Gallringshandledning - Holmen Skog

Gallring av contortatall
SKäLEN FÖR ATT GALLRA CONTORTATALL är desamma
som för tall och gran. Contortatall gallras som svensk
tall, men tidigare. Contortatallen är mer känslig för
snö- och vindskador än svensk tall. Förstagallring i
contortatallbestånd ska utföras tidigt, redan vid 11–13
meters övre höjd, för att minska risken för framtida
snö- och vindskador. Andragallring görs vid 15–17
meters höjd, det vill säga något tidigare än för tall och
gran på samma ståndort. Det kvarvarande beståndets
kvalitet höjs genom att träd med dubbeltoppar, sprötkvist,
stambaskrökar eller andra defekter tas bort i
första hand. För att bestämma uttagsnivå används
samma gallringsmallar som för svensk tall, men med
3 meters högre ståndortsindex.Tidigare ogallrade
bestånd som har en övre höjd som överstiger 15 meter
gallras inte. Contortatall gallras normalt inte då den
står på granståndorter (fuktiga och finjordsrika marker) om beståndet är vindexponerat eller
i snörika höjdlägen.
CONTORTATALL HAR STOR ANDEL FRISKA KVISTAR, ofta långt ner på stammen. Vid kvistning går stam-
marna lättare av vid grenvarven än på tall. Det är därför extra viktigt med bra kvistningsutrustning.
Gallring av lövskog och
lövträd över gran
FÖR ATT FÅ EN FULLGOD DIAMETERUTVECKLING
och stabila träd bör björk och asp gallras
relativt hårt. Ofta finns det gott om självsådda
granplantor eller unga granar i
björkbestånden. Genom att gallra fram
en björkskärm kan man gynna granarnas
utveckling. Innan de i alltför hög grad börjar
skadas av björkarna, till exempel genom att
de piskas, glesas björkskärmen ut eller avvecklas.
Om man bestämt att beståndet även
i fortsättningen ska domineras av lövträd
gallras barrträd av gagnvirkesdimensioner
ut och björk lämnas enligt gallringsmallen.
Förröjning
FÖRRÖJNING AV HINDRANDE UNDERVäXT UTFÖRS AV TVÅ SKäL. Prestationen ökar och gallringen blir bättre
utförd. Det är bättre att förröja eftersatta bestånd i förväg (3–5 år) eftersom åtgärden blir billigare ju
mindre träden är som ska röjas bort. Där det finns behov, är det dock i de allra flesta fall bättre att förröja
sent än aldrig. Det är svårt att ange exakt i vilka fall förröjning behövs. Granunderväxt är generellt
sett mer besvärlig, eftersom den både är mer hindrande och kan leva kvar längre i beståndet än tall och
löv. Det är oftast värt att också röja hindrande underväxt av löv.
FÖRRÖJNING SKER I FÖRSTA HAND i bestånd större än 1 hektar och/ eller om enskild yta som ska förröjas
överstiger 0,5 hektar. Röjningen anpassas för att underlätta att se och komma åt med skördaraggregatet.
Röj rent inom en meter från gagnvirkesstam. Allt gagnvirke lämnas. Underväxt i luckor lämnas.
KANTzONER, HäNSyNSyTOR, pARTIER MED GAMMAL SKOG eller naturvärdesträd förröjs ej. Förröjning är här
bortkastad, och dessutom försämras biologiska värden. Underväxten är mycket viktig som skydd för
skogsfågel som tjäder. Efter en bra förröjning ska skördarföraren komma åt att gallra, men samtidigt
ska det finnas kvar så mycket underväxt i beståndet att det inte går att se rätt igenom från stickväg till
stickväg.
VID TRADITIONELL, TIDIG RÖJNING är risken för infektion av rotticka mycket liten. I förröjning är dock flera
träd av sådan grovlek i stubbskäret att rottickan kan få fäste och genom rotkontakter med närstående träd
sprida röta i beståndet. Lämna alltid gagnvirkesträd, så de kan stubbehandlas. Förröj om möjligt under
vintertid (kallare än fem plusgrader) för att undvika att sporer infekterar. Särskilt viktigt är detta om underväxten
är talrik och relativt grov (strax under gagnvirkesstorlek) och huvudbeståndet utgörs av gran.
pRIORITERA bESTÅND MED UNDERVäXT som
hindrar gallring eller hämmar produktion:
n >3 000 stammar/ha, över 1,3 m
n >6 000 stammar/ha, över 0,3 m
Sträva efter:
n Förröj endast bestånd med hindrande eller hämmande
underväxt.
n Förröj inte enbitsträd av gran utan låt skördaren ta dessa.
n Förröj granbestånd i första hand under vintertid.
n Lämna hänsynsområden oröjda.
10 11