfinansieringsgrad. Detta finansieringsproblem av offentlig 

verksamhet, orsakat av högre produktivitetstillväxt i ekonomin som helhet, kallas 

Baumols dilemma. 

För kommuner och landsting gäller således att undersöka och ta tillvara alla möjligheter 

att öka effektiviteten i verksamheten. Det får effekt direkt och är den väg 

som först och främst måste prövas för att möta en utveckling där behoven av 

välfärdstjänster växer mer än resurserna med nuvarande nivå på skatteuttaget. En 

hög effektivitet är nödvändig både för att dämpa finansieringsbehovet för välfärdstjänster 

och för att upprätthålla legitimiteten för det skatteuttag som är nödvändigt. 

23 (32)

Ett boende anpassat för äldres behov 

Pensioneringen är för de flesta en tid med ett fortsatt aktivt liv och förhållandevis 

hög levnadsstandard. I befolkningen ser man inget stort ökat hjälpbehov från 

andra förrän i 80-årsåldern. De ur boendesynpunkt viktigaste hälsofaktorerna är 

rörelseförmåga, hörsel, syn, frånvaro av psykiska besvär och demens. I planeringen 

av en tillgänglig boendemiljö tar man hänsyn till dessa faktorer. 

Idag bor de flesta personer över 65 år i småhus eller i hyreslägenhet. Även om 

majoriteten i många kommuner bor i småhus vid pensioneringen så flyttar de 

flesta till lägenhet eller äldreboende inom 20-25 år. Flytten från småhus till lägenhet 

sker i 70-80 årsåldern medan flytten från småhus till vård- och omsorgsboende 

(särskilt boende) sker i 80+ åldern. De som bor i lägenhet kan bo kvar 10 

år längre och flyttar först vid 90+ åldern. I fastigheter med hög tillgänglighet kan 

man bo kvar ännu högre upp i åldrarna. 

Ett boende anpassat för äldres behov håller nere kostnaderna för omsorg och 

bostadsanpassning. Det blir dessutom enklare att hjälpa den som behöver hjälp, 

inte bara för hemtjänsten utan även för anhöriga. Det handlar om stora samhällsekonomiska 

vinster som berör många. 

Kommunen är inte skyldig att bygga bostäder men har en mycket viktig roll för 

att göra tillvaron för äldre så bra som möjligt. Utöver det dyra vård- och omsorgsboendet 

är trygghetsboende ett av flera tänkbara alternativ. Begreppet 

trygghetsboende lanserades av Äldreboendedelegationen i utredningen Bo bra 

hela livet (SOU 2008:113). Som en följd av utredningen beslöt regeringen i december 

2009 att statliga investeringsbidrag ska kunna utgå till nyetablering av 

trygghetsbostäder både till nybyggnad och till ombyggnad. Bidragen har nu funnits 

några år och kommer åtminstone att finnas kvar till och med 2014. För att 

bidrag ska utgå måste några särskilda kriterier vara uppfyllda. Måttstandarden 

inne i lägenheterna ska vara enligt höjd nivå i Svensk Standard. Trygghetsboendet 

kan endast erbjudas personer från 70 år och uppåt. Det ska finnas ett gemensamt 

utrymme för de boende där till exempel måltider kan ätas gemensamt och 

där personal finns dagligen. Hur begreppet trygghetsbostäder utvecklas framöver 

är oklart. Detsamma gäller hur kommunerna väljer att utveckla boendeformen. 

Att uppmuntra och påskynda processerna med att göra den befintliga bebyggelsen 

tillgänglig är nog så viktigt som skapa nya trygghetsboenden. Kommunen 

kan medverka genom en bra och förutseende markpolitik och att använda sig av 

det kommunala bostadsbolaget. Som tidigare nämnts har cirka 100 kommuner på 

vikande marknader även en möjlighet att vända sig till Sbo för att få hjälp med 

problematiken kring vakanta bostäder i det kommunala bostadsbeståndet. 

24 (32)

4 Sbo verkar för ett boende anpassat efter äldres 

behov 

4.1 Sbo: s verksamhet 

Sbo:s verksamhet är inriktad på att hjälpa till med en omstruktureringsprocess 

som syftar till att anpassa utbud och efterfrågan på vikande bostadsmarknader. 

Sbo medverkar genom att omvandla fastigheter med vakanta bostäder i det 

kommunala bostadsbeståndet för annan användning. För att uppnå detta förvärvar 

Sbo fastigheter och utvecklar dem. Tillsammans med kommunen utreds alternativ 

och återanvändning av fastigheter med vakanta lägenheter utifrån hur 

behoven ser ut. Eventuellt kan rivning vara en del av det gemensamma utvecklings- 

och omstruktureringsarbetet. Ambitionen är att hitta en hållbar utveckling. 

När bättre balans har uppnåtts på bostadsmarknaden avyttrar Sbo utvecklade 

fastigheter på marknadsmässiga villkor. Detta ska ske när det finns förutsättningar 

att hitta en lämplig köpare som är beredd att betala en köpeskilling som 

motsvarar bolagets krav på avkastning på gjorda investeringar. Köpare kan vara 

tidigare ägare eller annan lämplig förvaltare. 

Under senare år har Sbo:s verksamhet till stor del inriktats på att tillsammans 

med berörda kommuner tillgodose efterfrågan på tillgänglighetsanpassade bostäder 

för äldre och funktionshindrade. I många orter har det befintligt bostadsbeståndet 

svårt att utan ombyggnad möta de äldres framtida krav och behov. Att 

finna goda lösningar för att de äldre ska kunna bo tryggt och bekvämt ser Sbo 

som ett betydelsefullt samhällsintresse. En omstrukturering av bostadsbeståndet 

på vikande bostadsmarknader genererar stor samhällsnytta och underlättar för 

den vård och omsorg av äldre som kommunerna bedriver. 

Ombyggnadsprojet för äldres behov 

De flerbostadshus som Sbo förvärvar är ofta ett äldre, omoderna, utan hiss och 

med stort eftersatt underhåll såväl in- som utvändigt. Många lägenheter står 

tomma. 

Fastigheterna byggs om och anpassas efter hyresgästens önskemål och behov 

(inom vissa ramar), bl. a. med avseende på tillgänglighet, trygghet, energi och 

miljö. Kostnaden för ett anpassat äldreboende eller s.k. trygghetsboende uppgår i 

normalfallet till cirka 0,8 – 1,2 Mkr per lägenhet, inkl. moms. Kostnaderna varierar 

beroende på fastigheternas skick, planlösning, antal lägenheter, läge, lokala 

marknadsförutsättningar m.m. samt olika krav på anpassningsåtgärder. 

Enligt Sbo:s bedömning är fastighetens läge viktigt för att uppnå en långsiktig 

samhällsnytta, särskilt om utvecklingsprojektet syftar till att anpassa fastigheten 

till ett boende för äldre eller ett s.k. trygghetsboende. I samråd med kommunen 

söker företaget lösningar som innebär att i första hand centralt belägna fastigheter 

utvecklas. Närhet till samhällsservice, mataffärer, kollektivtrafik och vårdcen- 

25 (32)

tral betyder mycket för de boende. Fastigheten och dess omgivning bör såvitt 

möjligt ligga i plan gatu-/gårdsmiljö. 

Det som karaktäriserar Sbo:s ombyggnadsprojekt är att de hanterar tillgänglighetsproblemen 

såväl inne i lägenheterna som i trapphusen. Husets tekniska installationer 

och andra funktioner åtgärdas efter behov, vilket bl.a. innebär att 

• fastigheten saneras från miljöbelastningar, t.ex. från olja, asbest, PCB, 

radon etc. 

• fukt- och vattenskador på takkonstruktion, grund, stomme m.m. åtgärdas 

• el-, värme- och VVS-installationer byts ut och moderniseras till dagens 

krav och byggnorm. Vid behov tilläggsisoleras vindar. Fönster byts ut 

etc. 

• hissar (en eller flera) installeras. Passager och dörrar (för rullstol m.m.) 

breddas. Badrummen byggs i regel om. Fastighetens samtliga gemensamma 

entréer, utrymningsvägar, lägenheter, balkonger/uteplatser, gemensamma 

ytor såväl i våningsplan som i källare och på vind görs tillgängliga 

med hiss och kan enkelt nås med rullator/rullstol 

• lägenheter, trapphus och entréer anpassas/förändras. Alla lägenheter och 

balkonger/uteplatser renoveras, byggs om och moderniseras. Det handlar 

bl.a. om nya kök och badrum med tvättmaskin 

• fastigheten förses med gemensamma ytor för samvaro/hobby/rekreation 

och besök. Det handlar bl.a. om matplatser, kök, städ, wc och förråd samt 

eventuellt expeditionen för värdinna/husvärd, sjuksköterska, arbetsterapeut 

och administration. Trädgård för utevistelse anordnas vid behov. 

Vidare anordnas gemensamhetsanläggningar för exempelvis parkering och renhållning. 

Efter ombyggnad hyrs fastigheten av kommunen eller av det kommunala bostadsbolaget. 

Kommunen, eller bostadsbolaget, fördelar och hyr ut lägenheterna. 

Fram till hösten 2012 har Sbo förvärvat över 320 vakanta lägenheter i 11 kommuner, 

som efter ombyggnad resulterat i 308 lägenheter anpassade till äldres 

behov; 16 lägenheter i Överkalix, 32 i Ragunda, 38 i Laxå, 33 i Bräcke, 18 i Dorotea, 

32 i Timrå, 18 i Degerfors, 38 i Nordanstig, 39 i Grums, 10 i Vansbro och 

26 lägenheter i Munkfors. 

I rapportbilagan Tillgänglighetsombyggnad Bostäder, Munkfors, ges ett mer fylligt 

exempel på vilka åtgärder Sbo vidtar för att åstadkomma ett boende anpassat 

till äldres behov. 

26 (32)

Övriga ombyggnadsprojekt 

Perioden 2007–2009 förvärvade Sbo totalt 33 rivningshotade lägenheter i Filipstad. 

Lägenheterna har rustats upp och gjorts om till gruppboende för funktionshindrade 

enligt LSS och boende för ensamkommande flyktingbarn. 

Sbo har förvärvat 12 lägenheter i Kopparberg (Ljusnarsbergs kommun) för 

Opera på Skärets verksamhet. Fastigheten har byggts om till vandrarhem och 

fortsatt boende för Opera på Skäret. 

I Sorsele kommun har Sbo förvärvat 2 fastigheter, varav en byggts om för mottagning 

av ensamkommande flyktingbarn och den andra för förskoleverksamhet. 

I Åsarna (Bergs kommun) köpte Sbo ett flertal bostäder för sex år sedan och tanken 

var att riva. Men i stället byggdes de 19 lägenheterna om till elevbostäder för 

skidgymnasiet. Elevbostäderna är numera sålda till Åsarna fastighets AB. I Hällefors 

och Grythyttan har 214 lägenheter förvärvats och anpassats för studentboende. 

År 2004 startade Sbo sitt första utvecklingsprojekt i Porjus (Jokkmokks kommun). 

Genom olika åtgärder och förvaltning har Sbo rustat upp fastigheterna 

(med totalt 92 lägenheter) och ersatt eluppvärmningen med två nya pelletsverk 

för fjärrvärme. Den 1 april 2012 såldes fastigheterna till Richard Björklund med 

firma Järinge Gård/Nordros bostäder. 

4.2 Effekter på den kommunala ekonomin 

Bostadsanpassningsbidragen 

Det befintliga bostadsbeståndet i Sverige har stora brister beträffande tillgängligheten. 

Några trappsteg i entrén eller en alltför tung ytterdörr kan bli det som 

hindrar en gammal människa från att röra sig fritt. För smärre förändringar, både 

inom den egna bostaden och i entrén, finns en möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag. 

År 2010 kostade bostadsanpassningen landets kommuner sammanlagt 

962 miljoner kronor (109 kronor per invånare), varav 71 procent (682 mkr) 

gick till personer över 70 år. Eftersom cirka 1,2 miljoner invånare i Sverige är 

över 70 år uppgår således kostnaden för bostadsanpassning för 70- åringar och 

äldre till i genomsnitt 573 kronor per invånare och år. 

År 2010 beviljades totalt 72 900 bostadsanbassningsbidrag i riket, vilket innebär 

att genomsnittskostnaden per bidragstagare uppgick till 13 200 kronor. Kostnaden 

avseende anpassningen i småhus är betydligt högre än den i flerfamiljshus; 

knappt 20 000 kronor jämfört med drygt 9 000 kronor per bidrag. 

Flera av de kommuner i vilka Sbo verkar har en kostnad för bostadsanpassningsbidrag 

som väsentligt överstiger genomsnittskostnaden i riket, se diagram 4.1, 

vilket bl.a. beror på fler äldre över 80 år och att fler bor i småhus. Varje lägenhet 

som Sbo anpassar och gör tillgänglig för äldres behov bidrar således till att väsentligt 

reducera kommunernas kostnader för bostadsanpassning. 

27 (32)

Diagram 4.1 Kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidrag 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

kr/inv 

Riket Ragunda Timrå Sorsele Bräcke Åsele Dorotea 

Källa: Boverket, Bostadsanpassningsbidragen 2010 

Hemtjänst och särskilt boende 

Som tidigare redovisats i avsnitt 2.3 uppgick kostnaden per brukare i hemtjänsten 

till i genomsnitt till 143 00 kronor. Motsvarande kostnad i vård- och omsorgsboende 

(särskilt boende) uppgick till 566 00 kronor. Kostnaden för en plats 

i hemtjänst uppgår således bara till 25 procent av en plats i vård- och omsorgsboende. 

Studier, bl.a. i Luleå kommun 3, har visat att flytten från småhus till lägenhet sker 

i 70-80 årsåldern medan flytten från småhus till vård- och omsorgsboende (särskilt 

boende) sker i 80+ åldern. De som bor i lägenhet kan bo kvar 10 år längre 

och flyttar först vid 90+ åldern. I fastigheter med hög tillgänglighet kan man bo 

kvar ännu högre upp i åldrarna. 

Luleå kommun konstaterade att man skulle behöva bygga 256 nya platser i vård- 

och omsorgsboende (särskilt boende) fram till 2020 om man skulle fortsätta som 

hittills vad gäller planeringen av vård- och omsorgsboende, kallat 0-alternativet. 

Mot detta ställdes ett utbyggnadsprogram som gav ett tillskott på 471 lägenheter 

anpassade för äldre, kallat utbyggnadsprogrammet. Därefter gjordes en jämförelse 

av de ökade årliga driftkostnaderna i de båda alternativen. Som framgår av 

diagram 4.2 ökar skillnaden i driftkostnader mellan de båda alternativen från 18 

mkr år 1 till 122 mkr år 11. 

Den verksamhet som Sbo bedriver ifråga upprustning av befintliga lägenheter till 

ett boende anpassat för äldre bör således leda till stora inbesparingar på sikt vad 

gäller kostnaderna för äldreomsorg, en utveckling som redan kunnat skönjas i de 

kommuner som Sbo verkar i. Som redovisats i avsnitt 2.3 sjönk kostnaden för 

äldreomsorg i riket som helhet med 1 496 kronor per invånare över 65 år mellan 

2008 och 2010. Motsvarande minskning i Sbo-kommunerna uppgick till 2 582 

kronor. 

3 Luleå kommun, Planering för bostäder för bostäder för äldre, februari 2010 

28 (32)

Diagram 4.2 Årlig ökad driftkostnad för äldreomsorg vid olika 

utbyggnadsalternativ (mkr) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2009 

2010 

2011 

2012 

2013 

Källa: Luleå kommun 

2014 

2015 

2016 

2017 

2018 

4.3 Effekter för de boende inkl. boendemiljön 

2019 

2020 

0-alternativet (256 platser 

i säbo) 

Utbyggnadsalternativet 

(471 lgh. anpassade för 

äldre) 

De bostäder som Sbo bygger om utformas för att fungera för äldre personer som 

lever självständigt och med hjälpbehov som klaras av hemtjänst och/eller hemsjukvård. 

Genomtänkta lösningar är inte bara attraktivta utan även långsiktigt 

hållbara. 

Eftersom läge och omgivning är av stor betydelse för att upprätthålla ett aktivt 

och socialt liv med livskvalitét ligger de flesta av Sbo:s fastigheter centralt med 

närhet till affärer och andra servicefunktioner. Boendena är utformade på ett sådant 

sätt att det underlättar social gemenskap, En medveten strategi när det gäller 

placeringen av entréer och trapphus är att öka kontaktytorna och möjliggöra 

spontana möten. En gemensam uteplats i anslutning till entrén är oslagbar som 

spontant umgängesrum under sommarhalvåret. 

Uteplatserna med bord och stolar erbjuder både sol och skugga. Gemensamma 

utrymmen för boendes måltider, samvaro och hobby har tillskapats där det varit 

möjligt, vilket gäller de flesta av Sbo:s fastigheter. 

I samråd med kommunen diskuteras och ägnas stor eftertanke åt hygienutrymmets 

utformning och utrustning. Äldre behöver extra värme i badrummet eftersom 

blodcirkulationen försämras med stigande ålder. Tvättmaskin och torkmöjlighet 

förläggs i regel till badrummet. Har man en förhöjd temperatur i badrummet 

torkar tvätten relativt snabbt. Värmen utnyttjas således dubbelt. 

Ett kök planerad enligt Svensk Standard är bra men det finns en del detaljer i 

köket som är värda särskild omtanke just för äldre. Motoriken och kraften i händerna 

försämras med stigande ålder. Mot den bakgrunden eftersträvar Sbo att 

välja vred och handtag som är lätta at greppa. Eluttagen är lätta att nå, liksom 

vitvaror och avställningsytor. 

29 (32)

4.4 Effekter på arbetsmiljön och den kommunala 

kompetensen 

Ett boende anpassat för äldre är inte bara en bostad utan ofta även en arbetsplats 

för personal som arbetar med hemtjänst och hemsjukvård. Det gäller både de 

enskilda lägenheterna och de gemensamma utrymmena. En värdig och vacker 

bostadsmiljö blir också en arbetsplats att trivas på och vara stolt över. 

Som framgår av vad som ovan redovisats i avsnitt 2.4 behöver äldreomsorgen 

attrahera arbetskraft. Nyrekryteringsbehovet beräknas uppgå till 150 000– 

200 000 arbetstillfällen de närmaste 10–20 åren. Dels pågår en generationsväxling, 

dels ökar antalet äldre som behöver vård och omsorg. Bra arbetsförhållanden 

och en attraktiv arbetsmiljö, vilket Sbo eftersträvar i sina ombyggnadsprojekt, 

underlättar att för att klara personal- och kompetensförsörjningen både på 

kort och på lång sikt. 

4.5 En verksamhet som skapar flyttkjedjor 

Sbo:s ombyggnadsprojekt genererar positiva flyttkedjor i kommunerna. Som 

exempel kan nämnas att Sbo omvandlat 7 fastigheter för trygghetsboende under 

det senaste året. Fastigheterna har anpassats, moderniserats och renoverats såväl 

in- som utvändigt. Vid omställningen av de tomma lägenheterna skapades 96 

moderna och tillgänglighetsanpassade lägenheter, i huvudsak tvårumslägenheter. 

Av de boende i trygghetsboendets 96 lägenheter har 84 personer (92 %) flyttat 

inom den egna kommunen – från villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet – medan 6 

personer (8 %) har flyttat in till kommunen. Hyresgästerna är i åldern 63-95 år 

med en medelålder på över 80 år. 75 procent är ensamstående. Deras tidigare 

lägenheter/småhus har nu kunnat användas av yngre familjer, vilket är särskilt 

betydelsefullt på s.k. vikande marknader där nyproduktionen är i det närmaste 

obefintlig. 

I bl.a. Göteborg och Malmö har man gjort mer utförliga studier av de flyttkjedjor 

som uppkommer när nya objekt tillkommer på marknaden. Dessa visar att cirka 

75-80 procent av motsvarande antal lägenheter i det befintliga beståndet frigörs. 

4.6 Fastighetsförvaltning och hållbarhetsmål 

Sbo:s fastighetsförvaltning drivs utifrån kunskapen att fastigheter påverkar miljön 

under hela livscykeln; från planering, projektering och byggskede via förvaltning 

och ombyggnad till rivning. Sbo:s miljöarbete styrs genom att fokusera 

på hållbarhetsmål, dels i varje projekt, dels i varje fastighet. 

30 (32)

5 Hur kommunerna och hyresgästerna uppfattar 

Sbo:s verksamhet? 

Varje år mäter Sbo kundnyttan genom årliga enkäter till kommuner och hyresgäster. 

Målet är 80 procent nöjda samarbetspartners. 

2011 års mätning visar att 91 procent av kontaktpersonerna i kommunerna är 

nöjda (86 procent 2010). Beträffande hyresgästerna visar 2011 års mätning att 72 

procent är nöjda (75 procent 2010). 

När det nya seniorboendet invigdes i Degerfors 2011 väckte det stor uppmärksamhet 

i pressen. Rubriken i Karlskoga tidning löd: ”Här finns allt som en gammal 

människa kan tänka sig”, ett uttalande från Greta Stenbom 90 år. Hon kunde 

inte nog berätta hur bra allting är i den nya lägenheten. ”Hiss, postfack och tidningen 

utanför dörren. Övernattningsrum för långväga gäster. Jag är så nöjd. 

Huset på Garagegatan är sålt, jag har slutat att köra bil och fått två underbara 

balkonger. En med morgonsol och en med kvällssol och utsikten är så fin. Allt 

här inne är tipp topp”. 

Liknande omdömen har framförts vid inflyttningen i samtliga boenden för äldre 

som Sbo har tillskapat. 

6 Slutsatser och en utblick mot framtiden 

En åtgärd kan sägas vara samhällsnyttig om den är till nytta för någon och till 

skada för ingen. Den kan även vara samhällsnyttig om de som vinner på en förändring 

har möjlighet att kompensera de som förlorar på förändringen. 

SKL:s sammanfattande bedömning är att Sbo:s verksamhet är att betrakta som 

mycket samhällsnyttig. 

• Som en följd av Sbo:s omstruktureringsarbete kan lägenheter som inte 

längre efterfrågas på den ordinarie bostadsmarknaden användas för annat 

ändamål, t.ex. trygghetsboende, vilket är viktigt inte minst ur ett psykologiskt 

perspektiv. Att riva bostäder kan i många fall vara förödande för 

en orts självkänsla. 

• Kommuner som står med tomma lägenheter i orter med kraftig befolkningsminskning 

får hjälp med det tunga och kostsamma arbetet med att 

hantera problematiken i fråga. Det är väl dokumenterat att tomma bostäder 

kostar på. Det handlar inte bara om hyresförluster utan även nya redovisningsprinciper 

grundad på marknadsvärden. De nya redovisningsprinciperna 

kan tvinga fram ägartillskott till de kommunala bostadsföretagen, 

vilket i sin tur undandrar resurser från annan verksamhet i kommunerna. 

31 (32)

• Sbo:s verksamhet bidrar även till att reducera kommunernas kostnader 

för bostadsanpassningsbidrag och äldreomsorg. Som framgår av avsnitt 

4.2 Effekter på den kommunala ekonomin handlar det om betydende belopp. 

• Effekterna för de boende som flyttar in i Sbo:s anpassade lägenheter är 

enbart positiva. De flesta av Sbo:s fastigheter ligger centralt med närhet 

till affärer och andra servicefunktioner, vilket underlättar för att upprätthålla 

ett aktivt liv med livskvalitét. Lägenheternas utformning gör att de 

boende klarar sig längre i det egna hemmet med eller utan hemtjänst. 

• Bra arbetsförhållanden och en attraktiv arbetsmiljö, vilket Sbo eftersträvar 

i sina ombyggnadsprojekt, underlättar att för att klara personal- och 

kompetensförsörjningen inom hemtjänsten både på kort och på lång sikt. 

• Sbo:s ombyggnadsprojekt genererar positiva flyttkedjor i kommunerna, 

vilket är särskilt betydelsefullt på s.k. vikande marknader där nyproduktionen 

är i det närmaste obefintlig. 

En sannolik utveckling de närmaste tio åren är att befolkning, sysselsättning och 

antalet hushåll kommer att minska i fler än 100 av landets kommuner. SKL delar 

BKN:s uppfattning att det kommer att finnas ett fortsatt omstruktureringsbehov 

på svaga bostadsmarknader. Det handlar både om avveckling och om omvandling 

av bostadsfastigheter. Kostnaderna för detta förväntas bli betydande, 2 miljarder 

kronor enligt BKN. Till detta kan komma ett nedskrivningsbehov på cirka 

3 miljarder kronor om de bokförda värdena i företagen skulle anpassas till faktiska 

marknadsvärden. För många kommuner och deras bostadsföretag väntar 

således stora ekonomiska påfrestningar. 

Den kommunala verksamheten domineras numera av personalintensiva välfärdstjänster 

som kräver allt större ekonomiska resurser. Kommunernas ekonomiska 

utrymme för att hantera den problematik som följer av tomma bostäder är därför 

begränsat. Behovet av fortsatt statligt stöd är således uppenbart. 

SKL delar även BKN:s bedömning att redovisningsreglerna, som kan leda till 

stora nedskrivningsbehov bör analyseras. Det kan starkt ifrågasättas om nuvarande 

redovisningsregler är ändamålsenliga för de kommunala bostadsföretagen 

på vikande marknader. Det gäller även för Statens Bostadsomvandling AB. 

32 (32)

Tillgänglighetsombyggnad Bostäder, Munkfors 

Kv Kallvalsaren 

Sunmans väg 25-29


Före 

Sunnmanns väg 25-29 

Kv Kallvalsaren


Dagens tomt 


Kv Kallvalsaren


Plan 1, entréplan befintligt utseende före anpassning 


Kv Kallvalsaren


Plan 1, entréplan förslag ombyggnad 


Kv Kallvalsaren


Plan 2 och 3 förslag ombyggnad 


Kv Kallvalsaren

Extra utrymningstrappa 

Vändradie med rullstol 

1,3m 

Privat del av 

loftgången 

Loftgång 

Plats för rullatorer 

Sovrum kan 

möbleras 1+1 

Tvättmaskin och 

Torktumlare 

Helkaklat badrum 

Helt ny köksinredning 


Kv Kallvalsaren

Gemensamt huvudtrapphus 

med hiss 

El 

Genomgång till 

innergård från 

huvudtrapphus 

Lägenhetsförråd 

Lägenhetsförråd 

Förråd och 

teknikutrymmen 

i markplan 

Städ 



El- tele 

Fjärrvärme


Nytt sophus 


Kv Kallvalsaren


Grundläggande tillgänglighet ”normalnivå” enl SS 91 42 21:2006 (BBR kap 3) 

Befintliga badrum före anpassning och ombyggnad 

Befintliga badrum före anpassning och ombyggnad 


Kv Kallvalsaren


Ex Nytt kök och badrum 

efter anpassning och ombyggnad 

förstärks 


Kv Kallvalsaren


gårdsfasad mot söder 

ges ett modernare utseende 


gårdsfasad mot söder ges ett modernare utseende 



Ny ”huvudentré” fasad mot norr 

efter anpassning och ombyggnad


Ny ”huvudentré” fasad mot norr 



Kv Kallvalsaren

BOA (boarea) 

Typ Storlek plan1 plan2 plan3 totalt kommentar 

2 rok 63 2 2 2 6 Gavellägenheter 

2 rok 65 2 3 3 8 Enkelsidig mot gården 

2 rok 68,5 4 4 4 12 Nya burspråk i köket 

Totalt 26 st 

ÖVA (trapphus, förråd, driftsutrymmen) 

Plan1 plan2 plan3 totalt 

125 56,3 56,3 237,6 

ÖVA före ombyggnad 

238,5 37,5 37,5 313,5 

BRA (totalt innanför yttervägg) 

676 673 673 2022 

BRA före ombyggnad 

636,5 632 632 1900,5 

BTA (totalt utanför yttervägg) 

722 720 720 2162 

BTA före ombyggnad 

680 674 674 2028 


Kv Kallvalsaren

Datum 


Ny politisk organisation för Hällefors kommun, dnr KS 

13/00143 

I samband med kommunfullmäktiges behandling av revisionsberättelsen 

2013-04-16 § 47, gavs kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förslag till 

ny politisk organisation för Hällefors kommun. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar ordförande Annahelena 

Jernberg (S) att kommunstyrelsens ordförande tillsammans med gruppledarna 

ska ges uppdraget att hitta en bred politisk majoritet för att stärka ekonomin 

och styrningen i Hällefors kommun. Kommunförvaltningen ges i uppdrag att 

ta fram förslag på en ny tjänstemannaorganisation. Detta återrapporteras till 

kommunfullmäktige i juni. 

Christina Johansson (M), Lars-Göran Zetterlund (C), Thomas Eklund (V), 

Ulrika Mellkvist (C), Arne Rubin (KD) och Göran Strömqvist (M) yttrar sig 

utan att yrka. 

Ordförande ställer bifall mot avslag på sitt eget yrkande vilket bifalls. 

Kommunstyrelsens beslut 

Kommunstyrelsens ordförande uppdras att tillsammans med gruppledarna 

hitta en bred politisk majoritet för att stärka ekonomin och styrningen i 

Hällefors kommun. 

Kommunförvaltningen uppdras att ta fram förslag på en ny 

tjänstemannaorganisation. 

Detta återrapporteras till kommunfullmäktige i juni 





Sida 

1(1)

Datum 

2013-06-05 

Budget för Hällefors kommun år 2014 och plan för 2015- 

2018, dnr KS 13/00144 


Ekonomiberedningen har genomfört andra dialogträffen med samtliga 

inbjudna. Kommunförvaltningen har utifrån inkommet material sammanställt 

ett förslag till budget för verksamhetsåret 2013 och en plan för investeringar 

för åren 2014 till 2017. 

Beslutsunderlag 

Kommunstyrelsens beslut 2013-01-22 § 8 

Kommunfullmäktiges beslut 2013-02-12 § 9 

Kommunexperten, mars 2013 

Förslag till årsbudget för Hällefors kommuns år 2014 och plan för åren 2015- 

2018 

Förslag på bruttobudget för Hällefors kommun år 2014 

Ärendet 

Kommunens antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy innebär att 

ekonomiprocessen ska ske i dialogform. Nu har andra dialogträffen 

genomförts och har utförts av ekonomiberedningen som utsetts av 

kommunstyrelsen. Inför beredningen har alla verksamheter fått lämna ifrån 

sig ett skriftligt underlag som bygger på det frågebatteri som finns som bilaga 

i riktlinjerna till verksamhets- och ekonomistyrningspolicyn. 

Ekonomi 

Utifrån det material som inkommit till ekonomiberedningen vid dialogträff 2 

och med vissa kompletteringar från kommunförvaltningen har ett förslag till 

årsbudget för verksamhetsåret 2014 och plan för 2015-2018 arbetats fram. 

Från Sveriges kommuner och landstings senaste cirkulär 13:17, som anger 

kommunens budgetförutsättningar för åren 2013-2016, och med hänsyn till 

vårtpropositionen 2013 som redovisas i cirkulär 13:13. 

Förslaget till årsresultat för år 2014 är 6 350 tkr. Förslaget till driftbudget för 

2014 är att verksamhetens nettokostnader ska uppgå till 349 482 tkr, och är en 





Sida 

1(5)

utökning med 1,7 procent i förhållande till innevarande års driftbudget. 

Övriga förändringar i förhållande till innevarande år samt prioriteringar 

framgår av avsnittet budgetförutsättningar i budgethandlingen som är en 

bilaga till denna skrivelse. Kommunförvaltningen har gjort ett förslag till hur 

en bruttobudget skulle kunna se ut där kommunstyrelsen, bildningsnämnden 

och omsorgsnämnden redovisar resultatbudget. Dessutom redovisas en 

uppställning av bruttoutfall för verksamhetsåret 2012 per verksamhet. 

Investeringsbudget föreslås uppgå totalt till 17 795 tkr för år 2014. Förslaget 

utgår ifrån att investeringsnivån i förhållande till skatter och bidrag, 

investeringsandel, ska uppgå till högst 4,9 procent. För åren 2015 till 2018 

beräknas investeringsandelen vara mellan 4,5 till 5,4 procent. 

Kommunfullmäktige beslutar 2013-02-12 att kommunförvaltningen får i uppdrag 

att inom de i Hällevi-rapporten föreslagna beloppen utföra nödvändiga 

fastighetsåtgärder. Kommunförvaltningen har i budgetförslaget för 

verksamhetsåret 2014 budgeterat investeringar och ökade driftkostnader med 

anledning av Hällevi-rapporten inom bildningsnämnden utifrån att 

bildningsnämnden har uppdraget enligt fastställt reglemente. 

Ekonomiberedningen vill få avrapporterat hur budgeterade medel som är riktade 

för år 2013 har använts/planeras användas för att slutgiltigt kunna prioritera 

medel under hösten 2013. Det innebär att kommunstyrelsen föreslås ges i 

uppdrag att rapportera åtgärder som vidtagits/kommer att vidtas för 

tillväxtsatsningar för verksamhetsåret 2013 till ekonomiberedningen 18 

september 2013. Det innebär också att bildningsnämnden ges i uppdrag att 

rapportera åtgärder som vidtagits/kommer att vidtas för marknadsföring av 

gymnasieskolan och konsekvensen för måltidsutredningen för verksamhetsåren 

2013 till ekonomiberedningen 18 september 2013. 

Svensk KommunRating som är ett privatägt, fristående och oberoende 

värderingsföretag som specialiserat sig på att finansiell betygssättning, d v s 

rating av svenska kommuner. Hällefors kommun har i mars 2013 blivit 

analyserad på nytt och deras slutsats är fortfarande att kommunen bör vidta 

åtgärder för att stärka ekonomin långsiktigt. 

1. Kommunen bör säkra ett sparande över minst 4,5 procent av skatter och 

statsbidrag. 

2. Kommunen bör hålla investeringsandelen omkring 2,5 procent. 

3. Kommunen bör använda sparöverskottet som uppstår och göra extra 

amorteringar på 7 miljoner kronor årligen i 20 år på långsiktiga lån. 

Folkhälsa 

Ett av Hällefors kommuns inriktningsområden är Den serviceinriktade och 

hälsofrämjande kommunen. Budgetförslaget för 2013 innehåller 

delfinansiering av det folkhälsoavtal som slutits med Örebro läns landsting 

för perioden 2012 – 2015. De resultatmål och internkontrollplaner som 

kommer att arbetats fram för år 2014 kommer att ha ett 

folkhälsoperspektiv, bl a utifrån länsmålen i länets folkhälsoplan. 

Miljö 

Ett av kommunens prioriterade målområden är långsiktigt hållbar tillväxt 

och i budgetförslaget ges arbetet med miljöfrågorna möjlighet att utvecklas. 

Förvaltningens förslag till beslut 

2(5)

1 Förslag till driftbudget (ramar) 2014 fastställs enligt följande (tkr): 

Kommunstyrelse 68 355 

Bildningsnämnd 136 851 

Omsorgsnämnd 143 442 

Revision 575 

Val och demokratinämnd 259 

Totalt 349 482 

2 Förslag till investeringsbudget 2014 fastställs enligt följande (tkr): 



Omsorgsnämnd 725 

Totalt 17 795 

3 Förslag till resultatbudget, finansieringsbudget och balansbudget för 2014 

fastställs. 

4 Förslag till finansiella mål år 2014 antas. 

5 Under 2014 får ingen nyupplåning ske utifrån en investeringsnivå på 

17 795 000 kronor och ett resultat på 6 350 000 kronor. 

6 Under 2014 får lån omsättas, d v s nya lån får upptas motsvarande de lån 

som förfaller till betalning under år 2014, med totalt 12 000 000 kronor. 

7 Förslag till plan för åren 2014-2017 avseende resultatbudget, 

finansieringsbudget, balansbudget och investeringsbudget antas. 

Ekonomiberedningen föreslår kommunstyrelsen att 

- Besluta att uppdra till bildningsnämnden att inom de i Hällevi-rapporten 

föreslagna beloppen utföra nödvändiga fastighetsåtgärder. 

- Upphäva beslutet uppdra till kommunförvaltningen att inom de i Hällevirapporten 


- Bildningsnämnden ges i uppdrag att rapportera åtgärder som 

vidtagits/kommer att vidtas med anledning av riktade medel för 

marknadsföring av gymnasieskolan och konsekvensen för 

måltidsutredningen för verksamhetsåren 2013 till ekonomiberedningen 18 

september 2013. 

- Kommunstyrelsen ges i uppdrag att rapportera åtgärder som 




--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet redogör ekonomichef Jessica 

Jansson kortfattat för budgetförslaget. Poängterar att soliditetsplanens mål inte 

3(5)

nås i föreliggande förslag och bara ca 0,5 mkr kan amorteras. Totalt planeras 

investeringar för 17,8 mkr. 

Thomas Eklund (V) redogör för vänsterpartiets budgetförslag och yrkar att 

denna antas. Förslaget biläggs protokollet. 

Christina Johansson (M) ställer fråga gällande bildningsnämndens utökade 

ramar i (V)-förslaget vilken besvaras av Thomas Eklund (V). 

Lars-Göran Zetterlund och Ulrika Mellkvist, båda (C), yttrar sig utan att yrka. 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer förvaltningens och 

ekonomiberedningens förslag mot Thomas Eklunds (V) yrkande och finner att 

förvaltningens förslag med övervägande majoritet vinner bifall. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

1 Förslag till driftbudget (ramar) 2014 fastställs enligt följande 

(tkr): 



Omsorgsnämnd 143 442 

Revision 575 

Val och demokratinämnd 259 

Totalt 349 482 

2 Förslag till investeringsbudget 2014 fastställs enligt följande 

(tkr): 



Omsorgsnämnd 725 

Totalt 17 795 

3 Förslag till resultatbudget, finansieringsbudget och balansbudget 

för 2014 

fastställs. 

4 Förslag till finansiella mål år 2014 antas. 

5 Under 2014 får ingen nyupplåning ske utifrån en 

investeringsnivå på 

17 795 000 kronor och ett resultat på 6 350 000 kronor. 

6 Under 2014 får lån omsättas, d v s nya lån får upptas 

motsvarande de lån 

som förfaller till betalning under år 2014, med totalt 12 000 000 kronor. 

7 Förslag till plan för åren 2014-2017 avseende resultatbudget, 

finansieringsbudget, balansbudget och investeringsbudget antas. 

Ekonomiberedningen föreslår kommunstyrelsen att 

4(5)

- Besluta att uppdra till bildningsnämnden att inom de i Hällevi-rapporten 


- Upphäva beslutet uppdra till kommunförvaltningen att inom de i Hällevirapporten 


- Bildningsnämnden ges i uppdrag att rapportera åtgärder som 


marknadsföring av gymnasieskolan och konsekvensen för 

måltidsutredningen för verksamhetsåren 2013 till ekonomiberedningen 18 


- Kommunstyrelsen ges i uppdrag att rapportera åtgärder som 




Mot beslutet reserverar sig Thomas Eklund (V) 

5(5)

Kommunexperten 

Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB 

Analysrapport för Hällefors kommun 

Kreditvärdering Mars 2013 

Hällefors – framtiden går 

före historisk städning 

Diagnos: Betyget är D nu som tidigare. Skälet är en hög kommunskuld och dess tyngd ökar då 

befolkningen minskar och färre ska betala. Investeringspucklar gör att skulden även växer i nominella 

tal. Arvet från tidigare Socialdemokrater till dagens är en konsumtionsskuld på 150 miljoner 

kronor och det är vad som finns i långa skulder. Viljan att städa finns då ekonomin sköts men överskotten 

investeras i stället för att gå till amorteringar. Investringsrisk, näringslivssvikt och tomma 

lägenheter förbättrar inte läget. 

Åtgärder: Hällefors bör lägga sparandet med marginal över 4,5 procent av totala intäkter och 

behålla investeringarna under 2,5 procent av intäkter. Då finns cirka 11 miljoner kronor per år 

till extra amorteringar och hantering av risker. Konsumtionsskulden är 150 miljoner och det finns 

långa skulder på 140 miljoner i förvaltningen att amortera bort. Det går att nå A-nivå men det tar 

ett antal år. Det behövs en fortsatt avveckling av tomma lägenheter. 

Faktaruta Hällefors Befolkning: 7 140 (2011) 

Kommuntyp: Kommuner i tätbefolkad 

region 

Kommunalskatt: 22,42 (2011) 

Medelskattenivå: 20,73 (2011) 

En procents skattehöjning: 12 miljoner 

2011 

Förvaltningarnas totala intäkter: 

450 miljoner 2011 

Pensionsmedel i förvaltning: 

0 miljoner 2011 

Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 

Cirka 10 procent 

Finansiell Elitlicens: Ingen 

Medlem i KommunInvest: Ja 

Indikativ betygsmatris 

Kommunskuld 

Nedladdad från Svensk KommunRatings hemsida av användare: Jessica Jansson (jessica.jansson@hellefors.se) 2013-03-15 

Finansiell 

hälsa 

Finansiella 

risker 

Sammanvägt betyg är lägsta 

delbetyg, dvs D 

Finansiella 

möjligheter 

A • • 

B 

C • 

D • 

Betyg Tendens 

D 

 

= Nivån för finansiell elitlicens

Speciella förutsättningar 

Bakgrund 

Hällefors ligger i Västmanland i ett om råde som historiskt 

har dominerats av bergs- och skogsbruk. Hellefors 

Bruks bilda des redan 1639 och har sitt ursprung i 

ett silververk. Hällefors har alltid varit nära knuten till 

järnbruket som också är upphovet till samhällets tillkomst. 

I stort sett har utvecklingen av befolk ning och 

bebyggelse följt brukets fram växt. Idag ingår järn- och 

stålindustrin i Ovakogruppen. 

Grythyttan är den näst största orten i kommunen 

och har sitt ursprung i en medeltida bergsmansby 

uppbyggd kring en hytta för järnframställning. Idag 

Ansvarig utgivare: Hans Jensevik 

Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och 

Annette Westerlund 

Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward 

Original: Byrå4 

Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala. 

E-post: info@kommunrating.se 

Webbplatser: www.kommunrating.se 

ISSN 1654-7748 

Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. 

Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. 

Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet 

i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. 

är Grythyttan troligen mest känd för Grythyttans 

Gästgivaregård och den riksbekante krögaren Carl Jan 

Granqvist. 

I Hällefors finns Sveriges största pedagogiska och 

terapeutiska park för äldre vid Björkhaga Servicehus. 

Organisation 

Hällefors har en traditionell organisa tion med politiska 

nämnder som styr de verksamhetsdrivande 

förvaltning arna. Det finns ingen koncernbildning med 

kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna 

finns i den kommunala förvaltningen. 

 

 

 

 

Kristinehamns 

 

kommun 

Kungälvs kommun 

Timrå kommun 

 

Alvesta kommun 

Kils kommun 

Tierps kommun 

Har framtidens ekonomi redan idag! 

2 Kommunexpertens analysrapport om Hällefors KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. 

Nedladdad från Svensk KommunRatings hemsida av användare: Jessica Jansson (jessica.jansson@hellefors.se) 2013-03-15

Kommunskuld 

Kommunskuld 

200 000 

180 000 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

Kronor per 

invånare 

Förpliktelsebelopp 

290 260 230 200 170 140 110 80 50 20 

Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv 



Nettoförpliktelsebelopp 

Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 97 100 kronor 

per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt 

från kommunen med den största skulden (183 000 

kronor per invånare). Hällefors ligger på plats 239 av 

Sveriges 290 kommuner. 

En försiktig värdering av kommunens tillgångar 

utanför kärnverksamheten ger cirka 37 400 kronor 

per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 59 700 

kronor. Det är över den andra kritiska gränsen 48 500 

kronor. Då invånarna i Hällefors även har låga inkomster 

och förmögenheter så är förmågan att hantera en 

kommunskuld nedsatt och det ger en extra belastning. 

Nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget Dålig. 

KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. 

Kommuner efter storlek 

på bruttoförpliktelserna 

Hällefors kommun 

Bruttoförpliktelsebelopp 

Vissa tillgångar värderade 

Nettoförpliktelsebelopp 

2011 kr/inv 

97 108 

- 37 414 

59 694 

Nr 239 efter storlek på bruttoförpliktelserna 

Kommunskuld Bra OK Svag Dålig 

Förpliktelsebelopp Dålig 

Amorteringsförmåga OK 

Hällefors amorteringsförmåga får betyget OK. 

Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 

nio år de senaste fem bokslutsåren och det är över den 

första kritiska gränsen 5 år. 

Delbetyg 

Med betyget Dålig på förpliktelsebeloppet får Hällefors 

delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. 

Åtgärder 

Här föreslås extra amorteringar på 7 miljoner kronor 

årligen i 20 år för att nå delbetyget A. 


Kommunexpertens analysrapport om Hällefors 3

Finansiell hälsa 

Finansiell hälsa 

9% 

8% 

7% 

6% 

5% 

4% 

3% 

2% 

1% 

0% 

Sparnivå i procent av 

totala intäkter 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Sparandet i Hällefors får betyget Bra. År 2011 är 

sparnivån 5,0 procent av de totala intäkterna och under 

nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt 

kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga 

nivån de senaste fem åren är 4,7 procent. Kommunens 

resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 

2,8 procent. 

Skuldernas andel av de totala intäkterna är 27 procent 

i Hällefors. Den första kritiska nivån 25 procent 

av intäkterna är då passerad och betyget blir OK för 

skuldflödesgraden. 

Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget 

Svag. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 

73 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den 

första kritiska nivån 60 procent är passerad och det 

ger en belastning. Belastningen som flyttar ner betyget 

ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. 

Koncernens skulder är över 125 procent av de totala 

koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 

procent. 

För nyckeltalet rörelsekapital är betyget OK. Korta 

skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna 

under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet 

är negativt men har en stigande trend. 

Staplar över kritiska nivåer innebär 

Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner 

Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar 

Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar 

En procent av totala intäkter är 4,5 mkr 

Kommunens bokslutsprognos för 2011 

Finansiell hälsa Bra OK Svag Dålig 

Sparnivå Bra 

Skuldflödesgrad OK 

Skuldbalansgrad Svag 

Rörelsekapital OK 

Kapitalbildning Svag 

Kapitalbildningen får betyget Svag i Hällefors. I 

genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 

3,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet 

samma period var 5,2 procent. Det 

ger ett lånebehov på 1,4 procent av intäkterna. 

Delbetyg 

Med betyget Bra på sparnivå får Hällefors delbetyget A 

på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har höjts 

från tidigare B. Nyckeltalet sparnivå har förbättrats ett 

betygsteg sedan den förra analysen medan kapitalbildning 

har försämrats två steg. 

Åtgärder 

Det finns ett gap i sparnivån 2012 på 8 miljoner kronor 

från det beräknade utfallet på 2,8 procent av totala 

intäkter upp till den kritiska nivån 4,5 procent. Kommunen 

rekommenderas att lägga sparnivån över 4,5 

procent av totala intäkter. 



Finansiella risker 

Krisutlösande finansiella risker 

16% 

12% 

8% 

4% 

0% 

12% 

9% 

6% 

3% 

0% 

Investeringsnivå 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 

Bostadsöverskott 

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 

Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem 

åren är investeringarna i genomsnitt 6,0 procent av de 

totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Hällefors 

är omkring 2,5 procent. Det finns en risk här 

att kommunen drar på sig stora framtida drift- och 

underhållskostnader när investeringarna ligger så högt 

över den nivån. 

Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Hällefors 

ligger under rikssnittet. Med en fallande trend 

från 89 till 86 procent av rikssnittet de senaste sex åren 

får skattekraften betyget Svag. 

På nyckeltalet befolkning får Hällefors betyget 

Dålig. Befolkningen minskar i snabb takt. Räknat 

per tioårsperiod så ligger minskningen från och 

med 1997 mellan 9 och 12 procent. Nu den senaste 

tioårsperioden är minskningen 10,3 procent. Åldersstrukturen 

innehåller några kritiska snedheter jämfört 

med befolkningspyramiden för riket. Det finns en 

försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26–44 

år, äldrepucklar i åldersgrupperna 65–79 år och 80+ år 

samt en stark underrepresentation i åldrarna 0–44 år. 

När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar 

Hällefors en långsiktig trend som är bättre än motsvarande 

trend för riket. en konjunkturkänslighet visas 

och nyckeltalet får betyget OK. 


Bedömningsgrunder 

Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för 

att indikera en allvarlig risk. 

Investeringar i procent av totala intäkter 

Finansiella risker Bra OK Svag Dålig 

Investeringsnivå Svag 

Skattekraft Svag 

Befolkning Dålig 

Sysselsättning OK 

Bostadsöverskott Svag 

Borgen m m Dålig 

Hällefors får på bostadsöverskott betyget Svag 

eftersom det finns en volym tomma lägenheter i allmännyttan 

som drar pengar. Med 5,8 procent tomma 

lägenheter i allmännyttan (december 2012) så passeras 

en av de tre kritiska nivåerna 3, 7 respektive 11 procent. 

Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar 

med mer än 5 procent under en tioårsperiod. 

Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. 

Det finns borgen och förmedlade lån på 32 435 kronor 

per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 

30 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital 

är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell 

utfallande borgen. 

Delbetyg 

De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på 

analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå 

har försämrats ett betygsteg och bostadsöverskott 

har försämrats två steg. Delbetyget har sänkts 

från B i den förra analysen. 

Åtgärder 

För en årlig avveckling av tio lägenheter sätts en riskhanteringskostnad 

på 4 miljoner kronor per år. 



Finansiella möjligheter 

Finansiella möjligheter 

Mkr 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Avgiftshöjning 

Jfr riket Jfr 


typ 

Potential 3 mkr 

Jfr länet 

Mkr 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Kostnadspress 

Jfr riket Jfr 


typ 

Jfr länet 

Potential 67 mkr 

Hällefors har en högre skattesats 2011 med 1,00 procent 

jämfört med den grannkommun (Ljusnarsberg) 

som har lägst skatt. Det finns ingen potential för 

skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Hällefors 

höjde skatten senast 2009 med 0,50 procent och 

sänkte den 2012 med 0,34 procent. 

När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt 

en potential på cirka 3 miljoner kronor inom 2–4 

år. Det gäller då främst avgifterna inom förskola och 

barnomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Det finns 

ett totalt behov av åtgärder i Hällefors på 19 miljoner 

kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för drygt 15 

procent av det totala behovet (3 miljoner av 19 miljoner). 

Eftersom 15 procent inte når över någon av de 

tre kritiska nivåerna så ges tre belastningar och betyget 

blir Dålig för avgiftshöjningar. 

Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 67 

miljoner kronor och Hällefors får betyget Bra på kostnadspress. 

Kostnaderna kan exempelvis pressas ned 

med omkring 20 miljoner kronor inom äldreomsorg, 

12 miljoner inom grundskola, 10 miljoner var inom social 

omsorg och det som benämns infrastruktur, skydd 

m m, 8 miljoner inom gymnasieskola och 5 miljoner 

inom politik. 


Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa 

effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper 

med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 

Finansiella 

möjligheter Bra OK Svag Dålig 

Skattehöjning Dålig 

Avgiftshöjning Dålig 

Kostnadspress Bra 

En procent i förändrad skatt motsvarar 12 miljoner 

och kalkylmässigt utgör de 67 miljonerna i finansiella 

möjligheter en sänkt skatt på 5,8 procent. Motsvarigheten 

för den genomsnittliga kommunen i landet är 

3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en 

mindre del personal eftersom det finns 98 anställda per 

tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen 

enligt LSS-systemet för handikappade och andelen 

verksamhet i egen regi så är 93 per tusen invånare en 

relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 40 

personer. 

Delbetyg 

Hällefors får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella 

möjligheter. 

Åtgärder 

Då det totala gapet är 19 miljoner och det finns potentialer 

på 70 (3+67) miljoner kronor så kan skatten 

sänkas lite varje år. 



Ledningsförmåga 

Ledningsförmåga 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Majoriteter 

83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14 

Moderaterna Kristdemokraterna 

Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) 

Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D 

Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna 

Vänsterpartiet 

För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan 

i Hällefors är betyget OK (här finns bara 

betygen OK och Svag). 

För nyckeltalet handlingskraft är betyget Bra. 

Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar 

trendmässigt i Hällefors och nyckeltalet avgiftspolitik 

får betyget OK. 



Mycket indikativa nyckeltal som kan ge 

fingervisningar om varför det ser ut som det gör i 

de tidigare fyra analysdelarna. 

Ledningsförmåga Bra OK Svag Dålig 

Majoriteter OK 

Handlingskraft Bra 

Avgiftspolitik OK 

Delbetyg 

Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån 

analysrapport. 

Åtgärder 

Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör 

vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa 

steg en fördjupande analysdag. 



Slutsatser nu och tidigare 

Denna analys 

Betyget är D nu som tidigare. Skälet är en hög kommunskuld 

och dess tyngd ökar då befolkningen 

minskar och färre ska betala. Hällefors är en bruksort 

i Bergsslagen med sviktande näringsliv som så många 

andra i samma läge. Ett stort vänsterblock har inte 

bara i det förra århundradet utan även de första åren 

av detta dröjt med anpassningsåtgärder och lånat till 

driftkostnader. Med KommunInvest inom länet har 

lån kunnat rekvireras när behov funnits ända från finansbolagets 

första år och med en generös kreditgivare 

kan vandringen mot överbelåning gå snabbt. 

Hällefors är ännu ingen finansiell kriskommun även 

om man rör sig mot överbelåningens utmarker. Socialdemokraterna 

har inte längre egen majoritet utan den 

är blocköverskridande med Centerpartiet och ett lokalt 

parti, Hällefors oberoende. Båda de sakerna har med 

varandra att göra då många viljor ska avväga åtgärder 

för ekonomisk sanering av historiska underlåtenheter 

och framtida behov. De senare manifesterades 2011 i 

investeringar på 70 miljoner och ett sparande, d v s 

ett penningmässigt överskott från verksamheten, på 23 

miljoner. Konsekvenserna blir både en rejäl neddragning 

av rörelsekapitalet och en ökning av skulderna. 

Detta tycks vara en medveten satsning med bland 

annat en stor skolrenovering då rörelsekapitalet byggs 

upp av sparöverskott under 2009 och 2010 för investeringen 

2011. Frågan är självklar. Varför ska Centerpartiet 

och Hällefors oberoende behöva ta ansvar för 

arvet från tidigare Socialdemokrater till dagens av en 

konsumtionsskuld på 150 miljoner kronor när nya 

skolor behövs. Analysen visar att framtiden går före 

historisk städning. 

Investringsrisk, näringslivssvikt och nu igen en 

kritisk mängd tomma lägenheter förbättrar inte läget 

för analysområdet finansiella risker som får sitt betyg 

sänkt från B till C. 

Hällefors är, som sagt, ingen finansiell kriskommun. 

Behovet att amortera extra 7 miljoner, öka sparandet 

med 8 miljoner och hantera finansiella risker med 4 

miljoner ryms inom de finansiella potentialerna men 

med relativt ringa marginal. 

Analys juni 2012 

Den sammanfattas bäst genom att återge analysens 

sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: 

Hällefors har D-betyg som i analysen i februari 2010 

och av samma skäl – en för hög kommunskuld. Det 

analysområdet har fortfarande betyget D och bestämmer 

slutbetyget. Vardagsekonomin sköts bättre och 

finansiell hälsa går från C till B. Förbättras gör också 

finansiella möjligheter från B till A, medan finansiella 

risker ligger kvar på B. Kom munens ekonomi förbättras, 

men det lokala näringslivet går åt motsatt håll i 

lågkonjunkturen. Åtgärder: Det finns fyra uppgifter. 

Den första är att säkra ett sparande över 4,5 procent 

av totala intäkter. Den andra är att hålla investeringsutgifterna 

under 2,5 procent av intäkter. Den tredje är 

att använda sparöverskottet (cirka 9 mil joner kronor) 

till att amortera extra. Och den fjärde är att se till att 

vinstnivån i Hällefors Bostads AB inte blir sämre än 

under senare år och avveckla övriga bolag enligt redovisade 

intentioner. 

Analys februari 2010 

Hällefors analyserades i Kommunex perten 2/2010 

och då sammanfattades analysen på följande sätt: 

”Bostadsde legationen har hjälpt Hällefors att ba lansera 

den lokala bostadsmarknaden genom att avveckla 

lägenheter men mycket återstår att göra som att återställa 

överskotten i både kommunen och de egna ägda 

företagen, amortera en hög kommunskuld och jobba 

med lokal näringspolitik. Pengar till det finns i överkostnader 

i verksamheterna. Skatt och avgifter är redan 

så höga som får anses möjligt. Den första angelägna 

uppgiften för Hällefors är att balansera ekonomin 

genom att lägga sparandet med marginal över 4,5 procent 

av totala intäkter.” 



Kommunalekonomisk 

analys – så här går det till 

Ställ diagnos på din kommun 

Finansiella risker 

3 

Här kollas om kommunen investerar för mycket, har 

sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. 

Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och 

det kräver kostnader. 


Varje kommun plockas ut, var för sig, 

och analyseras så som nationalekonomer 

analyserar ett land. 

2 Finansiell hälsa 

En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. 

Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna 

investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga 

värden krävs ett ökat sparande. 

4 Finansiella möjligheter 

Här utreds möjligheterna att hantera 

behoven av extra amorteringar, ökat sparande 

och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme 

för kommunen att höja skatter och avgifter eller 

pressa ned kostnader? Vad är effektivast? 

5 Ledningsförmåga 

Om kommunens politiker inte känner till den 

finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de 

styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att 

styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan 

inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. 


1 

Kommunskuld 

Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, 

är hög är det ett 

varningstecken. Förpliktelsebeloppet 

är det penningbelopp som måste 

trollas fram om alla ekonomiska 

förpliktelser skulle utfalla samtidigt 

(ett krisläge). Förpliktelsebeloppet 

är skulder, borgen och pensionsskuld. 

Ett för lågt värde kräver extra 

amorteringar. 

Indikativ betygsmatris 

Kommunskuld 

Finansiell 

hälsa 

Finansiella 

risker 

Finansiella 

möjligheter 

A • • • 

B • 

C 

D 

Sammanvägt betyg är lägsta 

delbetyg, i det här fallet B 

= Nivån för finansiell elitlicens 

En A-kommun är meriterad för att 

inneha en Finansiell Elitlicens. Det 

är det excellenta finansiella målet 

för alla kommuner. 


Om Svensk KommunRating 

Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och 

obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på 

finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. 

Analysrapporten är en indikativ rating 

Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating 

och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag 

och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk 

styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är 

Kommundiagnos. 

Det unika 

Vid öppen rating presenteras varför en kommun har 

fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. 

Metoden är standardiserad i fem analysfrågor 

och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen 

redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande 

av andra ratingföretag. 

Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de 

kom munala företagen, omfattas.Det är ingen partiell 

rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss 

löptid etc. 

Stegen mot finansiell styrka och uthållighet 

Indikativ Rating 

Analysrapport 

Analysdag 

Smedsgränd 2 A 

753 20 UPPSALA 

Telefon 018-14 60 30 

www.kommunrating.se 

Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun 

jämförs med en normkommun vid betygsättning. 

Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal 

ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En 

kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan 

idag. 

Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en 

kom mun ratas med metoder som används vid rating av 

länder. Det har få likheter med företagsekonomi. 

Användning 

Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering 

av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering 

av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget 

och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport 

stärker det civila samhället och är till stor nytta för 

ledande politiker, op position och engagerade invånare. 

Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. 

Alla är på olika sätt positionerade i kommuner 

och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning 

är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar 

lönsamheten, information räcker inte. 

Kommundiagnos 

Finansiell Elitlicens 

10 Kommunexpertens analysrapport om Hällefors KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Datum 


Årsredovisning för Hällefors Bostads AB, dnr KS 13/00145 


Hällefors Bostads AB har inkommit med en årsredovisning för år 2012. I 

årsredovisningen finns också revisorernas granskningsrapport. 


Årsredovisning 2012, Hällefors Bostads AB inklusive revisorernas 

granskningsrapport. 


Kommunförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta Hällefors Bostads 

AB:s årsredovisning för 2012 samt att vidarebefordra den till 

kommunfullmäktige för antagande. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Christina Johansson 

(M) att ordförandes arvode ska återställas till tidigare gällande 20 % och att 

detta ska gälla som ombudsinstruktion. 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer bifall mot avslag på 

förvaltningens förslag med Christina Johanssons (M) tilläggsyrkande vilket 

bifalls. 


Hällefors Bostads AB:s årsredovisning godkänns. 

Hällefors Bostads AB:s styrelseordförandes arvode återställs till tidigare 

gällande 20 %. 

Ovanstående ska gälla som ombudsinstruktion vid stämma. 





Sida 

1(1)

Datum 


Årsredovisning för Bergslagens kommunalteknik, dnr KS 

13/00092 

Hällefors kommun har tillställts en årsredovisning gällande 2012 för 

Bergslagens kommunalteknik. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet meddelar Christina 

Johansson (M) och Allan Myrtenkvist (S) att de avstår från att delta 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) yrkar att årsredovisningen godkänns och 

ansvarsfrihet beviljas. 

Ordförande ställer bifall mot avslag på det egna yrkandet vilket bifalls. 


Bergslagens kommunaltekniks årsredovisning för 2012 godkänns och 

ansvarsfrihet beviljas. 





Sida 

1(1)

Datum 


Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för Grythyttan 

56:2 Förvaltnings AB i likvidation, dnr KS 13/00128 


Likvidatorn för Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB har sammanställt bolagets 

ekonomi i en årsredovisning för verksamhetsåret 2012. Revisor Jan Hedbern, 

Wint KB, har granskat årsredovisningen. 


Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB´s årsredovisning och revisionsberättelse 

2012. 

Ärendet 

Likvidatorn för Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB har sammanställt bolagets 

ekonomi i en årsredovisning för år 2012. 

Ekonomi 

Bokslutet redovisar en förlust på 48 735 kronor. Inga intäkter finns i 

bolaget och kostnaderna består mest av likvidationskostnader och 

revisionskostnader. Den balanserade förlusten och årets förlust blir 

tillsammans 4 556 800 kronor och föreslås i förvaltningsberättelsen 

överföras i ny räkning. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och 

ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolaget i likvidations 

finansiella ställning per den 2012-12-31 och av dess finansiella resultat för 

året enligt årsredovisningslagen. Revisorn tillstyrker därför att årsstämman 

fastställer resultaträkningen och balansräkningen och behandlar förlusten 

enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar likvidatorn 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Folkhälsa 

Redovisning utifrån folkhälsoperspektivet hänvisar förvaltningen till 

bolagets årsredovisning för verksamhetsåret 2012. 





Sida 

1(2)

Miljö 

Redovisning utifrån miljöaspekter hänvisar förvaltningen till bolagets 

årsredovisning för verksamhetsåret 2012. 


- Årsredovisning för 2012 för Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB 

godkänns. 

- Resultat- och balansräkning för 2012 fastställs. 

- Resultatet disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen. 

- Likvidatorn beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen 

omfattar. 

- Ovanstående beslut skall gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i 

Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet ställer ordförande 

Annahelena Jernberg (S) bifall mot avslag på förvaltningens förslag vilket 

bifalls. 


Årsredovisning för 2012 för Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB godkänns. 

Resultat- och balansräkning för 2012 fastställs. 

Resultatet disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen. 

Likvidatorn beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. 

Ovanstående beslut skall gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i 

Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB. 

2(2)

Datum 


Yttrande över promemorian Regionalt utvecklingsansvar i 

Örebro län och Gävleborgs län, dnr 139.12/106 


Kommunförvaltningen har utifrån Kommunfullmäktiges beslut 2012-09-11 

skrivit ett förslag på yttrande till Socialdepartementet. Kommunen har enligt 

regeringsformens 7 kap 2 § rätt att lämna synpunkter på förslaget och 

materialet i promemorian. 


Kommunfullmäktiges beslut 2012-09-11 § 131 

Kommunens remissvar till Socialdepartementet, daterat 2013-05-02 

Ärendet 

Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro har framställt förslag om att 

Örebro läns landsting från den 1 januari 2015 övertar det regionala 

utvecklingsansvaret och därmed att få bilda en region. Kommunfullmäktige 

beslutade 2012-09-11 att godkänna förslaget till bildande av regionkommun i 

Örebro län. Utifrån beslutet har kommunförvaltningen skrivit ett förslag på 

yttrande till Socialdepartementet. 


- Godkänna kommunförvaltningens förslag till remissvar till 

Socialdepartementet, vilket innebär att föreslagen ändring av lagen om 

regionalt utvecklingsansvar i vissa län, som medför att lagen även 

omfattar Örebro län, tillstyrks. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet ställer ordförande bifall mot 

avslag på förvaltningens förslag vilket bifalls. 






Sida 

1(2)

Godkänna kommunförvaltningens förslag till remissvar till 

Socialdepartementet, vilket innebär att föreslagen ändring av lagen om 

regionalt utvecklingsansvar i vissa län, som medför att lagen även omfattar 

Örebro län, tillstyrks. 

2(2)

YTTRANDE 

Datum 


Socialdepartementet 

103 33 Stockholm 

Promemorian Ds 2013:14 Regionalt utvecklingsansvar i 

Örebro län och Gävleborgs län 

Den 10 december 2012 lämnade Örebro läns landsting en ansökan till 

regeringen om att få överta ansvaret för den regionala utvecklingen enligt 

lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och därmed få bilda region 

med direktvalt regionfullmäktige 2015. För ansökan fanns stöd från samtliga 

kommuner i länet. 

I promemorian (Ds 2013:14) regionalt utvecklingsansvar i Örebro och 

Gävleborgs län föreslås ändring av lagen om regionalt utvecklingsansvar i 

vissa län som medför att lagen även omfattar Örebro län och Gävleborgs län. 

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. 

Kommunfullmäktige instämmer i promemorians slutsats att den regionala 

tillväxtpolitiken ska stärkas genom ökat lokalt och regionalt inflytande över 

och ansvar för statliga tillväxtresurser. 

---------- 

I detta ärende har Kommunfullmäktige beslutat 2012-09-11 § 131. 





Ekonomienheten Sikforsvägen 15 0591-641 00 vx 0591-109 76 193-8950 11808-3 

712 83 Hällefors Hällefors 

Sida 

1(1)

Datum 


Långsiktig handlingsplan och verksamhetskonsekvenser 

2013 


Bildningsförvaltningen har i budgetarbetet inför 2013 aviserat att de tilldelade 

medlen inte räcker för att uppnå de mål för verksamheten som finns. 

Bildningsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att ta fram nyckeltal för vad 

verksamheten kostar. Nämnden har också uppdragit åt förvaltningen att ta 

fram en åtgärdsplan för att uppnå den budgetram nämnden tilldelats av 

kommunfullmäktige. 

Förvaltningen har tagit fram underlag till framtagande av nyckeltal och har 

också sammanställt en åtgärdsplan för att uppfylla budgetmålet. 


Resursfördelning i skolan, modellförslag med beskrivningar. 

Kommunfullmäktige sammanträde 2012-11-12, § 221 

Bildningsnämndens sammanträde 2012-12-19, § 140 

Flyktingmottagning 2013, tjänsteskrivelse till omsorgsnämnden och 

bildningsnämnden. 

Ärendet 

Förvaltningens kostnadsbedömning 

Bildningsförvaltningen har i budgetarbetet inför 2013 aviserat att de tilldelade 

medlen inte räcker för att uppnå de mål för verksamheten som finns. Den ram 

som bildningsnämnden tilldelats från kommunfullmäktige är 136 331 tkr för 

2013. 

Framtagande av nyckeltal för de olika verksamheterna har resulterat i en 

resursfördelningsmodell för de olika verksamheterna. I 

resursfördelningsmodellen beskrivs vad en elev i respektive verksamhet 


Hällefors kommun bildningsnamnden@hellefors.se 212000-1942 



Sida 

1(9)

kostar. Vid sammanställning av de förväntade kostnaderna enligt modellen för 

respektive enhet, bedöms förvaltningens verksamhet med nuvarande nivå 

kosta 140 384 tkr i drift år 2013. 

Sedan tidigare har förvaltningen presenterat åtgärder motsvarande 2 638 tkr. I 

dessa åtgärder finns t ex tomhyror i Sörgården med mera (specificeras nedan). 

Dessutom finns en omställningskostnad på 200 tkr i grundskolan. I 

gymnasieskolan beräknas tjänsteunderlaget från HT 2013, då GY 11 är 

infasat, krympa med ungefär 5,5 tjänster. Dessa tjänster försvinner dock först 

från och med hösten 2013, varför motsvarande ca 1 331 tkr anses som 

omställningskostnader, även om kostnadsminskningen budgeterats. 

Förvaltningen gör bedömningen att 140 384 + 2 638 + 200 behövs för att 

upprätthålla dagens nivåer i verksamheten. Ramen skulle alltså behöva vara 

143 222 tkr för 2013 och motsvarande 139 036 för 2014, om nuvarande tänkta 

kvalitet på verksamhet ska garanteras. 

Budgetram 

Den tilldelade ramen på 136 331 för 2013 föranledde nämnden att uppdra åt 

förvaltningen att ta fram åtgärder. 

Förvaltningen lämnade därför ett åtgärdsprogram i samband med 

budgetarbete i fullmäktige, motsvarande 2 638 tkr. Efter dessa åtgärder 

kvarstår mot förvaltningens beräknade kostnader (143 222 – 2 638) - 136 331 

= 4 253 Tkr. Eftersom 200 tkr är hänförliga till kvarstående 

omställningskostnader i grundskolan, behövde ett ytterligare åtgärdsprogram 

motsvarande 4 053 tkr kronor tas fram. 

Eftersom uppdraget från bildningsnämnden inte avsåg hela verksamheter, har 

åtgärdsprogram motsvarande 2 652 tkr tagits fram, i ett andra åtgärdsprogram. 

I och med att GY11 fasas ut från och med hösten 2013, kommer också 1 331 

tkr att vara omställningskostnader för gymnasieskolan. Åtgärder motsvarande 

69 tkr har inte kunnat hänföras till en specifik åtgärd, utan kommer att 

omfördelas inom förvaltningens respektive verksamhet och sparas, beroende 

på t ex elevunderlag. 

1. Engångskostnader 2 813 tkr: 

Engångskostnader består av åtgärdsprogram 1, som tidigare presenterats i 

nämnd, och innehåller kostnader som inte förväntas återkomma i drift efter 

2013. Åtgärdsprogram 1 motsvarade 2 638 tkr 

Eftersom ytterligare åtgärder identifierats som är av denna karaktär, har två 

åtgärder till, motsvarande 175 tkr flyttats över till denna kategori, och posten 

engångskostnader uppgår därefter till 2 813 tkr 

Åtgärdsprogram 1 (2 638) 

Budgetposter 

a) Extra lokalkostnader Sörgården och 1 028 tkr 

Tomhyror Sörgården Grythyttan 497 tkr 

b) Minskade intäkter SFI 1 000 tkr 

c) Ökade hyreskostnader Folkets hus 113 tkr 

2(9)

2 638 tkr 

a) Extra lokalkostnader Sörgården (1 028) och tomhyror Sörgården 

Grythyttan (497 tkr) 

Hyran för matsalen i Sörgården, belastar kommande års budget med ca 750 

tkr mer än vad vi tidigare kunnat förutse. Verksamheten låg tidigare under 

omsorgen, men då de lämnade Sörgården överlämnade de också matsalen till 

bildningsförvaltningen. I samband med detta överlämnade de även en sedan 

tidigare otillräcklig budgetram. Även om matsalen nu inte är lika utnyttjad, 

kvarstår kostnaderna i sin helhet för förvaltningen. Beslutet innefattar även 

BOAB, där en del muntliga avtal sägs finnas, men där bildningsförvaltningens 

ståndpunkt är att kostnaderna enligt ovan inte skulle belasta oss i denna 

omfattning. 

1. Konsekvenser av neddragningen i måltidsverksamheten 

Om måltidsverksamheten ska hålla sin ram måste kostnaden även för 

verksamheten i Sörgården i Grythyttan belasta priset på måltider ut till 

brukare. Kostnaden kommer då att spridas över verksamheter i omsorgen, 

som redan är satt under åtgärdsplan, och i bildningsförvaltningen, där 

verksamheterna just nu försöker komma ner i sina ramar. 

- Måltidsverksamheten håller sin ram 

- Omsorgen och andra verksamheter får ökade kostnader. 

I september 2011 meddelade kommunstyrelsen att bildningsnämnden efter 

den första januari 2012 inte längre har tillträde till bibliotekslokalen i 

Grythyttan, eftersom lokalen behövdes för tillväxt. I november meddelade 

förvaltningen att den hittat en lösning i Sörgårdens lokaler. Hyresskillnaden 

mellan de gamla lokalerna och den nya är 135 tkr per år. 

2. Konsekvenser av neddragningen inom Kultur och fritid. 

Biblioteksverksamheten regleras av avtal med entreprenör. Kommunen ska 

enligt avtalet tillhandahålla lokal, och måste därför spara in motsvarande 

kostnad i annan del av kultur- och fritidsverksamheten. Den troligaste 

åtgärden är att koppla besparingen till den som nämns nedan i utredningen om 

hyran i folkets hus. 

3. Konsekvenser av neddragningen i barnomsorgen 

Det finns i dagsläget inga planer på hur förskolan ska kunna komma ner i sin 

ram. Åtgärden motsvarar en hel avdelning, och redan nu är det kö till de flesta 

avdelningarna. Eftersom den nya verksamheten vid Hurtigtorpet efter 

etablering inte belastar verksamheten med motsvarande summa, är det 

troligen förskolan bananen som skulle behöva avvecklas. På bananen går en 

stor andel barn med utländsk bakgrund, varför ett nedläggningsbeslut får 

ganska omfattande följder på flera plan. 

- Budgetramen följs. 

- 30 barn fördelas på andra avdelningar. 

- Alla avdelningar blir tungt belastade och missnöjet ökar. 

3(9)

- Fler barn missar målen 

- Handlingsutrymmet minskar. 

b) Minskade intäkter SFI (1 000 tkr) 

Bakgrund 

SFI-verksamheten beräknas under 2013 få minskade intäkter motsvarande 

1 000 tkr. Minskningen beror på hur kommunen hanterat bidragen för 

verksamheten. Bakgrunden finns mera utförligt beskriven i tjänsteskrivelsen 

”Flyktingmottagning 2013”, som bildningsförvaltningen och 

omsorgsförvaltningen tagit fram i ärendet. 

Lagstadgade krav 

Undervisning i Svenska för invandrare ska bedrivas under 15 timmar i veckan 

i ett treveckorssnitt. Årsundervisningstiden vid SFI ska vara minst 525 

timmar, och 525 timmar motsvarar också den tid en nyanländ minst ska få i 

total undervisning på SFI. Antalet timmar kan därifrån variera mycket, och 

Hällefors kommun, som har tagit emot en relativt stor andel människor utan 

läs- och skrivkunskaper, hamnar ofta mycket över den lagstadgade 

lägstanivån. 

SFI läses på A, B, C eller D-nivå, och i Hällefors har man just nu valt att dela 

in eleverna i tre grupper, 1AB, 2B och 3CD. Anledningen till att elever i kurs 

B finns i olika grupper är att kursen finns som både en nybörjarkurs och som 

en fortsättningskurs. 

SFI-undervisningen hade förr ett starkare krav på sig att hantera praktik inom 

kurserna, ett åtagande som efter etableringsreformen 2010 sköts i stort sett 

helt av Arbetsförmedlingen. Undervisningen vid SFI ska alltså endast 

innefatta undervisning i svenska, under villkor i övrigt som respektive elevs 

etableringsplan föreskriver. 

Konsekvenser av neddragning 

Eftersom en besparing i verksamheten på 1 000 tkr motsvarar i stort sett två 

tjänster, kommer konsekvensen av besparingen att bli att undervisningen vid 

SFI utformas för att följa de absolut lägsta krav författningen ställer, med 

därpå följande kvalitetssänkningar. 

SFI har idag 2,5 tjänster i undervisning. De handhåller 3 grupper om vardera 

drygt 18 timmar i veckan. Grupperna består av 7 (AB), 11 (B) respektive 19 

(CD) inskrivna elever. Vid minsta möjliga insats ger 1 lärare 525 timmars 

undervisning per år, och har då alla grupper samtidigt. Ingen elev vid SFI 

tillåts att läsa mera än 525 timmar. De kortsiktiga konsekvenserna av detta 

blir dessa: 

- Ekonomin motsvarar nästan neddragningen. Besparingen är maximal. 

- Grupperna kommer på sikt att minska mycket i storlek. 

- Genomströmningen kommer att öka. 

- Elever kommer inte att uppnå målen. 

- Undervisande lärare kommer att få en mycket svår uppgift. 

4(9)

De långsiktiga effekterna av besparingen med tanke på integration, 

kommande försörjningsstöd och annat avstår förvaltningen från att bedöma. 

Vid en neddragning enligt ovanstående är det också högst troligt att 

förvaltningen vid ökad belastning i verksamheten kommer att kräva 

kostnadstäckning. Anhöriginvandringen har från omsorgens sida länge 

förutspåtts öka kraftigt under året, varvid den tilldelade resursen inte är 

tillräcklig. 

c) Ökade hyreskostnader Folkets hus (113 tkr) 

Kulturskolans kommande hyra för sina lokaler i Folkets Hus höjdes under 

året. Anledningen till höjningen är att kommunen skrivit ett nytt avtal med 

Folkets Hus, och att kostnaderna för kommunen där har ökat. Den ökade 

kostnaden har fördelats över verksamheten i lokalen, varav 113 tkr hamnade 

på kulturskolans hyra. Hyreshöjningen för Kulturskolan är helt utan egen 

påverkan, och har att göra med andra kommunala åtaganden, och det 

förefaller orimligt att kulturskolans verksamhet ska betala dessa. 

Konsekvenser av neddragningen 

Kulturskolan är redan hårt belastade av tidigare besparingar. De delar av 

skolan som inte går att spara på är de delar som redan idag budgeterats för i 

grundskolan, och som är inplanerade där enligt timplan. Det som återstår som 

möjlig besparing är den frivilliga verksamheten. I den frivilliga verksamheten 

ingår undervisning i instrument, bild och form eller likande. Det finns 

dessutom verksamhet motsvarande fritidsgård, och det är högst troligt att det 

är denna verksamhet som kommer att drabbas. 116 tkr motsvarar 25% tjänst, 

men det är troligt att en neddragning motsvarande detta på ”Valhalla” 

kommer att medföra att hela verksamheten överges, eftersom kvalitén beror 

på andra frågor, t ex beträffande arbetsmiljö. 

Kortsiktiga konsekvenser: 

- Verksamheten håller budget 

- Valhalla begränsas, troligen avslutas hela konceptet 

De långsiktiga konsekvenserna av utebliven fritidsverksamhet går inte att 

uttala sig om. 

d) Ytterligare engångskostnader (175 tkr) 

Central förvaltning 

Hyreskostnad som avser turistbyrån fördelas till kommunförvaltningen. 

Besparing 75 tkr 

Förskola: (100 tkr) 

Systemet med nuddisar beräknas spara 100 tkr på årsbasis. För detta beslut 

krävs dock ytterligare investeringsbudet på ca 100 tkr. 

5(9)

Besparing: 100 tkr 

2. Verksamhetsbesparingar 2 477 tkr 

Verksamhetsbesparingarna är åtgärder som kommer att verka direkt 

kvalitetssänkande i verksamheten. Eftersom förvaltningen bedömer att redan 

befintlig ram är otillräcklig för verksamhetens måluppfyllelse, kommer 

nämnden att få mycket svårt att uppnå resultatmålen i sin verksamhet, med 

dessa åtgärder. 

Central förvaltning (375 tkr) 

Kultur – och fritidschefstjänsten tillsätts inte. Förvaltningen kommer inte bara 

att få svårt att uppnå nämndens resultatmål, utan vissa beslut kommer att bli 

svåra att hantera. Belastningen på befintlig organisation kommer att öka. 


Verksamhetsbidragen tas bort. Ingen simskola enligt medborgarförslag, och 

inga ytterligare verksamhetsbidrag delas ut. Förvaltningen får svårt att 

uppfylla nämndens resultatmål om ett brett utbud. 


Kultur & Fritid: (500 tkr) 

Det finns delar i kulturskolans undervisning som går dubbelt mot 

grundskolan, alltså tider där personal i kulturskolan av olika anledningar har 

halva grupper. Samtidigt ges pedagoger ur ordinarie verksamhet möjlighet att 

undervisa i mindre grupp, under samma tid. 


Städning i sporthallen mellan skola-fritid tas bort. Uppsikten försvinner och 

arbetsmiljön för idrottslärare blir sämre. 

Besparing 100 tkr 

Lilla kvarn stängs. Fritidsutbudet under kvällstid blir sämre för ungdomar. 

Utbudet inom fritiden är ett antaget resultatmål. Resultatmålet kommer inte att 

uppfyllas. 

Besparing: 300 tkr ? 

Grundskolan: (1 293 tkr) 

Simresor bedrivs i år två. Klassen åker tio gånger, varvid vikarietillsättning 

sker i ordinarie lärares undervisning. Elever som inte uppfyllt målen ges 

möjlighet att åka följande år. 

Konsekvens: . Elever som inte uppnår målen i ämnet Idrott och Hälsa, riskerar 

att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Det centrala innehållet i kursen Idrott 

och hälsa föreskriver att elever i år 3 bland annat ska simma i rygg- och 

6(9)

magläge. Som kunskapskrav för betyget E stipulerar kursplanen att eleven i år 

6 ska kunna simma 200 meter, varav 50 i ryggläge, samt hantera 

nödsituationer vid vatten med hjälp av redskap. Måluppfyllelsen i 

grundskolan är ett av nämnden fastställt resultatmål. 


Lästräningen är redan nu neddragen, och rektor har påvisat att 

måluppfyllelsen är låg. Lästräningen med enskilda elever uppskattas till 20 

minuter 2 gånger i veckan i år 1. För enkelhetens skull används 1,0 tjänst, 

motsvarande 484 tkr 

Måluppfyllelsen beträffande läsning kommer att bli låg, med de konsekvenser 

det medför. 


Salarna i nya skolan är byggda för 18 elever, och alltså för blockläsning med 

fyra grupper ur tre. Det gör att varje NO-timme belastar personalen med 1,3 

lärartimme. Sammanlagd NO undervisning enligt detta system är ca 500 

timmar och resursen kostar då motsvarande 0,2-0,4, tjänst. 

Konsekvensen är att grupperna i ämnet kommer att bli större, och att salarna 

eventuellt inte räcker till i storlek. Belastningen på lärare blir större. 

Måluppfyllelsen i ämnesområdet blir sämre. 


Kulturskolan bedriver undervisning i grundskolan utöver vad timplanen för 

skolan anger. Idag beräknas kostnaden för denna undervisning till 0,2 tjänst, 

alltså motsvarande ca 90 tkr. 

Konsekvensen blir försämrad kvalité i skolan, främst vad beträffar de 

estetiska lärprocesserna. Besparingen förskjuts till kulturskolan, vilket 

påverkar deras möjligheter att flexibelt hantera sitt utbud. 


För måluppfyllelsen i matematik finns matematikresurser. De finns idag 

utlagda på lärare som resurstid, och kostar inget extra. Speciallärare finns att 

tillgå. Med tanke på måluppfyllelsen i matematik, och att NO- åtgärderna 

enligt ovan kommer att göra matematikgrupperna så stora som 27 elever, 

borde resursen finnas kvar. Om lärarna tas bort och timplanesystemet följa 

stringent bedöms detta motsvara 1 tjänst. 

Konsekvensen är att den redan låga måluppfyllelsen i matematik riskerar att 

bli ändå lägre. 


Gymnasieskolan och vuxenutbildningen (484 tkr) 

All undervisning på GyVux sker i reguljär klass eller via distansutbildning. 

7(9)

Konsekvensen blir att färre elever kommer att genomföra sina studier. 


Sammanställning 

Sammanställning (tkr) Beräknad kostnad Ram 2013 

Omställningskostnad 200 

Omställningskostnad GY 1 331 

Engångskostnader 2 813 

Verksamhetsbesparingar 2 477 

Kvarstående 69 

Preliminär drift 2014-15 

143 221 136 331 

I den preliminära driften för 2014-15 ska särskilt noteras att förvaltningen 

använt sig av riksprislistan för gymnasieskolan, vilket inte alltid ger en 

rättvisande bild. Dessutom är elevbilden på gymnasieskolan en prognos av 

vad förvaltningen bedömer, och elevantalet i denna prognos är som troligast i 

underkant. 

Den kostnadsökning på 2 % som används är inte standard, utan enbart en 

ungefärlig beskrivning av den genomsnittliga inflationstakten i verksamhetens 

kostnader. 

(Tkr) 2013 

2014 

2015 

Elevvariation 2% Elevvariation 2% 

Central förvaltning 

Grundskola + 

17040 

341 17381 

348 17728 

elevhälsa 56718 316 1141 58175 -1575 1132 57732 

Fritids grythyttan 500 

10 510 

10 520 

Särskola 312 

6 318 

6 325 

Förskola 23184 -270 458 23372 -900 449 22922 

Gymnasieskolan 35993 -3483 

32510 -1337 623 31173 

Kulturskolan 6637 133 6770 135 6905 

Total driftsram 140384 -3437 2089 139036 -3812 2704 137305 

Ekonomi 

Åtgärdsplanen beräknas påverka ekonomin enligt ovanstående. 

8(9)

Folkhälsa 

Åtgärder enligt planen bedöms medföra försämringar i folkhälsan, både på 

kort och på lång sikt. Som utgångspunkt för längden på belastningen ska 

användas EU:s målsättningar om ett livslångt lärande. 

Miljö 

Åtgärdsplanen bedöms inte medföra några konsekvenser för miljön. 

9(9)

Datum 


Kommunstyrelsens yttrande över Bildningsnämndens 

ärende Långsiktig handlingsplan och 

verksamhetskonsekvenser 2013, dnr KS 13/00085 

Vad påverkar skolresultat? 

Skolverket lyfter ett antal faktorer som viktiga för skolans resultat. Särskilt 

betonas 

• Årskullstorlekar 

• Invandring 

• Boendesegregation 

• Lärarens undervisning. Skolverket noterar att såväl upplevd som 

formell kompetens hos läraren är viktig för att bedriva en 

framgångsrik undervisning. 

• En god och tydlig styrning och ledning av skolan påverkar också 

resultaten i positiv riktning. 

Skolverket konstaterar också att lärartäthet i ett flertal studier visat sig vara en 

faktor som har begränsad inverkan på resultaten i skolan, dock med viss 

variation beroende på elevernas ålder och elevgruppernas storlek. 

SKL (Sveriges kommuner och landsting) genomförde 2009 en större studie 

kring framgångrika skolkommuner i Sverige och identifierade då ett antal 

faktorer för kommuner att arbeta med för att lyfta resultaten: 

• Lyfta fram kompetenta lärare 

• Höga förväntningar på eleverna 

• Uppföljning och återkoppling av genomförda insatser 

• Trygga relationer 

• Tydlig ansvarsfördelning 

• Tidig upptäckt behov av stöd 

• Samsyn om mål och inriktning 

Offentlig statistik 





Sida 

1(9)

Förskola 

Hällefors Jämförbara kommuner Rikssnitt 

Personaltäthet * 17 18,2 18,5 

*Uttryckt i antal personal per 100 barn 

Grundskola 


Personaltäthet 10,5 8,6 8,3 

Kostnad/elev 91,5 tkr 84,1 tkr 88 tkr 

Meritvärden 

Flickor 201,0 207,9 223,8 

Pojkar 182,4 188,5 199,4 

Föräldrars utb 

Högst gymn 169,3 (elevmeritvärdet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå) 

Eftergymn 228,9 (elevmeritvärdet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå) 

Svensk bakgr 195,3 (elevmeritvärdet utifrån ursprung) 

Utl bakgr 169,2 (elevmeritvärdet utifrån ursprung) 

Gymnasium 


Personaltäthet 11,3 9,3 8,5 

Kostnad/elev 121,3 tkr 98 tkr 96,2 tkr 

Meritvärden, 13,8 14,1 14,0 

genomsnitt 

Skolpeng 

Skolpeng delas in i grundbelopp och tilläggsbelopp. Det tilldelade 

grundbeloppet ska klara att bedriva skolverksamhet enligt de statliga 

styrdokumenten. Tilläggsbeloppet ska enligt lag handha tilldelningen för 

modersmål och särskilda behov av annan karaktär än pedagogiska. 

Tilläggsbeloppet kan samlas i en gemensam pott (förvaltning, område) för 

arbetet eller delas ut till varje enhet (skola) som ett tillskott. Här bestämmer 

kommunen hur man hanterar det. 

Skolpengen blir därmed framräknad på olika sätt i olika kommuner. 

Fördelningen av medel ger alltså möjligheter till en lokal politisk satsning, 

prioritering. Även inom grundbeloppet görs särskilda satsningar. T ex i 

Örebro kommuns resursfördelningsmodell finns en tilldelning inom 

grundbeloppet som kallas strukturtilldelning och där jobbar man med olika 

variabler som nyinvandring, utbildningsnivå hos föräldrar. Dessa variabler 

viktar de sedan in i sin beräkning utifrån elevbas och hur Örebropolitikerna 

anser vilken ”viktighetsgrad” varje variabel skall ha. Fler vuxna i skolan och 

landsbygdstilldelning (småskolor på landet) är andra parametrar man i 

Örebro väger in. Alla dessa tre delar ingår i grundbeloppet men eftersom vissa 

kriterier ska uppfyllas går det inte att ge ett belopp per elev i och med att vissa 

elever inte får denna tilldelning och andra får. 

Vissa kommuner kompenserar fullt ut varje skola för de faktiska lokalkostnaderna 

2(9)

medan vissa kommuner väljer att bygga in det i grundbeloppet. Valet blir alltså om man 

vill ha lokalkostnaderna som ett incitament för verksamheternas budgetplanering och ansvar 

eller inte. 

Yttrande 

Det grundbelopp per elev exklusive lokalkostnader som föreslås av 

bildningsnämnden bedöms väsentligen som relevant även om det ligger något 

högre än jämförbara kommuner. (Ca 53 000 kr/elev för Hällefors åk 1-5 mot 

Örebros ca 51 000 kr/ elev åk 1-5) De tilläggsbelopp som föreslås är i 

bildningsnämndens underlag däremot inte preciserade och motiverade utifrån 

de förutsättningar som råder i Hällefors kommun. Dessutom bör de bli ett 

politiskt ställningstagande. Är den föreslagna resursfördelningsmodellen, som 

ligger till grund för den långsiktiga handlingsplanen, politiskt beslutad? 

God ekonomisk hållning innebär inte att man i en resursfördelning utgår från 

förra årets resultat, vilket här är gjort inom flera kostnadsområden av 

Bildningsförvaltningen. 

Man kan anta att det exempelvis med hänsyn till den höga lärartätheten i 

grundskolan, kunde finnas ett mindre behov av tilläggsbelopp jämfört med 

andra kommuner? Vid jämförelse kan man se att tilläggsbeloppen i 

Bildningsnämndens material överskrider andra kommuners, schablonbelopp 

som i andra kommuner redovisas tydligt, område för område. 

Redovisning av upplägg 

Kommunförvaltningen har, med utgångspunkt i det yrkande om 

tilläggsbudgetering som bildningsnämnden inkommit med och med 

ovanstående statistik som grund, gjort nedslag i några av de verksamheter 

nämnden ansvarar för att fullgöra. Har nämnden fullgjort sitt ansvar, 

kvalitetsgranskat verksamheterna, analyserat användandet av nuvarande 

resurser innan äskande om ytterligare medel skrivits fram? 

Kommunförvaltningens yttrande lägger inga aspekter på vilken budgetram 

nämnden har eller bör ha. Till det är beredningstiden för kort. 

Till hjälp för kommunförvaltningens yttrande har material tagits fram av 

Bildningsnämndens förvaltning, personalenheten och jämförelsen med Örebro 

kommun har gjorts av ekonomienheten. 

”Stickprov” i verksamheter 

Förskolan 

Från förskolan har begärts in underlag från tre slumpvis utvalda avdelningar 

under tre slumpmässigt utvalda veckor fördelat över ett verksamhetsår. 

Bemanningen är den faktiska och barntid är både beaktad utifrån beställd tid 

och faktisk använd tid. 

Beläggning beställd tid 

Enligt den hos förvaltningen beställda tiden varierade maxantalet barn (flest 

barn samtidigt på avdelningen under veckan) under de analyserade veckorna 

mellan 16 på avdelningen med minst beläggning och 32 på den högst belagda. 

Räknat i antal barn per personal är variationen de valda veckorna från 3,3 till 

7,5. Detta motsvarar mellan 30.3 och 13,3 personal per 100 barn för att 

jämföra med tabellen ovan. På en förskola fanns enbart maxantalet barn under 

3(9)

tre-fyra timmar varje förmiddagspass, oavsett vilken av de undersökande 

veckorna vi utgick från. Vi kan anta att det rör 15-timmarsbarnen. 

Ur statistiken kan också utläsas en betydande variation av beläggningen under 

veckan där den är lägre måndagar och fredagar utan att vi kan se att 

bemanningen justeras. Också under dagen finns en stor variation på alla tre 

förskoleavdelningar. 

Faktisk använd barntid 

Generellt kan man konstatera att faktisk använd tid ligger lägre och betydligt 

lägre än beställd tid. Antal barn per dag varierar stort. Hur arbetar 

förvaltningen med att möta upp det, arbetsfördelar, hänsyn till tillgången till 

behörig personal? 

Om man ser till faktiskt utfall, så är variationen under den undersökta tiden 

mellan 1,8 barn per anställd (53,3 personal per 100 barn) och 6,3 barn per 

anställd (15,8 personal per 100 barn). Liksom i analysen av beställd tid är 

dessa siffror under högsta beläggning under respektive dag. 

Vi tar ett exempel ur det slumpvisa materialet, en förskoleavdelning. 

Första siffran står för beställd tid och siffran efter / står för använd tid. 

En förskoleavdelning, en vecka 

Vecka 6 = 530 % personal (6 personal, förskollärare och barnskötare) 

Antal inskrivna barn: 38/31 

Mån 18/9 barn som mest (kl.08.30-11.00) Kl. 12.30 = 9/5 barn 

Tis 32/19 barn som mest (kl.08.30-11.00) Kl. 13.00 = 8/5 barn 

Ons 33/21 barn som mest (kl.08.30-11.00) Kl. 13.00 = 9/7 barn 

Tor 33/19 barn som mest (kl.08.30-11.00) Kl. 13.00 = 9/6 barn 

Fre 19/13 barn som mest (kl.08.30-11.00) Kl. 12.30 = 9/7 barn 

Verksamheten spände denna vecka över från kl.06.30 - 07.30 till kl.16.00 - 

17.00. 

Jämförelse mellan de andra två förskoleavdelningarna. 

I stort sett samma antal inskrivna barn (20-23 st över alla tre veckorna) dock 

har en av avdelningarna 300 % personal som består av både barnskötare och 

förskollärare medan den andra avdelningens 300 % personal endast är 

utbildade förskollärare. 

Om vi tittar närmare på den avdelning med full behörig personal ser beställd 

tid ut som följer, fördelat på veckodagar över de tre analyserade veckorna. I 

parentesen efter varje veckodag står den faktiska barngruppen som mest: 

Måndagar 13, 15 och 10 barn som mest (13, 13 och 8) 

Tisdagar 20, 22 och 16 barn som mest (20, 21 och 16) 

Onsdagar 17, 21 och 16 barn som mest (13, 19 och 11) 

Torsdagar 19, 22 och 15 barn som mest (13, 2 och 15) 

Fredagar 9, 12 och 7 barn som mest (5, 9 och 9) 

Verksamheten spänner över från kl.06.30 - 07.30 till kl.16.30 - 17.00 för 

aktuella veckor. 

4(9)

Yttrande 

- ”Det finns i dagsläget inga planer på hur förskolan ska kunna komma ner i 

sin ram.” 

Förskolan har i stort sett samma mängd barn som tidigare, ny förskola har 

öppnats under 2012, fristående aktör har etablerats men ändå behövs mer 

pengar? 

Statistik bör förklaras och kompletteras. Det finns flera aspekter att redovisa 

till nämnd som t ex: 

Hur redovisas fördelning behörig personal till de olika avdelningarna? 

I förhållande till heltidstjänster, hur många antal vuxna finns som fördelas på 

barngrupperna? (Antal deltidstjänster?) 

Hur ser fördelningen mellan tid i barngrupp och planeringstid ut i Hällefors 

och jämförbara kommuner? 

Några frågor och svar som påverkar hur statistiken bör läsas. 

Vikten av schemaläggning, arbetsfördelning och uppföljning av faktisk 

resursanvändning måste betonas för att säkerställa att befintliga resurser 

används optimalt och ger resultat. Hur används de tekniska redovisnings- och 

planeringsverktygen? 

Utifrån det enkla urval som här gjorts finns anledning att misstänka att 

resurser i förskola inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Olikvärdheten mellan 

förskoleavdelningar behöver ses över såväl som integrationsfrågan. 

Enbart högskoleutbildad personal i en arbetsgrupp eller endast delvis 

högskoleutbildad bör påverka resursfördelningen till barngrupper. Den dyrare 

kostnad det innebär att gå mot endast behörig personal, vilket Hällefors 

kommun har i stor utsträckning, bör visa sig i kvalitetsarbetet utifrån 

läroplanen. Hur redovisas det till nämnd? 

Grundskolan 

Grundskolans lärartäthet är hög både i förhållande till landet som helhet och 

jämförbara kommuner. Samtidigt är meritvärdena lägre för såväl riket som 

helhet som jämförbara kommuner. 

Klasstorlekarna varierar på Klockarhagsskolan (åk 1 – 9) mellan 16 och 32 

elever, med en genomsnittlig klasstorlek på 22,3 elever och på Grythyttans 

skola (åk 1 – 5) mellan 13 och 20 elever med en genomsnittlig klasstorlek på 

16 elever. 

Sett till meritvärden i årskurs 9 ligger eleverna i Hällefors kommun lägre än 

både jämförbara kommuner och rikssnittet. Flickornas genomsnittliga 

meritvärde är ca 20 poäng högre än pojkarnas. 

Med hänsyn taget till bakgrund, har elever med svensk bakgrund ett 

genomsnittligt meritvärde på 195,3 och elever med utländsk bakgrund 169,2, 

en skillnad på ca 25 poäng 

5(9)

Om man istället tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsbakgrund, är 

skillnaderna än större: för elever vars föräldrar har högst gymnasial utbildning 

är det genomsnittliga meritvärdet 169,3 medan det för gruppen med 

eftergymnasialt utbildade föräldrar ligger på 228,9, alltså en skillnad på 

nästan 60 poäng. 

Yttrande 

Utifrån ovanstående finns anledning att ifrågasätta hur lärartätheten används i 

förhållande till ett av grundskolans viktigaste samhällsuppdrag, det 

kompensatoriska uppdraget. Meritvärdena visar tydligt att skolan inte arbetar i 

tillräcklig utsträckning med det kompensatoriska uppdraget och att bättre 

måluppfyllelse vad gäller genusperspektivet behöver uppnås. 

Ytterligare medel bedömer nämnden behövs ”för att upprätthålla dagens 

nivåer i verksamheten”. Hur gör andra kommuner som bevisligen med både 

lägre lärartäthet och mindre resurser når så mycket högre resultat för elever i t 

ex grundskola? 

Två kommentarer i materialet sticker ut – 

- Lästräningen och matematikundervisningen i grundskolan bedöms bli än 

lägre måluppfyllelse i än nuvarande läge, om inte mer medel ges. 

Hur ska detta läsas? Ingenting i verksamheten kan åtgärdas? Då bör nämnden 

ge förvaltningen uppdraget att återkomma med en tydlig beskrivning av vad 

som görs, hur och effekterna av det. 

Om man ser till framgångrika skolkommuner som t ex Malung-Sälen och 

Essunga, ligger Hällefors kommun markant högre i personaltäthet samtidigt 

som Hällefors uppvisar en lägre andel lärare med pedagogisk 

högskoleexamen. En faktor som både Skolverket och SKL betonar som en 

framgångsfaktor. 

Hur ser då lärarbehörigheten ut inom dessa områden, svenska och matematik? 

Vilka metoder används? Hur tas erfarenheter från andra skolor tillvara? 

Nossebro och andra skolor pekar särskilt på vikten av inkludering, att inga 

elever tas från klassrumsarbetet till särskilda insatser. Hur ser undervisningen 

ut för kommunens elever med behov av särskilt stöd? Pågår nivågrupperingar 

i Hällefors skolor? Alla elever ska ges möjligheter att uppnå högsta möjliga 

betyg. Hur försäkrar sig nämnden att detta arbete bedrivs? 

Kulturskolan, frivilliga verksamheten 

Kulturskolan i Hällefors kommun har en nettokostnad per kommuninnevånare 

på 364 kr att jämföra med riksnittet på 181 kr per kommuninnevånare. 

Samtidigt är självfinansieringsgraden låg jämfört med andra kommuner. 

En felaktig uppgift har tagits upp i Bildningsnämndens handling, den om 

utebliven kompensation på 113 tkr för höjd hyra i samband med kommunens 

avtal med Folkes hus. Kompensation för höjd hyra gavs redan i budget 2012 

och ges även fortsättningsvis. 

Yttrande 

Den frivilliga verksamheten kan konstateras ger stora ekonomiska 

förutsättningar, i jämförelse. Redovisning av resultat både vad gäller vilka 

6(9)

som kommer i åtnjutande men också hur de estetiska processerna stimulerar 

lärande 

bör ges till nämnd. 

Gymnasieskolan 

Verksamheten är i ett pågående statligt reformeringsarbete och elevernas val 

påverkar naturligtvis en liten gymnasieskola i större utsträckning. Dock kan 

konstateras att vissa utbildningar ligger betydligt över riksnitt i kostnad och en 

granskning per program bör göras. Nästan en klass färre 9:or, ett stort 

elevtapp, inför hösten och endast någon enstaka riksrekrytering på program 

gör att ett omställningsarbete bör vara i full gång. 

Yttrande 

Hur redovisas en budget i balans utifrån det omställningsarbetet? 

Konsekvenser? Söktryck? 

Ett tillägg i budget gavs detta år av fullmäktige, marknadsföring av 

gymnasieskolan med ytterligare 400 tkr. Någon marknadsföringsplan har inte 

redovisats. 

SFI 

Bildningsnämndens åtgärdsprogram innefattar nedskärningar inom svenska 

för invandrare, SFI. Inför hösten 2013 beräknas endast 200 % tjänst ligga kvar 

inom verksamheten. Tjänsterna är semestertjänster omfattande 40 timmars 

arbetsvecka. Av dessa timmar omfattar ca 17 timmar per vecka per tjänst 

undervisning. 

I SFI är i dagsläget 46 elever inskrivna (på nuvarande 250 % tjänst), 3 står i 

kö. Eleverna är indelade i tre grupper efter nivå, med mellan 10 och 20 elever 

och bedrivs endast förmiddagstid med ett pass i veckan på eftemiddag. 

Yttrande 

Hur används de ca 23 tim per vecka per tjänst hos lärarna som finns att tillgå 

utöver undervisningen? Utan en tydlig redovisning av bl a detta kan en 

önskan om utökad budget inte beaktas. Undervisning är schemalagd till endast 

förmiddagspass. Hur optimeras möjligheter till individuellt anpassad 

undervisning med t ex behov av arbetspraktikplatser – alla elever ska göra 

samma sak samtidigt under dagen? Större mängd praktikplatser lär behövas 

med det arbetssättet istället för att kunna nyttja en plats gånger två, både 

förmiddags- och eftermiddagspass. 

Förvaltningen bedömer att en översyn av de aktuella tjänsterna bör kunna 

göras utan att kvaliteten i undervisningen påverkas. 

Måluppfyllelsen? Inskrivningstid? Andra kommuners arbete? Samverkan med 

Arbetsförmedlingen? Hur gick det sen – effekterna av kommunens arbete? 


Ett reduceringsarbete pågår inom Bildningsförvaltningen med effekter som 

skall uppnås i år, enligt ärendet. Hur arbetas det med kvaliteten, 

måluppfyllelsen i de statliga styrdokumenten, fördelningen och användande 

av de befintliga resurserna och förutsättningarna för varje barn/elev att uppnå 

målen? 

7(9)

I underlaget till Bildningsnämnden står inget om vad förvaltningen kan göra 

för att komma i ram, hur de kan optimera sina resurser, förändra arbetssätt, 

organisation eller dylikt. 

Kommunförvaltningen noterar också att första beslutsatsen inte relaterar till 

2013 utan 2014. Ändå kallas ärendet ”Långsiktig handlingsplan och 

verksamhetskonsekvenser 2013”? 

Eventuell utebliven tilläggsbudgetering från fullmäktige leder till att 

bildningsnämnden behöver formulera om sina resultatmål och sitt 

måldokument, om det underlag som ligger till grund för handlingsplanen 

verkställs. De av bildningsnämnden beskrivna konsekvenserna innebär att 

nämnden inte klarar lagkraven inom vissa av nämndens obligatoriska 

områden vilket kan innebära att nämnden därmed deklarerar sig inte klara att 

fullgöra sitt uppdrag. 

Den av fullmäktige antagna soliditetsplanen innebär ett ansvarstagande för 

fullmäktige att leverera överskott för långsiktig ekonomisk hållbarhet, ett 

arbete som försvåras av en eventuell tilläggsbudgetering till 

bildningsnämnden. Om det prognosticerade resultatet för 2013 för kommunen 

ändras ytterligare nedåt finns risk för att kommunen inte kommer att uppfylla 

balanskravet mot stat. 

Inför kommande budgetarbete i nämnden rekommenderar 

kommunförvaltningen att nämnden centraliserar två potter; en volympott på 

ca 5 % för oförutsedda förändringar i verksamheten, nyanlända flyktingar, 

befolkningsförändringar o dyl och en planeringsreserv på ca 1 % för generella 

oförutsedda utgifter. Nämnden bör också föreslå kommunfullmäktige ett 

förslag till resursfördelningsmodell som kan ligga tillgrund för kommande 

budgetramar. 

Det yttrande som här tagits fram med den tid som stått till förfogande, utifrån 

gjorda stickprov, visar på oklarheter i bildningsnämndens åtgärdsplan. Övriga 

delar i nämndens ansvarsområde, utifrån av fullmäktige givet reglemente, ges 

här inga synpunkter på. Det finns dock anledning att anta att det även i övrigt 

finns aspekter som bör belysas och som kan utvecklas. 

Förvaltningens förslag till yttrande 

Kommunförvaltningen rekommenderar kommunstyrelsen att föreslå 

kommunfullmäktige att avstyrka Bildningsnämndens yrkande med hänvisning 

till denna redovisning enligt uppsiktsplikten och begära återremiss av ärendet. 

--- 


(M) och Hans-Otto Pohlmann (GL) bifall till förvaltningens förslag. 

Thomas Eklund (V) yrkar avslag på förvaltningens förslag. 

Birger Antonsson och Martin Eklund, båda (S), avstår som ledamöter i 

bildningsnämnden från att delta i beslutet. 

8(9)

Lars-Göran Zetterlund (C), Annalena Järnberg (S) och Ritha Sörling (S) yttrar 

sig utan att yrka. 

Ordförande Ritha Sörling (S) ställer kommunförvaltningens förslag mot 

Thomas Eklunds (V) avslagsyrkande och finner att förvaltningens förslag med 

övervägande majoritet bifalls. 

Kommunstyrelsens yttrande 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avstyrka 

Bildningsnämndens yrkande med hänvisning till denna redovisning enligt 

uppsiktsplikten och begära återremiss av ärendet. 

--- 

Mot kommunstyrelsens beslut reserverar sig Thomas Eklund (V) till förmån 

för det egna avslagsyrkandet. 

9(9)

Datum 


Avgifter inom äldreomsorgen och funktionshindrade, dnr KS 

13/00146 

Omsorgsnämnden beslutade 2013-03-13 § 43 att vidarebefordra information 

om avgifter enligt följande till kommunstyrelsen. 

Avgiftstaxan för äldre- och handikappomsorgen baseras på regeringens 

proposition 2000/01:149. Lagrummen som taxan baseras på är: 

- Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) 

- Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) 

- Gällande lagstiftning 

Ärendet 

Avgifterna bygger på ovan nämnda lagrum och justeras årligen enligt 

förändringar av gällande prisbasbelopp och konsumentverkets prisindex. SKL 

skickar årligen ut ett meddelandeblad tillkommuner rörande prisbasbelopp 

och procentsats att förändra avgifterna. Detta har för år 2013 genomförts i 

Hällefors kommun enligt de riktlinjer SKL meddelat. 

Omsorgsnämndens beslut 

Omsorgsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna och 

vidarebefordrar informationen till Kommunstyrelsen 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet ställer Arne Rubin (KD) 

fråga gällande hyresnivåerna på kommunens äldreboenden. Ulrika Mellkvist 

(C), omsorgsnämndens ordförande, hänvisar till pågående utredning. 

Hans-Otto Pohlmann (GL) ställer fråga gällande pensionärernas ekonomi 

vilken besvaras av Ulrika Mellkvist (C). 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå 

kommunfullmäktige att fastställa avgifterna enligt ovan. 





Sida 

1(2)

Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer bifall mot avslag på det egna 

yrkandet vilket bifalls. 


Avgifterna fastställs enligt ovan 

2(2)

Datum 


Arvode till ledamot i Svartälvstorps Förvaltnings AB, dnr KS 

13/00152 


Kommunförvaltningen vill informera om att vid extra bolagsstämman i 

Svartälvstorps Förvaltnings AB (Svältab) den 24 september 2012 beslutades 

att införa ett arvode till ordinarie ledamöter som utses av Hällefors kommun. 

Informationsunderlag 

Stämmoprotokoll, daterat 2012-09-24 

Ärendet 

På Svältabs årsstämma 24 september 2012 beslutades att kommunens två 

ordinarie ledamöter ska erhålla arvode för uppdraget. Kommunförvaltningen 

vill informera om detta beslut dels eftersom det behöver hanteras inom 

kommunstyrelsens budgetram och dels eftersom kommunfullmäktige inte 

utfärdat någon ombudsinstruktion i frågan. 

I enlighet med aktiebolagslagen är det stämman som har att avgöra frågor 

gällande ersättningar till styrelsen i bolaget. Ägarna representeras vid 

stämman av ombud som har att agera i enlighet med de direktiv ägaren 

utfärdat, något som i detta fall inte skett. 

--- 

Ekonomi 

Stämmans beslut innebär att ordförande i styrelsen erhåller 16 000 kronor 

per år och att den andre ordinarie ledamot från kommunens erhåller 12 000 

kronor per år i den mån arvode inte utgår från Hällefors kommun. Arvodet 

ska betalas ut i efterskott och baseras på perioden från årsstämma till 

nästkommande årsstämma. Den kostnad som beslutet resulterar i för 

kommunen är inte budgeterad och behöver hanteras av kommunstyrelsen. 





Sida 

1(2)


(M) att kommunstyrelsen ska besluta att ingen ersättning ska utgå retroaktivt 

då ombudet agerat utan ombudsinstruktion. 

Birger Antonsson (S) yrkar att kommunförvaltningen ska uppdras se över 

ersättningsvillkoren i bolagen för att uppnå likställighet. 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer bifall mot avslag på Christina 

Johanssons (M) och Birger Antonssons (S) yrkanden vilka bifalls. 


Ingen ersättning ska utgå retroaktivt då ombudet agerat utan 

ombudsinstruktion. 

Kommunförvaltningen får i uppdrag att se över ersättningsvillkoren i bolagen 

för att uppnå likställighet. 

2(2)

Datum 


Trafiksituationen på Saxhyttevägen i Hällefors, dnr KS 

13/00147 


Företaget Ovako har tagit kontakt med kommunen för att presentera en idé för 

trafiksituationen på Saxhyttevägen i Hällefors, med anledningen av de olika 

tillbud och olyckor som har inträffat. 


Förslag på åtgärder och kartor över Saxhyttevägen, daterat 2013-04-25 

Ärendet 

Kommunförvaltningen har varit i kontakt med företaget Ovako med anledning 

av den trafiksituation som råder på Saxhyttevägen i Hällefors. Företaget 

beskriver att det finns stora säkerhetsrisker för företagets anställda som cyklar 

till och från sin arbetsplats samt för trafikanter som cyklar till och från den 

kommunala badplatsen i Sången. De största farorna finns i anslutning till de 

överfarter över Saxhyttevägen mellan Ovakos två industriområden samt vid 

Kjellbergs logistik och Transport AB och Ovakos industriområde. 

I och med att det saknas cykelväg från bron över Svartälven fram till Ovakos 

industriområde är cyklister tvingade att cykla på Saxhyttevägen. Det har 

förekommit flera allvarliga incidenter när cyklister har tvingats ut i dike och 

väggren p g a lastbilar, timmerbilar etc. Problemet är främst i kurvan vid 

avtagsväg Sångsvägen och avfart till Kjellbergs logistik och Transport AB. 

Många fordon kör för snabbt på Saxhyttevägen och det har varit två olyckor 

med tunga fordon som har korsat vägen. Dessa olyckor kunde ha orsakat 

allvarliga personskador. Cirka 200 fordon per dygn passerar Saxhyttevägen 

såsom servicebilar, grensletruckar och andra tunga fordon. 

Ovako har genomfört åtgärder för att minska risken för olyckor för sin 

personal. Bland annat har personalen informerats om situationen och tilldelats 

reflexvästar. Belysningen på området har förbättrats liksom sikten genom 

fällning av träd och nedtagning av grenar på industriområdet. In- och utfarten 





Sida 

1(3)

till Kjellbergs åkeri har separerats med betongsugga och nya varningsskyltar 

för mopeder och cyklar har satts upp. 

Ovako har identifierat ytterligare åtgärder som bör vidtas för att minska risken 

för olyckor. De åtgärder som föreslås är: 

1. Ny cykelväg på/vid Saxhyttevägen fram till infarten till parkeringen vid 

området Valsverket. 

2. Vägbulor på tre ställen för att minska hastigheten på Saxhyttevägen, med 

två vägbulor på varje ställe och en i vardera körfält. 

3. Varningsskyltar installeras vid tre överfarter på Saxhyttevägen och 

förstärks med blinkande gult varningsljus. Dessutom föreslås det 

förstärkas med blinkande gult varningsljus vid övergångsskylten vid 

övergångsstället. 

Ekonomi 

Beräknad kostnad för den nya cykelvägen är 960 tkr. Med anledning av att 

det är kommunens väg är det kommunen som ska bekosta cykelvägen. 

Kommunförvaltningen kan tillsammans med Bergslagens Miljö och 

byggnämnd (BMB) undersöka möjligheterna att söka bidrag av 

Trafikverket till skapandet av en cykelväg. 

Uppskattad kostnad per vägbula är 30 tkr och innebär en total kostnad på 

180 tkr. När BMB fattat beslut om att denna åtgärd får vidtas på 

nämndsammanträde 2013-05-30 kommer Ovako att gå vidare med 

förslaget. Det innebär att Ovako kommer att bekosta åtgärden att anlägga 

vägbulor. 

Åtgärderna som föreslås vad gäller varningsskyltar beräknas kosta totalt 

240 tkr. När BMB fattat beslut om att denna åtgärd får vidtas på 

nämndsammanträde 2013-05-30 kommer Ovako att gå vidare med 

förslaget. Det innebär att Ovako kommer att bekosta åtgärden att sätta upp 

varningsskyltar med förstärkning av blinkande gult varningsljus. 

Folkhälsa 

En förbättrad trafiksituation för cyklister och gångare är positivt för 

upplevd trygghet och därmed också för folkhälsan. En ny cykelväg ökar 

tillgängligheten av den offentliga miljön och kommer att stimulera 

medborgare i olika åldrar att cykla istället för att använda sig av andra 

fordon. 

Miljö 

Den föreslagna åtgärden överensstämmer med trafikplanen för Hällefors 

antagen år 2000. De ovan nämnda korsningarna är i trafikplanen utpekade 

som punkter med låg framkomlighet för cyklister och fotgängare. 

Att bygga infrastruktur för att stimulera ökat cyklande framför privatbilism 

överrensstämmer även med hållbarhetskriterier som svenska ekokommuner 

antagit. Främst villkor ett; Ämnen som är tagna från berggrunden ska inte 

öka i naturen. 

En trygg trafikmiljö är en av förutsättningarna för ändrat resbeteende och 

val av transportslag. Åtgärder för ökat cyklande finns med i det regionala 

2(3)

energi- och klimatprogrammet i syfte att nå miljömålet att” år 2050 är 

Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären”. 

Fördelar med att förlägga en cykelväg efter Saxhyttevägen är att det blir 

färre avtagsvägar som måste korsas. Dessutom behöver inte cyklister från 

kommunens badplats korsa Saxhyttevägen. Nackdelarna är att delar av 

Saxhyttevägen måste användas vid skapandet av cykelvägen. 

Varningsenheterna är energimässigt självförsörjande och fungerar hela året. 

Detektorer kommer att detektera arbetsfordon samt gående vid 

övergångsstället i god tid så att varningen ger effekt. 


Ge Kommunförvaltningen i uppdrag under år 2013 att projektera för en ny 

cykelväg på/vid Saxhyttevägen från bron över Svartälven fram till infarten till 

parkeringen vid området Valsverket och undersöka möjligheterna att söka 

bidrag av Trafikverket. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet föredrar kommunchef Lena 

Sahrblom ärendet kortfattat. Konstateras att investeringen inte finns i 

budgethandlingen då ärendet är nytt. Ovako tar del av kostnad trots att vägen 

är kommunal. 

Lars-Göran Zetterlund (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 

Christina Johansson (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott ska ges i 

uppdrag att omfördela i investeringsbudgeten och återrapporterar detta till 

kommunstyrelsen. 

Allan Myrtenkvist (S) ställer fråga gällande möjligheten att fördela 

investeringen under flera budgetår vilken besvaras av kommunchef Lena 

Sahrblom. 

Ordförande ställer bifall mot avslag på förvaltningens förslag med Christina 

Johanssons (M) tilläggsyttrande vilket bifalls. 


Kommunförvaltningen ges i uppdrag under år 2013 att projektera för en ny 

cykelväg på/vid Saxhyttevägen från bron över Svartälven fram till infarten till 

parkeringen vid området Valsverket och undersöka möjligheterna att söka 

bidrag av Trafikverket. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott ges i uppdrag att omfördela i 

investeringsbudgeten och återkopplar detta till kommunstyrelsen. 

3(3)

Trafiksituationen på Saxhyttevägen 

25 april 2013 

Deltagare: Hällefors kommun, Ovako, 

Kjellbergs och BMB

x 

x 

X X 

x 

xx 

x 

x 

x 

X 

2 

x

Säkerhetsrisker Saxhyttevägen 

Cyklister som bla ska ta sig till sitt arbete samt till 

kommunens badplats Sången. 

• Saknas cykelväg och man är tvungen att cykla på Saxhyttevägen. 

• Har varit flera otäcka incidenter när cyklister har tvingats ut i dike och 

väggren pga lastbilar, timmerbilar etc. 

• Problemet är främst i kurvan vid avtagsväg Sångsvägen och avfart till 

Kjellbergs Logistik och Transport AB. 

Risker vid överfarter över Saxhyttevägen mellan Ovakos två 

industriområden samt mellan Kjellbergs och Ovakos 

industriområde. 

• Många fordon kör för snabbt på Saxhyttevägen. 

• Har varit två olyckor med tunga fordon som har korsat vägen och 

trafik på Saxhyttevägen. Dessa olyckor kunde ha orsakat allvarliga 

personskador men vi hade turen på vår sida. 

• Många överfarter av servicebilar, grensletruckar och andra tunga 

fordon 

3

Exempel på tillbud 

• Cykelolycka. Kurva vid Kjellbergs. Flög över styret på cykeln. Mycket trafik och väldigt 

mörkt. Bilen såg inte personen. 

• När cyklar till jobbet så kommer det en (gul) timmerbil (från Nygårdshållet) i väldigt hög 

fart, och att den åkte i hög fart finns det vittnen på. När lastbilen kommer ut ur kurvan, 

på vägen utanför Kjellbergs verkstad, så möter jag lastbilen och den är då på halva min 

sida och jag själv stannar en bit utanför asfalt kanten tills jag ser att lastbilen "fattar" att 

han är på väg mot fel sida för han talade i telefonen. 

• Vi var två som var på väg till jobbet kl:05.20 på cykel. Vid Kjellbergs stora infart kom det 

en blå lastbil med Ovako text och svängde ut. NN som låg lite före hann precis förbi 

fronten och cyklist nr två fick tvärgira åt höger in på Kjellbergs plan för att inte bli påkörd. 

Båda hade hade cykellyse på och en av dom båda bar reflexväst. 

• En arbetare från stånghallen gick hem från jobbet. Mellan Sångsvägen och Kjellbergs 

kom en bil som höll på att köra över personen. Han fick hoppa ner i diket. 

• Passerade över bron vid svartälven och när jag var mitt på bron kom en mötande 

timmerbil i hög hastighet som fick gå ut i snöplogkanten för att förhindra en krock. Fick 

stopp på ekipaget vid gång/cykel väg. 

4

• All personal fått reflexvästar 

• Förbättrad belysning 

Genomförda åtgärder 

• Ökad sikt genom fällning av träd och grenar på Ovakos 

industriområde 

• Delning av infarten till Kjellbergs till in- och utfart med betongsugga 

• Nya skyltar (varningsskyltar mopeder och cyklar) 

• Information till alla personal 

• Ny infart Ovako samt cykel/gångväg från Bruksbaren till Norra Porten 

5

• Cykelväg 

• Vägbulor 

• Blinkande varningsskyltar 

Förslag åtgärder 

6

Varningsskyltar 

Förslag Varningsskyltar 

Varning till fordon på Saxhyttevägen om att ett arbetsfordon är på väg vid 

de tre överfarterna samt att gående är på väg vid övergångstället. 

7


• Varningsskylt installeras vid de tre överfarterna. 

Varningsskylten förstärks med blinkande gult varningsljus. 

• Övergångsskylt vid övergångsstället förstärks med blinkande 

gult varningsljus. 

• Varningsenheterna är energimässigt självförsörjande och 

fungerar hela året i Sverige. 

• Detektorer detekterar arbetsfordon samt gående (vid 

övergångställe) i god tid så att varningen ger effekt. 

Kostnad ca 240 000 kr 

• 8 st varningsskyltar, varningsljus samt detektorer för 

arbetsfordon vid de tre överfarterna 

• 2 varningsljus samt detektorer för gående och cyklister vid 

övergångstället. 

8


9

Förslag vägbulor 

• Förslag vägbulor på tre ställen för att minska hastigheten på 

Saxhyttevägen. Se karta 

• 2 vägbulor på varje plats, en på vardera körfält. 

• Kostnad för en vägbula 30 000 kr. Kostnad för 6 vägbulor 

180 000 kr enligt offert. 

10

Vägbulor 

11

Cykelväg 

Cykelväg på/vid Saxhyttevägen fram till infart till parkeringen 

till Valsverket. 

• Förslag M1 (rosa). 

Fördelar: Färre avtagsvägar måste korsas. Cyklister till badplats 

Sången behöver inte korsa Saxhyttevägen. 

Nackdelar: Måste använda delar av Saxhyttevägen. Något dyrare än 

förslag 2. 

Kostnad: 960 000 kr 

• Förslag M3 (röd). 

Ny cykelväg görs vid sidan om Saxhyttevägen. 

Fördelar: Behöver ej använda Saxhyttevägen. Något billigare än 

förslag 1. 

Nackdelar: Staket måste tas ned och nytt sättas upp. Fler korsningar 

samt cyklister till badplatsen måste korsa Saxhyttevägen. 

Kostnad: 815 000 kr 

12

Cykelväg 

13

• Cykelväg 

• Blinkande varningsskyltar 

• Vägbulor 

• Övriga åtgärder 

Hur går vi vidare? 

14

Datum 


Avveckling av Norrgården, dnr 276.11/280 


Kommunförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen utrett 

möjligheterna kring en avveckling av fastigheten Norrgården ur kommunal 

regi. 


Kommunstyrelsens beslut 2012-04-24 § 89 

Sammanställning av intresseanmälan Norrgården, daterad 2013-05-07 

Ärendet 

Kommunstyrelsen gav i april 2012 kommunförvaltningen i uppdrag att avyttra 

eller riva Norrgården. Detta eftersom fastigheten inte längre bedömdes 

tillgodose behoven för den kommunala verksamhet som idag bedrivs i 

fastigheten. 

Kommunförvaltningen har genomfört en undersökning av marknadsintresset 

för en eventuell avyttring av fastigheten. Det har till kommunen inkommit sju 

stycken intresseanmälningar. Dessa är sammanställda i bilaga 1. Några av 

intressenterna önskar bedriva boende för asylsökande i fastigheten. Andra 

förekommande syften är att bedriva fotoskola och café, gym och butikslokaler 

samt bostäder. En företagare är intresserad av fastigheten för sitt företags 

utvidgning. Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område vilket innebär 

att användningsområdet för fastigheten inte är definierat i någon plan. 

Kommunstyrelsen bör ta hänsyn till vad dessa olika användningsområden 

innebär för kommunen vid ett beslut om en eventuell försäljning. 

De kommunala verksamheterna i byggnaden kommer att flyttas till 

Kronhagsskolan efter att denna anpassats och byggts om för verksamheternas 

behov. Planerat inflyttningsdatum för dessa verksamheter är i dagsläget 

1 november 2013. Det innebär att fastigheten till övervägande del kommer att 

vara tomställd efter detta datum, vilket resulterar i tomhyror för 

fastighetsförvaltningen. 





Sida 

1(3)

Vid en eventuell försäljning bör ett utgångspris på omkring 300 tkr sättas för 

att motverka oseriösa köpare som sedan säljer den vidare eller som låter den 

stå och förfalla. Kommunstyrelsen bör vara medveten om att om en köpare 

senare bestämmer sig för att sälja fastigheten vidare har kommunen inget 

inflytande om vem som då ges möjlighet att förvärva den eftersom 

återköpsklausuler för fast egendom inte är juridiskt bindande. 

Förvaltningen föreslår att kommunen genomför en anbudsförfrågan. De anbud 

som lämnas till kommunen får inte ha ett bostadsändamål som syfte, utifrån 

att fastigheten tidigare blivit utdömd för det ändamålet. Förvaltningen föreslår 

att det i anbudsförfrågan ska framgå ett lägsta utgångspris på 300 tkr. 

Ekonomi 

Driftkostnaderna för Norrgården uppgår till omkring 1 miljoner kronor per år. 

De externa hyresintäkterna utgör cirka 38 tkr per år. Kostnaden för fastigheten 

efter de kommunala verksamheternas flytt uppgår därmed till drygt 80 tkr per 

månad och 960 tkr per år. 

En eventuell försäljning inbringar en intäkt. Norrgården är helt avskriven och 

har därmed inget bokfört värde. Det betyder att en försäljningsintäkt utgör en 

realisationsvinst. 

En rivning av fastigheten samt återställning av marken bedöms kosta 

2 till 2,5 miljoner kronor, bland annat beroende av mängden miljöfarligt 

avfall. 

Folkhälsa 

Med hänsyn till byggnadsår och för tiden vedertagen byggteknik är det 

sannolikt att det förekommer radon i byggnadsmaterial, så kallad blåbetong. 

Radon anses kunna orsaka skador på människors hälsa. PCB är ett annat 

material med skadlig inverkan på människors hälsa. Det kan förekomma i 

byggnader från denna tid i fogmassor, färger eller kondensatorer i 

belysningsarmaturer. Vid beslut om en eventuell rivning tas prover på 

misstänkta PCB- källor och vid konstaterad förekomst saneras dessa material i 

rivningsprocessen. Vid en rivning föreskrivs hur skadliga byggnadsmaterial 

ska deponeras för att undvika inverkan på människors hälsa och därför 

bedöms inte en rivning påverka folkhälsan. 

En försäljning bedöms inte ha någon inverkan på folkhälsan. 

Miljö 

Att riva en fastighet är förknippat med en viss miljöbelastning. Det är 

sannolikt att det förekommer vissa miljöfarliga byggmaterial i fastigheten. 

Asbest var vanligt förekommande vid tiden då byggnaden uppfördes i bland 

annat ventilationskanaler, rörböjar, lim vid mattläggning, kakelfix och fog. 

Hur dessa material ska hanteras vid en eventuell rivning regleras i 

rivningsplanen som krävs för att rivningslov ska beviljas och kontrolleras 

noggrant av myndigheterna. 

En försäljning av fastigheten kan innebära en ökad miljöbelastning beroende 

på vilken typ av verksamhet som kommer att inrymmas i fastigheten. 


2(3)

Ge kommunförvaltningen i uppdrag att genomföra en anbudsförfrågan med 

ett lägsta utgångspris på 300 tkr för Norrgården, där syftet inte är 

bostadsändamål. 

--- 

Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Hans-Otto Pohlmann 

(GL) att Norrgården ska rivas. 

Christina Johansson (M) och Allan Myrtenkvist (S) bifaller Hans-Otto 

Pohlmanns yrkande. 

Lars-Göran Zetterlund och Ulrika Mellkvist, båda (C), yrkar bifall till 

förvaltningens förslag. 

Erkki Vuorijärvi (GL) och Arne Rubin (KD) yttrar sig utan att yrka. 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer förvaltningens förslag mot Hans- 

Otto Pohlmanns (GL) yrkande och finner att Hans-Otto Pohlmanns (GL) 

yrkande med övervägande majoritet vinner bifall. 


Kommunförvaltningen ges i uppdrag att riva Norrgården. 

Mot beslutet reserverar sig Lars-Göran Zetterlund och Ulrika Mellkvist, båda 

(C). 

3(3)

SAMMANSTÄLLNING AV INTRESSEANMÄLNINGAR NORRGÅRDEN 

Namn Person-/Org.nr: Kontaktuppgifter Syfte med ev. förvärv 

Daniel Ryttar 770510-7212 019-7653110 Fotoskola/caféverksamhet 

Jokarjo AB 556064-4501 070-5932999 Flyktingförläggning 

Ninewah Ankido ninewahankido@hotmail.com Bostadsändamål 

Mats Runqvist 070-5907989 Flyktingförläggning sen outdoor- verksamhet 

Christoffer Tiurinen 070-8384753 Gym, hyra ut butiks- och kontorslokaler 

Staffan Lindborg "för kunds räkning" staffan.lindborg@rmestate.se Flyktingförläggning 

Mikael Andersson Lokaler för sitt företag 

Magnus Högberg Flyktingförläggning 

BILAGA 

2013-05-07

Datum 


Yttrande över Lasse Erikssons (-) motion om Speaker´s 

corner på torget i Hällefors, dnr KS 13/00090 

Kommunfullmäktige remitterade 2013-04-16 § 79 rubricerade motion till 

kommunstyrelsen för beredning. 

--- 


(M) att motionen ska avslås med hänvisning till att kommunen inte kan ta 

ansvar för ett forum där lagbrott kan begås. För den som vill anordna möten 

finns redan möjligheten att söka tillstånd. Kommunens medborgarplats ska 

också fungera som en mötesplats för medborgarna och de folkvalda. 

Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer bifall mot avslag på Christina 

Johanssons (M) yrkande vilket bifalls. 


Med ovanstående avslås motionen. 





Sida 

1(1)

Till kommunfullmäktige 


MOTION 


Centerpartiet och regeringen har infört så kallad landsbygdssäkring vid regeringsbeslut. Vi 

vill nu säkra upp att en hållbar utveckling sker i hela vår kommun genom att införa 

modellen med landsbygdssäkring även i Hällefors kommun. 

Politiska beslut får ofta andra konsekvenser för landsbygden än vad de får för tätorten. Det 

betyder att politikens konsekvenser för de som bor utanför tätorten måste bedömas. Det 

kan handla om invånarnas levnadsförhållanden, trivsel, service, infrastruktur, tillgänglighet 

med mera. 

Vi måste alltid vara säkra på hur beslut vi fattar påverkar medborgare i kommunen. Eller, 

för den delen, beslut som vi låter bli att fatta! Många gånger kan vi som kommun, genom 

att t ex överklaga andra myndigheters beslut, tydligt visa att vi tar parti för landsbygden. 

För att säkra upp att landsbygdsperspektivet hela tiden är i fokus, behöver vi ställa oss 

frågan hur, t ex, ett beslut påverkar företagsamheten på landsbygden, vilka konsekvenser 

det kan få för den gröna omställningen och om beslutet gör det lättare eller svårare att leva 

på landet. 

Vi hoppas att fullmäktige beslutar att införa landsbygdssäkring. Detta som ett sätt att 

fastställa att vi tar beslut som gagnar alla medborgare och att det leder till rättvisa utifrån 

ett geografiskt perspektiv. Vi får inte ta beslut som gagnar tätorten och missgynnar 

landsbygden. Vi måste vara säkra på att de beslut som tas hanterar medborgarna rättvist 

oavsett var de bor i vår kommun. 

Centerpartiet yrkar 

- att alla beslut som tas i Hällefors kommun landsbygdssäkras. 

- att metoder för landsbygdssäkring arbetas fram. 

Lars-Göran Zetterlund 

Centerpartiet

KF 2013-06-11.pdf - Hällefors kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?