Gallringshandledning - Holmen Skog
Gallringshandledning - Holmen Skog
Gallringshandledning - Holmen Skog
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Gallringshandledning</strong><br />
Januari 2010
INNEHÅLL<br />
Därför gallrar vi _________________________________ 3<br />
Planering ____________________________________________ 4<br />
Tidpunkt för uttag ____________________________ 5<br />
Stamval och stamfördelning _________ 6<br />
Gallringsform ____________________________________ 8<br />
Gallring av contortatall _________________ 10<br />
Gallring av lövskog och<br />
lövträd över gran ____________________________ 10<br />
Förröjning _________________________________________ 11<br />
Stickvägar och slingervägar ________ 12<br />
Maskinval _________________________________________ 14<br />
Trädslagsval ____________________________________ 15<br />
Skador ______________________________________________ 16<br />
Natur- och kulturmiljöhänsyn _______ 18<br />
Uppföljning _____________________________________ 22<br />
Frågor och synpunkter?<br />
Du är välkommen att kontakta oss.<br />
ERIK NORMARK<br />
Tfn 0660-754 60<br />
E-post: erik.normark@holmenskog.com<br />
Text: Ola Kårén<br />
Illustrationer: Per-Anders Nilsson<br />
Förord<br />
VALET AV METODER OCH INRIKTNINGEN i skogsskötseln påverkar i hög<br />
grad hur framtidens skogar kommer att se ut. Vi försöker därför<br />
skapa oss en så bra uppfattning som möjligt om vilken typ av<br />
vedråvara och vilka övriga skogliga värden som kommer att efterfrågas<br />
i framtiden. Men detta är inte lätt. Utvecklingen går snabbt<br />
och vad som gäller idag kan vara passé i morgon. <strong>Skog</strong>sskötseln<br />
hanterar sekellånga tidsperspektiv. Mot denna bakgrund tror vi<br />
det är klokt att skapa så stor handlingsfrihet som möjligt för dem<br />
som ska ta över våra skogar.<br />
VI ARbETAR DäRFÖR FÖR ATT ta vara på och förstärka de värden som<br />
finns i den växande skogen. Produktionen av virke ska vara hög<br />
och värdefull. Natur- och kulturmiljöer ska bevaras, utvecklas<br />
och i vissa fall nyskapas. <strong>Skog</strong>en ska också fortsatt vara en plats<br />
för rekreation, jakt och fiske, bär- och svampplockning och<br />
givande naturupplevelser.<br />
GALLRINGSARbETET I HOLMEN SKOG är inriktat på att så bra som<br />
möjligt kombinera virkesuttag med beståndsvård. Väl utförda<br />
gallringar ökar produktionen av gagnvirke på lång sikt. De höjer<br />
också det framtida virkesvärdet genom att de kvalitativt bästa<br />
träden gynnas. Vid gallringen är det också möjligt att förstärka de<br />
biologiska kvaliteterna i skogen. Funktionella kantzoner, tillräcklig<br />
andel lövträd, framtidsbiotoper som ökar variationen i triviala<br />
bestånd, kulturmiljöer som gallras fram varsamt är några exempel.<br />
Bra hänsyn i gallring möjliggör funktionell hänsyn i framtida<br />
föryngringsavverkningar.<br />
STÅNDORTSANpASSNING, urval, gallringsstyrka, låg skadenivå och<br />
bra hänsyn är nyckelfaktorer i gallringsarbetet. Genom att i varje<br />
del av gallringsbestånden beakta dessa faktorer så bra som möjligt<br />
lägger vi grunden för den handlingsfrihet vi eftersträvar.<br />
Domsjö i januari 2010<br />
Erik Normark<br />
<strong>Skog</strong>svårdschef<br />
Därför gallrar vi<br />
HANDLINGSFRIHET FÖR FRAMTIDEN. När vi anlägger nya skogar och sköter våra ungskogar strävar vi<br />
efter att skapa stamtäta bestånd. Samtidigt vill vi ta vara på de naturvärden som finns och om möjligt<br />
också utveckla dem. De skogar som vi anlägger rymmer därigenom stora möjligheter för oss och våra<br />
efterkommande att välja olika skötselstrategier. Gallringen ger virke och intäkter men har också stor<br />
betydelse för hur skogen utvecklas på lång sikt.<br />
<strong>Holmen</strong> <strong>Skog</strong>s gallringar syftar till bättre ekonomi<br />
i skogsbruket idag och imorgon genom att:<br />
n ge möjlighet till en tidig ekonomisk intäkt.<br />
n gynna de kvarvarande trädens dimensionsutveckling.<br />
n utveckla de träd som har bäst kvalitet.<br />
n undvika självgallring.<br />
n påverka trädslagsblandningen.<br />
n bevara och/eller förstärka natur- och kulturmiljövärden.<br />
n på sikt öka motståndskraften mot skador av snö och vind.<br />
3
Planering<br />
ETT UNGT, äNNU OGALLRAT bESTÅND i sin snabbaste tillväxtfas, reagerar mycket snabbt på de förändrade<br />
förutsättningar som gallringen skapar. Att göra gallringen vid rätt tidpunkt är att optimera både<br />
värdeutveckling och skogsproduktion samtidigt som risken för framtida skador minimeras.<br />
Val av bestånd<br />
n Välj bestånd med hjälp av de stödfunktioner<br />
som finns i <strong>Holmen</strong>s skogliga planering.<br />
n Avverkningsberäkningsförslag, övre höjd,<br />
grundyta, ålder och stamantal är bra sök-<br />
kriterier då man ska finna gallringsbestånd.<br />
n Den första utsökningen kan kompletteras med<br />
bildanalys eller med helikopterinventering.<br />
n Prioritera unga bestånd framför äldre. Unga<br />
bestånd är mer känsliga för gallringstidpunkt<br />
än äldre redan förstagallrade bestånd.<br />
n Prioritera tidiga gallringar i bestånd som<br />
kan vara känsliga för stormskador.<br />
n Beakta planerad gödsling av medelålders<br />
bestånd. Undvik gallring i nygödslade bestånd.<br />
n Vid gallringsuppdrag hos privata skogsägare kan det finnas ytterligare faktorer<br />
att beakta vid val av bestånd och utförande av gallring. Dokumentera de beslut<br />
som tas med skogsägaren i traktdirektivet och i skogsbruksplanen.<br />
Traktplanering<br />
n <strong>Holmen</strong>s ambition är att informationskedjan<br />
i alla led av skötseln ska vara digital, det<br />
vill säga all viktig information ska finnas<br />
i traktdirektiv och beståndsregister.<br />
n Gör om möjligt traktplaneringen när det<br />
är barmark och fastställ beståndsdata,<br />
traktdirektiv och skiss.<br />
n Gör en naturvärdesbedömning i de områden<br />
som kan förmodas ha höga naturvärden.<br />
n Ta hänsyn till natur- och kulturmiljövård.<br />
n Bestäm önskad grundyta och trädslagsblandning<br />
efter gallring och ange dessa på direktivet.<br />
n Lägg stor vikt vid basvägarnas bärighet.<br />
n Planera för minimala markskador vid<br />
känsliga överfarter.<br />
n Planera för lämpliga platser för avlägg<br />
vid väg.<br />
Detaljplanering<br />
n Planera stickvägarna med utgångspunkt från att den sammanlagda areal de upptar ska<br />
vara så låg som möjligt.<br />
n Undvik att dra ut stickvägar ur bestånds ytterkant för att inte skapa öppningar som<br />
kan bidra till stormskador.<br />
n Anlägg stockbro eller motsvarande där stick- och basväg korsar bäck och risa påfarterna.<br />
n Avlägsna stockbroar då virket skotats ut, om inte trakten ska traktorgödslas.<br />
Tidpunkt för uttag<br />
DET äR VIKTIGT ATT DEN FÖRSTA GALLRINGEN UTFÖRS VID RäTT TIDpUNKT. Avgörande är förhållandet mellan<br />
skogens täthet och höjd. Normalt sker förstagallring i tall- och granbestånd vid cirka 12–14 meters övre<br />
höjd och 11–13 meter i contortatallbestånd. En gallringsmall ger anvisningar när ett bestånd är moget<br />
för gallring. Där anges också hur stor gallringsstyrkan, det vill säga uttaget av stammar, ska vara vid<br />
gallringen. Uttaget är normalt cirka 30 % av grundytan. I första gallringar innebär det ett<br />
uttag på cirka 40 % med stickvägar.<br />
I bLANDSKOG OCH GRUppSTäLLDA SKOGSbESTÅND fungerar mallarna sämre. Här gäller<br />
därför erfarenhet och personlig bedömning av hur gallringen ska utföras.<br />
Virkesförrådet efter gallring får inte understiga de krav som anges<br />
i skogsvårdslagen §10.<br />
SENASTE TIDpUNKT FÖR GALLRING är normalt då<br />
beståndets övre höjd är max 20 meter. En<br />
huvudanledning till att undvika gallringar<br />
i äldre skog är risken för vindskador, som<br />
ökar markant ju högre träden är.<br />
För att kunna läsa av gallringsmallen<br />
måste man känna till:<br />
n bESTÅNDETS ÖVRE HÖJD<br />
n STÅNDORTSINDEX<br />
n GRUNDyTA FÖRE GALLRING<br />
Gallra under rätt årstid<br />
n Grandominerade bestånd (≥70 % gran) stubbehandlas när det är risk för spridning<br />
av rotröta och om de gallras under perioder med temperaturer över +5° C. Stubbehandling<br />
mot rotröta beskrivs på sid 17.<br />
n <strong>Skog</strong>ar med dålig bärighet gallras helst då marken är frusen eller under annan<br />
årstid med bättre bärighet, t ex under torra perioder.<br />
n Undvik att gallra i lövdominerade skogar under de perioder då däggdjur och fåglar<br />
fortplantar sig.<br />
n Särskild stor hänsyn tas i skogar där det finns kända förekomster av akut eller<br />
starkt hotade, sårbara eller missgynnade arter.<br />
4 5
Stamval och stamfördelning<br />
Huvudstammar<br />
Gynna huvudstammar. Huvudstammar är de bästa träden både vad gäller produktion och kvalitet.<br />
De är de rakaste och mest finkvistiga träden. De ska helst också vara stabila, fria från defekter<br />
och inte ha en alltför upphissad krona. Lämna så många träd som behövs för att gallringen ska<br />
uppfylla kraven i traktdirektivet.<br />
Gallringsstammar<br />
Gallringsstammar är träd som tas bort. De<br />
konkurrerar med huvudstammarna om ljus,<br />
vatten och näring. Ta i första hand bort<br />
mindre träd som har sämre krona eller andra<br />
defekter. Träd som inte nått gagnvirkesdimension<br />
lämnas. Enstaka mycket frodvuxna<br />
träd, som kallas vargtyper, tas bort. Inom<br />
kantzoner och framtidsbiotoper, kan man<br />
gallra fram och lämna vargtyper som får<br />
växa till och bli framtida naturvärdesträd.<br />
Före gallring - stamval Efter gallring<br />
Fördela stammarna jämnt<br />
För att uppnå största möjliga kvalitet i gallringen<br />
och verkligen gynna huvudstammarna är det viktigt<br />
att gallra igenom hela beståndet.<br />
n Gallra i hela området mellan stickvägarna.<br />
n Gallra hårdare i mitten av trädgrupper.<br />
n Gallra svagt mot kanter och luckor i beståndet.<br />
Stamfördelning<br />
I den övre delen gallras<br />
en jämn stamfördelning<br />
fram. I den undre halvan<br />
var beståndet mer luckigt<br />
och gruppställt (mörkgröna<br />
kronor). Här gallras svagare<br />
vid luckor och hårdare i<br />
mitten av trädgrupper.<br />
I båda delarna av beståndet<br />
gallras hela zonen mellan<br />
vägarna igenom.<br />
6 7
Gallringsform<br />
GENOM GALLRING SKApAS SLUTAVVERKNINGSbESTÅND<br />
som håller stora volymer av värdefullt timmer.<br />
Det går att gallra på olika sätt, beroende på dels<br />
de naturgivna förutsättningarna i skogen, dels<br />
vilken skötselinriktning skogsägaren har.<br />
Det finns tre huvudmetoder för gallring:<br />
n HÖGGALLRING<br />
n LÅGGALLRING<br />
n KVALITETSGALLRING<br />
HOLMEN TILLäMpAR KVALITETSGALLRING som huvud-<br />
metod. Det är en variant av låggallring som innebär<br />
att ett stort antal mindre träd och enstaka<br />
större träd av dålig kvalitet gallras ut. Med<br />
kvalitetsgallring kombineras hög skogsproduktion<br />
med hög värdeutveckling.<br />
VOLyMpRODUKTIONEN pÅVERKAS mycket litet av<br />
vilken av dessa metoder man väljer förutsatt att<br />
rätt grundyta lämnats och att beståndet inte<br />
skadas av vind och snöbrott. Däremot har valet<br />
av metod (höggallring, låggallring respektive<br />
kvalitetsgallring) stor betydelse för hur kvaliteten<br />
på de kvarlämnade träden utvecklas.<br />
Så beräknas gallringskvoten:<br />
Gallringskvot är ett mått som används<br />
när man beskriver gallringsformen. Gallringskvoten<br />
beräknas som kvoten mellan<br />
andelen uttagen grundyta och andelen<br />
uttagna stammar.<br />
Gallringskvot:<br />
• Större än 1 = höggallring<br />
• Mindre än 1 = låggallring<br />
% uttagen grundyta<br />
Gallringskvot = % uttagna stammar<br />
Exempel:<br />
I en gallring tas 35 procent av grundytan<br />
ut. Det motsvarar 42 procent av antalet<br />
stammar i det gallrade området.<br />
Gallringskvoten blir då:<br />
35<br />
= 0,83<br />
42<br />
det vill säga en låggallring.<br />
<strong>Holmen</strong> <strong>Skog</strong>s huvudmetod<br />
KVALITETSGALLRING. Klena träd tas bort i<br />
första hand, träd med den bästa kvaliteten<br />
lämnas. Det kan vara både grova och klena<br />
träd. Fokus ligger på de kvarvarande trädens<br />
dimensionsutveckling och kvalitet. Defekta<br />
och grovkvistiga träd tas bort. Även de allra<br />
minsta träden lämnas eftersom de inte nämnvärt<br />
stör de större trädens utveckling. Kvar<br />
blir ett bestånd med goda produktionsförutsättningar<br />
och hög kvalitet. Med kvalitetsgallring<br />
kombinerar man det bästa hos hög-<br />
och låggallring. Kvalitetsgallring är <strong>Holmen</strong><br />
<strong>Skog</strong>s huvudmetod.<br />
Andra gallringsmetoder<br />
HÖGGALLRING. Bara de största och förväxande<br />
träden tas bort. Enstaka vargtyper kan på<br />
lämpliga platser lämnas som framtida naturvärdesträd.<br />
Kvar blir ett bestånd av klenare<br />
träd. Vid efterföljande gallringar är man ofta<br />
hänvisad till låggallring. Höggallring ger ett<br />
uttag av få och grova stammar. Av de tre<br />
metoderna ger höggallring det högsta ekonomiska<br />
utbytet vid själva gallringstillfället.<br />
Kvaliteten på det kvarlämnade beståndet blir<br />
hög samtidigt som volymen per kvarlämnad<br />
stam är låg. Omloppstiden för att få timmer<br />
av grövre dimensioner förlängs därmed.<br />
Risken för skador, främst i form av snöbrott,<br />
ökar något. Ett höggallrat bestånd kan upplevas<br />
som mer eller mindre ogallrat med<br />
luckor efter de få stora utgallrade träden.<br />
LÅGGALLRING. Främst klena träd tas bort och<br />
grova lämnas. Kvar blir ett bestånd av grövre<br />
träd. Låggallring är den direkta motsatsen<br />
till höggallring och ger ett lägre ekonomiskt<br />
utbyte vid gallringstillfället än höggallring.<br />
Låggallring är normalt den enda möjliga<br />
gallringsformen i överslutna bestånd där<br />
gallringen är eftersatt.<br />
Kvalitetsgallring<br />
8 9<br />
Före gallring<br />
Efter gallring
Gallring av contortatall<br />
SKäLEN FÖR ATT GALLRA CONTORTATALL är desamma<br />
som för tall och gran. Contortatall gallras som svensk<br />
tall, men tidigare. Contortatallen är mer känslig för<br />
snö- och vindskador än svensk tall. Förstagallring i<br />
contortatallbestånd ska utföras tidigt, redan vid 11–13<br />
meters övre höjd, för att minska risken för framtida<br />
snö- och vindskador. Andragallring görs vid 15–17<br />
meters höjd, det vill säga något tidigare än för tall och<br />
gran på samma ståndort. Det kvarvarande beståndets<br />
kvalitet höjs genom att träd med dubbeltoppar, sprötkvist,<br />
stambaskrökar eller andra defekter tas bort i<br />
första hand. För att bestämma uttagsnivå används<br />
samma gallringsmallar som för svensk tall, men med<br />
3 meters högre ståndortsindex.Tidigare ogallrade<br />
bestånd som har en övre höjd som överstiger 15 meter<br />
gallras inte. Contortatall gallras normalt inte då den<br />
står på granståndorter (fuktiga och finjordsrika marker) om beståndet är vindexponerat eller<br />
i snörika höjdlägen.<br />
CONTORTATALL HAR STOR ANDEL FRISKA KVISTAR, ofta långt ner på stammen. Vid kvistning går stam-<br />
marna lättare av vid grenvarven än på tall. Det är därför extra viktigt med bra kvistningsutrustning.<br />
Gallring av lövskog och<br />
lövträd över gran<br />
FÖR ATT FÅ EN FULLGOD DIAMETERUTVECKLING<br />
och stabila träd bör björk och asp gallras<br />
relativt hårt. Ofta finns det gott om självsådda<br />
granplantor eller unga granar i<br />
björkbestånden. Genom att gallra fram<br />
en björkskärm kan man gynna granarnas<br />
utveckling. Innan de i alltför hög grad börjar<br />
skadas av björkarna, till exempel genom att<br />
de piskas, glesas björkskärmen ut eller avvecklas.<br />
Om man bestämt att beståndet även<br />
i fortsättningen ska domineras av lövträd<br />
gallras barrträd av gagnvirkesdimensioner<br />
ut och björk lämnas enligt gallringsmallen.<br />
Förröjning<br />
FÖRRÖJNING AV HINDRANDE UNDERVäXT UTFÖRS AV TVÅ SKäL. Prestationen ökar och gallringen blir bättre<br />
utförd. Det är bättre att förröja eftersatta bestånd i förväg (3–5 år) eftersom åtgärden blir billigare ju<br />
mindre träden är som ska röjas bort. Där det finns behov, är det dock i de allra flesta fall bättre att förröja<br />
sent än aldrig. Det är svårt att ange exakt i vilka fall förröjning behövs. Granunderväxt är generellt<br />
sett mer besvärlig, eftersom den både är mer hindrande och kan leva kvar längre i beståndet än tall och<br />
löv. Det är oftast värt att också röja hindrande underväxt av löv.<br />
FÖRRÖJNING SKER I FÖRSTA HAND i bestånd större än 1 hektar och/ eller om enskild yta som ska förröjas<br />
överstiger 0,5 hektar. Röjningen anpassas för att underlätta att se och komma åt med skördaraggregatet.<br />
Röj rent inom en meter från gagnvirkesstam. Allt gagnvirke lämnas. Underväxt i luckor lämnas.<br />
KANTzONER, HäNSyNSyTOR, pARTIER MED GAMMAL SKOG eller naturvärdesträd förröjs ej. Förröjning är här<br />
bortkastad, och dessutom försämras biologiska värden. Underväxten är mycket viktig som skydd för<br />
skogsfågel som tjäder. Efter en bra förröjning ska skördarföraren komma åt att gallra, men samtidigt<br />
ska det finnas kvar så mycket underväxt i beståndet att det inte går att se rätt igenom från stickväg till<br />
stickväg.<br />
VID TRADITIONELL, TIDIG RÖJNING är risken för infektion av rotticka mycket liten. I förröjning är dock flera<br />
träd av sådan grovlek i stubbskäret att rottickan kan få fäste och genom rotkontakter med närstående träd<br />
sprida röta i beståndet. Lämna alltid gagnvirkesträd, så de kan stubbehandlas. Förröj om möjligt under<br />
vintertid (kallare än fem plusgrader) för att undvika att sporer infekterar. Särskilt viktigt är detta om underväxten<br />
är talrik och relativt grov (strax under gagnvirkesstorlek) och huvudbeståndet utgörs av gran.<br />
pRIORITERA bESTÅND MED UNDERVäXT som<br />
hindrar gallring eller hämmar produktion:<br />
n >3 000 stammar/ha, över 1,3 m<br />
n >6 000 stammar/ha, över 0,3 m<br />
Sträva efter:<br />
n Förröj endast bestånd med hindrande eller hämmande<br />
underväxt.<br />
n Förröj inte enbitsträd av gran utan låt skördaren ta dessa.<br />
n Förröj granbestånd i första hand under vintertid.<br />
n Lämna hänsynsområden oröjda.<br />
10 11
Stickvägar och slingervägar<br />
FÖR ATT MINIMERA pRODUKTIONSFÖRLUSTER och få ett bra urval av stammar är det viktigt att inte en för<br />
stor del av totala gallringsuttaget i beståndet sker i vägarna. Stickvägarna görs därför inte för breda.<br />
En tillräckligt bred väg minskar dock risken för mekaniska skador på de för tillväxten så betydelsefulla<br />
kantträden.<br />
AVSTÅNDET MELLAN STICKVäGARNA kan vid goda terrängförhållanden ökas genom att skördaren kör så<br />
kallade slingervägar mellan stickvägarna. Skördaren slingrar då mellan huvudstammarna och tar vara<br />
på befintliga luckor i beståndet. Virket matas ut från slingervägen mot stickvägarna. För en mellanstor<br />
skördare blir då stickvägsavståndet 30 meter eller mer.<br />
I KLENA OCH TäTA bESTÅND med goda terrängförhållanden kan små beståndsgående engreppsskördare<br />
användas. Stickvägsavståndet är då 26 meter eller mer med slinger-<br />
väg. Slingervägarna kan göras smalare än stickvägarna.<br />
I svårare terräng, som branta sluttningar, används inte<br />
slingervägar. Det är då fullt tillräckligt med ett avstånd<br />
på 18–22 meter mellan stickvägarna.<br />
STICKVäGARNA SKA ANLäGGAS så att kranens<br />
maximala räckvidd utnyttjas. Det är av största<br />
vikt att hela området mellan stickvägarna<br />
genomgallras. Kostnaden för avverkning<br />
och risken för skador ökar om man gör<br />
så kallade instick från stickvägarna.<br />
Instick kan vara<br />
befogat i undan-<br />
tagsfall – i mycket<br />
stenig och svår<br />
terräng.<br />
Planera vägarna så här:<br />
n Gör stickvägarna 4–4,5 meter breda och så raka som möjligt för att minska risken för skador.<br />
n Vid goda terrängförhållanden är slingerkörning en bra metod. Stickvägsavståndet blir då minst<br />
30 meter för mellanstor skördare och minst 26 meter för liten skördare.<br />
n Anlägg stickvägarna 18–22 meter från varandra vid gallring i svår terräng.<br />
n Använd instick endast i mycket stenig och svår terräng.<br />
n Gör så få överfarter och anslutningar mellan stickvägar som möjligt.<br />
n Planera noggrant för att undvika markskador.<br />
n Förstärk stickvägarna med ris och toppar vid risk för körspår som kan skada trädens rötter.<br />
n Undvik slingerkörning i granbestånd på åkermark, på fuktig eller finjordsrik mark och där<br />
det inte är möjligt att risa slingervägarna tillräckligt väl.<br />
12 13<br />
Stickväg<br />
Slingerväg<br />
Stickväg<br />
Stickväg
Maskinval<br />
EN bRA GALLRINGSMASKIN är smidig, har<br />
lågt marktryck, lång räckvidd och ett lätt<br />
skördaraggregat som effektivt kan hantera<br />
både små och stora träd. En mellanstor<br />
engreppsskördare med minst 10 meters<br />
räckvidd och en mellanstor skotare<br />
(11–15 ton) är den kombination som<br />
bäst tillgodoser dessa önskemål.<br />
Med mellanstora maskiner får man:<br />
n Möjlighet att variera gallringsformen<br />
genom att maskinen kan hantera såväl<br />
klena som grova träd på ett effektivt sätt.<br />
n Möjlighet att variera mellan avverkning<br />
från stickväg och slingerväg.<br />
n Hög flexibilitet, högt maskinutnyttjande<br />
och låga kostnader.<br />
n Möjlighet till flerträdshantering, vilket<br />
har en positiv effekt på prestationer<br />
och kostnader, framförallt i första<br />
gallring. Mellanstora skördare för-<br />
utsätts använda flerträdshantering<br />
i förstagallring.<br />
En liten beståndsgående<br />
skördare är ett bra alternativ<br />
vid låggallring i klena och<br />
täta bestånd med goda<br />
terrängförhållanden.<br />
Trädslagsval<br />
OLIKA TRäDSLAG HAR OLIKA KRAV på växtplats (ståndort). Var därför noga med att gynna rätt trädslag<br />
på varje enskild ståndort i skogen. På medelgoda marker gynnas huvudstammar av både tall och gran<br />
för att skapa barrblandskogar. Volymandelen lövträd efter gallring ska vara minst 5 procent i norra<br />
Sverige och 10 procent i södra Sverige (om förutsättningar finns). Av lövträd lämnar vi i första hand<br />
vårtbjörk. Om volymandelen ej kan nås, gynnas det löv som finns särskilt.<br />
n TALL OCH CONTORTATALL gynnas på magra och torra<br />
marker där lavar, kråkbär, ljung eller lingonris<br />
dominerar.<br />
n TALL OCH GRAN passar bra på medelgoda marker där<br />
mossor samt lingon- och blåbärsris dominerar.<br />
n GRAN gynnas på bördiga och fuktiga marker där blåbärsris,<br />
mossor och gräs dominerar markvegetationen.<br />
På sådan mark finns också ofta örter i sluttningar och<br />
svackor. Ibland saknar marken fältskikt.<br />
n bJÖRK. För att andelen skog som domineras av lövträd<br />
ska utgöra fem procent i <strong>Holmen</strong>s skogar gynnas<br />
björk på fuktig, finjordrik eller bördig mark i speciellt<br />
utsedda bestånd. Vårtbjörk gynnas eftersom den oftast<br />
växer bättre än glasbjörk.<br />
Sträva efter:<br />
n Barrträd lämnas i första hand<br />
n Trädslagsvalet styrs av ståndorten:<br />
– Tall och contortatall på torra och<br />
magra marker<br />
– Barrblandskog på friska, medelgoda<br />
marker<br />
– Gran på bördiga och fuktiga marker<br />
n Efter gallring eftersträvas följande<br />
andelar lövträd:<br />
– Norra Sverige: Minst 5%<br />
– Södra Sverige Minst 10%<br />
Löv i skyddszoner och hänsynsytor<br />
inom behandlingsenheten medräknas<br />
i volymandelen.<br />
n Av lövträd lämnas i första hand<br />
vårtbjörk.<br />
14 15
Skador<br />
Körskador på träd och mark<br />
Vi kan bara nå en hög virkesproduktion av god<br />
kvalitet om gallringen utförs med ett minimum<br />
av skador på marken och de kvarvarande träden.<br />
Djupa hjulspår skadar trädens finrötter och<br />
hindrar dem från att tillgodogöra sig näringen i<br />
stickvägen. Även skavskador på stam och grövre<br />
rötter kan ge sänkt tillväxt och därtill en risk för<br />
rötinfektioner. På stammar och rotben räknas<br />
skador ned till en tändsticksasks storlek. Skadade<br />
och rötade träd blir mer vindkänsliga. I sluttningar<br />
och i anslutning till vatten kan skador på marken<br />
orsaka erosion.<br />
Snö- och vindskador<br />
Det mest extrema sättet att undvika vindskador är<br />
att röja mycket hårt, undvika att gallra och hålla<br />
omloppstiden kort. Nackdelarna är dock flera.<br />
<strong>Skog</strong>sproduktionen kan bli lägre och möjligheten<br />
till att tidigarelägga inkomster eller att vara flexibel<br />
i skötseln minskar. Gallring ökar på kort sikt<br />
risken för både snö- och vindskador. På längre sikt<br />
minskar risken för skador om gallring görs i rätt<br />
tid. Det som är intressant är att minimera skaderisken<br />
över hela omloppstiden. Skaderisken minskar<br />
ju tidigare gallringen sätts in, ju lägre trädhöjd beståndet<br />
har samt om beståndet är fritt från skador<br />
som röta. Få stora uttag är bättre än flera små, så<br />
länge de följer gallringsmallarna. Skador kan även<br />
förebyggas genom bra planering och anpassad<br />
skötsel i särskilt utsatta bestånd. <strong>Holmen</strong>s inriktning<br />
är att gallra tidigt och enligt de mallar som<br />
finns för att bestämma uttaget.<br />
Viktigt att tänka på:<br />
n Vår ambition är att helt undvika skador på<br />
kvarlämnade träd. Andelen skadade träd<br />
får inte överstiga tre procent.<br />
n Var särskilt försiktig vid sträng kyla samt<br />
under den period på våren då träden savar.<br />
n Gör extra breda stickvägar i sidlut och<br />
blockig terräng.<br />
n Förstärk stickvägarna med ris och toppar<br />
vid behov.<br />
n Låggallra i stamtäta och/eller överslutna<br />
bestånd.<br />
n Gallra tidigt och ganska hårt i skogar som<br />
är starkt utsatta för vind och snö.<br />
n Gallra svagt eller inte alls i äldre skog i utsatta<br />
lägen samt i beståndskanter och längs<br />
vägar. Ge akt på den dominerande vindriktningen.<br />
n I sena gallringar i mycket vindutsatta lägen<br />
lämnas en ca 15 meter bred zon ogallrad i<br />
förhärskande vindriktning.<br />
n Undvik att gallra bestånd med över<br />
20 meters medelhöjd.<br />
16 17<br />
Rotröta<br />
Färska stubbytor samt körskador på stammar<br />
och grövre rötter är inkörsportar för rotröta<br />
på gran. Risken för infektion är störst omedelbart<br />
efter avverkningen. Om temperaturen vid<br />
avverkningstillfället är under fem plusgrader<br />
minskar risken för rotröta. Om man gallrar ett<br />
granbestånd vid högre temperaturer ska stubbarna<br />
behandlas för att minska risken för infektioner.<br />
Stubbehandling är normalt lämplig under<br />
april till oktober i södra Sverige och mellan maj<br />
till september i landets norra delar. Behandling<br />
utförs inte när det finns risk för frost eftersom<br />
utrustningen då kan förstöras.<br />
Sträva efter:<br />
n Grandominerade bestånd (≥70 % gran)<br />
stubbehandlas om de gallras under perioder<br />
med temperaturer över + 5°C.<br />
n Stubbarna behandlas med pergamentsvamp,<br />
ett biologiskt bekämpningsmedel. För att<br />
uppnå full effekt ska minst 85 % av stubbytan<br />
behandlas. Blå färg används för att tydliggöra<br />
täckningen.<br />
Körskador vid vattendrag<br />
Vattendrag är värdefulla livsmiljöer. De är<br />
känsliga och skadas lätt av ovarsamma virkestransporter.<br />
Körskador som hindrar eller påverkar<br />
vattenflödet i bäckar kan orsaka erosion så<br />
att mineraljord och organiskt material sköljs<br />
iväg. Särskild försiktighet gäller på finjordsrika<br />
marker och slänter där det är störst risk för<br />
erosion. Ofta är sträckan närmast bäcken väl<br />
så känslig som själva överfarten. En körskada<br />
kan ge negativa effekter på skogsmiljön under<br />
flera år i samband med regn och snösmältning.<br />
Grumling skadar många vattenlevande djur som<br />
är beroende av klart vatten. Lekbottnar för fisk<br />
kan förstöras.<br />
Viktigt att tänka på:<br />
n Gallra om möjligt trakter med dålig bärighet<br />
när marken är frusen eller under torra<br />
perioder.<br />
n Avbryt arbetet och underrätta arbetsledningen<br />
om hjulspåren i stickvägarna blir<br />
betydande.<br />
n Anlägg stockbroar där stick- och basvägar<br />
korsar bäckar.<br />
n Undvik att lägga överfarter där det är brant<br />
eller marken har dålig bärighet.<br />
n Risa påfarter till broar. Lägg gott om ris vid<br />
risk för skador eller slamtransport.<br />
n Avlägsna virket i broarna i samband med<br />
skotningen.
Natur- och kulturmiljöhänsyn<br />
Hänsynskrävande biotoper<br />
Vi gallrar inte i områden som aldrig, eller bara i liten grad, påverkats av skogsbruk.<br />
Exempel på sådana områden är:<br />
n Urskogsrester, det vill säga områden med avvikande, gammal skog<br />
n Hällmarksskogar med naturskogskaraktär<br />
n Raviner<br />
n Oskötta strand- och sumpskogar med naturskogskaraktär Viktigt att tänka på:<br />
Impediment<br />
<strong>Skog</strong>liga impediment är myrar och hällmarker som producerar<br />
mindre än 1 m³sk per hektar och år. Inom skogliga<br />
impediment finns en speciell flora och fauna. Andelen<br />
överåriga, senvuxna träd och torrträd är högre än på<br />
produktiv skogsmark.<br />
Skydds- och övergångszoner<br />
Övergångszonerna har tidigare ägnats liten uppmärksamhet i det svenska skogsbruket. Det gör att<br />
många övergångar mellan enskiktade, barrdominerade bestånd och myrar, vattendrag och sjöar ofta<br />
är mycket skarpa. Genom att bevara och/eller återskapa skiktad och lövdominerad skog i skydds- och<br />
övergångszoner mot vatten, myr och jordbruksmark gynnar vi de växter och djur som är beroende av<br />
sådana miljöer. Vid vattendrag bidrar sådana zoner till att förhållandena i vattnet kan bestå även efter<br />
gallringen och den framtida föryngringsavverkningen. Träden och buskarna invid vattnet ger skugga<br />
vilket gynnar många växter, djur och insekter.<br />
Viktigt att tänka på:<br />
n Variera skydds- och övergångszonernas<br />
bredd efter topografin,<br />
markens fuktighet och naturvärden.<br />
På torr och frisk mark kan zonerna<br />
göras tämligen smala. På fuktig<br />
mark görs de bredare.<br />
n Gynna lövträd och buskar genom<br />
kraftigare gallring vid källor, mindre<br />
vattendrag och mot sjö och myr.<br />
n Lämna inte avverkningsrester i<br />
mindre vattendrag, men lämna<br />
gärna grövre ved.<br />
n Undvik körskador i skydds- och<br />
övergångszoner.<br />
n Bevara löv och öka skiktningen<br />
i bryn mot jordbruksmark genom<br />
plockhuggning.<br />
n Förrensa inte i skyddszoner eller<br />
i hänsynskrävande biotoper.<br />
Viktigt att tänka på:<br />
n <strong>Skog</strong>liga impediment gallras inte.<br />
n För att undvika markskador i känsliga<br />
områden kan hällmarker i undantagsfall<br />
användas i korta avsnitt för basvägar<br />
Det här är en vanlig syn i dagens skogar. En bäck flyter fram<br />
genom ett likåldrigt bestånd utan särskilda naturkvaliteter.<br />
Miljön närmast bäcken är biologiskt fattig. Utan gallring<br />
kommer lövet på sikt att trängas ut av gran.<br />
Framtidsbiotoper<br />
Medelåldriga skogar är ofta enskiktade. Andelen lövträd<br />
är ofta låg och det brukar saknas både grova träd och<br />
döda träd. I sådana bestånd kan man öka den biologiska<br />
variationen genom att koncentrera hänsynen. Utgå från<br />
den variation som finns (block, lövträd, fuktiga miljöer).<br />
Friställ förväxande barrträd och andra blivande<br />
naturvärdesträd, gynna lövträd, ställ högstubbar och<br />
lämna topparna. Lämna den underväxt som finns. En<br />
framtidsbiotop är omkring 20–30 meter i diameter. Om<br />
inte annan hänsyn finns i form av skyddszoner lämnas<br />
några framtidsbiotoper per trakt, så att de utgör ett par<br />
procent av arealen. Genom att skapa tydliga framtidsbiotoper<br />
i gallringen ges bättre möjlighet att lämna bra<br />
hänsyn i kommande slutavverkning.<br />
Så kan en biologiskt värdefull övergångszon tillskapas:<br />
Naturvärdesträd, döda träd och högstubbar<br />
Naturvärdesträd är tydlig avvikande äldre eller grövre träd, från tidigare trädgenerationer.<br />
Lämna alltid dessa. Om de saknas lämna ett antal grova träd när du gallrar, om möjligt<br />
gruppvis. Döda träd avverkas inte. Högstubbar skapas av redan skadade träd och av träd<br />
i kantzoner och i framtidsbiotoper.<br />
n Ta stor hänsyn till befintliga naturvärdesträd och sälg, rönn, asp, al och ek som framtida<br />
naturvärdesträd.<br />
n Spara döda stående träd och lågor.<br />
n Tillskapa minst tre färska högstubbar per hektar i andra- och senare gallringar. Låt<br />
dessa representera alla trädslag i beståndet. I södra Sverige ska högstubbarna ha en<br />
brösthöjdsdiameter om minst 20 cm och i norra Sverige minst 15 cm. Kapa på högsta<br />
säkra höjd, vid cirka 3 meter.<br />
n Ställ lägre, cirka 1,3 meter höga, så kallade kulturstubbar för att markera rågångar,<br />
stigar, forn- eller kulturminnen.<br />
Gallra hårt i zonen närmast bäcken. Det ökade ljusinsläppet<br />
gör att buskar och lövräd kan växa till. Tillskapa också<br />
en eller annan högstubbe i denna zon för att öka andelen<br />
död ved. Lämna några grövre stockar i bäcken.<br />
Efter 15–20 år kommer zonen närmast bäcken att<br />
domineras av buskar och lövträd. Den har utvecklats<br />
till en biologiskt värdefull miljö.<br />
18 19
Natur- och kulturmiljöhänsyn forts.<br />
Gravar och gravfält<br />
Alla gravar är fasta fornlämningar<br />
och får inte skadas.<br />
Kontakta arbetsledningen då<br />
sådana uppmärksammas.<br />
Fångstgropar<br />
Gallra bort träd i, eller i nära<br />
anslutning till fångstgropar.<br />
Marken mellan groparna,<br />
fångstgropssystemet, är också<br />
fornminne, och får ej skadas.<br />
Undvik körskador och nedrisning<br />
i hela fångstgropssystemet.<br />
Ställ gott om kulturstubbar<br />
som markerar<br />
lämningen.<br />
Kolbottnar och tjärdalar<br />
Anlägg inte stickvägar över<br />
kolbottnar, tjärdalar eller kolarkojor.<br />
Undvik att risa ned kolbottnar<br />
och tjärdalar. Friställ<br />
resterna av kolarkojan. Ställ<br />
några kulturstubbar.<br />
Övergivna torpställen<br />
och boplatser<br />
Gallra bort träd nära husgrunder<br />
och boplatser.<br />
Friställ gamla vårdträd<br />
och fruktträd.<br />
Vägar och stigar<br />
Kör inte sönder gamla brukningsvägar.<br />
Anlägg stick- och<br />
basvägar vid sidan av de gamla<br />
brukningsvägarna. Gallra bort<br />
träd i den gamla brukningsvägen.<br />
Risa inte allmänt<br />
nyttjade stigar och leder.<br />
Stengärdesgårdar<br />
och odlingsrösen<br />
Planera gallringen så att gärdesgården<br />
inte korsas av stick- eller<br />
basvägar. Se till att inte stengärdsgårdar<br />
eller odlingrösen täcks<br />
med ris. Gallra bort träd som<br />
med sina rötter kan skada<br />
stensättningen.<br />
Igenväxande ängsoch<br />
hagmarker<br />
Gynna tidigare frivuxna, grova<br />
träd genom att ge dem tillräckligt<br />
utrymme. Tänk på att skogen<br />
sluter sig snabbt efter gallring.<br />
Gynna löv före gran.<br />
Avverkningstidpunkt<br />
I lövskogsrika områden eller där<br />
det finns hänsynskrävande däggdjur<br />
och fåglar utförs gallringen<br />
under lämplig tid så att den inte<br />
orsakar allvarliga störningar<br />
under fortplantningsperioden.<br />
Nedskräpning<br />
Skräpa inte ned i skogen eller<br />
på uppställningsplatser. Oljespill<br />
och annat farligt avfall saneras<br />
enligt gällande regler.<br />
bäckar<br />
Rensa bort avverkningsrester<br />
som kan medföra uppdämning<br />
i bäckar. Lämna enstaka stockar<br />
för att gynna fisk.<br />
20 21
Uppföljning<br />
VäL UTFÖRDA GALLRINGAR TAR VARA pÅ och utvecklar värdet på våra skogar. Väl utförda gallringar är<br />
också ett konkurrensmedel på virkesmarknaden. Det är därför viktigt att arbetet följs upp.<br />
Uppföljningen har följande syften:<br />
n Återkommande korrigering till rätt grundyta.<br />
n Kontrollera att andelen skador inte<br />
överstiger tre procent.<br />
n Kontrollera att andelen stickvägar<br />
inte är för hög.<br />
n Kontroll gentemot traktdirektivet.<br />
n Återrapportering av uppgifter till beståndsregister<br />
eller skogsägarens skogsbruksplan.<br />
n Underlag där gallringsresultatet redovisas<br />
till skogsägaren.<br />
n Uppföljning mot <strong>Holmen</strong> <strong>Skog</strong>s<br />
naturvårds- och skogsvårdsmål.<br />
Egenkontroll<br />
Skördarföraren mäter med relaskop eller<br />
klave under arbetets gång att grundytan är<br />
den rätta och att skadenivån är låg. Normalt<br />
gör varje förare minst två egenuppföljningar<br />
per dag. Vid dessa noteras skador av föraren.<br />
Redovisning av gallring<br />
En protokollförd redovisning som görs av<br />
arbetslaget. (Se särskild instruktion.) Vid<br />
allvarligare avvikelser skrivs miljörapport.<br />
Central uppföljning<br />
Ett stickprov från alla gallringar görs enligt<br />
de fastställda rutinerna i <strong>Holmen</strong> <strong>Skog</strong>s uppföljningssystem.<br />
Inventeringen utförs av Stab<br />
<strong>Skog</strong>svård som sammanställer resultaten och<br />
jämför dem med de uppsatta målen.<br />
Anteckningar<br />
22 23
HOLMEN SKOG är en av Sveriges största skogsägare med<br />
en miljon hektar skog. Vi finns i nästan hela Sverige.<br />
SAMTIDIGT äR VI också en av landets största virkes-<br />
köpare. Varje år anskaffar vi drygt 11 miljoner<br />
kubikmeter virke. Merparten kommer från privata<br />
skogsägare eller andra svenska skogsföretag.<br />
Virket levereras till <strong>Holmen</strong>koncernens<br />
egna industrier, andra skogsindustrier<br />
och lokala sågverk.<br />
ORGANISATIONEN omfattar tre regioner<br />
samt dotterbolag i Estland.<br />
Huvudkontoret ligger<br />
i Örnsköldsvik.<br />
HUVUDKONTOR<br />
891 80 Örnsköldsvik<br />
Tlf 0660-754 00<br />
REGION ÖRNSKÖLDSVIK<br />
Box 901, 891 20 Örnsköldsvik<br />
REGION IGGESUND<br />
Box 15, 825 21 Iggesund<br />
Tlf 0650-280 00<br />
REGION NORRKÖpING<br />
601 88 Norrköping<br />
Tlf 011-23 50 00<br />
www.holmenskog.com<br />
R E G I O N<br />
Iggesund<br />
Sveg<br />
Ljusdal<br />
Delsbo<br />
R E G I O N<br />
Norrköping Nor<br />
<strong>Holmen</strong>s skogar<br />
Huvudkontor Örnsköldsvik<br />
Regionkontor<br />
Distriktskontor<br />
<strong>Holmen</strong>s industrier<br />
R E G I O N<br />
Örnsköldsvik<br />
Bredbyn/Strömsund<br />
Björna<br />
Umeå<br />
Lycksele<br />
Norsjö<br />
Hudiksvall<br />
Uppland<br />
Norrköping<br />
Sörmland<br />
Tranås<br />
Vimmerby<br />
Västmanland<br />
Örebro<br />
Egen skog