ANSÖKAN - Högskolan i Halmstad

ANSÖKAN 

om rätt att 

utfärda examen på forskarnivå 

inom området INNOVATIONSVETENSKAP 

Högskolan i Halmstad 

För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Ansökan om rätt att utfärda examen på 

forskarnivå inom området 

INNOVATIONSVETENSKAP 

(Innovation Sciences)

Ansökan har utarbetats av prof. Svante Andersson, prof. Mike Danilovic, tekn. dr. Henrik Florén 

och prof. Bernd Hofmaier. 

Ansökan har presenterats och diskuterats inom forskningsmiljön CIELs ledningsgrupp som 

innehåller förutom nämnda ledamöter prof. Sven-Olof Collin, prof. Åsa Lindholm-Dahlstrand, 

prof. Sven-Åke Hörte och prof. Bengt Larsson.

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning…………………... ..................................................................................................................3 

Figur- och tabellförteckning…………… .................................................................................................................4 

Sammanfattning.............................................................................................................................................................6 

1. Område för examensrätt och forskarutbildningsämne .......................................................................................7 

1.1 Område Innovationsvetenskap – motivering till val av området ...............................................................7 

1.1.1. Ekonomisk, teknisk och samhällelig utveckling ...................................................................................8 

1.1.2 Utveckling och specialisering av akademisk utbildning och forskning..............................................9 

1.1.3 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi .............................................................10 

1.2 Områdets allmänna beskrivning och benämning........................................................................................12 

1.3 Område innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad – avgränsning .............................................16 

1.3.1 Forskarutbildningen Innovationsledning och affärsutveckling........................................................17 

2. Forskarutbildningsmiljön……………................................................................................................................18 

2.1 Forskningsmiljön Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och Lärandeforskning CIEL........18 

2.1.1 CIELs ledning ...........................................................................................................................................19 

2.1.2 CIEL–bemanning , finansiering och publicering ................................................................................19 

2.1.3 CIEL–Doktorandverksamhet.................................................................................................................20 

2.2. CIEL:s samverkan med andra forskningsmiljöer.......................................................................................21 

2.2.1 CIEL:s medarbetares deltagande i nationella/internationella nätverk.............................................21 

2.3 CIEL:s samarbete med näringsliv och samhälle..........................................................................................22 

2.4 Infrastruktur vid Högskolan i Halmstad.......................................................................................................22 

3. Högskolans kvalitetsarbete…………..................................................................................................................23 

3.1 Forskning och forskarutbildning...............................................................................................................24 

3.2 Fakultetsnämndens ansvar .........................................................................................................................25 

4. Handledarresurser…………………… ..............................................................................................................25 

4.1 Strategi för långsiktig handledarförsörjning .................................................................................................29 

5. Ekonomiska förutsättningar………….. .............................................................................................................30 

5.1 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning som inledningsvis omfattar tio doktorander ..........31 

5.2 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift omfattande femton doktorander............32 

6. Forskarutbildning ”Innovationsledning och affärsutveckling” – Sammanfattning......................................34 

Bilageförteckning………………………................................................................................................................36 

3

Figur- och tabellförteckning 

Figurer 

Figur 1 Högskolan i Halmstads profil – styrkeområden 

Figur 2 Bild över mastersprogrammet i Innovationsledning och affärsutveckling inklusive de tre 

olika inriktningarna år 1 

Figur 3 Ett exempel på utbildningsplan i forskarutbildningen i Innovationsledning och 

affärsutveckling vid Högskolan i Halmstad 

Tabeller 

Tabell 1 Grundutbildningar i anslutning till området 

Tabell 2 Bemanning och kompetens 2004 – 2009 

Tabell 3 Omsättning/externa medel 2006 – 2009 

Tabell 4 Publikationer 2005-2009 

Tabell 5 Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen, avlagda av 

doktorander som finansierats av högskolan. 

Tabell 6 Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras 

av högskolan i Halmstad 

Tabell 7 Handledarresurser inom området 

Tabell 8 Övriga disputerade lärare och forskare inom området 

Tabell 9 Forskarstuderande inom området 

Tabell 10 Kalkyl av kostnader och intäkter för en planerad forskarutbildning som initialt omfattar 

10 doktorander. 

Tabell 11 Kalkyl av kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift 

Tabell 12 Översikt över högskolepoäng (hp) för doktorsexamen respektive licentiatexamen 

4

Förkortningar 

BLESS Bio- och miljösystemforskning 

CESIS Centre of Excellence for Science and Innovation Studies 

CIEL Centrum för Innovations- Entreprenörskaps- och Lärandeforskning 

CIND Centrum för studier av innovationer och näringslivsomvandling 

CIRCLE Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning 

Economy 

CTH Chalmers Tekniska Högskola 

CVHI Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott 

DUP Datorstödd utbildningsplattform 

EIS Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research 

EKS Enheten för kontakter och samverkan 

FNHS Forskningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 

FNTN Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap 

HH Högskolan i Halmstad 

HHIAB Högskolan i Halmstads Investerings AB 

HHUAB Högskolan i Halmstads Utvecklings AB 

HJ Högskolan i Jönköping 

HOS Sektionen för hälsa och samhälle 

HUM Sektionen för humaniora 

IDE Sektionen för informationsvetenskap, data och elektronik 

JIBS Internationella Handelshögskolan i Jönköping 

KI Karolinska Institutet 

KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 

KTH Kungliga Tekniska Högskola 

LU Lunds Universitet 

LTU Luleå tekniska universitet 

LUT Sektionen för lärarutbildning 

LN Lärarutbildningsnämnden 

MdH Mälardalens Högskola 

MTEK Maskinteknisk produktframtagning 

RIDE R&D, Innovation and Dynamics of Economies 

SET Sektionen för ekonomi och teknik 

UN Utbildningsnämnd 

5

Sammanfattning 

Högskolan i Halmstad ansöker om rätt att examinera på forskarnivå inom området innovationsvetenskap. 

Innovationsvetenskap är ett flervetenskapligt forsknings- och undervisningsområde där skilda ämnen 

samverkar kring det gemensamma empiriska fenomenet innovationer. Forskningen inom området handlar 

främst om att förstå dynamiken i processer som leder fram till att innovationer uppstår i bred mening. 

Innovationer ses i ett bredare perspektiv, både som produkter och processer, tjänster, och även som 

organisatoriska och samhälleliga innovationer. Konsekvenser av innovationer kan vara stora på alla plan - 

individplanet, företagsplanet och samhällsplanet. Samspelet mellan dessa nivåer är av central betydelse för 

att forskarna ska förstå och kan utveckla kunskap om de dynamiska aspekterna kring innovationernas 

tillblivelse. 

Inom detta område avser Högskolan i Halmstad att initialt anordna utbildning på forskarnivå i 

forskarutbildningsämnet innovationsledning och affärsutveckling (Innovation management and business 

development). Innovationsledning och affärsutveckling som forskarutbildningsområde inkluderar 

forskning inom samhällsvetenskapliga områden, beteendevetenskapliga områden, teknik och 

naturvetenskap med gemensamt fokus på innovationer, dess tillblivelse, framväxt, kommersialisering och 

etablering på marknaden. Innovationer är omskakande processer, ibland till och med omvälvande. 

Kännetecknande för forskarutbildningen i innovationsledning och affärsutveckling vid Högskolan i 

Halmstad är stor empirisk närhet, deltagande i internationella sammanhang och en nära samverkan med 

forskare i olika forskningsprojekt där doktorander och seniora forskare arbetar tillsammans under hela 

forskarutbildningen. Forskarna inom Innovationsledning och affärsutveckling använder olika perspektiv, 

teoretiska utgångspunkter, modeller och metoder i den vetenskapliga kunskapsutvecklingen. 

Området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har en inriktning mot innovation, entreprenörskap, 

lärande, företagsstyrning, management, affärsutveckling och marknadsföring, särskilt ur ett internationellt 

perspektiv. Detta innefattar studier av hur interna och externa förhållanden påverkar innovationsprocesser 

och hur idéer uppnår framgång på marknaden dvs blir innovationer. Det kan handla om att studera 

ledningen av utvecklingsprocesser för att nå företagets strategiska mål eller studier av marknadsmässiga 

eller andra externa villkor för entreprenörens, företagets, regionens eller industrins innovationsförmåga 

och ekonomiska tillväxt. 

Högskolan i Halmstad har en lång tradition av utbildningar inom området. 

Utvecklingsingenjörprogrammet är känt för att på ett innovativt sätt kombinera teknisk kompetens och 

affärsutveckling. Sedan 2008 finns även ett tvåårigt masterprogram i innovationsledning och 

affärsutveckling. Forskningen inom området bedrivs främst i forskningsmiljön CIEL (Centrum för 

innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning). Miljön har en stark progression och har vuxit från 

29 personer 2005 till 41 personer 2009 (varav sju professorer och fyra docenter). Forskare inom miljön har 

en omfattande internationell publicering, har varit framgångsrika med att erhålla extern finansiering och är 

aktiva i internationella nätverk. I området innovationsvetenskap samverkar forskarna inom 

företagsekonomi, industriell organisation med samhällsvetare, naturvetare och tekniska forskare på ett 

naturligt sätt. Närliggande miljöer inom t ex teknisk produktutveckling och miljövetenskap bidrar även till 

området och sammantaget finns vid lärosätet omkring 20 möjliga handledare. 

6

1. Område för examensrätt och forskarutbildningsämne 

Området innovationsvetenskaps framväxt kan beskrivas utifrån den ekonomiska utvecklingen och 

förändringar i näringslivet och samhället i stort. Ny vetenskaplig kunskap, teknisk utveckling och därmed 

sammanhängande nya produkter, tjänster och affärsmodeller skapar ett behov av att överbrygga och 

integrera traditionella akademiska ämnen och utveckla nya akademiska kunskapsområden. 

Innovationsvetenskap betecknar ett område där kunskap och förståelse för processer och dynamiken kring 

innovationer kan utvecklas och därmed också stödja näringslivet och samhället i framtida utveckling av 

innovationer och ekonomisk tillväxt. Detta sker genom framtagning av nya produkter och tjänster, ny 

teknik, nya affärsmodeller, framväxt av nya kunskapsintensiva branscher och inte minst genom förnyelse 

av samhälleliga funktioner. Innovationsvetenskap är ett forsknings- och undervisningsområde där skilda 

ämnen samverkar kring det gemensamma fenomenet innovationer. Innovationsvetenskap är ett tillämpat 

forskningsområde där närheten till praktiken och empiriska företeelser är av central betydelse som grund 

för forskning och kunskapsutveckling. Innovationer ses i ett bredare perspektiv, både som produkter och 

processer, tjänster och som organisatoriska innovationer. 

Området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har en inriktning mot innovation, entreprenörskap, 

lärande, företagsstyrning, management, affärsutveckling och marknadsföring, särskilt ur ett internationellt 

perspektiv. Detta innefattar studier av hur interna och externa förhållanden påverkar ekonomisk 

måluppfyllelse och konkurrensförmåga i affärsverksamhet. Det kan handla om att studera ledningen av 

utvecklingsprocesser för att nå företagets strategiska mål eller studier av marknadsmässiga eller andra 

externa villkor för entreprenörens, företagets, regionens eller industrins innovationsförmåga och 

ekonomiska tillväxt. 

Inom ramen för detta område avser Högskolan i Halmstad att initialt anordna utbildning på forskarnivå i 

forskarutbildningsämnet: Innovationsledning och affärsutveckling (Management of innovation and business 

development). Forskarutbildningens inriktning och organisering samt exempel på utbildnings- och 

kursplaner ges i senare avsnitt av denna ansökan. Vår avsikt med formulering av området för 

forskarutbildning är att: 

fokusera på dynamiken i innovationsarbetet och möjligheterna för att idéer ska kunna hävda sig 

på marknaden eller bland brukarna; 

låta empiriska fenomen vara vägledande i formulering av forskningsfrågor, forskningsprojekt, och 

metoder i genomförandet av forskningen inom, samt 

ta fasta på och vidareutveckla de framgångsrika utbildningarna inom innovations- och 

affärsutvecklingsområdet som redan ges vid Högskolan i Halmstad; 

knyta an till den forskning inom området som är väl etablerad vid Högskolan. 

På detta sätt kommer det att vara möjligt att utveckla mer integrativa kunskaper om innovation, produkt-, 

tjänst- och affärsutveckling för näringslivet, akademin och samhället i vidare mening. 

1.1 Område Innovationsvetenskap – motivering till val av området 

Sedan 1960-talet har ett vetenskapligt studium av innovationer, det vill säga frambringandet, spridningen 

och användningen av nya teknologier, produkter, processer, tjänster eller organisatoriska lösningar 

utvecklats till ett alltmer självständigt och i akademiska sammanhang accepterat forsknings- och 

undervisningsområde. Området håller också på att konsolideras med egna mötesplatser, tidskrifter och 

forskningscentra även om de använda beteckningarna varierar, exempelvis förekommer innovation studies 

eller economics of innovation m.fl. beteckningar. Utvecklingen kännetecknas framförallt av att alltfler 

vetenskapliga discipliner, det vill säga samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och teknisknaturvetenskapliga 

discipliner deltar i kunskapsutvecklingsprocessen. Den kännetecknas också av att 

7

kunskapsutvecklingen inom området i allt större utsträckning har kommit att bidra till den praktiska 

verksamheten i form av innovations- och tillväxtpolitik, organisering av innovationsarbetet och 

frambringandet av innovationer. 

I de följande avsnitten presenteras motiven till valet av området innovationsvetenskap. Presentationen följer 

tre linjer; för det första den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen som leder till nya behov och krav 

på allmän och tillämpningsbar kunskap som bidrar till fortsatt teknisk, affärsmässig och organisatorisk 

utveckling i näringsliv och samhälle. För det andra utgår motiveringen från utvecklingen och 

specialiseringen av akademiska forsknings- och utbildningsämnen. För det tredje anknyter motiveringen 

till Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi och dess historiska utveckling. 

1.1.1. Ekonomisk, teknisk och samhällelig utveckling 

En av de viktigaste faktorerna bakom ekonomisk utveckling och tillväxt är teknisk utveckling, 

innovationer och därmed sammanhängande affärsmöjligheter genom kommersialisering av teknik och nya 

produkter, organisations- och samhällsutveckling. Sveriges industriella historia kännetecknas av att många 

storföretag har sin grund i tekniska innovationer som kommersialiserats på ett framgångsrikt sätt som givit 

upphov till många globalt framgångsrika storföretag. I många stycken är dessa innovationer numera 

mogna samtidigt som affärslivet är globaliserat på ett sätt som aldrig varit fallet tidigare. Detta ställer 

företag inför stora utmaningar genom förbättringar och nya innovationer och kommersialisering säkra 

företagens överlevnad och fortsatta tillväxt. En stor utmaning för dagens och morgondagens svenska 

företag ligger i att möta och hantera de krav som den snabba tekniska och allt mer globala affärsmiljön 

ställer. 

Förmåga att utveckla nya innovationer det vill säga skapa och utveckla produkter, processer och 

organisatoriska innovationer men också att omsätta dessa i nya affärskoncept kommer att avgöra om 

företagen kommer att utvecklas och därigenom bidra till den ekonomiska utvecklingen och tillväxt. Om 

innovations-, utvecklings-, och affärsförutsättningar inte är tillfredsställande i Sverige finns risk att 

företagen stagnerar i utvecklingen eller till och med lämnar landet. Affärsutveckling i näringslivet bygger 

på att företag och dess ledningar förmår hantera dynamiken med innovationer, utformning av nya 

produkter, processer och affärsmodeller. Genom bättre kunskap om dessa centrala utvecklingsprocesser, 

och särskilt förståelsen för dynamiken mellan dessa, kan vi öka graden av framgångsrika innovationer och 

fler innovationer kan bidra till näringslivs- och samhällsutveckling, ökad välfärd och ekonomisk tillväxt. 

Av stor vikt är att förstå de sociala aspekter som är förknippade med innovationer, hur människor 

förhåller sig till ny teknik, vilka behov de har som tekniken löser och hur spridning av innovationer i olika 

sociala och affärsmässiga miljöer sker. Särskilt viktigt är att förstå och hantera radikala innovationer som 

får dramatiska effekter på etablerade aktörer. Av detta följer att kunskaper som hjälper företag att 

effektivare skapa och utveckla innovationer, att bidra till skapandet av nya affärskoncept med hjälp av 

människor i och utanför företaget, är en kritisk förutsättning för den långsiktiga nationella utvecklingen. 

Synen på vad innovationer är, hur de kommer till och hur de kan utvecklas och spridas har ändrats över 

tiden. I företagens vardag är inte innovation, produktutveckling, affärs- och företagsutveckling olika och 

separata företeelser utan komplexa, sammanvävda och integrerade processer som tillsammans utgör 

värdeskapande aktiviteter som på olika sätt bidrar till att uppnå global konkurrenskraft. Få idéer och 

uppfinningar når status av en framgångsrik innovation och ännu färre innovationer är radikala. Många 

som har ägnat sig åt tekniskt utvecklingsarbete, som lett till tekniskt sett spännande lösningar, har upplevt 

betydande svårigheter med kommersialiseringen av tekniken och innovationerna. Många gånger har 

svårigheter med kommersialiseringen visat sig vara oöverstigliga. Framtida produkter kommer att vara allt 

mer komplexa genom att nya tekniker tillförs, nya tjänster utvecklas och nya funktioner möjliggörs och 

människor med olika kompetenser måste samverka för att utveckla och kommersialisera nya tekniker och 

produkter. Därmed kommer kravet på starkare samspel mellan tekniker, ekonomer, samhällsvetare, 

beteendevetare och naturvetare att behövas för att klara av utveckling och kommersialisering av tekniker 

och produkter, särskilt i internationella affärsmiljöer. 

Innovationsbegreppet har breddats och används idag både i fråga om produkter, processer, tjänster och 

om organisatorisk förnyelse, men också om sociala innovationer, det vill säga innovativa, värdeskapande 

processer vars omfattning, utveckling och resultat är svåra att bestämma och förutse. Akademisk 

8

forskning har relativt sent på ett systematiskt sätt intresserat sig för dessa komplicerade och sammanvävda 

processer. Även om det har funnits enstaka portalfigurer som idag framstår som grundare av vad som kan 

betecknas som innovationsvetenskap. Ett systematiskt studium av tillkomst och utveckling av 

innovationer, vilka faktorer som hindrar och stödjer omvandlingen av idéer till produkter och etableringar 

av marknader har främst utvecklas sedan 1960-talet. De viktigaste kunskapsområdena som intresserade sig 

för innovationer var ekonomiska och tekniska discipliner, medan andra samhällsvetenskapliga discipliner 

med undantag av ekonomi, i stor utsträckning var och kanske fortfarande är frågande inför begreppet 

innovation. Ytterligare ett undantag är kanske psykologi som intresserade sig i vissa delar av disciplinen för 

kreativa processer. Genom den breddningen av innovationsbegreppet och större kunskap om 

innovationer som en kollektiv lärprocess i vilken många olika aktörer från olika kunskapskulturer deltar, 

har också andra akademiska ämnen börjat bli intresserade i området. 

Idag finns både forskning och utbildning i olika aspekter kring innovation på de flesta akademiska 

lärosäten med tonvikt på framtagandet, organisering och ledning av innovationsarbetet. Därmed har också 

discipliner som företagsekonomi, industriell organisation och det relativt nya ämnet entreprenörskap blivit 

centrala. Genom insikten att innovationer och innovationsarbetet har en tydlig rumslig och geografisk 

komponent, har också andra ämnen som geografi eller ämnena som går under beteckningen Regional Science 

blivit viktiga inslag. 

1.1.2 Utveckling och specialisering av akademisk utbildning och forskning 

Det finns inom akademin en lång tradition av att dela upp företagens ”verklighet” i olika 

kunskapsområden som utgör basen för grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och 

forskning. Med detta sätt förväntas man att reducera och hantera komplexiteten i det empiriska fenomen 

som studeras och att fokusera kunskapsbildningsprocessen utifrån en traditionell akademisk och 

vetenskaplig logik. Av detta följer att många empiriska fenomen studeras av forskare med olika 

ämnesbakgrund. Två forskningsämnen som har olika traditioner och som på olika sätt studerar de 

företeelser som nämnts här ovan är företagsekonomi och industriell organisation. Dessa två områden, som vi vill 

ska utgöra basen för vår forskarutbildning vid Högskolan i Halmstad, har olika historia, är sprungna ur 

olika vetenskapliga traditioner och har olika förhållningssätt gentemot teknik, tekniskt ingenjörs- och 

utvecklingsarbete, kommersialisering och ledningsfunktioner. Det är viktigt att vi kan förstå 

ämnesområdens olikheter för att kunna kombinera dessa till att skapa en stark, långsiktig, internationellt 

framstående och uthållig forsknings- och forskarutbildningsmiljö. 

Företagsekonomi återfinns som ämnesområde inom universiteten och de filosofiska fakulteterna. 

Näringslivet och företagandet har under alla tider behövt och utvecklat praktisk kunskap och sedan slutet 

på 1800-talet har också systematiserade kunskaper i specialiserade ämnen utvecklats och spridits genom 

akademiska utbildningar och forskning. Ekonomisk utbildning kring företag och företagande utvecklades i 

Sverige i början av förra seklet inom bl.a. nationalekonomi på tekniska högskolor. Utbildning om 

företagande fick ökad tyngd när handelshögskolor startades i Stockholm 1909 och i Göteborg 1923. 

Ämnesnamnet företagsekonomi tillkom något senare. Redovisning, finansiering, organisation, strategi och 

marknadsföring utgör ämnets kärna. Ytterligare ämnesområden har dessutom utvecklats, t ex 

entreprenörskap och ledarskap. Företagsekonomi är ursprungligen ett empiriskt inriktat ämne som 

efterhand utvecklats och allt mer kommit att inrymma en mångfald av teoretiska plattformar, olika 

metodmässiga tillvägagångssätt och olika förhållningssätt till hur vetenskaplig kunskap utvecklas. 

Etableringen av ämnet industriell organisation vid svenska lärosäten måste ses mot bakgrund av tidsandan 

som rådde i Sverige, och de utmaningar som det svenska näringslivet stod inför i början av förra seklet. 

Redan 1913 fanns en stark företagskritik av att Kungliga Tekniska Högskolan inte i tillräcklig omfattning 

tog sig an utbildningen av ingenjörer i industriell organisation (Industrial Management). Industrialismen 

hade etablerats på bred front i början av på 1900-talet och ett antal svenska storföretag hade fått en stark 

expansion, särskilt internationellt, och behövde kompetenta medarbetare, särskilt ingenjörer. 

Rationaliseringsrörelsen, Scientific Management, hade på 1920-1930-talet fått ett starkt fotfäste i det 

svenska näringslivet. Företagsledarna efterfrågade personer som behärskade systematiken och metoderna 

för tidsstudier och som kunde bidra till att utveckla rationaliseringsmetoderna i företagen. Flera fristående 

företag utvecklade utbildningar inom dessa områden men inom akademin var forskningen och 

9

utbildningen inom rationaliseringsområdet svagt utvecklat vid den tiden, och motsvarade inte näringslivets 

behov och förväntningar. 

Svaret på näringslivets behov blev att regeringen efterhand inrättade ämnesområdet industriell organisation 

vid flera av de statliga tekniska högskolorna liksom ett antal närliggande ämnesområden som industriell 

marknadsföring och industriell ekonomi. Detta ämnesområde kan sägas utgöra företagsekonomins 

motsvarighet, men med placering på de tekniska högskolorna. Placeringen av dessa ämnesområden på 

tekniska högskolor kom naturligtvis att påverka deras verksamhetsinriktning i jämförelsen med 

företagsekonomi. Medan företagsekonomi kom att få en stark ställning på universitetens filosofiska 

institutioner och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg kom industriell organisation, industriell 

marknadsföring och industriell ekonomi att få ett starkt fäste på samtliga tekniska högskolor. Forskning 

och undervisning inom industriell organisation, ekonomi och marknadsföring har av tradition kommit att 

vara mer klinisk, företagsnära, problemlösande och normativ, dvs. orienterad till att utveckla fungerande 

managementlösningar. 

Inom industriell organisation är forskarnas bakgrund oftast baserad på en teknisk utbildning som t.ex. 

civilingenjörer men även samhällsvetenskaplig utbildning, t.ex. sociologi, företagsekonomi och 

nationalekonomi som grund förekommer. Den vetenskapliga närheten till tekniken och 

naturvetenskaperna, samt ämnesområdets starka empiriska traditioner, medför att många forskare inom 

industriell organisation utvecklar kunskaper, modeller och verktyg som är inriktade mot att lösa konkreta 

industriella problem som ofta syftar till att höja effektiviteten i företagen. Den teoretiska basen, 

forskningsmetoderna och vetenskapliga ansatser inom industriell organisation ligger nära 

företagsekonomin och samhällsvetenskap i övrigt. 

Centralt i båda dessa ämnen är att företagens/organisationers verksamhet och olika processer i företaget 

och i företagets relation med omgivningen undersöks. Ämnena kan alltså sägas vara teoretiskt och 

metodmässigt kompletterande och behandlar i stor utsträckning liknande empiriska fenomen även om de 

vid många lärosäten är distinkta ämnesområden. Den ekonomiska och tekniska utvecklingen och de 

därmed följande behov och krav har inneburit att båda discipliner har börjat inrikta sig på frågor som 

handlar om tillblivelsen och skapandet av innovationer, företagens del i frambringandet av innovationer 

från idé till en marknadsmässig framgång samt marknadsföring och spridning av innovationer. 

Ett stort intresse på senare tid har riktats mot de individer som frambringar nya idéer vilka utgör grunden i 

innovationer dvs. inriktat mot att förstå entreprenören och entreprenörskapsprocesser. Speciellt 

affärsmöjligheter (business opportunity) och aktiviteter som syftar till sådana möjligheter, såväl start av nya 

företag som utveckling av befintliga, har varit i centrum för entreprenörskapsforskning. Bland annat har 

man poängterat vikten av att kombinera kunskaper om teknik, produkter och tjänster med marknads- och 

kundkunskap, samt inte minst fokuserat på hur interaktionen med kunderna bäst sker för att skapa 

affärsmöjligheter och generera nya innovationer. Andra områden med anknytning till innovationers 

frambringande har varit ett intresse i båda ämnena för organisering och ledning av innovationsaktiviteter 

(innovation management), strategifrågor, organisatorisk lärande, finansiering m.m. 

1.1.3 Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi 

Högskolan i Halmstad har från starten haft ett omfattande utbildningsutbud med främst företagsekonomi, 

vissa tekniska utbildningar, vårdutbildningar samt samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Bland 

de mer uppmärksammade utbildningarna inom området finns utvecklingsingenjörsprogrammet som har 

som grundläggande idé att utbilda ingenjörer med en särskild förmåga att utveckla och kommersialisera 

innovationer samt att skapa affärer och bygga nya företag med utgångspunkt i framförallt tekniska 

innovationer. I början av nittiotalet utvecklades en magisterfördjupning inom området industriell 

organisation och ekonomi med inriktning mot innovation. Idag har denna magisterutbildning blivit en 

tvåårig mastersutbildning där studenter med grundutbildning i företagsekonomi och industriell 

organisation studerar tillsammans. Redan tidigt utmärkte sig också Högskolan genom att främja studenters 

entreprenöriella förmåga som bl.a. visade sig i ett stort antal företagsgrundande och oftast också nationell 

uppmärksamhet när det gäller innovationstävlingar. 

10

Idag ansvarar fem tvärdisciplinära sektioner för att Högskolans utbildningsuppdrag genomförs. I Sektionen 

för ekonomi och teknik (SET) ingår företagsekonomi och industriell organisation som centrala 

kunskapsområden sedan långt tid tillbaka. Dessa båda områden har en framträdande plats i högskolans 

utbildnings- och forskningsstrategi. Detta materialiseras i att de är väl integrerade i den existerande 

utbildningen på grund- och avancerad nivå samt är centrala i den forskning som sker vid lärosätet. 

Utpräglat för Högskolan är att dessa ämnen inte är isolerade ifrån varandra, eller endast är samgrupperade 

under en sektionskappa, utan att bl.a. naturvetenskapligt och tekniskt orienterade ämnen, arbetsvetenskap 

m.fl. ämnen samverkar i befintliga utbildningar och i forskning som bedrivs vid sektionen. 

Regeringens forskningsuppdrag till högskolor och universitet är att utveckla profilerad forskning av hög 

nationell och internationell klass inom områden som har betydelse för samhället. Högskolan har i sin 

Forsknings- och utbildningsstrategi för 2008-2012 slagit fast att lärosätets avsikt är att långsiktigt satsa på 

tre interagerande styrkeområden för att uppnå en alltmer särskiljande och vetenskapligt stark profilering. 

Lärosätet verkar för att koncentrera utbildning och forskning i enlighet med den övergripande profilens 

tre interagerande styrkeområden, nämligen studier och utveckling av verksamhet (organisation, region och 

samhälle), produkter (produkter, processer och tjänster) samt livskvalitet (livskvalitet, välfärd och kultur). 

Området innovationsvetenskap tillhör styrkeområdet verksamhet. 

Till dessa tre styrkeområden kommer tre teman som är gemensamma för de tre styrkeområden – 

innovation, samverkan och välbefinnande. Dessa teman är stödjande och inkluderar bl.a. olika åtgärder för att 

främja innovationer inom ramen för Högskolans innovationssystem eller för att främja och underlätta 

samverkan inom utbildning och forskning och externa aktörer. 

Figur 1 ger en översikt över de tre styrkeområden samt stödjande verksamheter. 

Figur 1 Högskolan i Halmstads profil – styrkeområden 

Högskolan har också utarbetat en strategi för innovationsstöd och erbjuder ett innovationsstödsystem där 

första steget är en förinkubator, vilken länkar samman utbildningstiden vid Högskolan och den första 

tiden i Science Park Halmstad. Andra steget i Science Park Halmstad är en inkubator vars syfte är att 

stödja de företag som bildats i förinkubator eller kommit in i verksamheten på annat sätt. Science Park 

Halmstad AB innefattar även en företagspark. Högskolans holdingbolag, HHIAB (Högskolan i Halmstads 

investeringsaktiebolag) respektive HHUAB (Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag) tillför 

riskkapital och kompetens tidigt i innovationsprocessen. 

Detta profileringsarbete har pågått under lång tid och är väl förankrat i Högskolans styrelse och på alla 

nivåer inom lärosätet. På Högskolan finns idag en utbildningsnämnd (UN) som svarar för 

utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå. Två forskningsnämnder, Forskningsnämnden för 

humaniora och samhällsvetenskap (FNHS) och Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap 

(FNTN), som bland annat har ansvar för det strategiska och kvalitetsgranskande arbetet inom 

forskningen. Dessutom finns en Lärarutbildningsnämnd (LN) med liknande ansvar. De båda 

forskningsnämnderna samt LN fördelar Högskolans forskningsanslag inom respektive nämnds 

11

ansvarsområde. I samband med att Högskolan under 2010 kommer att ansöka om rätt att examinera inom 

ett antal områden på forskarnivån kommer en översyn av nämndstrukturen att genomföras. Den 

planerade nämndstrukturen är fortfarande under utredning men målet är att ersätta den nuvarande 

ordningen med en gemensam fakultetsnämnd eller motsvarande. 

Forskningen vid Högskolan i Halmstad bedrivs huvudsakligen inom formellt konstituerade 

forskningsmiljöer, som representerar de styrkeområden och som ingår i Högskolans övergripande profil. 

Forskare inom en specifik forskningsmiljö tillhör således en forskningsnämnds område. Varje 

forskningsmiljö har en intern ledning och är administrativt knuten till ett av lärosätets fem sektioner. Inom 

FNHS-området finns totalt fem forskningsmiljöer och inom FNTN-området finns tre. Antalet och 

inriktning av forskningsmiljöerna kan dock komma att ändras, då Högskolan i enlighet med sin 

profileringsstrategi kommer att koncentrera forskningen till färre men större miljöer. Uppgiften för varje 

forskningsmiljö är att skapa en aktiv och kreativ akademisk miljö och att bedriva högkvalitativ forskning i 

linje med Högskolans profilering. Lärare/forskare bedriver också utbildning på grund- och avancerad nivå 

och deltar, i samarbete med lärosäten med vetenskapsområde, i forskarutbildning. Totalt har Högskolan 

omkring 90 aktiva doktorander, antagna till forskarutbildning vid andra lärosäten. Dessa doktorander 

bedriver en betydande del av sin forskarutbildning med stöd och handledning från forskare inom 

Högskolans forskningsmiljöer. 

Inom styrkeområde Organisation, region och samhälle bedrivs forskning och utbildning på avancerad nivå 

inom forskningsmiljön Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Vidare 

finns några forskargrupper inom teknik-, energi- och bio- och miljösystemforskning (BLESS och MTEK). 

Organiseringen av och forskningen i forskningsmiljön CIEL är central för den sökta forskarutbildningen 

och beskrivs längre fram. 

1.2 Områdets allmänna beskrivning och benämning 

Området innovationsvetenskap ses här som en sammanfattande benämning på olika forsknings- och 

utbildningsämnen vars fokus ligger på framtagandet av innovationer, organisering och ledning av 

innovationsarbetet, spridning av innovationer, skapandet av marknader för innovationer och därmed 

affärsutveckling i betydelsen business creation. I denna mer övergripande betydelse används begreppet 

framförallt i den tyskspråkiga akademiska kulturen – Innovationswissenschaft, men även i den engelskspråkiga 

akademiska sfären börjar begreppet få insteg, men då i pluralis – Innovation sciences. 

Innovationsvetenskap som begrepp förefaller inte förekomma i nordiska sammanhang i någon större 

utsträckning även om det finns enheter eller utbildningar som är verksamma inom området. Den första 

professuren i innovationsteknik (Innovation management) tilldelades Torkel Wallmark, Chalmers tekniska 

högskola år 1983. Innovationsteknik har sedan kommit att etableras på fler lärosäten i Sverige som 

exempelvis en professur vid Mälardalens högskola (MdH) som innehades av Bengt-Arne Vedin som också 

under en tid var adjungerad professur i innovationskunskap vid Kungliga Tekniska Högskolan. Dessutom 

användes termen medicinsk innovationsvetenskap 1996 i samband med inrättningen av en tjänst vid 

Karolinska Institutet (John Skår). Däremot finns en stor variation av tjänster i vars beskrivning innovation 

ingår. Även vid Lunds universitet används termen innovationsvetenskap bl.a. i samband med 

”Handlingsplan för kommersialisering och tekniköverföring 2006-2010”. Termen innovationsvetenskap 

har också vunnit insteg i Sveriges Riksdag genom motionen ”Forskning inom innovationsvetenskap” 

(2006/07:Ub371) och i form av en fråga till utbildningsminister Lars Leijonborg (2006/07:557). 

Innovationsvetenskap kombinerar sociala och beteendevetenskapliga aspekter kring ledning och 

organisering med områden av mer naturvetenskaplig och teknisk natur i syfte att förstå innovationernas 

tillblivelse, frambringande, kommersialisering och etablering på marknaden. Medan det tidigare har funnits 

en betoning på teknologisk utveckling och förändring, har de icke-teknologiska aspekterna av innovation 

under senare tid fått ett ökat erkännande. Denna insikt har visserligen funnits redan hos en av 

portalfigurerna i ämnet, Joseph Schumpeter, som uttryckte att innovationer innebär den tekniska och 

kommersiella realiseringen av en uppfinning och inbegriper därmed teknisk och social utveckling, 

marknadsföring, kommersialisering och organisering. Idag har synen på innovation och 

12

innovationsvetenskap vidgats och inkluderar såväl organisatoriska och sociala innovationer samt 

innovativa processer (Innovativa processer SOU 2003:90). 

En närmare bestämning av innovationsvetenskap visar dock på två tydliga kännetecken som har betydelse för 

undervisning och forskning inom området. Även om det har skett en breddning av området, är teknik 

fortfarande en central del av innovationsvetenskapen, vilket innebär att en grundläggande förståelse för 

teknologi fordras i jämförbara utbildningar och i många forskningsförehavanden inom området 

innovationsvetenskap. Därmed är grundläggande utbildning i vetenskaper som matematik, fysik, kemi eller 

biologi viktiga. Den andra delen, som handlar om sociala aspekter, att förstå individernas situation och roll 

i innovationsprocesser, organisation, marknader och institutioner har sin grund i beteende- och 

samhällsvetenskaperna. Det innebär att studier och forskning inom innovationsvetenskap innebär en 

kombination av olika vetenskaper med skilda förhållningssätt, framställning och metoder. 

Innovationsvetenskap är därmed ett flervetenskapligt ämne. 

Det innebär också att området innovationsvetenskap i idealfallet fokuserar på en mångfald av 

samhällsvetenskapliga, tekniska och naturvetenskapliga områden som exempelvis bioteknologi, kemiska 

och farmaceutiska produkter, ICT, software, sensor, robotics, nanoteknologi, nya material etc. I den 

praktiska tillämpningen av området innovationsvetenskap blir det dock en fråga om att specialisera sig på 

en rimlig djup av forskning kring ett eller två teknikområden, det vill säga man betonar focus eller man 

ägnar sig på ett översiktligt studium av flera områden, det vill säga scope. I båda fallen finns dock ett 

centralt delområde inom vilket man studerar innovationsprocesser per se. 

När det gäller beteende- och samhällsvetenskapliga ämnena är det uppenbart att en kombination av 

ämnena ekonomi, sociologi, statsvetenskap och psykologi och områden inom dessa såsom 

marknadsföring, finansiering, organisation och ledarskap är centrala. För vissa av dessa ämnen är ingången 

till ett studium av innovationsverksamhet enkel, medan det för andra ämnen kan krävas en viss 

nyorientering. Som exempel kan nämnas att sociologi kan bidra till förståelsen av sociala strukturers 

(nätverk av människor och företag) betydelse för innovation. På samma sätt bidrar psykologi till förståelse 

av motivationen och beslutsfattandets betydelse för entreprenörers, producenters, konsumenters 

handlingar under innovationers osäkra villkor. Ett delområde med viss självständig ställning är 

entreprenörskap där i vissa utbildningar och forskning entreprenörskap förenas med innovation (se 

exempelvis HSVs utvärdering av spetsutbildningar inom området). Det innebär också att entreprenörskap, 

som har blivit ett omfattande och vida spritt område med tydligt fokus på innovation, i många fall är en 

del av innovationsvetenskap. 

Ämnena som skulle kunna ingå i innovationsvetenskap varierar både med inriktningen av undervisningen 

och forskningen och är beroende av lokala, organisatoriska och finansiella förutsättningar i olika miljöer. 

Men tillhörigheten kompliceras ytterligare genom att beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen i regel 

också uppvisar olika och ibland rivaliserande ”skolor”. På detta sätt har uppenbart vissa av de 

samhällsvetenskapliga ämnenas specialiseringar lättare att förhålla sig till begreppet innovationer och 

innovationsarbetet än andra. 

Slutligen finns ytterligare en aspekt som kan diskuteras inom utformningen av området 

innovationsvetenskap. Området kan också beskrivas genom olika aggregeringsnivåer. I forskningsmiljöer 

med jämförbar inriktning kan man urskilja tre nivåer; makronivå (nationell eller internationell) där oftast 

frågor kring innovationspolicy och dyl. behandlas. Mesonivå (bransch eller marknad) där frågor kring 

specifika branscher, teknikområden och marknad behandlas. Mikronivå (företag, processer, projekt och 

individer) där bl.a. frågor kring organisering och ledning m.m. av innovationsprojekt behandlas. Denna 

indelning återspeglar sig i viss mån i svenska s.k. excellenssatsningar inom innovationsområde där 

exempelvis forskningsmiljön CIRCLE i Lund förefaller fokusera i första hand på forskning på makronivå, 

medan CESIS vid KTH, Stockholm och CIND, Uppsala mera rör sig på mesonivå. RIDE vid CTH, 

Göteborg förefaller röra sig över alla tre nivåer. 

Existerande miljöer i området innovationsvetenskap kan uppvisa stora variationer. Gemensamt för dessa 

är dock att de i regel har utvecklats i spänningsfältet mellan företagens tekniska och ekonomiska 

13

förutsättningar, forskningens ekonomiska förutsättningar och möjligheter, organisatoriska strukturer, 

vetenskapliga och akademiska intressen, samt inte minst personliga intressen hos aktörer. Att formulera 

området vid en specifik plats, i detta fall vid Högskolan i Halmstad och under en specifik tid, måste ta 

hänsyn till dessa förhållanden. 

1.2.1 Område Innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad 

Som framgått ovan är innovationsvetenskap ett övergripande och inkluderande begrepp för olika ämnen, 

undervisnings- och forskningsområden, där en högskola i den praktiska verksamheten måste välja vilken 

kombination som man vill undervisa och forska i. I en jämförelse mellan ett institut vid universitetet 

Eindhoven som explicit använder beteckningen Innovation Sciences, och ett institut med liknande utbildning 

och forskning vid universiteten Utrecht och Delft, visar det sig att kombinationen av ämnena ibland kan 

vara till naturvetenskapen/teknikens fördel och ibland till beteende- och samhällsvetenskapliga ämnens 

fördel. Hur utfallet blir, förefaller vara en konsekvens av enskilda initiativtagare, universitets strategi, 

möjligheter till finansiering, men även interna organisatoriska faktorer som placering i olika fakulteter. Vi 

kan därför med visst stöd utgå ifrån att utformning och inriktning av området innovationsvetenskap vid 

Högskolan i Halmstad är avhängig av flera olika faktorer såsom: 

forskningens och utbildningens hittillsvarande inriktning 

Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi 

existerande utbildningar på grund och avancerad nivå 

nuvarande och planerade forskartjänster 

nuvarande och framtida finansieringsmöjligheter 

förekomsten av forskarutbildning och examinationsrätt i forskarutbildningen vid Högskolan i 

Halmstad 

En del av dessa punkter har redan beskrivits och en del kommer att beskrivas i kommande avsnitt. I 

fortsättningen diskuterar vi därför här endast översiktlig hur dessa aspekter påverkar utformningen och 

avgränsningen av området vid Högskolan i Halmstad. 

Utbildning på grund- och avancerad nivå 

Högskolan i Halmstad eftersträvar i sin profilering ett utbildningsutbud där studenterna har möjligheter att 

efter sin grund- och avancerade utbildning fortsätta med forskarutbildning. Även om den grundläggande 

utbildningen inte är central i bildandet av examensområdet, är det viktigt att ge en översikt. Till området 

innovationsvetenskap hör olika grundutbildningar som översiktligt beskrivs i följande tabell: 

Företagsekonomi (cirka 600 studenter) Industriell organisation (cirka 200 

studenter) 

Affärssystemprogrammet Utvecklingsingenjörsprogrammet 

Bygg- och Fastighetsekonom Byggingenjör 

Ekonomprogrammet Maskiningenjör 

Valfritt Ekonomprogrammet 

Europaekonomprogrammet 

Marknadsföringsprogram 

Entreprenörskap och förnyelse 

Fristående kurser 

Tabell 1: Grundutbildningar i anslutning till området 

Företagsekonomiområdet har flera starka och populära kandidatprogram (Tabell 1). Som exempel kan 

nämnas marknadsföringsprogrammet som för närvarande antar 60 studenter per år med ett flerdubbelt 

söktryck. Affärssystemprogrammet och bygg- och fastighetsekonom-programmet visar på 

företagsekonomiämnets nära anknytning till vissa teknikområden samt informatik. Ämnet har nyligen 

granskats i samband med civilekonomansökan, och kvalitén på ämnet på grund- och avancerad nivå och 

forskning ledde till att Högskolan i Halmstad fick rättigheter. En viktig del i granskningen var hur väl de 

14

olika nivåerna var integrerade. Civilekonomrättigheterna kommer ytterligare stärka ämnets 

konkurrenskraft gentemot andra lärosäten och prognosen för framtida söktryck är mycket god. 

Utvecklingsingenjörprogrammet har länge varit ett av Högskolan i Halmstads profilprogram och 

programmet har en nära anknytning till företagsekonomiämnet. Även maskin- och byggprogrammen 

utgör en naturlig bas för ämnet Industriell organisation. Dessa program har lyckats väl med att attrahera 

studenter i en tid då flera teknikprogram har haft problem. Även här är prognosen för ett stort framtida 

söktryck god. 

På avancerad nivå finns inom CIEL:s forskningsmiljö förutom ett antal ettåriga magisterprogram, ett 

tvåårigt masterprogram innovationsledning och affärsutveckling som på grund av den stora andelen 

internationella studenter genomförs på engelska. 

Figur 2 Bild över mastersprogrammet i innovationsledning och affärsutveckling inklusive de tre olika 

inriktningarna år 1 

Det tvååriga mastersprogrammet innovationsledning och affärsutveckling som startade hösten 2008 har för 

närvarande ca 90 studenter i programmet (60 studenter år 1, 30 studenter år 2). 35 studenter är svenska 

medan resterande kommer från övriga världen (18 olika nationer). För närvarande är programmet öppet 

för free-movers, vilket innebär att det är tusentals sökande. Allt fler utländska studenter kommer dock in 

via våra utbytesavtal och ambitionen är att i framtiden endast ha programmet öppet för utbytesstudenter. 

Det första året består av två inriktningar inom företagsekonomi (internationell marknadsföring och 

strategisk ledning och management) och en inriktning i industriell organisation (teknisk projektledning och 

affärsutveckling) och är ett bra exempel på hur dessa två närliggande ämnen kan kombineras till ett 

kvalitativt och attraktivt utbildningsprogram. Erfarenheterna från detta upplägg är viktiga vid utvecklingen 

av forskarutbildning med en liknande bas. De tre inriktningarna ges dessutom som ettåriga 

magisterprogram. Förutom dessa program finns även ett ettårigt magisterprogram i företagsekonomi 

inriktat mot bank och revision och ett magisterprogram i maskinteknik som delvis även innehåller ämnet 

industriell organisation. 

Masters- och magisterprogrammen utgör en naturlig bas för fortsatt forskarutbildning. Denna bas kan 

utökas om ytterligare utbildningsinslag kombineras eller integreras med de existerande programmen. Vi ser 

exempelvis en stor möjlighet i att koppla ett spår med inriktning entreprenörskap till mastersutbildningen. 

Den skulle i så fall vara en spetsutbildning som kan attrahera studenter som i förlängningen kan rekryteras 

i en framtida forskarutbildning. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att studentunderlaget inom ämneskombinationen företagsekonomi 

och industriell organisation är mycket gott och att det finns stora naturliga samverkansmöjligheter genom 

olika kombinationer mellan ämnena. Framförallt kan det tvååriga masterprogrammet i innovationsledning 

och affärsutveckling lyftas fram som en naturlig bas för en framtida forskarutbildning. Inom området 

15

innovationsvetenskap finns för närvarande drygt ett tjugotal tjänster, lektor, docent och professor, med 

huvudsaklig forskarinriktning. En närmare beskrivning av tjänsternas inriktning och planer för nya tjänster 

inom området ges i senare avsnitt. 

Området innovationsvetenskap har hittills varit relativt framgångsrik när det gäller att erhålla forskningsmedel. 

Som i avsnittet om forskningsmiljön kommer att redovisas, har området hittills en genomsnittlig 

finansieringsgrad av 50 procent externa medel. Dessa medel har erhållits från olika finansiärer bl.a. 

Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, Vinnova, före detta Nutek, genom EU-finansierade projekt m.m. En 

närmare beskrivning av forskningsfinansiering ges i ett senare avsnitt. 

Under hösten 2009 har Högskolan i Halmstad, som enda lärosäte i Sverige utan 

forskarutbildningsrättigheter, meriterat sig för att delta i KK-stiftelsens (Stiftelsen för kunskap och 

kompetensutveckling) kvalificeringsprocess (steg 2) för att eventuellt utses till en så kallad KK-miljö, vilket 

skulle innebära ett långsiktigt stöd för att utveckla Högskolans profilering och samproduktion med 

näringsliv och omgivande samhälle. Begreppet ”samproduktion” innebär att akademi, näringsliv och andra 

samhällsaktörer gemensamt identifierar behov, möjligheter och problem samt arbetar tillsammans för att 

skapa resultat för ömsesidig nytta och lärande. I steg 2, som kommer att pågå under cirka ett år, har även 

Mittuniversitetet antagits. 

Kvalificeringsprocessen innebär att lärosätet måste uppvisa utveckling av organisation och processer för 

genomförandet av en KK-miljö. KK-stiftelsens avstämning äger rum under hösten 2010 genom 

bedömning av lärosätets progression i utvecklingsarbetet. De lärosäten som uppfyller kraven 

rekommenderas av expertgruppen möjligheten att bli en KK-miljö. Beslut om KK-miljöer tas av styrelsen 

under hösten 2010. Med KK-miljön Open Faculty, Högskolan i Halmstads varumärke för avancerad 

samproduktion och innovation, kommer också området innovationsvetenskap tillsammans med andra 

styrkeområden att delta. 

1.3 Område innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad – avgränsning 

Ett område för forskning, forskarutbildning och examination är, som framgått inte ett statiskt område 

utan utvecklas och förändras som följd av interna organisatoriska och vetenskapliga, finansiella faktorer 

och inte minst genom teknikutveckling och förändringar i näringslivet och samhälle. Vi ser satsningen 

inom området innovationsvetenskap långsiktig och med stora utvecklingsmöjligheter. Den följande 

avgränsningen är därför preliminär och kan komma att förändras. 

Formuleringen innovationsvetenskap kan ge intryck av ämnesintegration och beteckningen av en ”vetenskap” 

med egna teorier, metoder och presentationssätt. Detta är naturligtvis inte avsikten och antagligen inte 

heller möjligt. Inom området skapas förutsättningar för att bryta de traditionella akademiska gränserna och 

skapa gränsöverskridande forskning, eller möjligen en integration av någon aspekt genom reduktion av 

variationer i vissa ämnen och tillämpningar. Integration kan kanske skapas genom utveckling av mera 

generiska teorier och sammanbindande och integrativa begrepp eller discipliner och därmed genom skapas 

en större grad av abstraktion. Det är också möjligt att finna överbryggande teoretiska begrepp men detta 

är en lång väg att gå; nu och i en nära framtid gäller att man måste välja. Valen som leder till bestämningen 

av området innovationsvetenskap sker på ett ganska konkret och pragmatiskt sätt bland hittills varande 

utbildningssatsningar och inriktningen, som i sin tur är nära förbundna med Högskolan i Halmstads 

utbildningsstrategi. Vidare sker valen bland existerande forskningsverksamhet (se beskrivning av 

forskningsmiljö CIEL) och intressen, som i sin tur är nära kopplade till Högskolans profilering och 

forskningsstrategi. Det bestäms vidare genom nuvarande och framtida finansiering. Slutligen bestäms 

området genom personalens kompetenser, erfarenhet och intressen och inte minst genom en utveckling 

som baseras på samtal med kollegor på andra lärosäten och forskningssamfundets bekräftelse. Det innebär 

också att vi eftersträvar att utforma området i en gemensam utvecklingsprocess där forskare och 

doktorander tillsammans kommer att utveckla området. 

Sammanfattningsvis kan vi beskriva området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad på följande sätt: 

De centrala och bärande ämnena i området är företagsekonomins delämnen som marknadsföring, 

finansiering, strategi, organisation och ledarskap. Vidare inkluderas entreprenörskap som vid 

16

lärosätet har blivit ett självständigt ämne i undervisning och forskning. Redovisning och 

finansiering kan ses som ingående i innovationsvetenskap genom att de fokuserar på ekonomiska 

betingelser och förutsättningar för innovationernas tillblivelse och utveckling. Kopplingen till 

innovationer är avgörande för om ett delämne ska anses höra hemma under innovationsvetenskap 

eller ej. 

Det andra centrala och bärande ämnet i området är industriell organisation med olika delämnen och 

inriktningar. Som exempelvis inkluderas industriell ekonomi med inriktningar industriell 

marknadsföring, industriell organisation, produktutveckling, innovationsledning, strategier, och 

projektledning. 

Inom området finns dessutom ett antal ämnen som på olika sätt kan bidra till utbildning och 

forskning. Det rör sig om delar av ämnen eller om speciella inslag i andra ämnen som exempelvis 

delar av och inriktningar hos psykologi respektive social psykologi, sociologi, arbetsvetenskap, 

informatik, delar av statsvetenskap m.m. Även i dessa fall är kopplingarna till 

innovationsprocesser avgörande för huruvida de tillför och tillhör Innovationsvetenskap eller ej. 

Andra ämnen inom området för innovationsvetenskap är tekniska ämnen med en grund i 

naturvetenskap och teknik som kan bidra till utbildning och forskning, exempelvis maskin- och 

byggkonstruktion. Maskinkonstruktion arbetar nära ett antal företag och utvecklar nya teknologier 

och tar fram nya produkter som ibland uppnår status av innovationer. Det är naturligt att dessa 

ämnen ingår i innovationsvetenskap samtidigt som vi knyter till forskarna som studerar hur dessa 

processer går till för att kunna fördjupa vår kunskap om innovationernas utveckling över tiden. 

Centrala fenomen och forskningsfrågor inom området är sådana som pågår inom 

forskningsmiljön CIEL och som berör produktframtagning, organisering och ledning av 

innovationsarbete, marknadsföring, entreprenörskap och strategic management. Vidare 

samverkansprocesser som inkluderar FoU, företag och staten (exempelvis Triple Helix) etc., 

innovation, entreprenörskap, lärande, corporate governance, management och marknadsföring ur 

ett internationellt perspektiv. 

Inledningsvis kommer innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad kopplas till vissa specifika 

områden som miljöinnovationer, energisystem, hälsoteknik m.fl. områden. Det idag utvidgade 

innovationsbegreppet innebär att såväl organisatoriska som sociala innovationer och deras framväxt, 

spridning och användning eller integrering i sociala processer blir viktiga. Även om sådana områden idag 

inte är i centrum för innovationsvetenskap vid Högskolan kan dessa i framtiden bli en viktig del i 

forskningen. 

1.3.1 Forskarutbildningen Innovationsledning och affärsutveckling 

Inom ramen för området innovationsvetenskap avser Högskolan i Halmstad att initialt anordna utbildning på 

forskarnivå i forskarutbildningsämnet: innovationsledning och affärsutveckling (Management of Innovation and 

business Development). Forskarutbildningens inriktning och organisering, exempel på utbildnings- och 

kursplaner ges i senare avsnitt av denna ansökan och i bilaga 6. 

17

2. Forskarutbildningsmiljön 

Som redovisats i Högskolan i Halmstads forsknings- och utbildningsstrategi, organiserar Högskolan 

forskningen i tre styrkeområden där varje styrkeområde har en central forskningsmiljö. Inom 

styrkeområde Verksamhet - organisation, region och samhälle finns forskningsmiljön CIEL som beskrivs under 

2.1. Under 2.2. beskrivs Högskolans infrastruktur för forskarutbildningen. 

2.1 Forskningsmiljön Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och 

Lärandeforskning CIEL 

Forskning inom området innovationsvetenskap bedrivs inom CIEL som inrättades 2004 och bestod i början 

av tre forskargrupper med inriktning på forskning om små- och medelstora företags verksamhet samt 

regionalt lärande som beskrevs på följande sätt. ”Forskningen om små- och medelstora företags 

verksamhet fokuserar innovations- och produktutvecklingsarbete, strategi och ledning (management), 

entreprenörskap, marknadsföring, finansiering, styrning och ledningsarbete (governance) samt 

internationalisering. Inom regionalt lärande bedrivs forskning inom tre centrala teman: Organisering, 

ledning och styrning (governance) av utvecklingsaktiviteter samt organisationens förmåga att delta i sådan 

utvecklingsverksamhet” (Ansökan om att inrätta CIEL 2004-10-07). 

CIEL utgick från att forskargrupperna bedriver självständig forskning inom grupperna, genom 

forskningsprojekt som involverar personer i mer än en forskargrupp inom CIEL och genom 

forskningsprojekt med deltagande av personer utanför CIEL. CIEL konstaterade redan tidigt att det fanns 

överlappningar mellan de olika forskargrupperna. Denna utveckling har fortsatt och har resulterat i att 

delvis nya grupperingar med delvis nya forskningsuppgifter bildats. Dessutom har nya forskargrupper 

tillkommit. Idag finns fem forskargrupper inom CIEL: 

CTIM 2 (Centre for Technology, Innovation and Marketing Management) – en grupp som forskar 

inom området produktutveckling, organisering och ledning av innovations- och 

utvecklingsprocesser, marknadsföring, små och medelstora företag som växer snabbt och söker 

sig till internationella marknader m.m. Gruppen har under året utökats med flera medlemmar 

(däribland en doktorand) och under de närmaste åren planeras en utökad verksamhet i linje med 

Högskolan i Halmstads strategi. En nära samverkan finns med masterprogrammet Innovation and 

business development, där CTIM 2 medlemmar är verksamma i ledningsgruppen och som lärare. I 

gruppen deltar cirka 20 forskare inkluderande tre professorer, med kompetens inom 

företagsekonomi, teknik och industriell organisation m.m. 

KEEN (Knowledge Entrepreneurship and Enterprise Research) – en grupp som forskar kring 

entreprenörskap och innovation, start och utveckling av högskolenära företag, finansiering av 

teknologiska utvecklingsprojekt, m.m. I gruppen deltar cirka tio forskare inkluderande en 

professor, med bred kompetens i såväl företagsekonomi som industriell organisation, finansiering 

och entreprenörskap. 

SIMB (Sustainability, Innovation and Management in Building) – en grupp som forskar inom 

byggsektorn, bl.a. ledning och organisering av byggprocesser, innovationer, kvalitetsmanagement i 

byggandet, hållbart byggande i utvecklingsländer m.m. Gruppen består av cirka fem forskare 

inkluderande en professor, med kompetens i byggnadskonstruktion, byggledning, m.m. 

RELL (Regional Learning and Leadership) – forskar kring organisering och ledning av 

innovations- och utvecklingsprocesser i ett regionalt perspektiv. Gruppen består av cirka åtta 

forskare inkluderande en professor, med kompetens i sociologi, statsvetenskap, arbetsvetenskap 

m.m. 

GAD (Governance, Accounting and Development) – är nytillkommen 2009 och forskar kring 

redovisning, företagsstyrning (corporate governance) och företagsutveckling. Gruppen består för 

närvarande av cirka tre medlemmar inklusive en professor, med kompetens i redovisning, 

företagsekonomi m.m. 

18

Inom och mellan grupperna pågår för närvarande diskussioner om fokusering av forskningsverksamhet 

kring bl.a. miljöinnovationer och energisystem vilket kan leda till att ytterligare kompetens från 

forskningsgrupper inom miljö- och energiområdet kommer att integreras i forskningsmiljön. 

Inom och mellan grupperna pågår för närvarande diskussioner om fokusering av forskningsverksamheten 

kring bl.a. miljöinnovationer och energisystem vilket kan leda till att ytterligare kompetens från 

forskningsgrupper inom miljö- och energiområdet kan komma att integreras i forskningsmiljön. 

Inom CIEL:s gemensamma verksamhet organiseras i genomsnitt 4-5 seminarier per termin med både 

interna och externa föredragshållare, presentationer av forskningsprojekt, artikeldiskussioner etc. Till dessa 

seminarietillfällen kommer forskargruppernas egna seminarier som i första hand ska ses som 

arbetsseminarier i samband med forskningsprojekten. Vid dessa seminarier presenteras och diskuteras t ex 

”work in progress” och forskningsansökningar ( se bilaga 15). Dessutom har ett antal 

forskarutbildningskurser hållits om bl.a. innovation management, metod (kvalitativ respektive kvantitativ), 

samt om artikelskrivprocessen. För närvarande ges en kurs Health, Lifestyle and Entrepreneurship inom 

forskarskolan Entreprenörskap och Hälsa som CIEL ansvarar för. Inom forskarskolan samverkar de tre 

rättighetsbärande miljöerna CIEL, EIS och CVHI. Varje år hålls också heldagsmöten där CIELgemensamma 

frågor som exempelvis forskningsstrategiska frågor, kvalitetsfrågor m.m. behandlas. 

2.1.1 CIELs ledning 

CIEL:s ledningsgrupp har sedan starten bestått av ledarna för respektive forskargrupp. Idag består 

ledningsgruppen av sex professorer, varav en är CIEL:s ordförande, som träffas en gång per månad. En av 

huvuduppgifterna för ledningsgruppen är att formulera den övergripande strategin för miljön, att hantera 

miljöövergripande ansökningar och resursfördelning. Högskolan i Halmstads profilering och integrering 

av forskningsmiljöerna innebär också en förändring av Högskolans organisation för forskning, därmed 

kommer forskningsmiljöernas ledningsorganisation att ses över. Vad CIEL beträffar sker detta under 

2010. 

2.1.2 CIEL–bemanning , finansiering och publicering 

Forskningsmiljön CIEL har sedan starten utvecklats kontinuerlig både vad gäller deltagare och 

omsättning/finansiering. 

Kompetens/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal deltagare 23 29 26 31 32 41 

Professor/docent 2/2 4/1 5/1 5/2 5/2 7/4 

Lektor 5 8 9 8 13 11 

Forskarstuderande 14 10 12 10 14 11 

Tabell 2 Bemanning och kompetens 2004 – 2009 

Antal deltagare inom CIEL har ökat mellan 2005 – 2009 från 29 till 41 personer. 

När det gäller doktorander är det viktigt att påpeka att flertalet av dessa har en lärartjänst som adjunkter. 

Endast tre doktorander har en doktorandtjänst. Högskolan i Halmstads profileringsarbete och satsningen 

på att få examensrättigheter innebär att finansieringssystemet för doktorander kommer att ses över. 

Finansiering och planer för framtida finansiering av ytterligare tjänster redovisas i senare avsnitt. 

Här ges en översiktlig bild av CIEL:s finansiering som framförallt visar att forskningsmiljön har kunnat 

hålla samma nivå under en längre tid. CIEL räknar med att även under överskådlig tid kunna få en 

liknande andel externa medel. 

19

Omsättning/år 2006 2007 2008 2009 

Omsättning t/kr 

(brutto) 

Varav externa 

7 370 8 532 7 891 9 700 

medel % 

68% 61% 49% 50% 

Tabell 3 Omsättning/externa medel 2006 ‐ 2009 

CIEL-medlemmars produktion är relativt omfattande och utgörs av vetenskapliga, referee-bedömda 

artiklar i vetenskapliga tidskrifter, bokbidrag, böcker och andra publikationer samt ett stort antal 

konferensbidrag. 

Publikationer 2005-2009 

Dr. avhandlingar 9 

Lic. avhandlingar 5 

Vetenskapliga 

Artiklar (ref) 

125 

Tabell 4 Publikationer 2005‐2009 

2.1.3 CIEL–Doktorandverksamhet 

Doktoranderna är väl integrerade och en viktig del av forskningsmiljön CIEL. Den senaste 

femårsperioden har i genomsnitt en licentiatexamen och 1,5 doktorsexamina tagits av doktorander som 

har finansierats av Högskolan i Halmstad (tabell 5 och bilaga 12). 

Vid CIEL finns för närvarande 11 doktorander som är finansierade av Högskolan i Halmstad (Tabell 6). 

Doktoranderna är antagna till forskarutbildning vid universitet och högskolor med examensrätt. 

Högskolan samarbetar med flera universitet/högskolor och Högskolan i Halmstad har ett samarbetsavtal 

med Högskolan i Jönköping när det gäller forskarutbildning i samhällsvetenskap. Doktoranderna 

genomför delar av sin forskarutbildning vid Högskolan i Halmstad och får handledning och stöd från 

forskningsmiljön. 

Forskningen och forskarutbildningen vid CIEL bedrivs på ett integrerat sätt. Det är vanligt att 

doktoranderna ingår i projekt tillsammans med seniora forskare/handledare och att de publicerar 

tillsammans i vetenskapliga tidskrifter. Doktoranderna deltar även i ansökningar till externa finansiärer och 

får genom detta en naturlig koppling till forskningsmiljöns strategiska projekt. I senare delen av 

doktorandutbildningen förväntas det att doktoranderna publicerar självständigt. Doktoranderna är del i 

seminarieverksamheten (se bilaga 15) där de får möjlighet att presentera egna manus och även möta 

nationella och internationella forskarkontakter. Doktorander ges också möjlighet att presentera sina 

”paper” vid internationella vetenskapliga konferenser. 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal licentiatexamina 2 1 1 2 0 1 

Antal doktorsexamina 1 2 1 1 3 2 

Tabell 5. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen, avlagda av doktorander som 

finansierats av högskolan. 

Den framtida rekryteringen av doktorander kommer att genomföras med nationella och internationella 

utlysningar. Syftet är att kunna rekrytera doktorander som har specialkunskap och intresse av 

innovationsledning och affärsutveckling. En naturlig bas för rekrytering är det tvååriga 

mastersprogrammet i Innovationsledning och affärsutveckling vid Högskolan i Halmstad. 

20

Mastersprogrammet är öppet för internationella studenter vilket ger möjlighet att attrahera både svenska 

och internationella doktorander. 

Namn Forskarutbildningsämne 

Högskola där 

doktoranden är 

antagen 

21 

Försörjningsfor 

m samt 

omfattning vid 

den sökande 

högskolan (%) 

Aktivitets 

-grad i 

forskarut 

bildninge 

n (%) 

Antagn 

-ingsår 

Hélène Laurell FEK Jönköping IBS Doktorand, 100% 80 2008 

Ingemar Wictor FEK Jönköping IBS Adjunkt, 100% 50 1996 

Navid Ghannad FEK Växjö Universitet Adjunkt, 100% 20 1999 

Aron Chibba Kvalitetsteknik Luleå tekniska 

universitet 

Adjunkt, 100% 20 2001 

Helena Eriksson Sociologi Lunds Universitet Doktorand, 100% 80 2005 

Mats Holmqvist Arbetsvetenskap Luleå tekniska 

universitet 

Adjunkt, 100% 20 1999 

Eva Berggren Teknikens ekonomi Chalmers Tekniska Adjunkt, 100% 70 2007 

och organisation Högskola 

Anders Billström Teknikens ekonomi Chalmers Tekniska Adjunkt, 100% 44 2009 

och organisation Högskola 

Ulf Ågerup FEK Göteborgs Adjunkt, 100% 25 2005 

Universitet 

Thomas Helgesson FEK Lunds Universitet Adjunkt, 100% 5 1984 

Per Ola Ulvenblad FEK Lunds Universitet Adjunkt, 100% 20 1991 

Tabell 6. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av 


2.2. CIEL:s samverkan med andra forskningsmiljöer 

Högskolan i Halmstads forskningsstrategi innebär att forskningsmiljöerna förväntas samarbeta över 

sektionsgränserna. Detta har blivit viktigt för enskilda forskargrupper inom CIEL som i sin verksamhet 

behöver kompetens som inte finns inom miljön eller att annan kompetens behövs för att komplettera 

forskarnas kompetens. På detta sätt har exempelvis stadigvarande kontakter och samarbete med forskare 

inom olika samhälls- och beteendevetenskapliga liksom teknik- och naturvetenskapsområden inletts. Som 

exempel på gränsöverskridande forskningssamarbete kan nämnas samarbete mellan forskare i 

statsvetenskap och då speciellt regionala frågor; inom it-frågor; projekt där forskare inom CIEL arbetar 

med forskare med naturvetenskaplig kompetens inom miljöinnovationer samt inom ramen för 

hälsotekniksatsningen med forskare inom hälsovetenskap. 

Flera av CIEL:s forskare deltar eller har kontinuerliga kontakter med nationella och internationella 

forskningsmiljöer inom området Innovationsvetenskap. Här kan nämnas framförallt forskningsmiljöerna 

RIDE vid Chalmers där en av CIEL:s forskare uppehåller en central tjänst. En annan miljö är CIRCLE 

vid Lunds universitet där några av CIEL-forskarna har haft tjänster och där samarbetet är välutvecklat. 

Genom samarbete och avtal med Högskolan i Jönköping/JIBS har CIEL också samarbete och konkreta 

projekt med forskare i forskningsmiljön CESIS vid KTH. Genom dessa kontakter som har utvecklats 

under lång tid har forskningsmiljön CIEL tillgång till kompetens som CIEL behöver både i forskningen 

och i undervisningen. 

2.2.1 CIEL:s medarbetares deltagande i nationella/internationella nätverk 

Kontakter med företrädare för annan forskning inom profilområdet är centrala för utvecklingen av CIELforskningen. 

Hit hör publicering i referee-bedömda tidskrifter, deltagande i konferenser inom området, 

samarbete med forskare vid andra universitet, medlemskap i vetenskapliga organisationer m.m. som ger 

kontakter och förfrågningar om samarbete. Deltagarna i forskningsmiljön bidrar regelbundet till kontakter

genom publicering i akademiska tidskrifter och andra former av publikationer. Deltagandet i konferenser 

och workshops sker i stor utsträckning inom ramen för projekt. Deltagare i forskningsmiljön har varit 

gästforskare vid utländska universitet, deltar i flera vetenskapliga nätverk och är engagerade som experter 

för nationella och internationella organisationer (se bilaga 14). 

2.3 CIEL:s samarbete med näringsliv och samhälle 

Högskolan i Halmstad har lång tradition av samverkan med det omgivande samhället inte minst inom 

ingenjörs- och ekonomiutbildningarna. I samband med Högskolans profileringsarbete har samverkan 

ytterligare lyfts och ingår idag som ett av tre kännetecken för hur vi bedriver vår verksamhet; samverkan, 

innovation och välbefinnande. CIEL:s verksamhet följer denna tradition med upparbetade relationer med 

både näringsliv och offentlig verksamhet. Innovationsforskare vid CIEL har t.ex. varit med och byggt upp 

flera av de nätverkssamarbeten som idag utgör viktiga samarbetsytor inom både grundutbildning och 

forskning. Ett exempel är nätverkssamarbetet inom Hälsoteknikalliansen, som består av ett 50-tal företag 

samt offentlig verksamhet. 

Inom en majoritet av utbildningarna ges möjlighet till möten med framtida arbetsgivare inom såväl 

näringsliv som offentlig verksamhet. Denna omgivningssamverkan i grundutbildningen sker idag på en 

mängd olika sätt t.ex. praktik, verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök, gästföreläsare, mentorprogram, 

fadderföretag, examens- och uppsatsarbeten samt olika projektarbeten. Som stöd till samverkan inom 

CIEL finns en samverkansgrupp bestående av fyra personer vars uppgift är att samordna och stötta 

samverkan inom forskning och utbildning. Samverkansgrupperna är kopplade till Högskolans centrala 

samordnande funktion för samverkan, Enheten för kontakter och samverkan. Till dessa 

samverkansgrupper finns också ett regionalt organiserat stöd för företagsutveckling kopplat. Det innebär 

att varje halländsk kommun har en anställd person, företagsutvecklare, som arbetar uppsökande och som 

har direktkontakt in i Högskolan. Via detta system kan Högskolan lätt hitta nya företag och organisationer 

till samverkansaktiviteter och företagen kan lätt hitta studenter och forskare intresserade att ta sig an deras 

problemställningar. Förutsättningarna är därmed mycket goda för att kunna erbjuda 

doktorander/forskarstuderande en kreativ akademisk såväl som verksamhetsnära studiemiljö. 

CIEL:s samverkan/samproduktion har inriktning mot: 

- småföretagssamverkan och nätverk, ledarskap och internationalisering 

- regionala innovationssystem och teknikbaserat entreprenörskap 

- funktionella ytor – fordonsytor och bioteknikytor 

- energi- och miljösystem – vind, spillvärme och bioenergi 

Exempel på viktiga samarbetspartners 

Hälsoteknikalliansen, Arise Windpower AB, Region Halland, Volvo, småföretagsnätverk (30 tal företag), 

Finnveden, SSAB, Scania, SAAB, Sandvik, Sony Ericsson, Alfa Laval, Spenshults Reumatikersjukhus och 

Bioenergicentrum. 

2.4 Infrastruktur vid Högskolan i Halmstad 

I linje med lärosätets profilering, pågår en uppgradering av det infrastrukturella stödet till berörda 

forskningsmiljöer. Detta arbete innebär att utveckla konkreta, praktiska och varaktiga stödfunktioner, 

nätverk och mötesplatser för samverkan mellan lärosätets forskare, företag, region och offentlig sektor. 

Internt pågår ett utvecklingsarbete där förvaltningen vid Högskolan i Halmstad strategiskt utvecklar sitt 

infrastrukturella stöd till forskning och den planerade forskarutbildningen. Personal från Enheten för 

kontakter och samverkan, informationsavdelningen, biblioteket och IT-avdelningen samverkar i detta 

arbete. Här finns ett brett spektrum av kompetenser och resurser som strategiskt anpassas till optimalt 

stöd för CIEL:s forsknings- och forskarutbildningsmiljö. 

Biblioteks- och informationstjänster är centrala pedagogiska resurser av största betydelse för att stödja 

såväl forsknings- och utvecklingsarbete som utbildning på grund- och avancerad nivå. Högskolan i 

Halmstad har ett relativt nybyggt bibliotek som har 240 läsplatser och fem grupprum. Bokbeståndet 

22

omfattar cirka 90 000 volymer och även tidskriftsutbudet är omfattande med cirka 10 500 elektroniska 

tidskrifter och omkring 380 tryckta tidskrifter. Högskolebiblioteket har en central roll i lärandemiljön och 

bevakar utgivningen av svensk och utländsk litteratur inom samtliga för lärosätet relevanta ämnen samt 

köper även in böcker efter önskemål från lärare och studerande. En kontaktbibliotekarie håller lärarna 

uppdaterade inom respektive ämnesområde. 

Möjligheter till informationssökning i databaser, boklån från egna samlingar, liksom fjärrlån, är mycket 

goda. Ett stort antal svenska och internationella databaser inom företagsekonomi, industriell organisation, 

entreprenörskap samt övriga samhälls- och beteendevetenskapliga områden finns att tillgå via 

högskolebibliotekets webbplats. (www.hh.se/bibliotek.243.html). Såväl studerande och lärare, som 

befinner sig utanför lärosätets campusområde, har möjlighet att koppla in sig via ”proxy-server” till de 

flesta av bibliotekets licensierade databaser. Biblioteket har ett gediget tidskriftsbestånd inom samtliga 

områden som företagsekonomi och industriell organisation och ger mycket god service när det gäller 

grundläggande och fördjupad utbildning i informationssökning. 

Datorstödd utbildnings plattform (DUP) är ett Internetbaserat verktyg och kurshjälpmedel, som finns vid 

lärosätet, vilket är lika användbart i såväl campusutbildningar som distansutbildningar. DUP är således ett 

flexibelt verktyg, som beroende på kurs, grupp samt kursansvariga lärares pedagogiska och strukturella 

utgångspunkt, kan anpassas efter användarnas behov. Den fungerar lika väl som ett strukturellt hjälpmedel 

i kommunikationen med eller mellan studerande som i en fullfjädrad utbildningsmiljö med 

inlämningsuppgifter, examinationer och kursvärderingar. DUP är helt webb-baserad, vilket innebär att 

man som användare är geografiskt obunden. Så länge man har tillgång till en dator med en webbläsare och 

Internetuppkoppling kan man delta i de aktiviteter som sker på plattformen. Dessutom införs nya webbbaserade 

konferensformer. 

3. Högskolans kvalitetsarbete 

Högskolan i Halmstads kvalitetsarbete sker på tre nivåer – på högskoleövergripande nivå, på sektionsnivå 

och på forskning/forskarutbildande nivå genom forskningsnämnderna. Inom ramen för en framtida 

omorganisering kommer de senares ansvar läggas på fakultetsorganisationen. 

Högskolans kvalitetspolicy beskriver riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas för att nå en hög kvalitet i 

verksamheten samt för att förverkliga Högskolans vision. Kvalitetsarbetet är integrerat i all verksamhet vid 

lärosätet. Ett övergripande mål för kvalitetsarbetet är att det kontinuerligt ska revideras för att säkerställa 

att det fungerar väl och leder till kontinuerlig förbättring av lärosätets verksamhet. 

Som tidigare nämnts kommer doktorander att knytas till och inkluderas i CIEL och forskningsprojekt som 

finns inom området företagsekonomi och Industriell organisation. I nuläget finns ett antal doktorander 

som är antagna till forskarutbildning på lärosäten med examinationsrätt. De ingår också i, och handleds av, 

lärare/forskare inom forskningsmiljöer på Högskolan i Halmstad. CIEL, liksom andra forskningsmiljöer 

på lärosätet, anordnar regelbundna seminarier där forskningsrelaterade frågeställningar diskuteras, vilket är 

ett sätt att stärka den akademiska miljön på lärosätet. På detta sätt erbjuds studenterna att aktivt ta del av 

lärosätets forsknings- och forskarutbildningsmiljö inom området innovationsvetenskap. 

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt av samverkande delsystem som tillsammans bildar en enhet. 

Systemets huvudkomponenter består av styrdokument, rapporter och dialoger och omfattar all 

verksamhet, såväl akademisk som administrativ, och inkluderar alla personalkategorier samt studenterna. 

Ansvar för respektive delsystem är fördelat till nämnder, råd eller operativa enheter. Rektor har utsett ett 

särskilt kvalitetsråd, som utöver ansvar för att utarbeta förslag till övergripande 

kvalitetsutvecklingsprogram och policy, även ansvarar för att stimulera kvalitetsutvecklingen vid lärosätet. 

Kvalitetsrådet består av ordförandena i de kollegialt valda nämnderna: utbildningsnämnden, 

forskningsnämnderna, lärarutbildningsnämnden, studentkårens ordförande samt prorektor (ordförande). 

Kvalitetsrådets uppföljnings- och förbättringsarbete inriktar sig på följande huvudpunkter: 

23

Utveckling av verksamheten i linje med Högskolan i Halmstads vision samt forsknings- och 

utbildningsstrategi 

Ansvar för att de olika delsystemen fungerar tillsammans som en helhet 

Uppföljning och samordning av kvalitetssystemen för kärnverksamheten 

Uppföljning och samordning av kvalitetssystemen för Högskolan i Halmstads operativa enheter 

Uppföljning och samordning av kvalitetssystem för särskilda aspekter. 

Högskolan i Halmstad har valt ett kvalitetssystem med starkt inslag av dialoger. Dialogerna är reella 

dialoger där önskade förbättringar efterfrågas och genomförs av deltagande parter i en kvalitetskultur som 

präglas av delaktighet, långsiktighet och kontinuitet. Mätningar i personalbarometer visar att upplevelsen 

av delaktighet i kvalitetsarbetet ökat från år till år. Kvalitetsrådet får årliga kvalitetsrapporter från samtliga 

nämnder, rektors övriga råd, förvaltning, Enheten för kontakter och samverkan samt bibliotek och är 

parter i de dialoger som genomförs i anslutning till dessa. Kvalitetsrådets kontinuerliga arbete med att 

revidera och utveckla systemet är nödvändigt för att systemet ska fungera långsiktigt. Organisationen, 

ansvarsområden, uppgifter etc. förändras och utvecklas, inte minst genom att kvalitetssystemet arbetar för 

förändring. Kvalitetssystemet revideras kontinuerligt för att både följa och ställa krav på verksamheten. 

Formaliserad bedömning av systemet och planering för systemets utveckling görs därför regelbundet. 

Organisationen för kvalitetsarbetet vid en sektion på lärosätet, SET, där CIEL är en av 

forskningsmiljöerna och presenteras nedan: 

Sektionschef – överordnat ansvar för sektionens kvalitetsarbete. 

Kvalitetsdialoger genomförs på tre nivåer: 

o Mellan (företrädare för) studenter på varje program och respektive 

studierektorer/programansvariga (två gånger per termin; rapporteras till 

verksamhetschef) 

o Mellan verksamheten och sektionsledningen (minst en gång per år;) Kvalitetsdialoger 

omfattas av sektionsledningen, ledningen för forskningsmiljö(-er), kärngrupper, 

forskargrupper/-miljöer samt administrationen. 

o Mellan verksamheten/sektionsledningen och sektionsstyrelsen 

Sektionsstyrelse – ansvarar för och följer upp kvalitetsdialogerna med kvalitetsrådet och de 

interna kvalitetsdialogerna som årligen genomförs med sektionschef, kvalitetssamordnare och 

enskilda ämnesgrupper. Kvalitetsarbetet följs upp löpande i sektionsstyrelsen. 

Verksamhetsansvariga/studierektorer/TA-personalsansvarig – ansvarar för kvalitetsarbetet inom 

sitt ämne/område. Kärngrupperna/ämnesgrupperna träffas regelbundet, vanligen en gång per 

månad, och kvalitetsuppföljning görs löpande. 

Systematiskt kvalitetsarbete betraktas som en integrerad del av arbetet vid sektionen, såväl vid planering 

och genomförande som vid uppföljning av verksamheten. Kärngrupper/ områdesansvariga lärare 

tydliggör kvalitetsutvecklingsarbetet inom sina respektive grupper. Systemet för kvalitetsarbete, inklusive 

årligt kvalitetsprogram och aktuellt kvalitetsarbete, följs upp i sektionsstyrelsen. Sektionens kvalitetsarbete 

är relaterat till högskolans kvalitetsarbete och prioriterade satsningar. Prioritering och samordning av 

kvalitetsmål diskuteras i årligen återkommande personalmöten/sektionskollegium. Kvalitetsdialogerna 

fungerar som kvalitetssystem och omfattar både genomförande- och uppföljningsaspekter. Uppföljning av 

personalfrågor som kompetensutveckling och möjligheter till och genomförande av forskning sker i form 

av utvecklings/planeringssamtal mellan berörd person och sektionschef. 

3.1 Forskning och forskarutbildning 

För att hålla god kvalitet i forskning och forskarutbildning har Högskolan tydliga mål, en väl förankrad 

strategi för hur målen skall uppnås samt en plan för hur kompetensen hos den forskande personalen skall 

24

utvecklas. Forskningsnämnderna har, utöver att hålla god kvalitet i nämndens interna verksamhet, ett 

tredelat ansvar inom sina respektive områden: 

Att verka för att den forskning som bedrivs vid Högskolan håller hög kvalitet och är 

internationellt konkurrenskraftig samtidigt som den uppfyller Högskolans strategi och profil. 

Att verka för att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är av hög kvalitet och står sig 

mycket väl i jämförelse med forskarutbildning vid lärosäten med vetenskapsområde. 

Att säkerställa att all grundläggande utbildning vid Högskolan vilar på vetenskaplig grund och att 

forskningen anknyter väl till utbildningen. 

Detta sker bland annat genom utvärdering och uppföljning av forskningsmiljöernas forskningsprogram 

och vetenskapliga resultat, de enskilda forskarnas roll i det nationella och internationella 

vetenskapssamhället samt forskarnas samverkan med det omgivande samhället. Utvärderingar och 

uppföljningar sker enligt de kvalitetsplaner som forskningsnämnderna har fattat beslut om, bland annat 

genom externa utvärderingar och analyser som görs i samband med forskningsnämndernas årliga 

fördelning av medel, då forskningsmiljöerna lämnar rapporter om sin verksamhet. 

Forskningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap har utformat ett kvalitetsprogram (2009) dels i 

form av en treårig cykel som syftar till kvalitetsförbättringar (År 1 dialog, År 2-3 

genomförande/uppföljning). Dels i form av nämndens årliga kvalitetsgranskning/-bedömning som sker i 

samband med att forskningsmiljöerna söker bidrag för nästkommande år. Handlingsplanen för 

kvalitetsarbete kan komma att förändras om lärosätet får examinationsrätt på forskarnivå och därmed 

övergår till en ny nämndorganisation. 

3.2 Fakultetsnämndens ansvar 

Med anledning av att Högskolan i Halmstad ansöker om rätt att examinera inom tre områden, 

innovationsvetenskap, hälsovetenskap samt informationsteknologi, gör lärosätet en översyn av nuvarande 

nämndstruktur i avsikt att skapa förbättrade förutsättningar för att stödja de rättigheter att examinera i 

forskarutbildning, som ansökningarna förväntas generera. Arbetet med att inrätta en 

fakultetsnämndsorganisation pågår för närvarande vid Högskolan. Den planerade fakultetsnämnden 

presenteras i bilaga 16. 

Fakultetsnämndens roll och uppgifter är reglerade i högskolelag och högskoleförordning samt genom 

lokala beslut av lärosätets styrelse och rektor. Uppgifter och beslutsbefogenheter för fakultetsnämnden 

och särskilda nämnden för utbildning vid Högskolan i Halmstad kommer att framgå av arbets- och 

beslutsordning för lärosätet. Fakultetsnämnden ska inom de ramar som högskolestyrelsen anger, besluta 

om fördelning av statliga forskningsresurser samt fördela övriga resurser som ställs till nämndens 

förfogande. Dessutom ska fakultetsnämnden lämna förslag till budgetunderlag samt ansvara för 

kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Fakultetsnämnden ska också ansvara för 

forskning och forskarutbildning inom nämndens ansvarsområde samt ha det övergripande ansvaret över 

forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning 

av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden ska också ha allmän tillsyn över 

forskarutbildningen. 

4. Handledarresurser 

Vid Högskolan i Halmstad finns ett betydande antal lärare och forskare med varierande och 

kompletterande kompetens och erfarenhet som är viktiga för området Innovationsvetenskap. Det kan 

betonas att flera lärare har erfarenhet och kompetens inom flera ämnen inom innovationsvetenskap. 

Exempel är: 

Åsa Lindholm-Dahlstrand professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad med bakgrund 

som civilingenjör och teknologie doktor från Chalmers. 

25

Svante Andersson är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad med bakgrund som 

teknologie doktor och civilingenjör från Linköpings tekniska högskola. 

Sven-Åke Hörte har en professur i sociologi vid Högskolan i Halmstad och har tidigare under 

lång tid innehaft en professur i industriell organisation vid Luleå tekniska universitet. 

Ljudmila Bordag är professor i matematik, hennes tillämpning är finansiell matematik (Högskolan 

i Halmstad har ett magisterprogram i finansiell matematik). 

Mikael Sandberg har en statsvetenskaplig bakgrund och bedriver forskning om 

innovationsspridning. 

Innovationsvetenskap och forskarutbnildning inom innovationsledning och affärsutveckling ställer stora 

krav på samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner. I det avseendet är Högskolan i Halmstad särskilt 

väl rustad genom att Sektionen för teknik och ekonomi (SET) inrymmer både företagsekonomi, industriell 

organisation, naturvetenskap och teknik. Inom ramen för forskarutbildningen kommer 

gränsöverskridande samverkan att kunna fördjupas och utvecklas. Som exempel på denna utveckling som 

är naturlig för innovationsvetenskap är professorerna Rosén och Bååth som är verksamma inom 

forskningsmiljön Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). Denna miljö har fokus på teknisk 

produktutveckling, som är en viktig del av innovationsvetenskap. Samtal sker för närvarande mellan CIEL 

och MTEK om ett utökat samarbete, eftersom forskningsmiljöerna delvis behandlar likartade fenomen 

och att kompletterande resurser finns. Ytterligare illustrationer kring möjligheterna med 

gränsöverskridande forskning och forskarutbildning som möjliggörs inom SET/CIEL kan vara att en 

doktorand som studerar eko-innovationer (t ex vindkraft) ha en bihandledare från naturvetenskap med en 

inriktning mot ekologi och eller en bihandledare med inriktning mot teknikutveckling inom 

vindkraftssektorn, medan huvudhandledaren har sin hemvist inom området innovationsvetenskap. 

Professorer och docenter som i dessa fall kan var lämpliga som handledare är från forskningsmiljöerna 

Maskinteknisk produktframtagning (MTEK); samt Bio- och miljösystemforskning (BLESS). 

Liknande möjligheter som kan utvecklas är med forskningsmiljön Bio- och miljösystemforskning (BLESS) 

(professorerna Hylander, Weisner och Werner) om samarbetsprojekt bl a med avseende på ekoinnovationer. 

Resonemanget ovan illustrerar hur forskningen vid Högskolan i Halmstad /CIEL fungerar 

gränsöverskridande och hur vi strävar efter att ta vara på de olika forskningsområdenas särpräglade 

kompetens och erfarenhet samt genom kombinationer arbetar för att berika forskninsgsverksmheten. 

En överblick av handledarresurser och övriga disputerade inom området redovisas i tabell 7 och Tabell 8 

nedan. 

26

Namn Anställning 

Svante Andersson Professor 

Ljudmila 

Bordag 

Professor 

Lars Bååth Professor 

Sven-Olof Collin Professor 

Jonny Hylander Professor 

Sven-Åke Hörte Professor 

Åsa Lindholm-Dahlstrand Professor 

Bengt-Göran Rosén Professor 

Göran Svensson Professor 

Stefan Weisner Professor 

Sven Werner Professor 

Vakant 

(Tjänsten är under 

tillsättning) 

Mike Danilovic 

Bernd Hofmaier 

Bengt Larsson 

NN (planerad) 

Professor 

Gäst 

professor 

Gäst 

professor 

Gäst 

professor 

Gästprofessor 

Akademisk titel 

och inriktning 

Professor 

(FEK) 

Professor 

(matematik) 

Professor 

(fotonik) 

Professor 

(FEK inriktning 

redovisning/företagsstyrning) 

Professor 

(energiteknik med 

inriktning på 

förnybar energi) 

Professor 

(Sociologi med 

arbetsvet. inr.) 

Professor 

(FEK inriktng 

entreprenörskap) 

Professor 

(maskinteknik) 

Professor 


marknadsföring) 

Professor 

(biologi – 

inriktning 

miljövetenskap 

Professor 

(energiteknik) 

Professor 

(Ind. org.) 

Professor 


innovation and 

technology 

management) 

Professor 

(Sociologi med 

arbetsvet. inr.) 

Professor 

(Ind. org., 

Byggorganisation/teknik) 

Docent 

(Industriell 

organisation) 

27 

Anställningens 

omfattning (%) 

vid den 

sökande 

högskolan 

Planerad 

tjänstgöring av 

heltid (%) i 

forskarutbildning 

inom området 

100 30 

100 10 

100 30 

100 30 

100 20 

100 20 

100 30 

100 20 

100 10 

100 20 

100 20 

100 30 

80 30 

50 10 

50 10 

50 50 

Forskarutbildningsämne 

Innovationsledning och 

affärsutveckling 






























affärsutveckling

Helen Lawton Smith 

(under tillsättning) 

Gästprofessor 

Gabriel Baffour Awuah Lektor 

Jonas Gabrielsson 

Lektor 

(under 

tillsättning) 

Jörgen Johansson Lektor 

Mikael Sandberg Lektor 

Arne Söderbom Lektor 

Torbjörn Tagesson Lektor 

Tabell 7. Handledarresurser inom området 

Entreprenörskap 20 20 

Docent 


marknadsföring) 

Docent 

(FEK) 

Docent 

(statsvetenskap) 

Docent 

(statsvetenskap) 

Docent 

(FEK) 

Docent 


redovisning) 

28 

100 30 

100 30 

100 30 

100 30 

100 20 

100 20 















Nedanstående tabell visar på vilka övriga kompetenser som finns inom innovationsvetenskap vid 


Namn Anställning Akademisk titel och 

inriktning 

Anställningens 

omfattning (%) vi 

den sökande 

högskolan 

Tjänstgöring av heltid 

inom området 

Joakim Winborg Lektor Ek. dr. (företagsekonomi) 100 100 

Marita Blomkvist Lektor Ek. dr. (företagsekonomi 100 100 

Pia Ulvenblad Lektor Ek. dr (företagsekonomi) 100 100 

Henrik Barth Lektor Tekn. dr. (ind. org.) 100 100 

Henrik Florén Lektor Tekn. dr. (ind. org.) 100 100 

Joakim Tell Lektor Tekn. dr. (ind. org.) 100 100 

Fawzi Halila Adjunkt Tekn. dr. (ind. org.) 100 100 

Jonas Rundquist Adjunkt Tekn. dr. (ind. org.) 100 100 

Eva-Stina Björk Lektor Tekn. dr. (ind. org) Tjl Tjl 

Margareta Borgström Lektor Tekn. dr. (Byggorg./-teknik) 100 100 

Bengt Hjort Lektor Tekn. dr. (Byggorg./-teknik) 100 100 

Mats Persson Lektor Tekn.dr. (Byggorg/-teknik) 100 100 

Agneta Hansson Lektor Fil. Dr. (arbetsvetenskap) 50 20 

Diamanto Politis Lektor Ek. Dr (företagsekonomi) 100 100 

Eric Järpe Lektor Fil. Dr´(statistik) 100 50 

Marie Mattsson Lektor Fil Dr (Biologi) 100 20 

Tabell 8. Övriga disputerade lärare och forskare inom området

Genom samarbetsavtal med andra universitet och högskolor (se bilaga 7) har Högskolan i Halmstad 

möjlighet att skriva in doktorander vid dessa lärosäten. Docenter och professorer vid Högskolan i 

Halmstad har dessutom enligt dessa avtal möjlighet att verka som huvudhandledare. I tabell 9 nedan visas 

vid vilka universitet/högskolor som doktorander vid Högskolan i Halmstad är inskrivna och den 

nuvarande handledarverksamheten hos handledare inom forskningsmiljön CIEL. Tabellen visar att 

handledarna vid Högskolan i Halmstad har stor erfarenhet av att samarbeta med andra lärare i olika 

handledningskommittéer. I respektive forskares CV visas tidigare erfarenhet och åtaganden. 

Forskarstuderande Inskriven/ Universitet 

1 Hélène Laurell Internationella 

Handelshögskolan i 

Jönköping/JIBS 

2 Ingemar Wictor Internationella 



Main 

affiliation 

29 

Huvudhandledare 

HH Svante Andersson 

(HH) 

HH Svante Andersson 

(HH) 

3 Navid Ghannad Växjö Universitet HH Karin Jonnergård 

(Växjö) 

Biträdande 

handledare 

Leona Achtenhagen 

(JIBS) 

Tomas Mullern (JIBS) 

Svante Andersson 

(HH); Bengt 

Johannisson 

(Växjö/JIBS) 

4 Joanne Freeman USC (Australia) USC (Australia) Meredith Lawley (USC) Svante Andersson 

(HH) 

5 Aron Chibba Luleå tekniska Univeristet HH Rickard Garvare (LTU) Joakim Tell (HH) 

8 Helena Eriksson Lunds Universitet HH Anna-Lisa Lindén (LU) Bernd Hofmaier (HH) 

9 Mats Holmqvist Luleå Tekniska 

Universitet 

10 Elin Smith Lunds Universitet Högskolan i 

Kristianstad 

11 Timurs Umans Lunds Universitet Högskolan i 

Kristianstad 

HH Göran Olsson (HV) 

Sven-Olof Collin (HH) Jonas Gabrielsson 

Sven-Olof Collin (HH) Rikard Larsson 

12 Caroline Hellström Lunds Universitet Lunds Universitet Sven-Olof Collin (HH) saknas 

13 Håkan Jankensgård Lunds Universitet Lunds Universitet Lars Oxelheim Sven-Olof Collin (HH) 

14 Eva Berggren Chalmers HH Åsa Lindholm 

Dahlstrand (HH) 

15 Anders Billström Chalmers HH Åsa Lindholm 

Dahlstrand (HH) 

16 Olga Sasinskova Internationella 



17 Matthias Keymeyer Internationella 



Internationella 

Handelshögskolan 

i Jönköping/JIBS 

Tekniska 

universitetet i 

München 

Helén Andersson 

(JIBS) 


(HH/JIBS) 

18 Ulf Ågerup Göteborgs Universitet HH Rita Mårtensson (GU) 

Tabell 9. Forskarstuderande inom området 

Diamanto Politis (HH) 

Diamanto Politis (HH) 


(HH/JIBS) 

Christina Keller (JIBS) 

Högskolan i Halmstad genomför regelbundet (cirka vartannat år) en utbildning för handledning av 

doktorander. Förutom de seniora forskarna har ett flertal av lektorerna genomgått denna kurs. 

För att säkerställa de krav som bör ställas på god handledning har forskningsnämnden för teknik och 

naturvetenskap inrättat ett Forskarutbildningsråd. Rådets främsta uppgift är att följa upp att 

forskarutbildningen vid Högskolan i Halmstad håller hög kvalitet. Forskningsnämnden för humaniora och 

samhällsvetenskap saknar ett sådant råd. I samband med omorganisationen av nämnderna under 2010 

kommer även forskarutbildningsrådet förändras. 

4.1 Strategi för långsiktig handledarförsörjning 

För närvarande finns fyra professorer i företagsekonomi anställda vid Högskolan i Halmstad. En 

professor har ingen angiven inriktning (huvudsaklig forskningsinriktning är dock 

marknadsföring/international business/entreprenörskap), en professor har inriktning mot

marknadsföring, en har inriktning mot företagsstyrning/redovisning och en mot entreprenörskap. Tre 

docenter är verksamma inom företagsekonomiämnet, två i redovisning och en i marknadsföring. Tre 

lektorer är dessutom anställda, en i finansiering/entreprenörskap, en i redovisning och en i organisation/ 

entreprenörskap. 

I enlighet med Högskolans övergripande strategi kommer innovationsvetenskap utvecklas genom 

företagsekonomiämnets förstärkning inom de områden som överlappar med industriell organisation 

(marknadsföring/entreprenörskap/management). En professor i management/organisation/ kommer att 

rekryteras inom den närmaste framtiden. Högskolan bedriver framgångsrik undervisning inom området, bl 

a i samarbete med försvarsmakten, men inga seniora forskare är för närvarande verksamma vid lärosätet. 

Via rekrytering av en professor i Management kommer en stor del av företagsekonomiämnet vara täckt. Vi 

har valt att i nuläget inte fokusera på finansiering och kostnads-/intäktsanalys utan koncentrera resurserna 

på den del av företagsekonomiämnet som naturligt knyter an till industriell organisation och området 

innovationsvetenskap. 

Via vårt nuvarande resursfördelningssystem avsätter vi medel för att lärare skall ha möjlighet att meritera 

sig till docent och/eller professor. För närvarande har en docent inom företagsekonomi med inriktning 

marknadsföring fått medel till detta och beräknas kunna befordras till professor inom ett år. Två 

lektorstjänster i företagsekonomi är för närvarande under tillsättning; en med inriktning marknadsföring 

och en med inriktning företagsstyrning. Vår plan är att företagsekonomiämnet om fem år kommer att 

bemannas av sex professorer, sex docenter och sju lektorer. 

För närvarande finns en professor i industriell organisation (med inriktning mot management i byggandet) 

och två professorer i sociologi/arbetsvetenskap. En av dessa professorer har tidigare under lång tid 

innehaft en professur i industriell organisation vid Luleå tekniska universitet och har handlett flera 

doktorander fram till disputation i industriell organisation. Inom ämnet Industriell organisation är 

dessutom en professur under tillsättning. Det finns dessutom fem disputerade lektorer/adjunkter inom 

området. En av dessa förväntas befordras till docent inom ett år. Professorn i industriell organisation (med 

inriktning mot management i byggandet) och professorerna i sociologi/arbetsvetenskap kommer inom de 

närmaste åren att gå i pension. Ytterligare två professurer kommer därför inom de närmsta åren att utlysas 

i ämnet industriell organisation. Vår plan är att ämnet industriell organisation kommer att bemannas med 

3 professorer fyra docenter och sju lektorer.. 

Eftersom Högskolan har en uttalad strategi att profilera sig mot tre områden varav området med kärnan 

innovationsvetenskap är ett, kommer Högskolans resurser även inom närliggande ämnen riktas mot 

rekrytering och forskning som stödjer profilområdena. Detta kommer ytterligare att stärka 

handledarförsörjningen inom området. 

5. Ekonomiska förutsättningar 

Som framgår av tabell 2 och tabell 6 finansieras idag såväl seniora forskare som doktorander inom 

innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Krav på ekonomiska resurser kommer dock att öka om 

Högskolan får rätt att examinera på forskarnivån. Nedan redovisas en beräkning av de kostnader som vi 

förväntar oss om forskarutbildningen startar på en låg nivå med tio doktorander. Verksamheten är 

planerad att efterhand expandera till att omfatta minst 15 doktorander som samtliga bedriver 

forskarutbildning på en större andel av sin tid än som idag ofta är fallet. Många av de doktorander som 

finns vid Högskolan är idag anställda som adjunkter, med begränsad tid att bedriva sina forskarstudier. Vi 

planerar att i framtiden övergå till doktorandtjänster med minst 50 procent, helst 80 procent, tid för 

forskarutbildning. 

En viktig del av de ekonomiska förutsättningarna är att det inom området finns en undervisningsvolym 

som kan ge en långsiktigt stabil grund för anställning av såväl forskare/lärare som doktorander. Inom 

området Innovationsvetenskap finns idag betydande delar av Högskolans största utbildningar på såväl 

grund- som avancerad nivå. Detta ger en god förutsättning för att anställa forskare och doktorander som 

30

delar sin tid mellan utbildning, forskning och forskarutbildning. I följande avsnitt presenteras beräkningar 

på kostnader och intäkter förknippade med forskarutbildningen dels under uppstartsfas som planeras 

omfatta tio doktorander, och dels under full drift som beräknas att inkludera femton doktorander. 

5.1 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning som inledningsvis omfattar 

tio doktorander 

Det finns i princip tre stora direkta kostnaderna för att bedriva forskarutbildning: kostnader som är 

förknippade med 

(i) anställning och handledning av doktorander, 

(ii) seniorforskning som är nödvändig för att upprätta hålla en kvalitativ forskningsmiljö kring 

forskarutbildningen, och 

(iii) kostnader för de doktorandkurser som doktoranderna förväntas gå. Därutöver finns mer 

indirekta kostnader i form av ökade kostnader för administration och uppföljning av 

forskarutbildningen och dylikt som inte beaktas här. Dessa kostnader kommer att fördelas 

inom Högskolan beroende på vilka områden som Högskolan kommer att bedriva 

forskarutbildning inom. 

I den kalkyl som redovisas nedan har doktorandkostnaderna beräknat med utgångspunkt från de 

kostnadsnivåer som redovisas i ”En ny doktorsutbildning” (SOU 2004:27), uppräknat till dagens 

kostnadsnivå med 3 procent per år. Årskostnaden för en doktorand blir då ungefär 800 000 kronor om 

doktoranden finns inom humaniora/samhällsvetenskap och drygt en miljon kronor om doktoranden 

tillhör området natur/teknik. I dessa kostnader ligger lön (inkl. sociala avgifter), handledning, övrig 

undervisning, vissa projektkostnader, lokalkostnader och OH-kostnader. 

Kalkylen, se tabell 10, är baserad på att det inledningsvis finns tio doktorander, där hälften har 

doktorandanställning av typen 80 procent forskarutbildning och 20 procent utbildning (el .dyl.), med 

resterande fem doktorander har anställning som innebär 60 procent forskarutbildning och 40 procent 

deltagande i utbildning på grund- eller avancerad nivå. 

Det är viktigt att den miljö som skall utgöra basen för forskarutbildningen är tillräckligt stor för att kunna 

fungera som en kreativ och intellektuell forskningsmiljö. Seniora forskare ska inte bara handleda, utan 

miljön ska ha tillräckligt med personal som bedriver aktiv forskning. I kalkylen har vi räknat med 10 

professorer och 15 lektorer/docenter som bedriver forskning och forskarutbildar på 50 procent av sin tid. 

Antalet personer ska ses som startvärden. Redan idag är antalet personer inom området betydande, och 

antalet förväntas öka efterhand. Kostnaden för seniorforskningen inom miljön är i kalkylen baserad på en 

snittlön på 37500 kronor per månad för lektorer/docenter och 50 700 kronor per månad för professorer, 

vilket motsvarar aktuella snittlöner vid Högskolan idag. 

Kostnader för doktorandkurser är i kalkylen fördelade på dels sådana som kommer att ges som högskole- 

/fakultetsgemensamma kurser, dels på kurser som ges specifikt inom Innovationsvetenskap. De 

gemensamma kurserna avser den kommande fakultetsnämnden att bekosta, medan de områdesspecifika 

kurserna bekostas av aktuell forskningsmiljö. De gemensamma kurserna har i kalkylen beräknats till två 

kurser per år till en kostnad av 100 000 kronor per kurs, medan fyra områdesspecifika kurser beräknas 

kosta 80 000 kronor per styck. 

Det är svårt att i detalj uppskatta storleken på de framtida intäkter som kommer att behövas för att täcka 

de redovisade kostnadstyperna. De intäkter som redovisas nedan bygger främst på den ekonomiska 

situationen för den aktuella forskningsmiljön under 2009, men det ingår även en del intäkter som är 

beslutade inom Högskolan med anledning av det pågående profileringsarbetet och den aktuella satsningen 

på rätt att examinera i forskarutbildning, men som ännu inte formellt kommit miljön till del. Sex typer av 

intäkter har inkluderats i kalkylen. Forskningsnämnderna, och den planerade fakultetsnämnden, ger bidrag 

till forskningsmiljöernas verksamhet. Hur bidraget sedan fördelas på olika verksamheter beslutar 

forskningsmiljön tillsammans med sektionschef. I kalkylen används de forskningsbidrag som 

31

forskningsmiljön tilldelats för 2010 års verksamhet. Fakultetsnämnden förväntas också stå för kostnader 

för högskole-/fakultetsgemensamma forskarutbildningskurser. 

I enlighet med det pågående profileringsarbetet har Högskolan beslutat ge särskilda stöd för att utveckla 

strategiskt viktiga ämnen inom högskolan och alla lärare har enligt nu gällande arbetstidsavtal rätt till tid 

för forskning. Högskolan har beslutat att använda en del av sitt myndighetskapital för att under perioden 

2010-2014 stödja de miljöer som ansöker om forskarutbildningsrättigheter vid tillsättning av 

tidsbegränsade anställningar, t.ex. doktorandanställningar. Stödet utgår med 200 000 kronor per doktorand 

och år vid anställning enligt typen 80/20 procent (se ovan). 

Externa medel från forskningsråd och andra finansiärer utgör en mycket viktig del av intäkterna. I kalkylen 

används de externa medel som idag finns tillgängliga för 2010 års verksamhet inom forskningsmiljön. 

Slutligen finns det en form av resurser som andra organisationer ställer till förfogande för att en doktorand 

ska kunna bedriva forskarutbildningen, t.ex. i form av lön till industridoktorander, och liknande 

konstruktioner inom offentlig sektor. I tabell 10 nedan presenteras en kalkyl som är baserad på ovan 

redovisade typer av kostnader och intäkter. Kalkylen ska främst ses som ett räkneexempel där idag kända 

värden används. Förutsättningarna för kalkylen kan naturligtvis förändras. 

Intäkter 

Arb.tidsbidrag Strategisk plan 

FakultetsFakultets- och för 

Industri- 

Kostnader Intäkter bidrag till gemensam strategiska tidsbegränsade doktorand. Externa 

Kostnader totalt totalt fo-miljö ma kurser satsningar anställningar och dyl medel 

Doktorander 

1 500 

(5+5 personer) 

Seniorforskning 

5 760 000 5 627 000 2 627 000 1 000 000 500 000 000 

(10 prof+15 

4 800 

doc/lekt) 

Forskarutbildning 

kurser 

(4 egna, 2 

9 625 500 10 362 280 3 562 280 2 000 000 

000 

gemensam) 520 000 520 000 320 000 200 000 

SUMMA 15 905 500 16 509 280 

Tabell 10 Kalkyl av kostnader och intäkter för en planerad forskarutbildning som initialt omfattar 10 

doktorander. 

Kalkylen indikerar att CIEL har goda förutsättningar att starta en forskarutbildning med tio doktorander 

och en utökad andel seniorforskning som bedöms nödvändig för att upprätthålla en produktiv och 

intellektuell forskarutbildningsmiljö. 

5.2 Kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift omfattande 

femton doktorander 

Enligt beräkningarna ovan så överstiger finansieringsbehovet under uppstartsfasen inte de resurser som 

för närvarande redan finns tillgängliga inom forskningsmiljön. Av detta följer att Högskolan redan idag har 

de resurser som krävs för driften av den planerade forskarutbildningen under en uppstartsfas. I en 

utbyggd situation med en beräknad forskarutbildning som innefattar 15 doktorander samt 10 professorer 

samt 20 lektorer/docenter förutsätts dock att nya forskningsresurser tillförs miljön för att driften skall 

kunna finansieras. 

Ökningen består av dels ökade kostnader förknippade med anställning och handledning av doktorander, 

och dels ökade kostnader förknippade med seniorforskning. Kostnaderna för doktorandanställningar kan 

säga öka linjärt med antalet anställda doktorander. I fallet med seniorforskning ökar kostnaderna också 

linjärt men i kalkylen nedan antas också att varje nyanställd senior kommer att bidra med ökade intäkter 

från externa forskningsfinansiärer. I kalkylen utgår vi från dagens situation vad gäller mängden externa 

medel och slår ut denna på antalet seniorer (docenter och professorer). Denna externfinansiering per 

32

senior har sedan multiplicerats med antalet nyrekryterade seniorer för att få en uppskattning av mängden 

externa medel. 

Intäkter 

FakultetsArbetids- Strategisk 

plan för 

Fakultetsgemenbidrag och tidsbegränsad Industri- 

Kostnader Intäkter bidrag till samma strategiska e doktorand. Externa 

Kostnader totalt totalt fo-miljö kurser satsningar anställningar och dyl medel 

Doktorander 

1 500 

(8+7 personer) 

Seniorforskning 

8 784 000 5 627 000 2 627 000 1 000 000 500 000 000 

(15 prof+20 

7 200 

doc/lekt) 

Forskarutbildning 

kurser 

(4 egna, 2 

13 594 500 12 762 280 3 562 280 2 000 000 

000 

gemensam) 520 000 520 000 320 000 200 000 

SUMMA 22 898 500 18 909 280 

Tabell 11 Kalkyl av kostnader och intäkter för en forskarutbildning i full drift. 

Kalkylen i tabell 11 ovan visar att finansieringsbehovet för en forskarutbildning i full drift är cirka fyra 

miljoner kronor. Ökningen av resurserna är i första hand planerad att ske genom en satsning på att öka de 

externa medlen. Förutsättningarna för att erhålla dessa resurser bedöms som goda. De huvudsakliga skälen 

till denna bedömning är att den rättighetsbärande miljön historiskt sett har påvisat god förmåga att erhålla 

externa medel samt att Högskolan i Halmstad för närvarande också genomför en omfattande 

profilsatsning som kan anta öka högskolans förmåga att attrahera externa forskningsmedel. 

En i detta sammanhang viktig nu pågående process är högskolans arbete med att bli en så kallad KKmiljö. 

KK-stiftelsen – som bl.a. har uppdraget att stödja uppbyggnaden av forskningsmiljöer vid mindre 

högskolor – kommer under de kommande åren att stödja ett antal mindre högskolor och deras forskning 

genom att göra dessa till så kallade KK-miljöer. Satsningen innefattar total 1,5 miljarder kronor och enligt 

KK-stiftelsen kommer satsningen att innefatta uppskattningsvis tio lärosäten. Detta gör att de lärosäten 

som utses till KK-miljöer kommer att erhålla en resursförstärkning på cirka 150 miljoner kronor under 

den kommande tioårsperioden. De lärosäten som ansöker om att bli en KK-miljö genomgår en 

omfattande prövning. Högskolan i Halmstad har kommit vidare från de första stegen i 

prövningsprocessen och högskolan befinner sig under 2010 i det som kallas en kvalificeringsperiod. 

Om Högskolan i Halmstad lyckas uppnå målsättningen att bli en KK-miljö är förstås i dagsläget ovisst. 

Om KK-miljösatsningen lyckas innebär det en väsentlig förstärkning av de resurser som kan användas för 

att bygga upp forskarutbildningarna vid Högskolan. Om satsningen misslyckas har dock arbetet som 

genomförts under kvalificeringsperioden bidragit till att högskolans profileringsarbete har intensifierats 

och att lärosätets kvalitetssäkringssystem har vidareutvecklats. Vår bedömning är att dessa effekter även 

kommer bidra till att öka Högskolans förmåga att attrahera externa forskningsresurser vilket i sin tur 

kommer förstärka och vidareutveckla forskningen vid de rättighetsbärande miljöerna, oavsett om lärosätet 

lyckas i sin kvalificering eller inte. 

33

6. Forskarutbildning ”Innovationsledning och affärsutveckling” 

– Sammanfattning 

Forskarutbildningen inom innovationsledning och affärsutveckling ska präglas av stark koppling till 

praktiken dvs. vara tydligt empirinära. För varje enskild doktorand ska det utformas en strukturerad 

utbildning baserad på en individuell studieplan. Varje enskild doktorand ska under sin utbildningstid 

stimuleras och erbjudas möjlighet till internationellt utbyte i form av en eller flera kortare vistelser vid ett 

utländskt lärosäte. Studieplan och kursplaner för utbildningen redovisas i bilaga 6. 

Utbildning på forskarnivå avseende doktorsexamen ska totalt omfatta fyra års heltidsstudier (240 

högskolepoäng). Utbildningen består av en kursdel om 90 högskolepoäng varav 45 hp obligatoriska kurser 

och en avhandlingsdel om 150 högskolepoäng (se Tabell 1). Utbildning på forskarnivå avseende 

licentiatexamen ska omfatta totalt två års heltidsstudier (120 högskolepoäng). Utbildningen består av en 

kursdel om 60 hp varav 45 hp med obligatoriska kurser och en uppsatsdel om 60 högskolepoäng (se 

Tabell 12). 

Översikt över 

utbildningens uppläggning 

och examenskrav 

Obligatorisk 

kursdel (hp) 

Valfri kursdel 

(hp) Avhandlingsdel/uppsatsdel 

(hp) 

34 

Summa 

högskolepoäng 

(hp) 

Doktorsexamen 45 45 150 240 

Licentiatexamen 45 15 60 120 

Tabell 12 Översikt över högskolepoäng (hp) för doktorsexamen respektive licentiatexamen 

I vår föreslagna forskarutbildning inom Innovationsledning och affärsutveckling kommer ett antal 

utgångspunkter att vara centrala: 

Forskarutbildningen har en tydlig struktur och utbildningen har rimlig progression inom området. 

Forskarutbildningen är upplagt så att doktoranden tidigt i forskarutbildningen möter praktiken 

och utvecklar förmågan att samverka med näringslivet och andra aktörer i forskningsprocessen 

och skicklighet att metodmässigt och vetenskapsmässigt förhålla sig till empirin. 

Forskarutbildningen baseras på ett antal kurser och parallella strimmor som kan fördjupa och 

bredda doktorandernas forskarutbildning. 

Forskarutbildningen innehåller en blandning av obligatoriska och valfria kurser som möjliggör en 

individualisering av forskarutbildningen. 

Forskarutbildningen sker i nära samarbete med andra lärosäten i Sverige och internationellt. 

Doktoranden ingår i en aktiv forskargruppering från början och deltar i forskningsarbetet under 

ledning av seniora handledare och i samverkan med andra forskande kollegor. 

Inledande forskarutbildning fokuserar på skrivprocessen, grundläggande metodkurser och 

vetenskapsteori, i samspel med det empiriska forskningsarbetet. 

Forskarutbildningen är upplagt för att stödja tidigt skrivarbete och internationell publicering. 

Detta sker genom att alla doktorander förväntas delta i internationella konferenser en gång per 

termin, publicera ett paper per termin, inledningsvis på konferenser varefter paper utvecklas för 

artikelpublicering. Därigenom kan doktoranderna efter sammanlagt tre år ha publicerat sex 

artiklar varefter avhandlingsarbetet tar vid. 

Nedanstående bild visar ett exempel på hur forskarutbildningen vid Högskolan i Halmstad kommer att se 

ut, vilka kursmoment som kan ingår och i vilken ordning dvs. illustrerar progressionen i

forskarutbildningen samt hur den vetenskapliga avrapporteringen i artikelformat synkroniseras mot 

forskarutbildningen. Bilden åskådliggör hur forskarutbildningsprocessen med en 

sammanläggningsavhandling kan se ut fram till doktorsexamen. 

. 

Figur 3 Ett exempel på utbildningsplan i forskarutbildningen i Innovationsledning och affärsutveckling 

vid Högskolan i Halmstad 

Förutom de obligatoriska kurserna och de angivna valfria kurserna som ges vid Högskolan i Halmstad kan 

doktoranderna fritt välja ytterligare doktorandkurser under sin utbildning vid Högskolan i Halmstad eller 

vid andra lärosäten som bedöms vara intressanta för respektive doktorands forskarutbildning. Valet av 

kurser sker i samråd med huvudhandledaren. Valfria kurser kan doktoranden fritt välja i samråd med 

handledare. Dessa kurser kan väljas i angränsande forskningsområden och i fördjupningskurser inom 

avhandlingsområdet. Forskarkurser sanför Högskolan i Halmstad vid andra universitet och högskolor 

inom och utom Sverige kan tillgodoräknas i kursdelen efter godkännande av handledare. 

Vidare erbjuder Högskolan i Halmstad ett antal allmänna kurser inom utbildningen på forskarnivå. 

Kurserna har för syfte att introducera doktorander till utbildningen på forskarnivå vid Högskolan i 

Halmstad samt att erbjuda doktorander möjlighet att nå högskoleförordningens mål för utbildning på 

forskarnivå. 

35

Bilagor 

1. Handledarresurser inom området, Tabell I 

2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området, Tabell II 

3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av 

doktorander som finansierats av högskolan, Tabell III 

4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras 

av högskolan, Tabell IV 

5. Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi 

6. Allmän studieplan samt kursplaner för planerad forskarutbildning 

7. Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildningar 

8. CV för möjliga handledare 

9. Publikationsförteckningar för möjliga handledare 

10. CV för övriga disputerade lärare/forskare 

11. Publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare/forskare 

12. Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i relevanta 

forskningsämnen av doktorander anknutna till högskolan. 

13. Högskolans strategiska plan för finansiering 

14. CIEL medarbetares deltagande i nationella/internationella nätverk 

15. CIELs högre seminarium 2009 

16. Fakultetsnämnd vid Högskolan i Halmstad 

36


För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. 

Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin 

speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden 

internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen 

genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. 

Högskolans profil utgörs av tre sammanflätade styrkeområden: 

utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet, 

Styrkeområde VErKSAmhET 

inom styrkeområdet fokuseras utveckling och studier av verk- 

samheter, organisationer, regioner och samhället i stort. särskild 

tonvikt läggs vid att förena tekniska och naturvetenskapliga syn- 

sätt med samhällsvetenskapliga, till exempel genom att kombinera 

företagsekonomi och industriell organisation. Forskning bedrivs bland 

annat om innovation och entreprenörskap, samhällsförändring, miljö, 

lärande, ledarskap och media. 

genom ett smart och väl integrerat system för att stödja entreprenörskap 

och innovationer kan idéer – med Högskolans hjälp – växa 

till framgångsrika företag. 


Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: kristian iV:s väg 3 

telefon: 035-16 71 00 • telefax: 035-18 61 92 

E-post: registrator@hh.se • www.hh.se

ANSÖKAN - Högskolan i Halmstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?