Gallringshandledning - Holmen Skog

Planering
ETT UNGT, äNNU OGALLRAT bESTÅND i sin snabbaste tillväxtfas, reagerar mycket snabbt på de förändrade
förutsättningar som gallringen skapar. Att göra gallringen vid rätt tidpunkt är att optimera både
värdeutveckling och skogsproduktion samtidigt som risken för framtida skador minimeras.
Val av bestånd
n Välj bestånd med hjälp av de stödfunktioner
som finns i Holmens skogliga planering.
n Avverkningsberäkningsförslag, övre höjd,
grundyta, ålder och stamantal är bra sök-
kriterier då man ska finna gallringsbestånd.
n Den första utsökningen kan kompletteras med
bildanalys eller med helikopterinventering.
n Prioritera unga bestånd framför äldre. Unga
bestånd är mer känsliga för gallringstidpunkt
än äldre redan förstagallrade bestånd.
n Prioritera tidiga gallringar i bestånd som
kan vara känsliga för stormskador.
n Beakta planerad gödsling av medelålders
bestånd. Undvik gallring i nygödslade bestånd.
n Vid gallringsuppdrag hos privata skogsägare kan det finnas ytterligare faktorer
att beakta vid val av bestånd och utförande av gallring. Dokumentera de beslut
som tas med skogsägaren i traktdirektivet och i skogsbruksplanen.
Traktplanering
n Holmens ambition är att informationskedjan
i alla led av skötseln ska vara digital, det
vill säga all viktig information ska finnas
i traktdirektiv och beståndsregister.
n Gör om möjligt traktplaneringen när det
är barmark och fastställ beståndsdata,
traktdirektiv och skiss.
n Gör en naturvärdesbedömning i de områden
som kan förmodas ha höga naturvärden.
n Ta hänsyn till natur- och kulturmiljövård.
n Bestäm önskad grundyta och trädslagsblandning
efter gallring och ange dessa på direktivet.
n Lägg stor vikt vid basvägarnas bärighet.
n Planera för minimala markskador vid
känsliga överfarter.
n Planera för lämpliga platser för avlägg
vid väg.
Detaljplanering
n Planera stickvägarna med utgångspunkt från att den sammanlagda areal de upptar ska
vara så låg som möjligt.
n Undvik att dra ut stickvägar ur bestånds ytterkant för att inte skapa öppningar som
kan bidra till stormskador.
n Anlägg stockbro eller motsvarande där stick- och basväg korsar bäck och risa påfarterna.
n Avlägsna stockbroar då virket skotats ut, om inte trakten ska traktorgödslas.
Tidpunkt för uttag
DET äR VIKTIGT ATT DEN FÖRSTA GALLRINGEN UTFÖRS VID RäTT TIDpUNKT. Avgörande är förhållandet mellan
skogens täthet och höjd. Normalt sker förstagallring i tall- och granbestånd vid cirka 12–14 meters övre
höjd och 11–13 meter i contortatallbestånd. En gallringsmall ger anvisningar när ett bestånd är moget
för gallring. Där anges också hur stor gallringsstyrkan, det vill säga uttaget av stammar, ska vara vid
gallringen. Uttaget är normalt cirka 30 % av grundytan. I första gallringar innebär det ett
uttag på cirka 40 % med stickvägar.
I bLANDSKOG OCH GRUppSTäLLDA SKOGSbESTÅND fungerar mallarna sämre. Här gäller
därför erfarenhet och personlig bedömning av hur gallringen ska utföras.
Virkesförrådet efter gallring får inte understiga de krav som anges
i skogsvårdslagen §10.
SENASTE TIDpUNKT FÖR GALLRING är normalt då
beståndets övre höjd är max 20 meter. En
huvudanledning till att undvika gallringar
i äldre skog är risken för vindskador, som
ökar markant ju högre träden är.
För att kunna läsa av gallringsmallen
måste man känna till:
n bESTÅNDETS ÖVRE HÖJD
n STÅNDORTSINDEX
n GRUNDyTA FÖRE GALLRING
Gallra under rätt årstid
n Grandominerade bestånd (≥70 % gran) stubbehandlas när det är risk för spridning
av rotröta och om de gallras under perioder med temperaturer över +5° C. Stubbehandling
mot rotröta beskrivs på sid 17.
n Skogar med dålig bärighet gallras helst då marken är frusen eller under annan
årstid med bättre bärighet, t ex under torra perioder.
n Undvik att gallra i lövdominerade skogar under de perioder då däggdjur och fåglar
fortplantar sig.
n Särskild stor hänsyn tas i skogar där det finns kända förekomster av akut eller
starkt hotade, sårbara eller missgynnade arter.
4 5