TEMA 1: Anläggningar och omgivningen - IVA

IVAs Anläggningsforum Bilagedel, TEMA 1 

NATIONELLT PROGRAM FÖR UTVECKLING 

INOM ANLÄGGNINGSSEKTORN 

COMPETITIVE INFRASTRUCTURE 

Underlag för programarbete 

TEMA 1: Anläggningar och omgivningen 

Beskrivning av 10 projektförslag 

2003-09-09 

Gunnar Gustafson, Chalmers - temaledare 

Lars Rosén, Chalmers – koordinator 

Gerard Barmen, LTH 

Olov Blix, Tyréns 

Magnus Karlsson, Banverket 

Urban Lindqvist, Vägverket 

Anders Liljenberg, SKANSKA 

Bo Olofsson, KTH 

Maria Viklander, LTU 

i

Förord 

Denna rapport innehåller beskrivningar av tio projektförslag som är resultatet av det arbete som 

bedrivits under år 2002-03 i syfte att identifiera konkreta projekt och samarbetskonstellationer 

inom Tema 1:Anläggningar och omgivningen inom IVAs Anläggningsforum – Nationellt program 

för utveckling inom anläggningssektorn (Competitive Infrastructure). Projektbeskrivningarna har 

arbetats fram utifrån ett stort antal projektidéer från forskare dels vid programmets fyra 

värdhögskolor (Chalmers, Tekniska högskolan i Stockholm, Luleå tekniska universitet och Lunds 

tekniska högskola), dels vid andra forskningsinstitutioner. 

De tio projektförslagen har en bred förankring eftersom de valts ut och tagits fram i samarbete med 

statliga verk, entreprenörer och konsulter. I flera av projekten kommer också samarbete med dessa 

intressenter att ske. Dessutom ingår forskare från minst två universitet/högskolor i flertalet av 

projekten. Det breda samarbetet mellan forskningsinstitutioner och med avnämarna av 

forskningsresultaten är unikt i svensk forskning inom byggsektorn och är i linje med IVAs 

intentioner att stärka samarbetet mellan landets högskolor och universitet samt mellan forskare och 

avnämare. 

De beskrivna projekten kan startas med relativt kort varsel. Vår förhoppning är att så många som 

möjligt av dessa skall bli verklighet eftersom de har hög samhällsrelevans och skulle bidra till en 

nödvändig kunskapsuppbyggnad inom anläggningssektorn samt – inte minst viktigt - innebära nya 

former för samarbete. 

Göteborg 2003-09-09 

Gunnar Gustafson Lars Rosén 

Professor och Temaledare Docent och koordinator 

ii

Innehållsförteckning 

FÖRORD ..........................................................................................................................................II 

INLEDNING......................................................................................................................................1 

NATIONELL STRATEGI – DETTA VILL VI UPPNÅ...............................................................1 

TEMAIDÉ..........................................................................................................................................2 

FÖRVÄNTADE RESULTAT..........................................................................................................3 

PROJEKT 1: LOKALISERING OCH SKYDD AV FORNLÄMNINGAR VID PLANERING 

AV INFRASTRUKTURPROJEKT. ...............................................................................................5 

PROJEKT 2: ANVÄNDNING AV RESTPRODUKTER I INFRASTRUKTURPROJEKT.10 

PROJEKT 3: FÖRUNDERSÖKNING - VÄRDERING OCH OPTIMERING AV 

UNDERSÖKNINGAR....................................................................................................................15 

PROJEKT 4: UTHÅLLIG HANTERING AV VÄGDAGVATTEN .........................................20 

PROJEKT 5: SITUATIONSANPASSAD RISKHANTERING .................................................29 

PROJEKT 6: AKTIV GRUNDVATTENDESIGN VID INFRASTRUKTURPROJEKT.......35 

PROJECT 7: NOISE CONTROL AND SUBJECTIVE PERCEPTION ..................................43 

PROJEKT 8: KUNSKAPSÅTERFÖRING I MKB-PROCESSEN - UTVECKLING AV EN 

STRUKTURERAD METOD FÖR KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE I 

ANLÄGGNINGSPROCESSEN.....................................................................................................50 

PROJEKT 9: INFORMATIONSANALYS AV MKB.................................................................55 

PROJEKT 10: SKYDDSÅTGÄRDER VID VATTENRESURSER – UTVÄRDERING OCH 

PRIORITERING.............................................................................................................................61 

iii

Inledning 

Anläggningar är en del av samhällets infrastruktur och måste successivt anpassas till 

samhällsutvecklingen som helhet. Detta synsätt blir allt viktigare genom bl a de politiska 

kraven på en hållbar samhällsutveckling i vid mening. Kraven ökar också från 

omgivningen på många sätt. Detta gäller exempelvis miljö, estetik och säkerhet men också 

allmänhetens krav på information och inflytande. Ändrade krav innebär i sin tur nya 

förutsättningar för teknikutvecklingen. 

Dessa ökande och delvis nya krav förutsätter en mängd nya kunskaper om anläggningars 

funktion och användning, kund- och samhällsnytta, attraktivitet, systemberoenden, 

säkerhet, miljö och inverkan på omgivningen samt ekonomiska, estetiska och kulturella 

värden. Dessa frågor är direkt kopplade till acceptansprocessen, tillämpningar av 

miljöbalken och former för systematisk kravhantering vilket också uppmärksammats i 

demoprojekten . 

De senaste årens utveckling mot att i allt tidigare skeden föra in bedömningar och 

värderingar av anläggningars samspel med omgivningen kommer att fortsätta. Denna 

utveckling ställer nya krav på beslutsunderlag i olika skeden av tillåtlighetsprocessen, 

förbättrad och utökad kommunikation i samrådsprocessen, fördjupad förståelse för 

kopplingen mellan tekniska och sociala system samt förbättrade kunskaper om ekologisk 

och hälsomässig omgivningspåverkan. 

Nationell strategi – detta vill vi uppnå 

Syftet med Tema 1 är att utveckla kunskap och kompetens samt praktiska arbetsverktyg 

och arbetsformer för att genom dialog med intressenter kring ett anläggningsprojekt uppnå 

högsta möjliga acceptans om och hur en investering ska genomföras. Det gäller såväl 

avseende lokalisering och teknisk utformning som användning och förvaltning (drift och 

underhåll) i ett livslängdsperspektiv. 

Viktiga ledord i utvecklingsarbetet är öppenhet, nytta, säkerhet, miljö och kravhantering. 

I arbetet inom temat kommer operativa mål och mätpunkter att utvecklas som fokuserar 

effektmål avseende följande: 

Tidseffektivitet i acceptansprocessen. 

Kostnadseffektivitet i form av minskad ”förgävesprojektering”. 

Kvalitetsmål relaterat till anläggningars estetiska och tekniska 

utformning och funktion i ett livslängdsperspektiv. 

För att nå dessa övergripande mål måste de specifika behoven hos olika aktörer 

identifieras. I programarbetet har därför behoven hos Vägverket, Banverket, entreprenörer 

och konsulter inventerats i avsikt att ge underlag för det strategiska arbetet inom temat. 

Utifrån de inventerade behoven kan temats nationella strategi beskrivas enligt följande: 

Hela samhället beaktas. 

Samspelet mellan anläggning och omgivning betraktas i ett vidare perspektiv för 

1

Temaidé 

att komma bort från dagens situation med alltför mycket fokus på själva 

korridoren och anläggningens närområde. 

Renodla mål och förbättra erfarenhetsåterföring. 

För en förbättrad resursanvändning och ökad tidseffektivitet är mera renodlade 

och tydliga projektmål samt förbättrad erfarenhetsåterföring från genomförda 

projekt nödvändigt. 

Utveckla mera fullständiga konsekvensbeskrivningar. 

Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) utgör idag en mycket viktig del i 

tillåtlighetsprocessen, men måste i större grad integreras med andra typer av 

konsekvensbeskrivningar. Mera fullständiga konsekvensbeskrivningar (KB) 

åstadkommes i första hand med förbättrad beskrivning av kritiska faktorer, 

förbättrade strategiska konsekvensbeskrivningar samt mer situationsanpassade 

förundersökningar för tidiga strategiska bedömningar. 

Förbättrad hantering av emissionsfrågor. 

Detta åstadkommes genom ökad förståelse för påverkan på mark, vatten och luft 

från olika typer av anläggningar, förbättrade metoder att minska utsläpp till 

vatten och luft samt minskade faktiska och upplevda bullerstörningar. 

Förbättrad hantering av osäkerhet. 

Hanteringen av osäkerhet – risker och möjligheter – förbättras genom bättre 

anpassning av metoder för riskbedömning till olika skeden i acceptansprocessen 

samt förbättrad kommunikation av riskfrågor. 

Förbättrad materialhantering/användning. 

Detta åstadkommes i första hand genom effektivare materialförsörjning, 

återvinning och användning av restprodukter samt sanering av förorenade 

markområden 

I syfte att uppfylla uppställda mål utföra ett forsknings- och utvecklingsarbete i linje med 

den strategi som beskrivits för temat, delas arbetet in i fyra olika delområden, eller 

delteman. Dessa har identifierats under programarbetet och kan beskrivas enligt följande: 

A. Situationsanpassade modeller - bättre anpassade modeller för de problem som 

skall lösas och för de skeden, exempelvis planskeden, de skall tillämpas i. Arbetet 

måste grundas på en fördjupad förståelse för faktorer som styr samspelet mellan en 

anläggning och dess omgivning. 

B. Teknikutveckling - Utveckling och tillämpningar av verktyg för analys, prediktion 

och visualisering. Arbetet i deltemat inriktas både mot bättre förståelse för 

befintliga metoder och utveckling av nya. 

C. Processdesign - Viktiga frågeställningar i arbetet är identifiering av problem och 

möjligheter, intressentanalys, konflikthantering, värderingsfrågor, beslutskriterier 

och beslutsfattande samt hantering av politiska krav och förändringar. Arbetet 

måste grundas på en fördjupad förståelse för kopplingen mellan tekniska och 

sociala system. 

D. Kommunikation – Utbyte och förmedling av information i samrådsprocessen. Hur 

komplicerad teknisk information kommuniceras med icke-tekniker och hur 

2

kommunikationen bör ske i olika skeden av anläggningsprocessen är viktiga 

frågeställningar i detta arbete. 

En inbjudan att inkomma med projektidéer gick under november 2002 ut till 

forskarsamhället och berörda avnämare. Det inkom ett stort antal projektidéer till Tema 1, 

ca 80 stycken. För att kunna bedöma dessa och värdera vilka som skall beskrivas mera 

utförligt och ingå i programmet tillsattes en temagrupp med representanter för högskolorna 

samt entreprenörer, konsulter, Vägverket och Banverket: 

• Gunnar Gustafson, Chalmers - temaledare 

• Lars Rosén, Chalmers – koordinator 

• Urban Lindqvist, Vägverket 

• Magnus Karlsson, Banverket 

• Olov Blix, Tyréns 

• Anders Lilienberg, Skanska 

• Bo Olofsson, Kungliga tekniska högskolan 

• Gerard Barmen, Lunds tekniska högskola 

• Maria Viklander, Luleå tekniska universitet 

De inkomna idéerna bedömdes och värderats enligt ett antal kriterier som ställdes upp 

inom temagruppen. Kriterier var följande: 

• I linje med förstudierapporten 

• Relevans och samhällsnytta – tydlighet i beskrivningen och i linje med 

identifierade behov. 

• Implementerbara resultat. 

• Samverkan med industri, omvärld och andra FoU-grupper 

• Originalitet – forskningsbarhet, hypotes och förståelse 

• Forskningsgruppens styrka – publicering och nyckelpersoner 

• Koppling till utbildning 

Som framgår av kriterierna och beskrivna delteman kommer temaarbetet att vara starkt 

målinriktat och fokusera på utveckling av metoder som är implementerbara i verkliga 

projekt. Likaså premieras samarbete mellan högskolorna och mellan högskola, industri och 

omvärld. Detta breda samarbete är unikt för svensk forskning inom anläggningssektorn och 

innebär att nya arbetskonstellationer och arbetsformer skapas. Den starka kopplingen till 

behovsbilden och implementering i verkliga tillämpningar gör att temaarbetet har en hög 

relevans. 

Värderingsprocessen har resulterat i att 10 konkreta projektbeskrivningar tagits fram. 

Samtliga förslag utom ett innebär ett samarbete mellan minst två högskolor. I flera av 

beskrivningarna ingår också extern personal, utanför de fyra värdhögskolorna. Genom den 

stora ambitionen och viljan till samverkan mellan högskolor och andra forskargrupper och 

intressenter ger de 10 projektbeskrivningarna en unik möjlighet till anläggningsforskning 

som tidigare inte funnits i Sverige. 

Förväntade resultat 

De huvudsakliga resultat som förväntas från temaarbetet är: 

3

Direkt tillämpning i demoprojekt 

Kortare genomförandetider 

Lägre kostnader 

Direktkoppling till grundutbildning genom högskolornas deltagande - 

realism i undervisningen 

Förstärkta nätverk för projektgenomförande 

I de följande avsnitten presenteras de 10 projektbeskrivningar som utförts inom arbetet i 

Tema 1: Anläggningar och omgivningen. 

4

Projekt 1: Lokalisering och skydd av fornlämningar vid planering av 

infrastrukturprojekt. 

Doc. Gunnar Ch. Borg (projektledare och koordinator), Chalmers, univ. lektor Bo Olofsson, 

Mark- och vattenteknik, KTH, doc. Torleif Dahlin & doc. Peter Ulriksen, LTH, doc. Anders G. 

Nord & Fil. kand. Kate Tronner, Riksantikvarieämbetet (RAÄ). 

Inledning 

Vid projektering av vägar och järnvägar måste man beakta, hur kulturobjekt och miljö kan komma att 

påverkas. Man skall bland annat ta hänsyn till eventuella fornlämningar, och entreprenören kan åläggas 

att betala arkeologiska utredningar, utgrävningar, samt konservering av utgrävda föremål. Kända 

fornlämningar tas fram via Riksantikvarieämbetets register. Okända fornlämningar kan emellertid 

påträffas under projekteringen eller byggnationen, vilket ofta medför avsevärda merkostnader och inte 

minst allvarliga förseningar. Detta går till stor del att undvika genom noggrann arkeologisk kartläggning 

bl.a. med moderna geofysiska metoder. 

Det slutliga syftet med detta tvärvetenskapliga projekt är att vid planering och byggande av anläggningar 

kunna fatta välgrundade och kostnadseffektiva beslut med avseende på förekomst av arkeologiska 

fornlämningar. 

Frågeställning 

Innan ett större byggprojekt påbörjas, genomförs en eller flera arkeologiska utredningar med syfte att ta 

reda på ifall några fornlämningar berörs. Detta gäller vid projektering av nya vägar och järnvägar, men 

även vid övrig byggnation i större skala. Självfallet utnyttjas RAÄ:s fornlämningsregister för att ta fram 

kända fornlämningar i regionen. Med hjälp av regionala arkeologers inventeringar och intuitiva 

skicklighet kan man förutse ytterligare, tidigare okända, lämningar. Trots dessa insatser kan okända 

fornlämningar påträffas efter det att anläggningsarbetet har påbörjats. Den traditionella arkeologiska 

undersökningen behöver således kompletteras med naturvetenskapliga geofysiska metoder såsom 

georadar, magnetometri och elektriska mätningar. Metoderna lämpar sig både för preliminär scanning och 

för detaljstudier. En utveckling krävs dock, dels beträffande metodernas rumsliga upplösning, dels med 

avseende på vetenskaplig koppling mellan uppmätt anomali och arkeologisk kontext. Erfarenheter har 

visat, att genom rumsliga kombinationer av olika data (bl.a. geofysiska och geokemiska) ökar 

möjligheterna att identifiera fornlämningsområden vid arkeologisk prospektering. Denna metodik bör 

vidareutvecklas till operativa system. Statistisk metodik erfordras för att uppskatta förekomsten av fynd 

(mängd och material) i en tidigare okänd fornlämning, samt en bedömning av bevarandegrad och 

eventuella konserveringskostnader. Det är också viktigt att undersöka, hur icke framgrävda fornlämningar 

i grannskapet påverkas av luftföroreningar, förändringar i markkemi, markförsurning, vägsaltning och 

ändrade hydrologiska förhållanden p.g.a. byggverksamheten. Tidigare projekt (RAÄ – CTH) har visat att 

dessa faktorer har avgörande betydelse för nedbrytning av material i mark. Ibland kan en modifiering av 

byggprocessen reducera påverkan på arkeologiska föremål, och därmed minska behovet av dyrbara 

arkeologiska utgrävningar. 

Hypotes och huvudmetoder 

Projektets huvudhypoteser är: 

• Det går att ta fram snabba och tillförlitliga tekniska metoder som komplement till nuvarande 

arkeologiska inventeringar för att lokalisera okända fornlämningar. Dessa metoder kan 

vidareutvecklas och anpassas så att de kan ingå i arkeologernas ”verktygslåda”. 

5

• Det går att med statistiska metoder uppskatta sannolik fyndmängd, material, bevarandegrad och 

konserveringsbehov i en tidigare okänd fornlämning. 

• Sker byggverksamheten i fornlämningsrika områden, är det möjligt att utveckla metoder för att 

verksamheten skall kunna ske på ett skonsamt sätt. 

• Dagens krav på efterföljande kontrollprogram (t.ex. grundvattennivåmätningar) både bör och kan 

förbättras. 

Följande huvudmoment ingår i projektet för att pröva hypoteserna: 

• Sammanställning av data från regionala arkeologer och RAÄ:s fornlämningsregister. Test för att med 

hjälp av statistiska metoder bedöma sannolikheten för förekomst av fornlämningar inom en viss 

region. 

• Med ledning av kända data och statistiska metoder göra en uppskattning av förväntade material och 

sannolik fyndmängd i okända fornlämningar. Med ledning av tidigare forskningsresultat ta fram 

prognoser för hur materialen kan ha brutits ned. Hydrologiska faktorer påverkar både markkemi och 

mikroorganismer. Uppskattning av konserveringskostnader. 

• Framtagning av nedbrytningskänslighetskartor för viktiga regioner. Utveckling av tidigare utförda 

kartor, anpassade för olika slags material. Detta baseras på utökad kunskap om aktuella 

nedbrytningsparametrar (se ovan). Föreslå kompletterande kemiska analyser. 

• Utveckling av befintliga geofysiska metoder (georadar, magnetometri etc.) för att lokalisera okända 

fornlämningar inom ett givet område. Test och verifiering av detekteringsförmåga på platser utvalda 

med hjälp av statistisk metodik. 

• Föreslå skonsamma anläggningsmetoder och prognostisera påverkan på fornlämningar p.g.a. 

byggverksamhet. Övervakningsprogram för att studera att rimlig hänsyn tas. 

• Utveckling och testning av metodik för strukturell analys av olika kombinerade rumsliga data som 

underlag för arkeologisk prospektering. Test och validering i samband med pågående 


Koppling till behovsbilden och samhällsrelevans 

Detta projekt syftar till kostnadseffektiva arkeologiska undersökningar. Dessa utgör ofta en avsevärd del 

av budgeten för anläggningsprojekt, ibland kostsammare än miljöundersökningar och geotekniska 

förundersökningar. Det finns från Banverkets och Vägverkets sida ett starkt intresse i att finna metoder 

för att minska dessa betydande kostnader. Även ur kulturhistorisk synpunkt är en effektivare metodik 

värdefull. Många gånger missar man förekomsten av fornlämningar i den arkeologiska undersökningen. 

Det är väl känt i anläggningsbranschen att man ofta inte rapporterar tidigare okända fynd som påträffas 

under anläggningsarbetet p.g.a. av risken för förseningar och extrakostnader, varigenom viktiga fynd kan 

gå förlorade. En effektivare metodik skulle underlätta arbetet för arkeologerna och medför att 

arkeologernas arbete kan koncentreras på de mest intressanta fornlämningarna. Genom effektivare teknik 

och samordnad planering finns en stor potential i att genomföra förundersökningar på ett sådant sätt att 

resultatet kan ligga till grund för såväl arkeologisk undersökning som miljökonsekvensbeskrivningar 

(MKB) och geoteknisk förundersökning. Härigenom uppnås en ökad effektivitet i utförandet och en 

förbättrad kvalitet i beslutsunderlagen i samtliga tillämpningar. 

Mål och delaktiviteter 

De fyra delaktiviteterna enligt nedan kommer att genomföras som ett integrerat samarbetsprojekt. 

6

Chalmers – Gunnar Ch. Borg 

Byggverksamhetens inverkan på markförlagda arkeologiska föremåls bevarandegrad in situ, samt 

kontrollprogram. 

Byggverksamhet påverkar den omgivande miljön på olika sätt, bl.a. arkeologiska fornlämningar. De 

projekt och publikationer, som sammanfattas i skriften ”Påverkan på arkeologiskt material i jord” av 

Anders G. Nord och Agneta Lagerlöf (2002) har medfört, att kunskapen om vilka faktorer som påverkar 

korrosion av markförlagd arkeologisk brons, järn och ben har ökats markant. Gunnar Ch. Borg har 

deltagit i båda projekten. 

Syftet med detta delprojekt är att (1) studera nedbrytningsfaktorer för markförlagda arkeologiska 

material (2) studera hur byggverksamhet påverkar dessa faktorer, samt (3) ge underlag för 

byggplaneringsprocessen, inklusive efterföljande kontrollprogram. 

Kunskapen om vilka faktorer, som är betydelsefulla för nedbrytning av olika arkeologiska material (i 

relation till byggnation), behöver utvecklas vidare. Dessutom finns det ytterligare material att studera, 

t.ex. arkeologiskt trä (där mikroorganismer är betydelsefulla) samt kulturlager (som ofta innehåller 

organiska rester). Denna kunskap är nödvändig för att kunna förutsäga effekterna av planerad 

byggverksamhet. Dessutom utgör den ett värdefullt underlag inför planeringsprocessen och det i vissa fall 

nödvändiga kontrollprogrammet efter byggnationen. 

Många markförlagda arkeologiska föremål och företeelser befinner sig i den ytliga omättade zonen. Detta 

innebär att t. ex. schaktningsarbeten påverkar geohydrologi och kemi i dessa marklager genom 

förändringar vad gäller bl.a. markvattenhalt, oxiderande/reducerande miljö, elektrolytinnehåll och 

ämnestransport med markvattnet. Förutom kemisk påverkan på marklagren och deras innehåll, innebär 

detta en kraftig påverkan för livsbetingelserna för olika mikroorganismer, vilka är betydelsefulla vid 

nedbrytning av t.ex. organiska material. Nedhuggning av skogsstråk inför vägbyggen påverkar 

markkemin (och hydrologin), eftersom det skapas skogsfronter där torrdepositionen av svavel och 

kväveföreningar är betydligt högre än på öppna fält eller inne i skogen. Även bilavgaser och vägsaltning 

påverkar. Via univ.lektor Bo Olofsson finns det en kontaktlänk mellan detta projekt och verksamheten vid 

Inst. för Mark och vattenteknik, KTH, vad gäller vägsaltningens miljöpåverkan. G Borgs tidigare 

erfarenheter av Soil-modellen (som är inkluderad i COUP-modellen) utgör grund för att studera 

förhållanden och hydrologisk påverkan i ytliga marklager. Även här finns en länk till KTH (Prof. Per-Erik 

Jansson).Hypoteserna testas på lämpliga konkreta infrastrukturprojekt. 

I första skedet är det ”senior” forskning av G. Borg, som planeras. I en senare fas kan det bli aktuellt med 

en doktorand. Samarbetspartners: Se den gemensamma sammanställningen nedan. 

KTH – Bo Olofsson och Herbert Henkel, SU-Arklab – Kjell Persson och Birgit Arrhenius 

Kombinerad rumslig information vid arkeologisk prospektering 

I samarbete mellan arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms Universitet och KTH har 

forskning påbörjats, med syfte att utveckla metodik för kombinerad analys av skilda data såsom 

geofysiska mätningar och traditionell geokemisk kartering. Hypotesen är att genom att kombinera 

lämpliga undersökningsmetoder på ett strukturellt vetenskapligt sätt erhålls ett betydligt säkrare underlag 

för val av detaljundersökningsområden och utgrävningsplatser. 

Delprojektet omfattar utveckling av en detektionsmatris med avseende på olika metoders förutsättningar 

att ge anomalier för olika slags arkeologiska fornlämningar. Det går självfallet inte att förvänta utslag från 

metallobjekt i en fornlämning från stenåldern. Däremot kan eventuellt fosfatkartering i kombination med 

susceptibilitetsmätning ge indikation på boplatser och eldstäder, med högupplösande radarmätningar kan 

äldre markytor påvisas, etc. Organisk halt ökar i allmänhet vid bosättningar och därigenom även 

markfuktigheten. Det finns rika erfarenheter utomlands, där indirekta scanningmetoder använts vid 

arkeologisk prospektering. Marklagrens kemiska sammansättning och inte minst fuktighet skiljer sig dock 

7

avsevärt från svenska förhållanden. Metodiken skall därför utformas huvudsakligen för svensk terräng, 

och omfatta såväl geofysiska som geokemiska metoder. 

Detektionsmatrisen utgör en bas för vidare utveckling av optimerad metodik för arkeologisk 

prospektering. Metoderna klassas utifrån sannolikheten att identifiera lämningen, och deras enskilda 

betydelse värderas. En statistiskt baserad variabelmetod utvecklas, vilken är ämnad att bli ett beslutsstöd, 

dels för val av prospekteringsmetoder, dels för att kombinera och analysera resultaten från dessa. 

Variabelmetoden utformas så att analyserna kan göras i 2D resp 3D. Det finns idag ett stort antal 

programvaror för kombinerad analys av lägesbunden information i 2D, t ex alla GIS-program, där 

analysen också kan automatiseras. Däremot finns inte detta lika lättillgängligt i 3D i nuläget. De CADprogram 

som finns är oftast inte användbara. Bearbetningen kan eventuellt göras i pseudo3D för att 

återföras och presenteras i 3D CAD-miljö. 

Delprojektet omfattar dels teoretisk utveckling av prospekteringsmetodik enligt modell ovan, dels tester 

av metodiken i samband med arkeologisk prospektering vid ett antal infrastrukturprojekt, helst i olika 

terränger och med olika slags arkeologiska lämningar. Undersökningar görs dels med geofysiska metoder 

(elektrisk mätning, susceptibilitets-mätningar, elektromagnetiska mätningar) i samarbete med LTH (se 

nedan), samt geokemiska metoder. Analys görs av hur tillägg av olika metoder förbättrar 

detekteringsmöjligheterna i relation till ökade kostnader och ökad tidsåtgång. Test och analys av metodik 

för samtidig hantering av skilda typer av rumslig data. Utvärdering av olika hanterings- och 

presentationsstrategier. Akademiskt kommer delprojektet att leda fram till en doktorsexamen inom ämnet. 

LTH – Torleif Dahlin och Peter Ulriksen 

Utveckling och utvärdering av avbildande geofysisk undersökningsteknik 

Detta delprojekt avser utveckling av geofysisk metodik för att indikera exakt var, inom ett givet område, 

intressanta lämningar kan vara belägna. Användbarheten av geofysiska metoder är starkt beroende av 

tidåtgång, kostnad och begriplighet, och därmed av teknik för insamling, analys och presentation. Snabbt 

insamlade data sänker kostnaden för undersökningen, minskar potentiell störning, och ökar 

tillämpbarheten. En fysikaliskt baserad utvärdering minskar tvetydigheten. Tätt insamlade mätdata ger 

möjlighet till fotoliknande presentation av mätobjektets egenskaper, vilket i många fall gör resultatet 

självförklarande. Detta sänker kostnaden för tolkning och ökar genom bildernas allmäntillgänglighet 

också tillämpbarheten. Magnetometri och georadar är primärt påtänkta metoder för yttäckande kartering, 

men även olika elektromagnetiska metoder skall ingå (induktiv och kapacitiv konduktivitetsmätning, 

metalldetektorer). Georadar ger tredimensionella data vid tvådimensionell avsökning, medan 

magnetometri endast ger tvådimensionella data. Magnetometri och vissa elektromagnetiska metoder har 

fördelen att metoderna fungerar i starkt lerhaltiga jordarter. För fördjupade undersökningar kan 

geoelektrisk undersökning ge tredimensionella data, även i starkt lerhaltiga jordar. 

Syftet med delprojektet är att se hur tätsamplade data, som i bildform avspeglar markens innehåll av bl.a. 

arkeologiskt intressanta lämningar, kan utnyttjas för effektivisering av arkeologiska utgrävningar. 

Tidigare utvecklad automatisk scanningsteknik kan avsöka små ytor med hög upplösning, men tekniken 

måste utvecklas så att mätningarna går fortare. Syftet är också att vidareutveckla mät- och 

utvärderingstekniken så att handhavandet förenklas, med visionen att arkeologerna själva skall kunna 

göra rutinundersökningar. Vi avser att samarbeta med de svenska tillverkarna av geofysiska 

mätinstrument (Malå Geoscience AB och ABEM Instrument AB). 

En viktig del av projektet är att testa metoderna på olika slags fornlämningar för att verifiera att det ger 

relevanta resultat, där det är centralt att belysa de olika metodernas detektionsförmåga för olika 

arkeologiska material (metall, trä, murrester, eldstäder etc.) i olika geologiska och hydrologiska miljöer. 

Dessa tester kan delvis tänkas ske över kända och dokumenterade fornlämningar, men det finns 

uppenbara begränsningar i vad som kan uppnås där då dessa torde vara påverkade av tidigare 

undersökningar. En viktig del i utvärderings- och verifieringsarbetet blir därför att testa metoderna på 

testlokaler (i förbindelse med infrastrukturprojekt) utvalda som potentiellt fornlämningsrika med hjälp av 

8

den statistiska metodiken. Detta arbete används också för att pröva hypotesen att man kan göra en 

statistisk bedömning av sannolikheten för förekomsten av arkeologiska lämningar. 

Genom den tunga utvecklingsdelen i detta delprojekt krävs en stor insats av seniorforskartid för att bli 

effektivt, och även för att ett doktorandprojekt inte skall göras beroende av ett utvecklingsarbete som är 

svårprognosticerat i tidshänseende. Det är möjligt att utöver det koppla även ett doktorandprojekt vid 

LTH till projektet, vilket skulle fokusera på de olika metodernas detektionsförmåga och därmed skulle 

kunna genomföras utan att vara beroende av alla delar i metodutvecklingen. 

RAÄ – Anders G. Nord och Kate Tronner 

Analyser rörande arkeologiska fornlämningar, fynd, nedbrytningsfaktorer, bevarandegrad och 

konserveringskostnader. 

På Riksantikvarieämbetes Kulturmiljöavdelning finns expertis rörande lagar och förordningar i samband 

med utgrävningsärenden, och inom UV-avdelningen finns ett stort antal erfarna arkeologer. Med 

kännedom om tidigare grävresultat från regionen skall i detta delprojekt statistiska metoder provas för att 

uppskatta sannolikheten för att inom ett visst område träffa på okända fornlämningar, samt bedöma vilka 

material och vilken mängd fynd som förväntas förekomma i en tidigare okänd fornlämning. Enheten har i 

samarbete med Chalmers Institution för Geologi genomfört ett nationellt och ett EU-finansierat 

internationellt projekt avseende nedbrytning av brons, järn och benmaterial i jord, samt nedbrytningens 

beroende av markkemi och hydrologiska förhållanden. Nedbrytningen av ovan nämnda material är bl.a. 

starkt beroende av den omgivande jordens pH-värde. Särskilda försurningskänslighetskartor har utarbetas 

för några regioner i Sverige, och fler skall utarbetas för ytterligare ett antal viktiga regioner såsom Skåne, 

Småland, Västergötland och Östergötland. Kunskaperna rörande materialnedbrytning skall utvidgas till 

att omfatta alla material som förekommer i svenska fornlämningar. Detta skall ske genom 

litteraturstudier, genomgång av grävrapporter, praktiska försök och internationella kontakter. Med ovan 

nämnda data går det att göra prognoser rörande konditionen hos föremålen i olika fornlämningar, och en 

uppskattning av förväntade konserveringskostnader. ATm-enheten har stor erfarenhet av att konservera 

arkeologiska föremål. Enhetens konservatorer har kunskaper för att bedöma konserveringsbehov- och 

kostnader för olika typfall. Denna baskunskap är nödvändig för en korrekt konsekvensbedömning 

Översiktlig resursplan 

Vi söker detta projekt på femårsbasis. 

Resurser behövs för följande: 

Seniorforskning (RAÄ, LTH, KTH & Chalmers) ca 15 - 18 manmånader / år, 1-2 doktorander, konsulter, 

samarbetspartners. Fördelningen seniorforskning och doktorander kan variera mellan åren. 

Projektledning, möten, symposier 

Instrument, datorprogram etc., fältarbeten för validering 

För att klara ovanstående åtaganden krävs ett årligt anslag av storleksordningen 2.5 MSEK 

Samarbetspartners 

Personal från RAÄ/UV (enhetschef Johan Anund m fl), konservatorer från RAÄ/ATm-enheten samt 

regionala arkeologer. Prof. em. Einar Mattsson, f.d. chef för Korrosionsinstitutet, samt prof. Henk Kars 

(Amsterdams fria universitet) anlitas på konsultbasis. Till detta projekt avser vi även knyta prof. Lars O. 

Ericsson och FL Otto Graffner (Geol. Inst. Chalmers), prof. Thomas Nilsson (SLU; träexpert), Prof. Per- 

Erik Jansson (KTH; COUP-modellen), samt som statistisk expertis Dr Björn Areskoug (Inst. Mat. Stat., 

Chalmers). 

9

Projekt 2: Användning av restprodukter i infrastrukturprojekt 

Anna-Lena Öberg-Högsta, Golder Associates AB/Chalmers 

David Bendz, Statens Geotekniska institut (SGI), Anne-Catrine Norrström, KTH, Peter 

Flyhammar, LTH 

Bakgrund och problemställning 

I Sverige används idag nästan uteslutande naturmaterial i infrastrukturprojekt. De ökade kraven 

från omvärlden på hushållning med ändliga naturresurser och minskning av avfallsmängderna, 

införandet av deponiskatt samt de ökande kraven rörande deponering av avfall medför att det för 

samhället och de olika producenterna av restprodukter är angeläget att finna alternativa 

användningsområden. En förutsättning för att möjliggöra återanvändning av restprodukter är att 

klarlägga dess geotekniska egenskaper och framförallt dess miljöpåverkan. 

Återanvändningen av resprodukter i infrastrukturprojekt styrs främst av anläggningsbranschens 

krav beträffande tekniska egenskaper och av miljöbalken avseende de miljömässiga kraven. Ett 

stort problem för dagens användning av alternativa material som framställts ur avfall och 

restprodukter inom den svenska bygg- och anläggningssektorn är att det saknas generella 

miljömässiga kvalitetskrav (t.ex. gränsvärden) och i viss mån standardiserade testmetoder för 

desamma. En viktig anledning är att traditionella ballastmaterial har betraktats som inerta, d v s 

kemiskt stabila och mindre reaktiva. Tillstånd för användning av material i anläggningar baseras 

idag på bedömningar från fall till fall (försiktighetsprincipen) och tillsynsmyndigheterna i Sverige 

har olika syn och policy avseende nyttjandet av desamma. Detta leder till otydliga riktlinjer och 

subjektiva bedömningar för återanvändning. 

Det finns idag en stor mängd resultat från olika lakförsök på alternativa material, men det saknas 

fortfarande kunskap om utlakningsförloppen under fältförhållanden. En ökad förståelse för 

processerna och parametrarna som styr utlakningen av olika ämnen från en teknisk 

fullskalekonstruktion, t ex banvall, vägkropp, parkeringsplats, G/C-väg, etc, är därför av stor 

betydelse för möjligheterna att utveckla vetenskapligt underbyggda miljömässiga regler för 

återanvändning av alternativa material. 

Det som skiljer dessa emissionsförlopp från andra snartlika miljöproblem, som emissioner från 

avfallsdeponier och förorenad mark, är att materialen ofta är delvis inneslutna i konstruktionen. 

Överytan, t.ex. en asfaltsbeläggning, har ofta relativt låg genomsläpplighet för vatten och luft, 

medan slänterna kan vara mera genomsläppliga. Emissionerna (utlakningen) från en dränerad 

konstruktion kommer i hög grad att påverkas av randvillkor som nederbörd, beläggningens och 

slänternas genomsläpplighet, omgivande temperatur, grundvattennivån, etc. 

Syfte och mål 

Projektets huvudsyfte är därför att ta fram underlag för ett regelsystem för användning av 

alternativa material. 

Målet är att utarbeta en emissionsmodell för anläggningskonstruktioner som kan användas som 

verktyg vid utformandet av rikt- och gränsvärden. Emissionsmodellen skall bygga på en 

konceptuell modell(er) som är kopplad till en omfattande systembeskrivning. 

10

Föreliggande projekt utgörs av laboratorie- och fältförsök samt teoretiska studier. Målsättningen är 

att genom matematisk/geokemisk modellering definiera de emissionsscenarier som bör beaktas i 

arbetet med att utarbeta bedömningsgrunder för användning av avfallsklassificerade material som 

alternativa material. Relevanta emissionsscenarier skall utarbetas för olika typer av användning och 

vara kopplade till en specifik yttre påverkan (randvillkor) vilken, i sin tur, definieras av topografi, 

hydrologi, klimat, geologi, trafikbelastning, etc. Dessa skall sedan verifieras genom 

laboratoriestudier och i fullskaleförsök av verkliga designs. Slutligen skall resultaten sättas i 

relation till bakgrundskoncentrationer (utlakning från naturmaterial), emissioner från drift och 

underhåll samt trafik. 

Koppling till behovsbild 

Utarbetandet av bedömningsgrunder för användning av alternativa material måste genomföras så 

att dessa harmonierar med bedömningsgrunderna för förorenad mark, den nya avfallsförordningen 

och de acceptanskriterier för de olika avfallsdeponiklasserna som publicerats den 16 januari 2003 i 

annex II till deponeringsdirektivet 1999/31/EC. Det är viktigt att analysera och diskutera den 

inkonsekvens i synsättet på avfallsklassat material som kommer till uttryck i dessa 

bedömningsverktyg. Bedömningsgrunderna skall höja kvaliteten på beslutsunderlaget vid 

miljökonsekvensbeskrivningar av planerat anläggningsarbete där alternativa material utnyttjas till 

förmån för naturliga material. 

Användning av alternativa material i bygg- och anläggningskonstruktioner innebär att 

föroreningarna är inneslutna i en teknisk konstruktion vilket fördröjer exponeringen för vatten och 

den resulterande utlakningen. Det föreligger därför ett stort behov av en analys av den tekniska 

konstruktionen och dess funktion, beskrivning av scenarier för hur vatten tar sig in i 

konstruktionen, inverkan av händelser, åtgärder och långsiktiga förändringar. Resultatet av 

projektet möjliggör genomförandet av relevanta riskbedömningar och därmed förses 

tillsynsmyndigheterna med ett tillämpligt beslutsunderlag. 

Samhällsrelevans 

För närvarande är nyttjandegraden av avfall och resprodukter inom vissa sektorer av industrin 

relativt liten i Sverige, trots att forskning och utveckling har pågått i närmare 20 år. Orsakerna till 

detta är flera men den främsta orsaken är sannolikt att det saknas klara direktiv avseende 

villkorskrav från myndigheter angående tekniska och miljömässiga krav på restprodukter. 

Dessutom har för lite information om forskningsresultat avseende tekniska och miljömässiga 

parametrar, testmetoder, riktlinjer vid design mm nått ut till en bredare krets. 

Behovet av en samlad och riktad forskning samt spridning av resultat och erfarenheter till industrin 

och berörda myndigheter är stort. Inom detta projekt kommer viktigt underlag att tas fram för att 

kunna möjliggöra relevanta bedömningar avseende alternativa materials miljömässiga egenskaper 

och dess inverkan på människors hälsa och miljön. Projektet utgör ett nödvändigt komplement till 

de övriga projekt som bedrivs inom ämnesområdet i Sverige vid de olika högskolorna och 

instituten samt inom angränsande ämnesområde (förorenade markområden). 

Projektet förväntas leda fram till förslag på riktvärden avseende emissioner för ett antal olika 

restprodukter i ett antal typ-miljöer och typ-designs. Idag saknas riktvärden för nyttjande av 

alternativa material, vilket ytterligare försvåra återanvändandet främst för beslutsfattare 

(tillsynsmyndigheter) och många gånger jämförs, felaktigt, halter av miljöstörande ämnen i 

alternativa material med de som är framtagna för förorenad mark. 

Resultatet från föreliggande projekt skall därför främst nyttjas som underlag i en mer övergripande 

och omfattande modell för att genomföra riskbedömningar. 

11

Mål och del aktiviteter 

Arbetsmetodiken är en iterativ process där befintlig kunskap avseende alternativa materials 

tekniska och miljömässiga egenskaper utgöra basen. Denna information erhålls från de parters 

(industrier/företag/tillsynsmyndigheter) som är nödvändiga för ett lyckat resultat och som kommer 

att involveras i projektet. 

Ett antal olika scenarios avseende typ-miljöer och designs skisseras. Typ-miljöerna representeras 

av olika områden med olika grad av skyddsvärde, t ex industrimark, områden för bostäder, 

naturskyddade områden etc. Vidare upprättas olika designs kopplade till typ av restprodukt samt 

dess placering i konstruktionen. Detta medför ett systematiskt och schematiskt framtagande av 

olika randvillkor som sedan blir styrande i de modeller som utarbetas. För att antal typ-miljöer och 

typ-designs sätts olika hypoteser upp och olika emissionsscenarios beräknas teoretiskt. Bl a 

genomförs studier av komplexa vatten- och massflöden i fysiska modeller. Tillgängliga 

matematiska transportmodeller kommer att användas vid kvantitativa beräkningar. 

Med utgångspunkt från de upprättade hypoterserna och de teoretiska modellerna identifieras ett 

antal nyckelparametrar avseende de miljömässiga egenskaperna. Tidigare utförda 

laboratorieundersökningar avseende miljömässiga parametrar kompletteras och olika typer av 

lakförsök utförs. Vid laboratorieförsöken genomförs också en modifiering av det ursprungliga 

materialet både vad gäller dess miljömässiga egenskaper men också avseende dess tekniska 

egenskaper genom mekanisk bearbetning och tillsatsmedel, t ex cement, kalk, järn etc beroende på 

materialets ursprung. 

Vidare genomförs fullskaleförsök i fält i syfte att verifiera erhållna laboratorieresultat och uppsatta 

hypoteser rörande emissioner. Fältförsöken syftar också till att demonstrera skillnader i emissioner 

från olika typer av designs samt studera ackumulerade effekter under fältförhållanden, verifiera och 

validera emissionsmodellen. 

Vid riskbedömningar och uppskattningar av emissioners påverkan på t ex grundvatten nedströms 

en konstruktionen bör en emissionsmodell kopplas samman med befintliga transportmodeller som 

t.ex. PHREEQC 2, PHAST, MODFLOW, MT3DMS och PHT3D. Resultat från emissionsmodellen 

utgör då input (källtermen) i grundvattenmodellen. En studie av olika modeller och dess inverkan 

på grundvatten genomförs kopplat till de resultat som erhålls från fält och laboratorieförsöken. 

Slutligen analyseras de teoretiska hypoterserna och de genomförda modellberäkningarna mot de 

resultat som erhålls på laboratorium och vid fältförsök och en kvantifiering av de miljömässiga 

effekterna vid olika emissionsscenarier genomförs. Vidare sätts resultaten i relation till 

bakgrundskoncentrationer (utlakning från naturmaterial), emissioner från drift och underhåll samt 

trafik. 

Den inom projektet resulterande emissionsmodellen (tillsammans med t.ex. olika befintliga 

grundvattenmodeller) kan användas för riskbedömning och för att utforma miljömässiga krav för 

vägbyggnadsmaterial. Kraven kan, liksom för avfall som skall deponeras, vara olika för olika typer 

av användning, d v s olika för olika emissionsscenarier. Förbättrade kunskaper om 

utlakningsprocesserna ökar också möjligheter att utforma lakförsök som bättre representerar 

lakning under fältförhållanden. 

Resultaten kommer att kommuniceras till myndigheter och övriga intressenter genom 

referensgrupper, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, rapporter samt konferenser och 

seminarier. 

12


Projektet kommer att genomföras som olika delprojekt på de högskolor och institut som är 

involverade. De olika delprojektet som i detta skede kan identifieras är: 

1. Utarbetande av emissionmodell samt teoretisk modellering – kopplingar till befintliga 

transport och spridningsmodeller 

2. Modifiering av tekniska och miljömässiga egenskaper hos restprodukter - 

Laboratoriestudier av olika typer av mekaniska bearbetning inblandning av 

stabiliseringsmedel samt lakförsök 

3. Fullskale-försök avseende emissioner 

4. Modellerade emissioner i relation till bakgrundskoncentrationer 

De resurser som projektet som helhet bedöms kräva fördelas över 4 år enligt tabell nedan. Totalt 

söks 7,6 Mkr fördelat på 4 år. 

Kostnadsslag Kostnad (exkl. 

moms) kkr 

Forskande personal 

inkl omkostnader 

År 1 

Kostnad (exkl. 

moms) kkr 

År 2 

13 


moms) kkr 

År 3 


moms) kkr 

År 4 

800 800 800 800 

Referensgrupp 100 200 200 400 

Fältförsök 200 500 500 - 

Laboratorieförsök 600 500 300 

Resor och traktamenten 100 200 200 400 

Totalt 1 800 2 200 2 000 1 600 


De partners som identifierats inom projektet är Chalmers tekniska högskola, institutionen för 

geoteknik/geologi, SGI (Kontaktperson David Bendz), KTH (Kontaktperson Anne-Catrine 

Norrström), LTH (Kontaktperson Peter Flyhammar). 

Nödvändiga partners inom projektet är producenter av avfall såsom t ex byggindustrin, 

stålindustrin, avfallsförbränningsanläggning mfl vars produkter är belagda med deponiskatt och där 

en alternativ avsättning kan skapa en håll bar utveckling för industrisegmentet samt förbättrar den 

miljömässiga och ekonomiska nyckeltalen.

Vidare är samverkan med myndighetssidan av avgörande betydelse för framgången i projektet. 

Både Ban- och vägverk samt Naturvårdsverk, länsstyrelser och kommuners miljöförvaltningar bör 

involveras. 

Projektgruppen har mycket goda relationer både till industri och myndighetssidan och ser goda 

möjligheter att knyta dessa partners till projektet. Inom projektgruppen finns erfarenhet av att 

arbeta inom kompetenscentrabildningar, CDU, vilket är av vikt vid samverkan mellan olika 

högskolor, institut samt företag och myndigheter. Vidare har gruppen mångårig erfarenhet av att ha 

arbetat inom det aktuella forskningsområdet. 

14

Projekt 3: Förundersökning - värdering och optimering av 

undersökningar 

Torleif Dahlin, Gerhard Barmen och Peter Ulriksen, Teknisk geologi, Lunds 

tekniska högskola 

Lars Rosén, Geologiska institutionen, och Tommy Norberg, Matematisk statistik, 

Chalmers 

Bakgrund 

En god uppfattning om egenskaperna hos jord, berg och grundvatten och dessas fördelning i 

rummet är en viktig framgångsfaktor vid planering och genomförande av anläggningsprojekt. 

Det finns ett negativt samband mellan förundersökningens omfattning och kvalitet och risken 

för extrakostnader av olika slag i byggskedet. Trots detta görs ibland alltför begränsade 

ingenjörsgeologiska förundersökningar. Konsekvenserna kan bli förseningar och onödig 

omgivningspåverkan med ekonomiska och miljömässiga effekter. Ett tydligt exempel på detta 

är Hallandsåsprojektet. 

En optimal förundersökning identifierar och tydliggör de områden och frågeställningar där 

risken för påverkan på ekonomi och omgivning är stor. Förundersökningens omfattning och 

uppläggning bör stå i proportion till riskerna vid en felbedömning av situationen. Nyttan med 

extra förundersökningsinsatser i ett visst anläggningsprojekt varierar kraftigt beroende på typ 

av förundersökning och plats för utförandet. Ibland genomförs omotiverat omfattande 

provtagningsprogram eller undersökningar med omotiverat hög detaljeringsgrad i enstaka 

punkter. Konsekvenserna av alltför omfattande undersökningsprogram är onödigt höga 

undersökningskostnader. 

Följaktligen finns det ett stort behov av att mera ingående värdera nyttan med olika 

undersökningar i avsikt att nå effektivare undersökningsprogram, undvika onödig 

omgivningspåverkan och minska förseningar. Detta gäller särskilt faktorer som är 

förknippade med stor osäkerhet och där bristfälligt underlag kan leda till omfattande 

konsekvenser. Exempel på detta är olika geologiska och hydrogeologiska faktorer och 

föroreningsproblem vid anläggning inom exempelvis gammal industrimark. 


Huvudfrågeställningen i detta projekt är vilken omfattning och typ av ingenjörsgeologisk 

förundersökning som är motiverad för att få ett fullgott underlag för de beslut som behöver tas 

i samband med placering och utformning av en anläggning. Går det att på ett praktiskt 

tillämpbart sätt uppnå effektivare undersökningsprogram och värdera nyttan med olika 

tänkbara undersökningar i olika situationer? 

Hypotes och huvudmetoder 

Projektets arbetshypotes är att det går att uppnå effektivare förundersökningar genom att 

kombinera systematiskt fördjupad fältundersökningsmetodik med en ingående värdering av 

nyttan med olika sorters kompletterande undersökningar med hjälp av beslutsanalys i form av 

så kallad Bayesiansk datavärdesanalys. 

Systematiskt fördjupad fältundersökningsmetodik innebär att med utgångspunkt i översiktlig 

geologisk kartering successivt öka undersökningarnas detaljeringsgrad i de zoner där 

15

osäkerheten är störst eller där markens egenskaper förefaller att vara särskilt gynnsamma eller 

ogynnsamma för det aktuella anläggningsprojektet. Vanligen innebär det en fördjupning med 

hjälp av yttäckande geofysik och slutligen representativa detaljundersökningar och 

provtagningar såsom kvalificerade borrningar, CPT, hydrauliska tester och kemisk-fysikaliska 

analyser. Genom att bearbeta informationen med statistiska metoder, exempelvis kriging, kan 

delområden med stora brister i dataunderlaget identifieras och nyttan av ytterligare 

undersökningar med olika metoder bedömas i ett första steg. 

Parallellt med den systematiskt fördjupade fältundersökningsmetodiken kan Bayesiansk 

datavärdesanalys användas. Detta är ett verktyg baserat på ekonomisk beslutsanalys där 

undersökningars omfattning sätts i relation till risken för ett felaktigt beslut och dettas 

ekonomiska konsekvens. Ett exempel på felaktigt beslut är utformning av en anläggning som 

leder till onödig omgivningspåverkan eller försenat färdigställande. I risken för ett felaktigt 

beslut ingår dels konsekvensen av detta beslut, dels sannolikheten att undersökningen inte 

skall beskriva de verkliga förhållandena på ett korrekt sätt. Det senare är kopplat till faktorer 

som provtagningsteknikens säkerhet, det naturliga systemets heterogenitet, analysosäkerheter, 

mänskliga faktorer med mera. Analysen har således ekonomiska, statistiska och tekniska 

komponenter. 

Vid en strikt tillämpning av den Bayesianska datavärdesanalysen kan ny information inte 

motiveras om inte reduktionen av risken att misslyckas har ett högre värde än den extra 

undersökningskostnaden. Vid värderingen kan dock olika strategier användas beroende på 

vilken riskbenägenhet beslutsfattaren har. Exempelvis kan det i fall där osäkerheterna är stora 

och risken för misslyckande är betydande vara lämpligt att införa ett säkerhetstänkande. 

Erfarenheter från exempelvis undersökningar av förorenade områden visar att 

datavärdesanalyser leder till en effektivare provtagning, en tydligare identifiering av möjliga 

misslyckanden samt en mera kostnadseffektiv utformning av anläggningar. 

Koppling till behovsbilden 

Projektet är direkt inriktat på att möta behovet av förbättrade förundersökningar för att tidigt 

kunna göra bättre strategiska bedömningar och situationsanspassning. Att tydligt styra 

detaljerade undersökningar till ogynnsamma lägen och till de områden där risken för 

"misslyckande" är störst ger också möjligheter till förbättrade beskrivningar av kritiska 

faktorer - "pudelns kärna" - och till lägre kostnader. 

Genom valet av tillämpningsexempel har projektet även kopplingar till behovet av att 

förbättra metoderna för att analysera och hantera utsläpp till vatten och till sanering av 

förorenade markområden. 


Förbättrad kompetens inom utformning av effektiva ingenjörsgeologiska förundersökningar 

och värdering av undersökningars nytta har stor samhällsrelevans, bland annat därför att 

undermarksbyggandet vid anläggningsprojekt med stor sannolikhet kommer att öka i 

framtiden. Kompetensen har också mycket stor betydelse vid bedömningar av konflikter 

mellan nya och befintliga anläggningar och förorenad mark samt grundvattentäkter, 

ytvattentäkter och våtmarker. EU:s nya vattendirektiv, den på senare år skärpta 

miljölagstiftningen och de svenska miljömålen gör att ett stort antal nya skyddsområden 

kommer att behöva inrättas för befintliga och presumtiva grund- och ytvattentäkter. Antalet 

konfliktpunkter mellan vägar/järnvägar och skyddsområden kommer därmed att öka och nya 

beslutsunderlag baserade på effektiva förundersökningar kommer att krävas. Antalet 

underfarter vid planskilda korsningar ser också ut att öka, bland annat av trafiksäkerhetsskäl 

och landskapsestetiska skäl. Detta leder ofta till grundvattensänkningar och/eller dränering av 

16

våtmarker och ytvattendrag, vilket i sin tur också kräver beslutsunderlag och motiverar en 

ökad kompetens inom genomförande och värdering av effektiva förundersökningar. 

Vidare skall det betonas att projektet kan medföra stora tids- och kostnadsbesparingar om det 

kan visa att man i tidiga skeden, det vill säga på sparsamt underlagsmaterial, skulle kunna 

göra bättre prognoser och prioritera fördjupade undersökningar mera effektivt. 

En utveckling och anpassning av den skisserade metodiken för undersökningar i 

anläggningsprojekt skulle medföra: 

• Öppen och strukturerad värdering av undersökningars nytta. 

• Effektivare undersökningar genom förbättrad anpassning av undersökningars typ och 

omfattning till de problem som skall lösas. 

• Effektivare undersökningar genom en fokusering av dyrbara undersökningar och 

provtagningar till områden med stora risker. 

• Tydlig hantering av undersökningars osäkerheter. 

• Ökat medvetande om betydelsen av olika typer av undersökningar i olika skeden av 

anläggningsprojekt. 


Projektets huvudmål är att utveckla ett praktiskt tillämpbart arbetssätt för att uppnå 

effektivare förundersökningar. Arbetssättet ska bygga på en kombination av systematiskt 

fördjupad fältundersökningsmetodik med en ingående värdering av nyttan med 

kompletterande undersökningar med hjälp av beslutsanalys i form av Bayesiansk 

datavärdesanalys. 

Projektet föreslås genomföras som två parallella doktorandprojekt under perioden 2004-2008. 

Doktoranderna tar huvudansvar för var sin del av huvudprojektets två delar och länkas nära 

samman genom att arbetet tillämpas på samma praktikfall, genom att doktoranderna delvis 

följer samma doktorandkurser och genom att handledningen genomförs av en handledargrupp 

bestående av forskare från LTH och Chalmers. Handledningen kompletteras också genom 

synpunkter från samarbetspartners vid det tillämpade arbetet kring praktikfallen. 

Doktorandprojekt 1: "Optimerad" systematiskt fördjupad fältundersökningsmetodik 

Huvudhandledare: Torleif Dahlin 

Bihandledare: Lars Rosén, Peter Ulriksen och Gerhard Barmen 

Delaktiviteter: Vidareutveckling av systematiskt fördjupad fältundersökningsmetodik, 

huvudsakligen genom tillämpning på utvalda praktikfall. Vidareutveckling av teknik för 

förundersökningar och tillståndskontroll av bergs och jords mekaniska och hydrauliska 

egenskaper samt av föroreningsförekomst i mark och grundvatten. Den huvudsakliga 

metodiken är integrerad undersökning och tolkning med flera metoder och med stöd i 

statistisk analys och bearbetning. Genom kombinationen av olika undersökningsmetoder och 

statistisk analys kan en modell med en bättre geometrisk beskrivning av marken och dess 

egenskaper skapas än vad som kan erhållas med en enskild metod. 

Med utgångspunkt i översiktlig geologisk kartering av de utvalda praktikfallen ökas 

successivt undersökningarnas detaljeringsgrad i de zoner där osäkerheten är störst eller där 

markens egenskaper förefaller att vara särskilt gynnsamma eller ogynnsamma för det aktuella 

anläggningsprojektet. Fördjupning med hjälp av yttäckande geofysik, där georadar, resistivitet 

och seismik bedöms ha stor potential men även kapacitiva eller induktiva elektromagnetiska 

metoder kan vara intressanta. Därefter genomförs i utvalda punkter representativa 

detaljundersökningar och -provtagningar såsom kvalificerade borrningar, CPT, hydrauliska 

tester och kemisk-fysikaliska analyser. Avslutande bearbetning av informationen med 

statistiska metoder såsom kriging för identifiering av delområden med stora brister i 

17

dataunderlaget samt en första bedömning av nyttan av ytterligare undersökningar med olika 

metoder. 

Dessa resultat diskuteras successivt med doktorand 2 och bearbetas vidare av denne. 

Efterhand lämnas också underlag för bedömningar av faktorer som provtagningsteknikens 

säkerhet, det naturliga systemets heterogenitet, analysosäkerheter, mänskliga faktorer med 

mera till doktorand 2 för en fördjupad värdering av nyttan med ytterligare undersökningar. 

Doktorandprojekt 2: Bayesiansk datavärdesanalys för värdering av undersökningars nytta 

Huvudhandledare: Lars Rosén 

Bihandledare: Gerhard Barmen, Torleif Dahlin och Tommy Norberg 

Delaktiviteter: Bayesiansk datavärdesanalys utvecklas och anpassas för förundersökningar i 

anläggningsprojekt. Datavärdesanalysen används på två sätt: dels som “stoppklocka” för att 

bedöma när ytterligare provtagning inte är ekonomiskt lönsam och dels för att jämföra nyttan 

av olika provtagningsprogram. Efter inledande teoretiska studier sker utvecklingsarbetet 

främst genom tillämpning av tekniken på de utvalda praktikfallen. Undersökningars 

omfattning sätts i relation till risken för ett felaktigt beslut inklusive dettas ekonomiska 

konsekvens. Ett exempel på felaktigt beslut är utformning av en anläggning som leder till 

onödig omgivningspåverkan eller försenat färdigställande. I risken för ett felaktigt beslut 

ingår dels konsekvensen av detta beslut, dels sannolikheten att undersökningen inte skall 

beskriva de verkliga förhållandena på ett korrekt sätt. Det senare är kopplat till faktorer som 

provtagningsteknikens säkerhet, det naturliga systemets heterogenitet, analysosäkerheter, 

mänskliga faktorer med mera. Underlag för bedömningar av värden på dessa faktorer tas 

successivt fram genom samarbete med doktorand 1 och genom resultat från dennes arbete. 

Praktikfall: 

Forskningen bör inriktas mot faktorer där konsekvenserna av felaktiga beslut är stor, 

exempelvis stabilitetsproblem, miljöpåverkan på vattenresurser och biotoper samt anläggning 

i förorenade områden. Följande tre typer av praktikfall med konkreta exempel på 

tillämpningsplatser föreslås till att börja med: 

a) Konfliktpunkt mellan väg/järnväg och befintligt eller tilltänkt skyddsområde för 

vattentäkt. Risk för förändring av grund- eller ytvattnets kvalitet på grund av 

vägdagvatten, vägsalt, urlakning från banvall eller olyckor med farligt gods. Hur mycket 

och vilka undersökningar behöver göras för att så effektivt som möjligt hantera denna 

situation? 

Ett intressant exempel på denna typ av konfliktpunkt är Bergaåsen vid Ljungby. Där 

planeras vattentäkt och ansökan om skyddsområde i en stor isälvsavlagring under och 

intill E4:an. Av särskilt intresse är här frågan om i vilken utsträckning grundvattnets 

kvalitet påverkas av vägsaltning. Ett exempel på en konfliktpunkt mellan en mindre 

vattenresurs och en mindre väg/järnväg föreslås också behandlas som praktikfall. 

b) Behov av grundvattenavsänkning som en följd av nedsänkt trafikplats eller nedsänkt 

planskild korsning väg/järnväg. Hur mycket och vilka undersökningar behöver göras för 

att så effektivt som möjligt hantera denna situation med hänsyn till stabilitet och 

kvantitativ och kvalitativ påverkan på vattenresurser och omgivande biotoper, särskilt 

våtmarker? 

18

Ett exempel på sådan grundvattensänkning är nu aktuell i Norrköping. Där kommer E22an 

att gå under en befintlig gata, vilket medför behov av en grundvattensänkning på cirka 

5 meter i lera/siltlager i närheten av en kommunal ytvattentäkt. Ett annat exempel finns 

vid Bredaryd där väg 152 planeras att läggas i ett vattentätt tråg under järnvägen mellan 

Halmstad och Värnamo. Den planskilda korsningen omges av organiska jordarter och 

ligger nära en kommunal vattentäkt. 

c) Anläggning av väg/järnväg i förorenad mark. Hur mycket och vilka undersökningar 

behöver göras för att så effektivt som möjligt hantera denna situation? 

Göta älv-dalen föreslås väljas som praktikfall (detta används också som försöksområde i 

projektförslaget ”Situationsanpassad riskhantering och beslutsstöd” och vissa 

synergieffekter uppstår om båda projekten genomförs). Här finns flera exempel på 

områden med förorenad industrimark där Vägverket arbetar med utbyggnad/förbättring 

av Riksväg 45 och där Banverket arbetar med utbyggnad/upprustning av 

Norge/Vänerbanan. Vägverkets och Banverkets projektledare i detta område föreslås bli 

kontaktpersoner och samarbetspartners för doktorandprojekten. 

I inledningsfasen av projektet kommer en precisering och komplettering av urvalet av de 

konkreta praktikfallen att göras i samråd med Vägverket och Banverket och med andra 

intresserade, exempelvis kommuner, konsulter och entreprenörer. 


Två doktorandlöner under fem år: 2 x 5 x ca 400.000 kr = 4 miljoner kronor. 

Handledning av två doktorander under fem år: 2 x 5 x 250.000 kr = 2,5 miljoner kronor. 

Omkostnader för doktorander (lokalhyra, telefon, dator med program, litteratur, 

fältarbetsutrustning, analyskostnader, resor med mera): 2 x 5 x 350.000 kr = 3,5 miljoner 

kronor. 

Totalt: 10 miljoner kronor. 


Projektgruppen består av forskare inom geofysik, hydrogeologi, ingenjörsgeologi och statistik 

vid Chalmers och Lunds tekniska högskola. Dessutom kommer ett nära samarbete att ske med 

Vägverkets och Banverkets kontaktpersoner för Bergaåsen (konflikt mellan väg och tilltänkt 

skyddsområde för vattentäkt), Norrköping (grundvattensänkning vid planskild vägkorsning), 

Bredaryd (planskild korsning under grundvattenytan mellan järnväg och väg nära 

skyddsområde för vattentäkt) och Göta älvdalen (anläggning på förorenad mark) i samband 

med tillämpningen på de olika praktikfallen. Ytterligare samarbetspartners från Vägverket, 

Banverket, kommuner, konsulter, entreprenörer och andra intressenter tillkommer efterhand 

som tillämpningen på praktikfallen utvecklas. 

19

Projekt 4: Uthållig hantering av vägdagvatten 

Maria Viklander, Avd för Va-teknik, LTU 

Björn Öhlander, Avd för Tillämpad Geologi, LTU 

Ann-Margret Strömwall och Thomas Pettersson, WET, Chalmers 

Bakgrund 

Vägdagvatten det vill säga avrinning från våra vägar och gator, har länge varit en fråga om att 

på effektivaste sätt avleda nederbördsvatten till närmaste recipient, utan hänsyn till 

vattenkvalitet och kvaliteten på de sedimentära avlagringar dagvattnet ger upphov till under 

sitt flöde. Forskning under speciellt det senaste decenniet har visat att dagvatten kan vara både 

akut giftigt och på längre sikt ha en skadlig inverkan på miljön. Dagvattnets effekter på 

recipienten är dels beroende av dagvattnets egenskaper såsom mängd föroreningar, pH, 

redoxpotential, flöde, volym och temperatur men även av egenskaperna hos själva 

recipienten. 

Dagvatten består av en komplex blandning av suspenderat material, klorid, organiskt 

material som är biologiskt nedbrytbart, E-kolibakterier, tungmetaller samt organiska 

föroreningar. De vanligaste metallerna i vägdagvatten är bly, zink, järn, koppar, kadmium, 

krom och nickel. (Hvitved-Jacobsen och Yousef, 1991). Under senare år har forskning kring 

spridningen av katalysatormetaller som rhodium, palladium och platina i miljön väckt stort 

intresse (Rauch, 2001; Jensen, 2002). Bioackumulativa ämnen har fått allt mer 

uppmärksamhet eftersom de är långlivade i miljön och ackumuleras i näringskedjor. 

Organiska föroreningar kan även ha hormonstörande effekter på levande organismer. 

Pesticider och andra organiska kemikalier frigörs genom korrosion eller slitage av urbana ytor 

har nyligen kommit i fokus. Dock finns det få studier om organiska föroreningars förekomst i 

dagvatten p g a att dessa ämnen förekommer i relativt sett låga halter och är svåra att 

analysera. De studier som har gjorts hittills har behandlat PAHer (Krein och Schorer, 2000; 

van Mertre et al., 2000; Mikkelsen et al., 1997; Takada 1990), men det finns tusentals olika 

organiska ämnen i avgaser, en av de största källorna till kolväten i vägmiljöer (Ball et al, 

1991). Bilavgaser, oförbränt bränsle, gummidäck, oljor samt betong, färger och asfalt är 

samtliga möjliga källor till organiska föroreningar i vägmiljöer (Norin and Strömvall, 2001; 

Sadler et al, 1999; Andersson and Strömvall, 1999; Lindgren, 1998; Rogge et al., 1993; 

Takada et al., 1990). 

Metaller och organiska föroreningar är fördelade på tre olika fraktioner, partiklar, 

kolloider och löst fas. Det är utbytet mellan dessa tre faser som bestämmer biotillgängligheten 

och därmed toxiciteten. Föroreningar i den lösta fraktionen är direkt biotillgängliga. Metallers 

speciering och avskiljning av biotällgängliga metaller i dagvatten har dock endast förekommit 

i några mindre deltudier, exempelvis Björklund et al (2002). Organiska föroreningar är i 

allmänhet hydrofoba och adsorberas ofta till partiklar, t.ex. PAH:er förekommer i 

vägdagvatten främst i partikulär form (Hoffman et al., 1984). Dessa kan också omlagras och 

bilda nya ämnen. För att kunna göra en relevant bedömning av miljörisken är det inte 

tillräckligt att bestämma totalhalten av metaller och organiska ämnen utan en speciering och 

identifiering av nedbrytningsprodukter måste utföras. Dagens samhälle producerar tusentals 

nya kemikalier varje år och många av dem finner vi senare i vägdagvattnet. I en dansk 

kemikalieutredning har hundratals nya ämnen identifierats i dagvatten och som underlag för 

riskbedömningar har även ekotoxicitetstester utförts (Mikkelsen. et al., 2002). 

För att komma till rätta med de negativa effekterna från vägdagvatten och dess 

föroreningar har diken och dammar blivit vanligt förekommande lösningar för att minska 

miljöbelastningen, därför har ett flertal dammar anlagts runt om i Sverige. Enbart i 

Vägverkets regi finns i dagsläget 400 dammar (Lindgren, 2003). Flera studier har visat att 

dammarna effektivt reducerar mängden föroreningar till recipienter. En studie av 

dagvattendammar i Sverige har visat att avskiljningsförmågan kan variera mellan 30-80 % 

20

eroende på ämne och dammens utformning (Petterson, 1999). Trots denna avskiljning har 

det visats att kvalitén hos utgående vatten är så dålig att det föreligger risk för påverkan på 

recipientens ekosystem (German och Svensson, 2000). Studier av bland annat sjön Aspen har 

visat att även normalutformade vägdiken fungerar som föroreningsfällor (REF). Både 

dammar och diken fastlägger föroreningar och resultatet blir en långsiktig ökning av 

främmande ämnen i såväl vägslänter som på dammbottnar. Sedimenten kan potentiellt ge en 

sekundär föroreningsspridning genom demobilisering av föroreningar från sedimenten efter 

att de avlagrats. Hittills finns inget publiceras rörande avskiljning av organiska föroreningar. 

Vid Chalmers har en försstudie av förekomst av organiska föroreningar i vägdiken 

genomförts (Strömvall och Norin, 2003). Förhöjda halter av PAHer analyserades ner till en 

meter och mer än 99% av de halvflyktiga kolväten som kvantifierades är hittills oidentifierade 

ämnen. 

För en uthållig hantering av vägdagvatten sett ur ett längre tidsperspektiv krävs därför 

en helhetssyn på dikes- och dammsystem vilken omfattar såväl kortsiktiga, akuta 

toxiskaproblem, som långsiktiga, uppbyggande av främmande ämnen i mark, lösningar. 

Under de senaste åren har en rad olika dagvattenanläggningar och system testats runt om i 

Sverige och Danmark, vissa i laboratorium och andra fullskala, allt från omfattande 

mätprogram (Pettersson, 1999) till enkla stickprovsstudier. Erfarenheterna från dessa 

anläggningar har varierat och det är inte känt vilken betydelse anläggningen har för 

recipienten (Mikkelsen et al, 2001). Nyttan av olika typer av anläggningar bör därför utredas 

ytterligare innan fler fullskaleanläggningar byggs. 


Under de senaste åren har många dagvattenanläggningar anlagds i städer och längs vägar. 

Beroende på anläggningstyp ändras flödesmönstret för såväl vatten som föroreningar, 

eftersom olika dagvattenanlägningar reducerar olika ämnen och fraktioner i varierande grad. 

De frågor vi bör ställa oss är: Är dessa anläggningar uthålliga? Vad händer med metaller och 

organiska föroreningar? Är det bättre att föroreningarna hamnar i mark, ytvatten eller 

grundvatten? Vägdagvatten och dess sediment innehåller högre halter av en mängd ämnen i 

jämförelse med naturliga bakgrundsvärden. När behöver man speciella anläggningar för 

omhändertagande av vägdagvatten? Går det att med noggranna studier, karakterisering och 

speciering kvantifiera vägsystemens miljöpåverkan vid olika anläggningar för 

dagvattenhantering, och går det att till rimliga kostnader att minska miljöpåverkan? 

Hypotes 

Detaljerade studier av vägdagvatten, och sediment, kommer att ge sådan kunskap att vi kan 

planera och utforma en hållbar och kretsloppsanpassad väghållning med minimerad 

föroreningsspridning. Detta görs tillsammans med de aktörer som planerar, bygger och 

underhåller vägar. För att uppnå detta är det viktigt att arbeta med multielementsanalyser och 

inte enbart analysera de ämnen som förmodas vara av intresse. Det är också nödvändigt att 

förstå de processer som styr hur ämnen i vägdagvatten och sediment transporteras, om de 

binds eller frigörs samt om de kemiskt omlagras. 


I projektet tas ett helhetsgrepp på så sätt att dagvattensystemens miljöpåverkan även utanför 

närområdena bedöms och ställs i relation till andra miljöpåverkande processer. Resultaten blir 

direkt tillämpbara för att ta fram de kritiska faktorer som behövs för att utföra 

belastningsstudier och upprätta strategier. Resultaten kommer även att vara användbara vid 

upprättandet av riskvärderingar och miljökonsekvensbeskrivningar. De modeller och riktlinjer 

som tas fram utifrån projektets resultat blir generella så att de kan användas tidigt i 

planeringsprocessen av nya anläggningar. I projektet kommer en kommunikationsplan att 

ingå så att resultaten kontinuerligt förmedlas till aktörer inom området. 

21

Koppling till grundutbildning 

Samhället har redan idag ett behov av personer med kunskap inom detta område, detta behov 

kommer dessutom mest troligt att öka under de kommande åren, den kunskap som kommer 

fram i projektet kommer kontinuerligt att föras ut i våra utbildningar av såväl civilingenjörer 

(Samhällsbyggnadsteknik, Väg o Vatten och Kemiteknik) som genom våra disputerade 

forskare. Studenterna kommer också att arbeta med dagvattenfrågor i projektarbeten och 

examensarbeten, och en del så småningom som forskarstuderande. Vid Vatten Miljö 

Transport är vi ansvariga för mastersprogrammet Applied Environmental Measurement 

Techniques. Genom detta program kommer forskningsresultaten också att få internationell 

spridning, 


För att förverkliga visionerna om ett uthålligt samhälle finns en rad mål och riktlinjer och de 

viktigaste inom vägdagvatten området är miljökvalitetsmålen och EUs vattendirektiv. Av de 

15 miljökvalitetsmålen har följande åtta en tydlig relevants för vägdagvatten: bara naturlig 

försurning, ingen övergödning, giftfri miljö, grundvatten av god kvaliteé, myllrande 

våtmarker, god bebyggd miljö, levande sjöar och vattendrag. Det nya vattendirektivet delar in 

Sverige i fem vattendistrikt. Vattenmyndigheter skall ansvara för miljömål, åtgärdsprogram 

och förvaltningsplan för vattendistriktet och se till att analyser och övervakning av 

vattendragen kommer till stånd. Utsläpp av vägdagvatten kommer att regleras av 

vattendirektivet varför det är viktigt att öka kunskapen om vägdagvattnets sammansättning 

och effektiviteten i befintliga och planerade reningsanläggningar. 

Mål 

Projektets övergripande mål är att, i samarbete med marknadsaktörer och myndigheter, 

utveckla strategier och planer för att möjliggöra en uthållig hantering av vägdagvatten. 

Detaljerade studier av vägdagvatten, vägsediment och dagvattensediment i dammar och diken 

kvantifiera hur effektiva olika system är som föroreningsfällor, samt kvantifiera 

miljöpåverkan på kort och lång sikt. Detta inkluderar bedömning av behovet av behandling 

eller efterbehandling av sediment i till exempel fyllda dammar och diken. Att genom 

interaktion och kommunikation med aktörer inom området se till att resultaten snabbt 

kommer till användning. 

Delaktiviteter 

Dagvattenkvalitet 

Metaller 

Metallers verkan eller toxicitet (giftverkan) i naturen kan inte bedömas enbart 

genom totalhaltsbestämningar i fält och/eller med kontrollerade haltbestämningar 

av homogeniserade prov vid toxikologiska laboratorieförsök. En viktig del i denna studie är 

därför att bestämma den fysiokemiska specieringen av metaller i vägdagvatten. En studie i 

Kanada har visat att vägdagvatten kan uppvisa akut toxicitet och gentoxicitet beroende på 

källan, säsongen, tidpunkten under en regnskur och det allmänna avrinningsmönstret 

(Marsalek et al., 1999). En nyligen publicerad undersökning i Stockholmsområdet har pekat 

på att metaller i dagvatten verkar vara direkt biotillgängliga. Med tanke på den speciella 

biogeokemiska sammansättningen på vägdagvatten bör det ha en fysiokemisk speciering som 

skiljer sig från naturligt ytvatten. En av arbetshypoteserna i denna delstudie är därför att 

vägdagvatten har en relativt förhöjd halt av lösta (diffunderbara) metallhalter i jämförelse 

med ett naturligt vatten. Detta ökar biotillgängligheten och risken för metallstress i 

recipienten. 

Huvudmålet med detta delprojekt är därför att på väl valda, vägar med olika 

trafikbelastningar bestämma den sant lösta (diffunderbara, direkt biotillgängliga) halten av 

22

metaller i vägdagvatten med hjälp av ultrafiltrering och DGT tekniker. Skillnader i 

fysiokemisk speciering av metaller mellan vägdagvatten och naturligt vatten kommer att 

utvärderas. Även vägdagvattnets variationerna under längre tidsperiod kommer att studeras. 

Organiska föroreningar 

I detta projekt kommer vi att utförligt karaktärisera och studera förekomsten av organiska 

föroreningar i vägdagvatten, vägdiken och vägdagvattensediment. Detta görs med hjälp av 

avancerade gaskromatografiska analyser (GC/MS). En ny extraktionsteknik med SPME (solid 

phase microextraction), innebär att olika fraktionerna av de organiska föroreningarna kan 

analyseras effektivt och utan användning av hälsovådliga kemikalier (Alpendurada, 2000). 

Vätskekromatografi (HPLC) med UV- och fluorosensdektorer i serie, kommer att användas 

för att specialstudera och bestämma specifika PAHer. Genom att bestämma den relativa 

sammansättningen av specifika organiska föroreningar kan källor till föroreningar indikeras 

och på så sätt leda till effektiva åtgärder. Dessa analyser leder fram till en prioriteringslista 

med de viktigaste organiska föroreningarna i vägdagvatten, diken och sediment. De 

prioriterade ämnena kommer sedan att studeras vidare för att bestämma diken och dammars 

förmåga att avskilja organiska föroreningar. Även fastläggning, transportprocesser och 

kemisk omlagring kommer att studeras genom mätningar i fält och omfattande lakförsök vid 

laboratorium. 

Diken och dammars lämplighet och effektivitet 

För att bestämma anläggningarnas långsiktiga effektivitet att avskilja föroreningar, genom en 

massbalans av inkommande och utgående föroreningsmängder, krävs att ett omfattande 

kontrollprogram sätts upp. Mätningar måste utföras under en längre sammanhängande period, 

med flera regntillfällen i en kontinuerlig serie. Automatiska provtagare som kan mäta 

dagvattenflöden och ta flödesproportionella prover installeras vid anläggningens inlopp och 

utlopp. Samlingsprover från inlopp och utlopp skapas och analyseras, vid varje regntillfälle, 

för att bestämma anläggningens effektivitet att avskilja föroreningar. För bestämning av 

föroreningars speciering och omlagringsmekanismer i en anläggning krävs att flera delprover 

under varje regntillfälle från inlopp respektive utlopp studeras och analyseras. 

Studier av de avskiljda föroreningarna (sedimenten) i anläggningarna är nödvädiga 

för att öka kunskapen om hur anläggningarna bör underhållas och skötas för att uppnå högsta 

avsklijningseffektivitet. 

För att förstå de processer som styr fastläggning och transportprocesser av 

föroreningar i diken kommer jordprover att tas i djupprofiler ända ner till grundvattennivån. 

Även underliggande grundvatten kommer att analyseras. Även olika jordas förmåga att 

fastlägga och omlagra föroreningar studeras. Resultaten ligger sedan till grund för hur ett dike 

optimalt bör utformas för effektivt omhändertagande av föroreningar. 

Metaller 

Vattenproverna kommer att specieras, dvs den andel av ämnen som transporteras i sant löst 

fas, den andel som bärs av kolloider och den andel som bärs av partiklar > 0,22 µm bestäms. I 

dammar och diken kommer profiler av sediment att tas, och i dammarna även profiler av 

dammvatten och sedimentets porvatten liksom inflödande och utflödande vatten. Kemiska 

analyser och speciering görs på vattenproven. Sedimenten, även från perkolationsmagasin, 

och lamellavskiljare, kommer att karakteriseras noggrant (kornstorleksfördelning, BET yta, 

mineralogisk sammansättning, kemisk sammansättning). Mikroskopiering, XRD, SEM och 

laser ICP-MS (Axelsson et al. 2002; Rauch et al., 2002), kommer att användas för att 

bestämma vilka mineral som finns och i vilka faser olika ämnen i sedimenten sitter. Även 

sekventiell extraktion kommer att användas för det senare (Hall et al., 1996a; b). Samspelet 

sediment-vatten kommer att visa hur stor risken är för sekundär föroreningsspridning är från 

23

sedimenten (Widerlund and Ingri, 1995). Även de i miljösammanhang “nya” grundämnena 

Pt, Rh, Pd och lantanoiderna (dvs katalysatormetallerna) kommer att analyseras (Eckhardt and 

Schaefer, 1999). 

Huvudsyftet med det här delprojektet är att med detaljerade studier av dagvatten och 

dagvattensediment i dammar, diken, perkolationsmagasin och lamellavskiljare kvantifiera hur 

effektiva olika system är som föroreningsfällor. De platser som väljs för dessa studier är 

delvis desamma som i delprojektet Dagvattenkvalitet. 

Organiska föroreningar 

Mätningar av vägdiken och befintliga anläggningars reningseffektivitet genomförs enligt 

kontrollprogrammet ovan. Resultaten används för att ta fram riktlinjer för utformning av 

diken och nya reningsanläggningar. I detta projekt kommer även de mekanismer som bidrar 

till de organiska föroreningarnas transport i vägdiken och avskiljning i dammar och våtmarker 

att studeras. Mätningar utförs dels i fält och i omfattande laktester i kolonn och batch. 

Inverkan av parametrar som pH, NaCl, TOC, syrehalt och omblandning studeras. Även 

sediments och jordars egenskaper som vattenhalt, glödningsrest, humifieringsgrad och 

partikelstorleksfördelning bestäms samt dess betydelse för transportprocesser och kemisk 

omlagring. Vidare behöver materialet i dikesbotten och bottensediment studeras i detalj för att 

fastställa om de organiska föroreningarna är stabila i denna miljö och för att ta reda på vilka 

kemiska parametrar som påverkar detta. 

Strategier för uthållig hantering av dagvatten 

För att kunna bedöma risker och belastningar orsakade av vägdagvattnet kommer 

flödesscheman för bland annat vatten och föroreningar att upprättas för ett antal vägar med 

olika förutsättningar med avseende på region, trafikbelastning etc. Vid beräkningarna 

kommer bl a hänsyn att tas till avrinningsområden, topografi, yttyper, trafikflöden, 

ledningssystem, saltanvändning, avrinning, befolkningstäthet och industriförekomst. 

Beräkningar kommer att baseras på såväl litteraturvärden som resultaten från denna studie. 

Detta arbete kommer att ske i nära samarbete med avnämarna. Flödesscheman kommer att 

upprättas för såväl dagens situation som den situation som uppstår vid en eventuell åtgärd 

som exempelvis damm/dike. Här kommer olika typer av ”aktiviteter/lösningar” att vara 

aktuella som exempelvis åtgärder för: drift och underhåll, utjämning och lokalt 

omhändertagande samt olika typer av behandling och rening av vägdagvattnet. Även andra 

länders erfarenheter och kunskap av alternativa hanteringsmetoder och dess miljöpåverkan 

kommer att tillgodogörs. 

Forskargrupp 

Projektet är ett samarbete mellan Vatten Miljö och Transport, Chalmers (Thomas Petterson 

och Ann-Margret Strömwall), Avd för Tillämpad Geologi (Björn Öhlander och Johan Ingri) 

och Avd för VA-teknik (Maria Viklander och ) Luleå tekniska universitet. I projektet kommer 

fyra doktorander att vara verksamma. 

Referensgrupp 

Till projektet är en referensgrupp knuten den består av Åsa Lindgren och Torbjörn Svensson, 

Vägverket samt ett antal personer från konsulter och myndigheter. 

Övergripande tidplan 

År 1. Utförlig litteratursökning. Planering för provtagning i fält och analyser. 

Metodutveckling. 

År 2. Vägdagvattendammar: Provtagning i fält och analyser. Organiska föroreningar och 

metallspeciering. Massbalanser. Metodutveckling. Resultaten publiceras internationellt. 

24

År 3. Diken: : Provtagning i fält och analyser. Massbalanser. Organiska föroreningar och 

metallspeciering Metodutveckling.Resultaten publiceras internationellt. 

År 4. Laktester vid laboratorium och fortsatt provtagning i fält och analyser. Resultaten 

publiceras internationellt 

År 5. Riktlinjer för utformning av hållbara vägdiken och dammar. Resultaten publiceras 

internationellt 

Övergripande budget (Detaljerad budget se nedan) 

IVA Egen finansiering Totalt 

CTH 600 333 933 

LTU 1 400 890 2 290 

Totalt 2 000 1 040 3 223 

Referenser 

Alpendurada, M.F. (2000) Solid phase microextraction: a promising technique for sample 

preparation in environmental analysis J. Chrom. A 889, 3-14. 

Andersson, Å and Strömvall A.-M. (2001) Leaching of concrete admixtures containing 

thiocyanate and resin acids. Environ. Sci. Technol. 4, 788-793. 

Axelsson, M.D., Rodushkin, I., Ingri, J. and Öhlander, B. 2002. High spatial resolution 

analysis of ferromanganese concretions by LA-ICP-MS. Geochemical Transactions 3, 40- 

47. 

Ball, D.J., Hamilton, R.S. and Harrison, R.M. (1991) The influence of high-way related 

pollutants on environmental quality. In: Highway Pollution, Hamilton, R.S and 

Harrison, R.M. (ed.), Elseiver, Netherlands. 

Bäckström, Malmqvist and Viklander (2001). Stormwater Management in a 

Catchbasin Perspective – Best Practices or Sustainable Strategies? Presenter at 

the IWA World Water Congress in Berlin Oct 2001. 

Björklund-Blom, L., G.M. Morrison, J. Kingston, G. Mills, R. Greenwood, T.J.R. Pettersson 

and S. Rauch (2002) Performance of an in situ passive sampling device for metals in 

stormwater. Journal of Environmental Monitoring, 4, 258-262. 

Eckhardt, J.D. and Schaefer, J. 1999. Platinum-group-metals emitted from automobile 

converters and the distribution in the environment. J. Conf. Abs. 4:1, p. 565. 

Ellis, J.B. and Revitt, D.M. 1991. Drainage from roads: control and treatment of highway 

runoff. Report NRA 4304/MID.012, Technical Services Adminstration, London. 

German, J. (2001) Stormwater sediments, removal and characteristics, Licentiate 

thesis at Water Environment Transport, Chalmers University of Technology. 

Färm, C. 2003. Pollution reduction in storm water using detentin ponds and constructed 

filters. Doctoral dissertation 2003:4. Department of Public Technology, Mälardalen 

University. 

Hall, G.E.M., Vaive, J.E., Beer, R. and Hoashi, M. 1996a. Selective leaches revisited, with 

emphasis on the amorphous Fe oxyhydroxide extraction. J. Geochem. Explor. 56, 59-78. 

Hall, G.E.M., Vaive, J.E. and MacLaurin, A.L. 1996b. Analytical aspects of the application of 

sodium pyrophosphate reagent in the specific extraction of the labile organic component of 

humus and soils. J. Geochem. Explor. 56, 23-36. 

Hoffman, E., Mills, G., Latimer, J., and Quinn, J. (1984). Urban Runoff as a Source of 

Polycyclic Aromatic Hydrocarbons to Coastal Waters. Environmental Science and 

Technology. 18, 580-587. 

Krein, A. and Schorer, M. (2000) Road runoff pollution by polycyclic aromatic 

hydrocarbons and its contribution to river sediments Wat. Res., 34 (16), 4110 - 

4115 

Larm, T. 1994. Dagvattnets sammansättning, recipientpåverkan och behandling. VAV report 

1994-06, ISBN 91-88392-80-5 (In Swedish). 

25

Lindgen, Å. (1998) Road Constrution Materials as a Source of Pollutants. PhD 

thesis at Department of Environmental Engineering, Luleå University of 

Technology. 

Marsalek, J., Barnwell, T.O., Geiger, W., Grottker, M., Huber, W.C., Saul, A.J., Schilling, W. 

and Torno, H.C. 1993. Urban drainage systems: design and operation. Water Science and 

Technology 27, 31-10. 

Van Metre, P.C., Mahler, B.J. and Furlong, E.T. (2000) Urban sprawl leaves its 

PAH signature. Environ. Sci. Tecchnol. 34, 4064-4070. 

Mikkelsen, P. S., Hafliger, M., Ochs, M., Jacobsen, P. Tjell, J. C. and Boller, M. 

(1997) Pollution of soil and groundwater from infiltration of highly 

contaminated stormwater – A case study, Water Sci. Technol. 36(8-9), 325- 

330. 

Mikkelsen, P.S., Viklander, M., Linde, J.J., and Malmqvist, P.A. (2001). BMPs in stormwater 

management in Denmark and Sweden. United Engineering Foundation conf. on Linking 

stormwater BMP designs to receiving water impacts mitigation, Snowmass/Colorado, 

USA, 19-24 Aug 2001. (Accepted for book publication) 

Norin M. and Strömvall, A.-M. (2001) Leaching pf polycyclic aromatic 

hydrocarbons (PAH) and semi-volatile organic contaminants from storages of 

reclaimed asphalt pavement. Sent to Environmental Technology for 

publication. 

Pettersson T.J.R., German J., and Svensson G. (1999). Pollutant removal efficiency in two 

stormwater ponds in Sweden. In: Proceedings of the 8 th International Conference on 

Urban Storm Drainage, Joliffe I. B. and Ball J. E. (Eds), pp. 866-873. 

Pettersson, T.J.R. (1999). Stormwater pond for pollution reduction. PhD-thesis, Dept. 

of Sanitary Engineering, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden. 

Rauch, R., Morrison, G.M. and Molodovan, M. 2002. the Science of the Total Environment 

286, 243-251. 

Rogge, W. F., Hildemann, L. M., Mazurek, M. A., Cass, G. R. and Simoneit, B. R. T. 

(1993) Source of fine organic aerosol. 3. Road dust, tire debris, and organometallic 

brake lining dust: Roads as sources and sinks, Environ. Sci. Technol. 27(9), 1892- 

1904. 

Sadler, R., Delamont, C., White, P. and Connell, D. (1999) Contaminants in soil as a 

result of leaching from asphalt. Toxicol. Environ. Chem. 68, 71-81. 

Sriyaraj, K. And Shutes (2001) An assessment of the impact of motorway runoff on a 

pond, wetland and stream. Env. Int. 26, 433-439 

Strömvall, A.-M. and Norin, M (2003) Vertical leaching of PAH and organic 

contaminants in road ditches. To be published 

SOU 2002:105 Klart som vatten. (http://www.sou.gov.se/vattenadm/betankande.htm) 

Takada, H., Tomodo, O. and Ogura, N. (1990) Determination of polycyclic aromatic 

hydrocarbons in urban street dusts and their source material by capillary gas 

chromatography. Environ. Sci. Technol. 24, 1179-1186. 

Widerlund, A. and Ingri, J. 1995. Early diagenesis of arsenic in sediments of the Kalix River 

estuary, northern Sweden. Chemical Geology 125, 185-196. 

26

Detaljerad budget 

Eftersom OH kostnaderna beräknas på olika sätt vid Chalmers och LTU redovisas respektive 

högskola/universitet för sig. I tabellerna redovisas de genomsnittliga kostnaderna under en 5års 

period. 

LTU 

(kkr) 

Löner* 

Total IVA LTU Egenfinansiering 

Doktorand NNI (80%) 450 

450 

Doktorand NNII 

Doktorand NNIII 

450 

Professor Johan Ingri 81 

Professor Björn Öhlander 50 

Docent Maria Viklander 100 

Tekniker 75 

Summa löner 1 656 916 740 

OH (55%) 

Analyser och utrustning* 450 300 150 

Resor 100 100 

Datorer etc 75 75 

Total kostnad 2 131 1 391 890 

* Inkl OH 55% 

27

Chalmers 

Lönekostnader 

Ny Doktorand (80%) 290 000 

Handledare Tekn dr, Lektor Ann-Margret 

Strömvall och Tekn dr Forskarassistent 

Thomas Petttersson (tillsammans ~ 25%) 130 000 

Forskningsingenjör Jesper Knutsson 80 000 

Summa lönekostnad 500 000 

Material etc 

Analyskostnader (Avskrivning + drift 

GC/MS) 100 000 

Förbrukningsmaterial 30 000 

IT-kostnader (inkl datorkostnad) 27 000 

Direkta projektomkostnader 36 000 

Resekostnader 

Resor 25 000 

Summa material och resekostnader 218 000 

Summa projektkostnad 718 000 

Kostnader för högskoleavgifter och 

lokalkostnader med 30% (18+12) tillkommer 215 00 

28 

Totalt IVA 

Chalmers 

Egenfinansiering 

Summa sökta medel 933 000 600 333

Projekt 5: Situationsanpassad riskhantering 

Lars Rosén, docent, GEO – Institutionen för geologi och geoteknik, Chalmers 

Roger Thunvik, biträdande professor, Institutionen för Mark- och vattenteknik, KTH 

Stefan Olander, tekn. lic., Institutionen för Byggnadsekonomi, LTH 

Bakgrund 

Riskfrågorna kring anläggningsprojekt har under senare år fått allt större uppmärksamhet. Vid 

såväl val av nya väg- och järnvägssträckningar som utformning av dessa anläggningar, måste 

idag olika typer av risker identifieras, analyseras och värderas. Exempel på särkilt angelägna 

olycksrisker är risker för miljöpåverkan från farligt godsolyckor, risker för ombordvarande på 

tåg, risker för människor som färdas på vägar samt risker för tredje man. Det finns också 

risker förknippade med kontinuerliga miljöbelastningar, exempelvis spridning av förorenat 

vägdagvatten eller hälsorisker förknippade med vägtrafikens luftföroreningar. En annan viktig 

kategori av risker är kopplade till projektens utförande, s.k. projektrisker. Exempel på denna 

typ av risker är felaktig teknisk utformning av anläggning till följd av bristfälligt 

undersökningsmaterial och fördröjd tillåtlighetsprövning beroende på bristfällig 

kommunikation mellan olika intressenter. Projektriskerna kan således vara exempelvis 

tekniska, miljömässiga, juridiska och även politiska, och är ofta beroende på hur olika 

intressenter påverkar och påverkas av projektet. 

Exempel på vägledningar för hantering av olika typer av risker är Räddningsverkets handbok 

Olycksrisker och MKB (2002) som beskriver översiktligt hur olycksrisker bör hanteras i olika 

skeden av MKB-processen för väg- och järnvägsprojekt, Banverkets handbok Säkerhet i 

järnvägstunnlar, ambitionsnivå och värderingsmetodik (BVH 585:30, 1997) samt 

Vägverkets/Räddningsverkets handbok Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka – 

hantering av risker med petroleumutsläpp (Publ. 1998:064, 1998). 

Ett mycket stort problem i arbetet med riskhantering är dock att dessa handböcker och andra 

vägledningar endast omfattar några få riskkategorier och att de endast är tillämpliga för vissa 

specifika skeden i ett anläggningsprojekt. Det saknas därför idag situationsanpassade metoder 

för riskhantering i flera av skedena i ett anläggningsprojekt. Detta leder till att risker förbises 

och att förseningar uppstår. Det saknas dessutom i flera fall en samsyn mellan utförare 

(Banverk och Vägverk) och granskare/sakägare (exempelvis länsstyrelser och 

Räddningsverk) kring hur riskfrågorna skall hanteras, kommuniceras och värderas. 

När det gäller projektrisker relaterade till intressenters behov är kunskaperna om dessa mer 

begränsad. Dock har det utifrån IVAs skrift ”Anläggningar i fokus” (1998) initierats en del 

projekt, se exempelvis ”External Stakeholder Management in the Construction Process” av 

Olander (2003) som behandlar hur intressenter påverkat genomförandet av byggprojekt. Dock 

saknas det idag metoder för att kvantifiera denna påverkan och dess konsekvenser. 


Den huvudsakliga frågeställningen i detta projekt är hur vi kan åstadkomma en mera effektiv 

och situationsanpassad hantering och värdering av risker av vitt skild karaktär i syfte att 

skapa ett förbättrat beslutsunderlag i anläggningsprojekt. Specifikt avses att belysa 

hantering av risker i planprocessen – framförallt risker för människa och miljö i 

anläggningens driftskede - och projektrisker förknippade med utförandeskedet. 

29

Hypotes 

Om riskhanteringen bättre kan anpassas till den gällande situationen, exempelvis olika 

planskeden och utförandeskede, kommer detta att leda till en lägre kostnader i form av bättre 

teknisk utformning av anläggningen, minskad påverkan på människa och miljö samt en 

effektivare acceptansprocess. 

Den huvudsakliga arbetshypotesen i projektet är att detta kan åstadkommas genom att 

fokusera på följande: 

1. Situationsanpassade metoder, där förbättrade metoder utvecklas för att bedöma risker 

och väga samman risker av olika karaktär på ett sätt som är relevant för de olika 

skedena i anläggningsprojekt. 

2. Värdering av risker, där förbättrade metoder utvecklas för att möjliggöra relevant 

värdering av risker dels med hänsyn till olika acceptansnivåer, dels i förhållande till 

andra viktiga faktorer än riskfrågorna. 

3. Kommunikation av risker, där förbättrade metoder utvecklas för att redovisa och ge 

underlag för att kommunicera riskfrågorna. 


Projektet har en tydlig koppling till behovsbilden som beskrivs i IVA:s forskningsprogram 

Competitive Infrastructure. Förbättrad riskhanering är ett av de nyckelområdena inom 

programområdet Anläggningar och omgivningen. En mera effektiv och välstrukturerad 

riskhantering leder till tydligare fokusering på nyckelfaktorer i tidiga skeden, den s.k. 

”pudelns kärna”, som programmets avnämare anser vara av mycket stor betydelse. 


Projektet har en hög samhällrelevans eftersom effektiv och situationsanpassad riskhantering 

innebär förbättrad utformning av anläggningar, minskad omgivningspåverkan samt en kortare 

och mera effektiv acceptansprocess. 


Projektets huvudmål är att utveckla ett praktiskt tillämpbart arbetssätt för effektivare och 

mera situationsanpassad riskhantering. För att åstadkomma detta skall en systematisk 

genomgång och fördjupade bedömningar av miljörisker och projektrisker kombineras med 

befintliga analysverktyg och modeller för riskhantering och beslutsstöd. 

Projektet genomförs som en förstudie och därefter två parallella doktorandprojekt under 

perioden 2004-2008. Doktoranderna arbetar inom var sin huvuddel av projektet och länkas 

nära samman genom att arbetena utförs inom gemensamma praktikfall. Doktoranderna följer 

dessutom delvis samma kurser och handledning samt vissa seniora forskningsinsatser 

genomförs av en handledargrupp bestående av forskare från Chalmers, KTH och LTH. 

Projektet genomförs inom två olika demoprojekt – ett vägprojekt och ett järnvägsprojekt. Som 

demoprojekt avses Riksväg 45 och Norge-Vänerbanan, avsnittet genom Ale kommun att 

väljas. I detta projekt ingår anläggning av såväl ny väg som järnväg längs samma sträcka, 

vilket medför unika möjligheter att studera likheter och olikheter ur risksynpunkt mellan de 

olika anläggningstyperna. Projektet omfattar dessutom en mycket varierad riskbild med 

exempelvis risker kopplade till Göta älvs ekologiska system, Göteborgs och Kungälvs 

vattentäkter, boende i närområdet samt en komplicerad sammansättning av projektrisker 

beroende på att två anläggningar skall utföras parallellt. 

Förstudie 

Utförs av Stefan Olander med biträde av Lars Rosén och Roger Thunvik. 

30

Studien görs med avseende på följande aspekter: 

Intressentanalys - vilka intressenter finns det och hur påverkar och påverkas de av 

projektets genomförande utifrån deras respektive behov. 

Riskanalys innehållande både miljö- och olycksrisker samt projektrisker. 

Multikriterieanalys för att utvärdera konsekvenserna av risker och intressentpåverkan. 

Analys av tillämpbarheten av multikriterieanalysen som ett beslutsunderlag i 

anläggningsprocessen. 

Arbetet inom förstudien utnyttjar befintliga arbetsmetoder och hittills genomförda 

riskanalyser inom projektet. Förstudiens resultat kommer att utgöra underlag för de två 

doktorandprojekten. 

Doktorandprojekt 1. Situationsanpassade metoder för olika planskeden. 

Huvudhandledare: Lars Rosén, Chalmers 

Bihandledare: Roger Thunvik, KTH, Lars O Ericsson, Chalmers 

I tidiga skeden, såsom Idéstudie (endast järnväg) och Förstudie utgör riskfrågorna ett av flera 

viktiga underlag vid översiktliga jämförelser mellan exempelvis olika utredningsalternativ. 

Om alternativa korridorer behöver utredas skall en Vägutredning/Järnvägsutredning utföras 

och det finns här krav att en MKB skall utföras där även miljörisker beskrivs. I Arbetsplane- 

/Järnvägsplaneskedet jämförs olika alternativ inom en korridor. En fördjupad MKB 

genomförs och i detta skede sker ofta val och beslut om vilka riskreducerande åtgärder som 

skall genomföras. I Bygghandlingen skall slutligen beskrivas hur risker skall hanteras under 

byggskedet. 

I syfte att utveckla situationsanpassad riskhantering med hänsyn till dessa planskeden 

omfattar projektet följande tre huvudsakliga delar: 

1. Situationsanpassade analysmetoder. Riskfrågorna utgör ett mycket stort och omfattande 

problemkomplex. Projektet kommer därför att fokusera på några nyckeltyper av risker, vilka 

identifieras i samråd med Banverk och Vägverk. Speciellt angelägna risker bedöms vara 

miljörisker (t.ex. vattenresurser och känsliga biotoper) och risker för människa (färdande och 

tredje man). Metoder för identifiering och analys av dessa risker bör utvecklas för varje del i 

planprocessen, dvs. idéstudie, förstudie, väg- och järnvägsutredning, väg- och järnvägsplan 

samt bygghandling. I de tidigare skedena är sannolikt olika klassificeringsmetoder lämpliga, 

medan riskerna i senare skeden måste kunna kvantifieras i större utsträckning. Nyckelfråga i 

den här delen av projektet är att utveckla analysmetoder som kan användas genom hela 

planprocessen och där resultaten uppdateras mellan de olika planskedena. Metoder anpassas 

för GIS-miljö och genomförs så att riskfrågorna enkelt kan integreras med övriga faktorer i 

beslutsunderlagen. Metodutvecklingen måste ske i samsyn och kräver därför dialog mellan 

berörda intressenter, såsom Vägverk, Banverk, Räddningsverk, Boverk, Naturvårdsverk och 

inte minst konsulter som utför den här typen av analyser. 

2. Situationsanpassad värdering. För att riskfrågorna skall kunna få en relevant betydelse i 

beslutsprocessen måste riskerna värderas, dels med hänsyn till acceptabla risknivåer, dels med 

hänsyn till andra faktorer i beslutsunderlaget. Värderingsfrågor är komplicerade eftersom 

risker upplevs olika av olika personer/organisationer/samhället. En viktig aspekt, som har stöd 

i såväl lagstiftning som ett ökat kostnadsmedvetande i samhället, är att undersöka hur 

ekonomisk värdering av risker i olika planskeden kan göras för att relatera dessa till andra 

beslutsvariabler. Arbetet genomförs därför i samarbete med ekonomer vid Handelshögskolan 

i Göteborg. 

3. Situationsanpassad kommunikation. Kommunikation av risker är generellt svårt, 

beroende på att risk sällan definieras tydligt, att risker upplevs på olika sätt av olika personer 

och organisationer och samhället samt att riskanalyser ofta lider brist på transparents. En 

31

ättre underbyggd och situationsanpassad riskkommunikation är dock nödvändig för att nya 

metoder för riskhantering skall bli verkningsfulla och för att snabbare nå samförstånd när det 

gäller riskfrågorna. Det utökade samrådsförfarandet i MKB-processen under senare år har 

varit mycket positivt, men ännu saknas väl underbyggda metoder för hur kommunikationen 

skall genomföras och hur resultaten från riskanalyser skall bli tydligare. Arbetet omfattar en 

del tekniskt arbete kring hur riskanalyser kan göras mera transparenta men till stor del även 

ren kommunikationsvetenskap, vilket innebär att kommunikationsexperter vid Chalmers 

kommer att ingå som resurspersoner i projektet. 

För att kunna värdera risker och sedan kommunicera dem måste projektledningen veta till 

vem informationen skall kommuniceras och på vilket sätt, samt när. Olika intressenter 

påverkar anläggningsprojekt på olika sätt. En studie som påbörjats 2001 (”External 

Stakeholder Management in the Construction Process”, Olander 2003) har identifierat 

modeller och verktyg som projektledningen kan använda för att bedöma vilken strategi som 

skall användas i kommunikationen gentemot varje respektive intressentgrupp. 

Doktorandprojekt 1 är direkt kopplat till doktorandprojekt 2 genom att dels ge indata och 

underlagsinformation till projekt 2, dels genom att resultaten från projekt 2 används som 

underlag för delarna värdering och kommunikation. 

Doktorandprojekt 2. Utveckling av beslutsstödsverktyg för riskhantering 

Huvudhandledare: Roger Thunvik, KTH 

Bihandledare: Lars Rosén, Chalmers, Lars O Ericsson, Chalmers 

För att en beslutsfattare skall kunna göra en samlad riskhantering och erhålla ett relevant 

underlag för kommunikation och värdering behövs tillgång till verktyg som kan beakta de 

faktorer som är relevanta i sammanhanget. Man behöver kunna strukturera, ofta mycket 

komplexa problem, och väga ihop ”alla relevanta fakta” på ett sätt som är begripligt för såväl 

beslutsfattarna som övriga berörda intressenter. Man behöver kunna analysera olika scenarier 

eller åtgärdsstrategier och kunna åskådliggöra vilka kriterier som påverkar tänkbara beslut. 

Man vill alltså kunna analysera vilka alternativ, som bäst tillgodoser de krav som ställts av 

intressenterna i sammanhanget. Intressenter kan vara statliga eller kommunala myndigheter, 

ideella miljögrupper, boende som på olika sätt påverkas av anläggningen, kommande 

generationers hypotetiska intressen, etc. Problembilden är ofta mycket komplex och 

svåranalyserad - och det är nästan ofrånkomligt att olika var och en för sig legitima intressen 

kommer att stå i motsats till varandra. Detta innebär att verktyget förutom att kunna beakta så 

kallade hårda fakta i form av resultat från naturvetenskapliga eller ekonomiska modeller eller 

mätningar även måste kunna kan ta hänsyn till kvalitativa faktorer, det vill säga mjuka fakta, 

som till exempel kan handla om kulturella och estetiska värden. 

Multikriterabeslutsstödsanalys (MCDA) har visat sig kunna vara ett effektivt hjälpmedel för 

att bidra till att öka såväl förståelsen som acceptansen för beslut. Målet med MCDA är att 

kunna ta fram en lämplig åtgärdsstrategi, som kan ta hänsyn till ett de kriterier, som 

formuleras mot bakgrund av miljökrav och såväl företagsekonomiska som övriga 

samhällsintressen. Det kan vidare nämnas att målet med multikriteriaanalys är att plocka fram 

ett konkret beslutsförslag, som ur matematisk synpunkt inte nödvändigtvis innebär en optimal 

lösning. Det handlar således mera om att få fram en för berörda partsintressen lämplig 

kompromiss, som uppfyller de flesta kriterier. Metoden innebär att konsekvenser för olika 

scenarier måste utvärderas. En beslutsfattare kan analysera hur olika preferenser kan påverka 

olika beslut. En viktig del av analysen är att testa olika beslutsförslagens känslighet för 

kriterierna. Vid institutionen för mark- och vattenteknik har ett par MCDA metoder testats. 

Den metod som visats sig vara mest intressant för hantering av komplexa miljöproblem kallas 

NAIADE. NAIADE (Novel Approach to Imprecise Assessment and Decision Environment) 

är en diskret multikriteria-modell utvecklad vid JRC-IPSC (Ispra, Italien) för hantering av 

komplexa miljöproblem. NAIADE kan användas för att utvärdera olika åt- 

32

gärdskombinationer. Dataunderlaget till modellen utgörs av (naturvetenskapliga) resultat 

såsom ekonomiska konsekvenser, som kombineras med så kallade mjuka faktorer. Specifikt 

för NAIADE är att man även kan ta hänsyn till osäkerheter hos informationen. Metoden 

skiljer sig, som redan antytts ovan, från traditionell ”cost-benefit” analys genom att även ickemonetära 

faktorer kan inkluderas i analysen. Icke-monetära faktorer kan till exempel vara 

kulturella värden. Metoden möjliggör två typer av utvärdering: Den ena innebär att man 

bildar en så kallad påverkansmatris (”impact matrix”) och formulerar de kriterier som man 

anser viktiga och analyserar ett antal alternativ, den andra typen (”equity analysis”) innebär 

att man kan analysera konflikter mellan intressegrupper. Indata till systemet kan bestå av tal 

(”crisp numbers”), ”fuzzy numbers”, stokastiskt fördelade parametervärden, eller 

”lingvistiska” värdeomdömen. 

I förstudien definieras dels vilka intressenter, och dels vilka sorters kriterier som är relevanta i 

sammanhanget. Dessutom formuleras ett antal beslutsalternativ. I förstudien görs 

riskanalyser, som används till att preliminärt identifiera och definiera de parametrar som skall 

ingå i MCDA-analysen. Vidare studeras hur olika parametrar från riskanalysen bör 

karakteriseras med avseende på typ av osäkerhet. 

Doktorandprojekt 2 utnyttjar indata och underlagsinformation från projekt 1, samt levererar 

nödvändigt underlag för situationsanpassad värdering och kommunikation inom projekt 1. 

Som redan nämnts ovan kan parametrarna som ingår i MCDA-analysen beskrivas men hjälp 

av stokastisk eller sk. fuzzy-osäkerhet. Ett arbete som huvudsakligen kommer att göras på en 

detaljerad nivå i doktorandprojekt 1. Grunden för MCDA-analysen kommer således att 

etableras både med hjälp av förstudieprojektet och av det första doktorandprojekt. De två 

doktorandprojekten kräver således mycket interaktion och bör samordnas i mesta möjliga 

mån. 


Två doktorandlöner under fem år: 2 x 5 x ca 400.000 kr = 4 miljoner kronor. 

Handledning av två doktorander under fem år: 2 x 5 x 250.000 kr = 2,5 miljoner kronor. 

Omkostnader för doktorander (litteratur, dator med program, telefon, fältarbetsutrustning, 

analyskostnader, resor med mera): 2 x 5 x 350.000 kr = 3,5 miljoner kronor. 

Totalt: 10 miljoner kronor. 


• Vägverket (främst region väst) 

• Banverk (främst västra banregionen) 

• Handelshögskolan i Göteborg 

• Institutionen för matematisk statistik, Chalmers och Göteborgs universitet 

• Räddningsverket 

• Sweco 

• Scandiaconsult 

Tillämpningsområden 

Riksväg 45 och Norge-Vänerbanan, delen genom Ale kommun. 

Kort beskrivning av deltagande partners 

Lars Rosén är docent och universitetslektor i Teknisk Geologi vid Chalmers. Han har under 

tolv års yrkesverksamhet arbetat med forskning, utbildning och konsultuppdrag inom geologi 

och hydrogeologi. Såväl forskning/utbildning som konsultuppdrag har främst varit inriktade 

mot sårbarhetsbedömningar, riskanalys och riskhantering i infrastrukturprojekt, förorenad 

mark och grundvattenskydd. Specialområde är kostnads-nytta-risk beslutsanalyser för 

riskhantering av vattenskydd och efterbehandling av förorenade områden. Han har författat ett 

33

30-tal refereegranskade vetenskapliga artiklar och utarbetat två handböcker kring 

riskhantering för Vägverket och Räddningsverket. Adress: GEO – Institutionen för geologi 

och geoteknik, Chalmers, 412 96 Göteborg, e-post: rosen@geo.chalmers.se, Internet: 

www.chalmers.se . 

Roger Thunvik är biträdande professor och proprefekt vid institutionen för Mark- och 

vattenteknik, KTH. Hans forskningsområden är matematisk-fysikalisk modellering av 

transport av vatten och i vattnet lösta ämnen i geologiska medier, inkluderande bl.a. omättad 

strömning, gasmigration, kopplad värme- och grundvattenströmning kring kärnbränsleförvar, 

känslighets- och osäkerhetsanalys och saltvatteninträngning. Aktuell forskning är riktad mot 

grundvattenhantering i avrinningsområden, skalproblem och beslutsstöd. Adress: Mark- och 

vattenteknik, KTH, 100 44 Stockholm, e-post: roger@kth.se, Internet: http://www.lwr.kth.se . 

Stefan Olander är tekn lic i byggnadsekonomi. Han presenterade i maj 2003 sin 

licentiatavhandling External Stakeholder Management in the Construction Process. e-post: 

stefan.olander@bekon.lth.se , Internet: www.lth.se . 

34

Projekt 6: Aktiv grundvattendesign vid infrastrukturprojekt 

Bo Olofsson vid institutionen för Mark-och Vattenteknik, KTH 

Bitr Prof. Lars O Ericsson vid GEO-institutionen, Chalmers 

Prof Per-Erik Jansson vid institutionen för Mark- och Vattenteknik, KTH, 

Bakgrund 

Effekter av grundvattenförändringar genom byggande 

Såväl långsiktiga klimatiska förändringar som av människan, genom t ex byggverksamhet, 

inducerade förändringar i de hydrologiska kretsloppen medför ofta påverkan på 

grundvattennivåer (grundvattensänkning eller grundvattenhöjning) samt ibland på 

grundvattenkemi. Erfarenheten från större infrastrukturprojekt i tätorter visar att de flesta större 

projekt innebär tillfälliga eller varaktiga förändringar i de hydrologiska förhållandena. Dessa 

förändringar leder ibland till problem, såväl för byggprojektet genom inläckage och därigenom 

ökade byggkostnader, som sekundära skador på omgivningen, såsom geotekniska problem 

genom marksättningar (Tyrén & Sund, 1971; Morfeldt, 1978), Grundvattensänkning i urban 

miljö medför ibland oxidation och bakteriell nedbrytning av husens pålgrundläggning 

(Boutelje & Göransson, 1971; Anttikoski et al, 1987), vilket kan medföra allvarliga 

byggnadsskador och höga åtgärdskostnader. Grundvattensänkning i rural miljö kan medföra 

påverkan på vattenförsörjningen, ofta som en följd av avsänkta brunnar vid tunnelbyggande 

(Ahlberg & Lundgren, 1977; Sund et al, 1977; Olofsson, 1991, 1998, 2000). 

Grundvattensänkning leder också till påverkan på vegetation, speciellt för våtmarker samt 

sluttningar med naturligt hög bonitet (skogstillväxt) (Florgård & Palm, 1980; Hultengren., 

2002). Minskade jordbruksskördar kan uppkomma, speciellt i sandiga områden (Florgård et al, 

2000). Stigande grundvattennivåer å andra sidan, vilket är vanligt i många städer, är än mer 

skadligt för byggnader samt vegetation då rötterna dränks. Inträngande grundvatten i källare är 

en tämligen vanlig skada, bl a till följd av läckande vattenledningar eller förändrade 

dräneringsmönster som en följd av anläggningsarbete. Förändringar av grundvattennivåer leder 

även till förändringar i grundvattenkemi, såsom oxidation av sulfidmineral och ändringar i 

vattnets innehåll av järn och mangan (Banverket, 2000; Knape, 2001). Florgård et al (2000) 

påpekar från studier kring Hallandsåstunneln att korrekta prognoser av vegetationspåverkan är 

helt beroende på noggrannheten hos den beräkningsmetodik som använts för att beräkna vilka 

grundvattennivåförändringar som uppstått. De klimatiska förändringar som förväntas 

uppkomma eller har uppkommit antas leda till häftigare nederbördsvariationer, vilket i sin tur 

ger större amplitud på grundvattennivåförändringarna. 

Behov av aktiv grundvattendesign 

Grundvattennivåer och i viss mån grundvattenkemi, varierar naturligt med årstid, främst med 

nederbörds- och avdunstningsförhållanden. Den naturliga nivåfluktuationen kan variera från, i 

extrema fall, tiotals meter (i berg) till någon decimeter (i stora sandavlagringar). I morän 

fluktuerar grundvattennivån naturligt i allmänhet 1-3 m. 

Det är ofta mycket svårt att skilja mellan naturlig grundvattenfluktuation och påverkan på 

systemen genom mänsklig aktivitet. I många tätorter finns speciella mätprogram för kontroll av 

grundvattennivåer, i Stockholm omfattar detta t ex mer än 900 mätpunkter som mäts 3-6 

gånger per år. I Göteborg finns ett liknande program. Vid större infrastrukturprojekt, t ex vid 

Södra Länken i Stockholm, Bottniabanan och Hallandsås kräver tillståndsgivande myndighet 

(numera Miljödomstolen) ett intensivt mätprogram. En nyligen gjord studie av 

grundvattenkontrollprogrammet vid Norra Länken i Stockholm (Lundmark, 2001, Lundmark 

& Olofsson, 2002) har dock visat att många mätpunkter var oanvändbara för 

grundvattenkontroll, då grundvattennivåerna styrdes av helt andra faktorer än naturlig 

35

m.a.s.l. 

variation, t ex dagvattenledningar. Denna typ av passiv grundvattennivåkontroll leder heller 

inte till att skador på byggnader, vattenförsörjning och vegetation kan förhindras eftersom 

effekterna upptäcks först långt efter att förändringen inträtt. Larm brukar i allmänhet ges först 

när en undre eller övre kritisk nivå under- eller överskrids, en situation som kan uppkomma 

först många månader efter att grundvattenförändringen i verkligenheten skett (se exempel i 

Figur 1). Det är dessutom ovanligt att åtgärdsprogram planerats före effekter har identifierats. 

1990 

143 

142 

141 

140 

139 

1991 

Figure 1 Påverkad grundvattenserie. Avsänkning (0.4 m) uppstod redan under hösten 

1994 (=1), fortsatte (0.5 m) under försommaren 1995 och larmet gick först i juli 

1995 (=2) då lägsta accepterade grundvttennivå (=3) passerades och skador 

redan uppstått på byggnader. 

Det är av många skäl av stor betydelse för infrastrukturprojekt att grundvattenförhållanden 

aktivt kan analyseras och kontrolleras i såväl urban som rural terräng. Oväntade eller alltför 

sent identifierade grundvatteneffekter kan leda fram till: 

• Ökade kostnader för byggprojektet till följd av svåra grundvattenförhållanden 

(kemiska och fysikaliska), vilket leder till korrosion samt stabilitetsproblem och 

därigenom ökade förstärkningsinsatser. 

• Skador på omgivande mark, vatten och vegetation och därigenom ökade kostnader 

genom krav på ersättning 

• Skador på omkringliggande anläggningar och objekt, t ex vatten- och 

avloppsanläggningar samt arkeologiska lämningar 

• Fördröjning av projektet genom ökade krav på tätning och förstärkning. I vissa fall kan 

projektet komma att stoppas helt eller fördröjas för lång tid 

• Fördröjning av projektet genom krav på kompletterande myndighetsbeslut 

• Låg acceptans för projektet i samhället 

Med forskningsområdet Aktiv grundvattendesign vid infrastrukturprojekt menas därför 

utvecklande av system för mätning, analys och åtgärder för att under byggfasen ha 

kontroll över grundvattenförhållandena samt aktivt styra dessa för att förhindra att 

skador uppstår på mark, byggnader, vattenförsörjning och vegetation. 

Frågeställningar 

1992 

1993 

Metodik för aktiv grundvattenkontroll 

1994 

Beräkningar av grundvattenfluktuation kan göras såväl analytiskt som numeriskt, t ex genom 

avrinningsmodeller av typ HBV-modellen (Bergström, 1976), modeller för den omättade 

zonen såsom SOIL- och COUP-modellen (Jansson, 1987), ett stort antal modeller baserade på 

grundvattenströmning, statistisk analys genom tidsserieanalys, stegvis regression eller en 

modifierad version av double mass. Flera av de statistiska metoderna är vidareutvecklade vid 

CTH och KTH (Svensson, 1988; Olofsson, 1991, 2000; SNV, 1999). Numerisk modellering 

36 

1995 

1 2 

1996 

1997 

1998 

1999 

3

kräver dock långa serier av klimatiska data. Preliminära pilotstudier visar att mätserierna kan 

kraftigt minskas om adekvata referensstationer med grundvattennivåer finns tillgängliga. För 

icke-ekvivalenta (=icke regelbundna) mätningar, såsom i Stockholm, Göteborg och andra 

tätorters grundvattenkontrollprogram, är statistiska jämförelser med referensserier ofta den 

enda reella möjligheten att analysera grundvattenpåverkan. De statistiska analyserna är dock 

oftast inte tillräckliga för att bygga prognoser för grundvattenpåverkan. För detta behövs i 

allmänhet fysikaliskt baserade dynamiska modeller, vilket är kostsamt och kräver betydande 

mängd indata. Det behövs därför en vidareutveckling av idag tillgängliga metoder för 

kvantitativ grundvattennivåpåverkan som skall kunna användas för operationell verksamhet 

vid infrastrukturprojekt. 

Metoder för aktiv grundvattendesign 

Vid förväntade förändringar av grundvattennivå och grundvattenkemi kan emellertid åtgärder i 

god tid vidtas eller förberedas. Exempel på sådana åtgärder är konstgjord infiltration till jord 

och berg genom rör, borrhål och infiltrationstunnlar. Betydande forskning rörande 

grundvatteninfiltration gjordes vid CTH under 1970-talet inom ramen för den geohydrologiska 

forskningsgruppen (Andersson & Berntson, 1979, Andersson & Carlsson, 1980, Andersson m 

fl, 1984). En sammanställning av erfarenheter beträffande existerande infiltrationsanläggningar 

i Sverige gjordes vid KTH av Olofsson & Palmgren (1994). Erfarenheterna visade att många 

av de konstruerade anläggningarna misslyckades, bl a för att de utförts i största hast då skador 

på mark och byggnader redan konstaterats eller att de med tiden satts igen eftersom de 

vattenkemiska förhållandena var dåligt klarlagda. Dessutom saknades i allmänhet uppgifter om 

verkliga drift- och underhållskostnader. Aktiv grundvatteninfiltration kan användas såväl 

tillfälligt som för permanenta system. Stora infiltrationssystem har nyligen tagits i bruk i 

samband med dränering till järnvägstunnlar vid Gardemoenbanan i Oslo. Kunskapen om 

faktiska långtidseffekter av infiltrationssystem, t ex hydrauliska kortslutningar (piping) eller 

förändringar i grundvattnets kemiska sammansättning är dock begränsad. Om infiltrationen 

görs för att t ex vidmakthålla grundvattennivån för en viss specifik vegetation, är förändringar 

av grundvattnets kemiska sammansättning av största betydelse. Viss kunskap kan hämtas från 

pågående forskning rörande konstgjord grundvattenbildning för dricksvattenändamål. I 

samband med byggandet av Hallandsåstunneln har infiltrationssystem diskuterats men 

osäkerheten beträffande effektivitet och kemiska förändringar har varit stor. Det behövs därför 

en vidareutveckling av system för djupinfiltration som syftar till att utveckla en operationell 

metodik baserad på lokala grundvattenkemiska och hydrogeologiska förutsättningar. Såväl 

kunskaper om grundläggande infiltrationsprocesser som design av lämpliga system behöver 

utvecklas. 

Hypotes 

Forskningsområdets övergripande hypotes är att grundvattenförhållandena aktivt kan styras 

och kontrolleras vid infrastrukturbyggande och att detta ger stora effektivitetsvinster i form av 

kostnadsminskningar, minskade skador på omgivande miljö och anläggningar, minskade 

tidsmässiga fördröjningar samt större acceptans för projektet. Vi tror att att en aktiv kontroll av 

grundvattennivå och grundvattenkemi, goda kunskaper om hydrauliska och kemiska processer, 

liksom en anpassning till rådande hydrogeologiska förhållanden är en förutsättning för effektiv 

grundvattendesign. 


Den tillkommande kunskapen inom det föreslagna forskningsprogrammet förväntas möjliggöra 

preventiva åtgärder som förhindrar kostsamma skador på mark, byggnader och 

vattenförsörjning. Därigenom förväntas forskningsprogrammet bespara samhället, 

försäkringsbolag, entreprenörer och byggherrar onödiga kostnader för skador och tvistemål i 

samband med infrastrukturprojekt. 

37

Forskningsprogrammets mål och delmål 

• Att utveckla beslutssystem för aktiv grundvattenövervakning i samband med bygg- och 

driftskede vid infrastrukturprojekt, bl a vidareutveckla metoder för kvantitativ och 

kvalitativ analys av grundvattenpåverkan. 

Som Delmål I kan anges: 

o Att identifiera platsspecifika förhållanden (geologi, topografi etc) som inverkar 

på möjligheterna att beräkna kvantitativ och kvalitativ grundvattenpåverkan. 

o Att formulera och testa statistiska och numeriska metoder för prognoser av 

grundvattennivåutvecklingen baserat på icke-ekvivalenta och tidsmässigt 

spridda data. 

o Baserat på ovanstående, formulera strategier för aktiv grundvattenövervakning i 

urban respektive rural miljö. 

• Att utveckla beslutssystem för aktiv grundvattendesign i samband med 


Som Delmål II gäller: 

o Att identifiera de kemiska och hydrauliska processer som på kort och lång sikt 

påverkar metodik för djupinfiltration för grundvattennivåkontroll. 

o Att utveckla/testa rumsligt och tidsmässigt dynamiska modeller för 

infiltrationsanläggningar baserat på lokala hydrogeologiska och hydrokemiska 

förhållanden 

Forskningsprogrammets aktiviteter 

Forskningsprogrammet omfattar såväl teoretiska som praktiska aktiviteter och där 

genomförandet av aktiviteter med inriktning på Delmål I huvudsakligen görs på KTH medan 

verksamhet för att uppfylla Delmål II huvudsakligen görs på Chalmers. 

Delmål I 

Programmet omfattar statistisk analys av grundvattentidsserier som insamlats i samband med 

stora infrastrukturprojekt, t ex Hallandsås och Södra Länken, representerande skilda 

terrängförhållanden. Syftet med dessa analyser är att undersöka och testa lämplig metodik 

för att analysera avvikelser från naturliga variationer baserat på spridda och ickeekvidistanta 

nivådata. Projektet omfattar även tester av fysikaliskt baserade dynamiska 

modeller, t ex COUP för prognoser av naturliga grundvattenfluktuationer och nivåer. Den 

metodik som kommer att vidareutvecklas skall kunna användas dels för aktiv analys av 

befintliga kontrollprogram, dels tillämpas för formulerande av tillkommande 

kontrollprogram. Existerande tidserier av grundvattennivå- och kemidata bearbetas även 

statistiskt med information om fysiska faktorer såsom geologi, topografi, brunnsdjup, 

markanvändning, förekomst av dränerande artificiella strukturer (ledningar etc), för att 

bestämma betydelsen av dessa faktorer för de naturliga grundvattenfluktuationerna samt 

möjligheterna att kvantifiera mänsklig påverkan på grundvattensystemen. För att bestämma 

mätfrekvensens betydelse analyseras dels data från SGUs grundvattennät, dels data från 

existerande byggprojekt. I enstaka punkter vid några större byggprojekt, bl a Botniabanan, har 

automatiskt registrerande nivåmätningsinstrument installerats. Projektet omfattar insamling av 

existerande högupplösande tidsserier och statistisk analys tillsammans med dygnsuppgifter av 

klimatiska data från SMHI. Det primära syftet med analyserna är att klargöra nödvändig 

respektive önskvärd mätfrekvens i kontrollprogrammen samt behov av mätperiod innan 

störningen i grundvattensystemen uppstår. Baserat på resultaten från ovanstående punkter 

38

formuleras strategier avseende utformning av grundvattenkontrollprogram för olika 

noggrannhetsbehov och skilda hydrogeologiska miljöer. 

Delmål II 

Programmet omfattar teoretiska beräkningar av flöden och grundvattennivåer i samband med 

infiltrationsanläggningar. Projektet omfattar också teoretisk genomgång av de kemiska 

förändringar av grundvattnet som uppstår i samband med infiltration i olika hydrogeologiska 

miljöer. Statistisk bearbetning och modellering av grundvattenflöden i anslutning dels till 

existerande infiltrationssystem i urban miljö, dels bearbetning av hydrogeologiska och 

hydrokemiska data från infiltrationsanläggningar som anläggs i samband med större pågående 

infrastrukturprojekt, bl a i Göteborg och Stockholm. Stor vikt ges vid modellering av 

hydrogeologiska processer i syfte att vidareutveckla infiltrationsmetodik under olika 

naturgivna förutsättningar. Programmet fokuseras speciellt mot de tredimensionella aspekterna 

för tryck och flöden i såväl berg som jord på grund av infiltrationsanläggningar. Vidare skall 

för ändamålet lämpligaste karakteriseringsmetodik utvecklas. Baserat på resultaten från de 

teoretiska och praktiska försöken formuleras strategier avseende utformning av program för 

aktiv grundvattendesign genom olika typer av infiltrationssystem utifrån nödvändighetsbehov 

och för skilda hydrogeologiska miljöer. 


Programmet omfattar teoretisk utveckling, praktiska försök i minst två skilda terrängområden, 

lämpligtvis i samband med större infrastrukturprojekt i västra respektive östra Sverige. 

Resursmässigt krävs medel för minst två doktorander inom programmet, handledning och 

deltagande av seniora forskare, medel för praktiska fältförsök, resor samt 

högskolegemensamma kostnader. Kostnaden för doktorander vid CTH resp KTH beräknas 

idag till mellan 800 och 1100 kkr per år inkl handledningskostnader. Tidshorisonten för 

doktorandutbildningen är 5 helår. Resursplanen är därför: 

Kostnadsslag Per år (kkr) Totalt (5 år) kkr 

Kostnad för 2 doktorander inkl handledning 1 600 8000 

Seniora forskare 200 1000 

Fältförsök och resor 200 1000 

TOTALT 2 000 10 000 


Programmet görs huvudsakligen i samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola (CTH) i 

Göteborg och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm samt lämpliga 

samarbetspartner vid Vägverket respektive Banverket beroende på med vilka 

infrastrukturanläggningar som programmet integreras. 

Huvudsökande och ansvarig för projektet är KTH med CTH som partner. Deltagande personal 

är: 

Tekn.Dr Bo Olofsson vid institutionen för Mark-och Vattenteknik, KTH, som har lång 

erfarenhet från grundvattenförändringar till följd av mänsklig aktivitet. Han har ansvar för och 

har utvecklat analysredskap (GCP, TSerAnal) för ett flertal kontrollprogram, t.ex 

Bolmentunneln och har varit involverad som expert för bl a Hallandsåstunneln. 

Prof Per-Erik Jansson vid institutionen för Mark- och Vattenteknik, KTH, som är prefekt vid 

institutionen och som har utvecklat de ledande modelleringsverktygen i Sverige för 

markvattenberäkningar (SOIL, SOILN och COUP). 

39

Doktorand XX vid institutionen för Mark- och Vattenteknik, KTH. Programmet förläggs för 

KTHs del till forskningsgruppen Biogeofysik vid institutionen för Mark- och Vattenteknik. 

(http://www.lwr.kth.se/Forskargrupper/BioGeoFysik/Index.htm). 

Bitr Prof. Lars O Ericsson vid GEO-institutionen, CTH, som är forskargruppsledare för 

teknisk geologi och har lång erfarenhet av hydrogeologiska frågeställningar inom urban 

vattenbalans och från kärnavfallsbranschen. 

Doktorand YY vid GEO-institutionen , CTH. Doktoranden rekryteras särskilt för projektet 

och knyts till Forskargruppen för teknisk geologi. 

Delprogrammet kommer även att samarbeta med andra föreslagna projektgrupper inom 

programmet Anläggningar och omgivningen, t ex med gruppen kring infrastruktur och 

arkeologi. 

40

Referenser 

Ahlberg, P., Lundgren, T., 1977: Ground water lowering as a consequence of tunnel blasting 

SIG (Swedish Geotechnical Institute), Report no 1, 60 pp, Linköping. (In Swedish, 

English summary) 

Andersson, A-C., Berntson, J., 1979: Kontrollerad grundvattenbalans genom djupinfiltration – 

en inventering av djupinfiltrationsprojekt. Chalmers Tekniska Högskola, 

Geohydrologiska forskningsgruppen. Meddelande nr 26, 269 pp. 

Andersson, A-C., Carlsson, L., 1980: Djupinfiltration. En metod att upprätthålla 

grundvattentrycket I slutna akviferer. Utförande, drift och kontroll. BFR Rapport 

R166:1980. 

Andersson, A-C., Holmstrand, O., Almling, E., Rosén, R., Söderström, K., 1984: Infiltration 

och alternativa åtgärder vid grundvattensänkning. Jämförande beskrivningar och val av 

metoder. Chalmers Tekniska Högskola, Geohydrologiska forskningsgruppen. 

Meddelande nr 75, 109 pp 

Anttikoski, U., Vähäaho, I.T., Raudasma, P.J., 1987: Monitoring of groundwater levels in risk 

areas of Helsinki. In Groundwater effects in geotechnical engineering. Proceedings of 

the ninth European Conference and Soil Mechanics and Foundation Engineering. 

Dublin, vol 1, pp 393-397. 

Banverket, 2000: Projekt Utredning Hallandsås. Miljökonsekvensbeskrivning, November 

2000, Report, 145 pp. (In Swedish) 

Bergström, S., 1976: Development and application of a conceptual runoff model for 

Scandinavian catchments. SMHI RHO 7, Norrköping. 

Boutelje, Göransson, B., 1971: Bakteriell nedbrytning av pålvirke. In Ground water problems 

in urban districts. Bacterial decomposition of pile timber. BFR Report R6:1971 (In 

Swedish, English summary) 

Florgård, C., Palm, R., 1980: Vegetationen i dagvattenhanteringen. SNV Report, 72 pp, 

Stockholm. (In Swedish) 

Florgård, C., Linner, H., Olsson, M., Olsson, S., Wiklander, G., 2000: Grundvattensänkning på 

Hallandsås – effekter på natur, jordbruk och skogsbruk. SLU, Report to Banverket 

2000-10-18. (In Swedish) 

Hultengren S., 2002. Effekter av sänkt grundvatten på naturlig växtlighet. Årsrapport för 

projekt 3493021, 

Banverket av Naturcentrum AB. 

Jansson, P.E., 1987: SOIL water and heat model. SLU, Fakta mark-växter no 3 1987, Uppsala. 

Knape S., 2001. Natural Hydrochemical Variations in Small Catchments with Thin Soil Layers 

and Crystalline 

Bedrock: A Two-year study of Catchments on the East and West Coasts of Sweden. CTH 

Geologi Publ. A 98, Thesis for the Degree of Licentiate of Engineering. Göteborg. 

Lundmark, A., 2001: Analys av grundvattennivåer vid undermarksbyggande i urban miljö. 

Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of Technology (KTH). 

MSc thesis report 2001:32, 41 pp. (In Swedish, English summary) 

Lundmark, A., Olofsson, B., 2002: Analysis of groundwater levels in urban areas. Nordic 

Hydrological Conference (NHC) meeting in Röros, Norge, 5-9 Aug, 2002. (submitted) 

Morfeldt, C.O., 1978: Staden och grundvattnet. Ymer 1978, pp 45-69. (In Swedish) 

Olofsson, G., 1991: Impact on groundwater conditions by tunnelling in hard crystalline rocks. 

Doctoral, thesis. Department of Land and Water Resources, KTH. CODEN:TRITA- 

KUT/91:1063, 340 pp, Stockholm. 

Olofsson, B., 1998: Grundvattenpåverkan i jordlager. Analys av grundvattenförhållandena på 

Hallandsås. Rapport. Projekt Alternativ Tunneldesign, grundvattenpåverkan. Report to 

Banverket 1998-11-30. (In Swedish) 

Olofsson, B., 1999: Groundwater monitoring programs. In TRUE, Training for Underground 

Environment. Specialisation Module, Section P, Environmental Impacts of 

Underground Constructions, pp 155-166. COREP, Politechnico di Torino, Torino. 

41

Olofsson, B., 2000: Projekt Utredning Hallandsås. Parameterbeswtämning och resultat från 

RiskVariabelmetoden applicerad på grundvattenpåverkan i jord vid tunnelbyggande på 

Hallandsås. Report to Banverket 2000-08-17. (In Swedish) 

Olofsson, B., Palmgren, S., 1994: Djupinfiltration för grundvattennivåkontroll. SveBeFo 

Rapport 13. 

SNV, 1999: Grundvatten – bedömningsgrunder för miljökvalitet. Swedish Environmental 

Protection Agency, Report 4915, 140 pp, Stockholm. (In Swedish) 

Sund, B., Roosaar, H., Bergman, G., 1977: Vatteninläckning i bergtunnlar - dess verkan och 

influensområde. BFR Report R36: 1977, 64 pp, Stockholm. (In Swedish, English 

summary) 

Svensson, C., Analysis and use of ground-water level observations. Doctoral thesis. Geological 

department, Chalmers University of Technology and University of Gothenburg. Publ 

A49, 90 pp. (In Swedish, English summary) 

Svensson, C., 1988: Analys av påverkade grundvattennivåer. Geohydrological Research 

Group, CTH, note no 84, 35 pp, Gothenburg. (In Swedish) 

Tyrén, S., Sund, B., 1971: Grundvattensänkning vid Mariatorget i Stockholm. BRF Report 

R6:1971, pp 21-23, Stockholm (In Swedish) 

42

Project 7: Noise control and subjective perception 

Wolfgang Kropp, Teknisk Akustik, Chalmers 

1 Background 

Noise is a major environmental problem. In contrast to many other environmental problems, 

noise pollution is still growing (OECD, 1996). Moreover, noise is the only environmental 

impact for which the public’s complaints have increased since 1992 (European Report No. 

2173, November 9, 1996). In the year 1998, it has been estimated that more than two million 

Swedes were daily exposed to outdoor sound levels due to traffic noise, that are above the 

targets set by the government for an acceptable environment in residential areas. The same 

year 840 000 persons were estimated to be exposed inside their dwellings to traffic noise above 

current limit values (SoS, 2001). 

In residential areas, road and train traffic are normally the dominating noise source. Other 

important sources such as noise from neighbours and building installations (e.g. ventilation 

equipment) are generally easier to control than traffic noise. Most people are typically exposed 

to several noise sources. The traffic in Europe is steadily increasing. Future trends (White 

Paper 2001) indicate that passenger road traffic will increase by 20% from 1998 to 2010. 

Goods transport by road is predicted to increase by almost 40% during the same period. At the 

same time the reduction of road traffic noise is limited by the presence of tyre/road noise, 

which is still difficult to control. The noise emission from trains has been seriously dealt with, 

in particular concerning modern high-speed trains. However the improvements have been 

counteracted by the increased noise emission due to the higher speeds. No significant progress 

has been made concerning the noise emission from freight-trains, which largely determine the 

noise exposure level along railway tracks. The freight rolling stock is very old and will remain 

so for many years to come. In addition the volume for rail traffic is predicted to increase by 

40% from 1998 to 2010 for both passenger and goods, (White Paper 2001). A doubling of the 

railway traffic is predicted from 2010 to 2020, (UIC et al., 2001). 

Although Sweden might differ from the European average situation, one has to expect a 

development towards European conditions, where surface transport cannot be considered as 

sustainable. 

2 The problem 

Traditionally the targets set by governmental authorities are formulated as exposure levels, i.e. 

averaged sound pressure levels over a certain time interval (e.g. Leq for 24 hours). The targets 

are chosen in accordance to dose response curves characterising the relation between exposure 

and annoyance. Such dose response curves however, show a substantial spread, whereof only 

25–40 percent can be explained by exposure time and sound pressure levels (Kjellberg et al., 

1996). This is due to two main reasons. 

First the description of acoustical environments in form of exposure levels does not take into 

account time and frequency specific properties of sound emitted from one or several sources. 

Human perception is selective and thus decides on what sounds to respond to in the sound 

environment, composed of distinctive sound events and/or background sounds. Together these 

sounds constitute temporary perceived acoustic environments. Perceived acoustic 

environments should, thus, be viewed as a ‘stream of sounds’, with both foreground and 

background sounds that typically are fluctuating. The sounds that perceptually emerge out of 

the background carry information about speech, music, alarm signals, humming sounds, 

community noises, feedback sounds from turning knobs or pressing, keys (Berglund, Harder & 

Preis, 1994) as well as about other characteristics (direction, movement, speed, etc.). Some 

43

sounds may be named ‘intrusive’ because they are difficult to ignore even at soft levels (e.g. 

Fidell, Teffeteller, Horonjeff & Green, 1979), other sounds are readily shut out by the aid 

of the auditory system, for example, because of their familiarity and necessity. All these factors 

are important for people when they assess and evaluate their acoustic environment and when 

they refer adverse effects to noise, for example, annoyance or difficulties in falling asleep. 

Sound over which one has little control is perceived as more disturbing (Kjellberg et al., 1996). 

Further appraisal dimensions are important, for example if the situation is attractive or not, or 

if the situation is perceived as dangerous or not (Lazarus, 1991). 

Second the traditional description of acoustic environments does not include the specific 

situation in which people perceive sound. Recent research shows that models for annoyance 

prediction can be substantially improved by also including non-acoustic perceptually relevant 

factors (Scherer, 1999; Smith & Kirby, 2001). 

The lack of correlation between the today formulated exposure targets and the perceived 

acoustic environment leads to: 

• That noise control measures will not be experienced by people as sufficient. 

• A consumption of economical resources which is optimised with respect to targets 

rather than with respect to improving the environment perceived by people 

• Difficulties to communicate consequences of changes in infrastructure and 

consequently in the acoustic environment, due to the abstract definition of targets by for 

instance sound pressure levels. 

• A substantial potential for failure of the acceptance process for new road and trains 

tracks as well as for changes in load, carriage type or rerouting. 

• An acoustic environment, which is not perceived as a good environment. 

3 Main hypotheses of the project 

There are four main hypotheses on which the project is based. These are: 

1. It is possible to find metrics describing the perceived acoustic environment and to 

judge its quality. 

2. It is possible to find ways to include the influence of non-acoustic parameters on the 

perceived acoustic environment. 

3. It is technically feasible to predict changes in the perceived environment from: changes 

in parameters governing the noise emission (e.g. traffic planning, location of noisy 

machinery, compressors); changes in the building design (location of building parts in 

relation to noise sources in order to create quiet living spaces); and changes from 

introduction of special noise reducing measures (e.g. noise barriers). 

4. It is technically and economically feasible to achieve optimised environments without 

conflicting other requirements on city and traffic planning. 

4 Needs and goals 

Considering the problems described in section 3 the goal of the proposed project has to be a 

model describing the subjective response by people due to noise and vibration from traffic. 

Such a model has to be suitable to characterise consequences of changes in the physical 

environment (e.g. expansion of an existing road or building a noise barrier) already in the 

planning state, i.e. based on expected modification of acoustic environment. To develop such a 

model is an ambitious goal that might be difficult to reach completely. However, a sustainable 

traffic requires a development in this direction. 

Based on the needs the following goals are formulated in the project: 

• to develop models for the prediction of sound from traffic suitable for estimation of 

perceived sound quality 

• to develop models for the estimation of the quality of perceived acoustic environments 

44

• to suggest and develop metrics which give a better correlation between measured or 

otherwise observed environmental factors (including sound) and the subjective 

experience of sound 

• to provide tools for estimating the influence of noise control measures on the perceived 

acoustic environments 

• to demonstrate the optimisation of noise control measures based on the subjective 

response 

The prediction tools for the acoustic environment also offer the possibility to demonstrate 

planned changes in the physical environment by making it possible to listen to changes. An 

auralisation could be combined with a visualisation and allows for a much more efficient 

communication and demonstration of the consequences due to modification in the 

environment. 

5 Relevance for society 

Noise affects human health in several ways. A Task Force of the World Health Organization 

(WHO, 1993, see also Berglund & Lindvall, 1995) has identified the following specific health 

effects such as interference with communication, noise-induced hearing loss, annoyance 

responses, as well as effects on sleep, cardiovascular and psycho-physiological systems, 

performance, productivity, and social behaviour. Various combinations of these effects are 

considered critical for specific environments, including residential areas, as well as for 

sensitive time periods (night-time, weekends). Health effects are worse for certain vulnerable 

groups. Children are considered to be a vulnerable group both by WHO and by UNCED (1992, 

Agenda 21). Other examples of vulnerable groups are persons with hearing deficits and shiftworkers. 

Heavily noise polluted areas are often accompanied by other adverse factors such as 

chemical air pollution, run-down housing, low-income or unemployment. Therefore, noise 

pollution may be used as an indicator of deteriorated residential environment and quality of life 

in geographically limited areas in large cities. 

At the same time transport is a crucial part closely connected to the prosperity of a society. 

This demands that the negative consequence of transport can be limited without an unbearable 

economical load. Noise and vibrations are today often a hinder for further expansion of the 

infra-structure for transport. With respect to this it is important that targets are chosen in a way 

which give the least burden to people living close to main traffic infra-structures and that the 

limited economical resources are used with maximum efficiency to reduce this load. 

6 Activities 

The description of the subjective response to noise and vibration requires extremely complex 

models and continued research into both the physiology and psychology of hearing and 

vibrational response. The research is most advanced as regards the subjective response to the 

acoustic environment and the project is thus focused on the acoustic environment in the first 

phase. In a later phase vibrations will be included in the work. The planned activities consider 

only the first phase and consist of four work packages. 

Work package 1 Tools for prediction and subjective evaluation of traffic sound 

In traditional noise control engineering mainly two types of sounds are considered for 

subjective evaluation, steady state and transient sounds. In community noise work – for 

example as regards traffic noise, aircraft noise etc. – the equivalent noise level, the single event 

noise level or the statistical distribution of sound level vs. time are considered but noise is 

seldom analyzed with regard to the way in which it varies in level, spectrum, sharpness or 

other - more sound quality related - metrics. Current metrics also do not take the spatial 

distribution of sounds into account. The relationship between current objective metrics and 

subjective response to time varying sounds exhibits high variance indicating that current 

metrics are not mapping human response in a satisfactory way. 

45

There is clearly a need for: 

• new metrics agreeing well with the subjectively perceived environmental soundscape 

and the 

• comfort, appropriateness, and annoyance associated, 

• prediction methods for sound from traffic to allow to calculate these metrics 

Therefore three activities are planned in this work package. 

Task 1.1 Synthesis of artificial traffic sounds for directly exposed areas. When single 

vehicle pass-bys can be heard, the area can be regarded as directly exposed. The numerical 

modelling involves low order reflections in barriers and facades, ground type, meteorology, 

and surface absorption. Barrier diffraction is also considered if single pass-by signals are 

strong enough. The models will be used to predict source–receiver transfer functions. The 

synthesis of the artificial sounds will be based on recorded signals of single sources in 

simplified conditions; for instance the stationary sound from a car driven on a straight road in a 

flat landscape. The time domain transfer functions will be used to process the recorded signals 

and create the artificial sounds for the listening tests. 

Task 1.2 Synthesis of artificial traffic sounds for non-directly exposed areas. Typically for 

areas that are not in line of sight from the sound sources, high order reflections or diffusion 

must be taken into account. Also, the area of influential sources is increased, and a more global 

approach is needed. These situations are characterised as non-directly exposed areas. The 

addition of different sound paths’ contributions from a single source will be subject to 

decorrelation due to random surface roughness and turbulence. The effects of the decorrelation 

grow important for the non-directly exposed areas. A model will be developed that estimates 

the amount of decorrelation between low order sound paths from nearer sources and adds on 

the diffuse field background sound from the sources further away. The same recorded signals 

as for the directly exposed areas will be used to create the artificial sounds. 

Task 1.3 Subjective response and coupling to objective metrics. In experiments, test 

participants (TP) will be judging recorded/synthesized transport sounds, so that the subjective 

dimensions of the sound environments are found with respect to psychoacoustic properties, 

annoyance, and affective reactions. Adjectives will be presented to the TP for rating. TP will 

also elicit or generate new verbal descriptions of the sounds. TP will rate their affective 

reactions while listening to the sounds. Noise attitudes and sensitivity will be assessed. 

Analysis will be done using dimensional analyses over all sounds as well as for each sound and 

adjective scale. Exploratory principal components analyses will be carried out on participants’ 

ratings. Test sounds will also be used in pair comparison tests so that multidimensional scaling 

can be used to investigate possible subjective dimensions of the test sounds. The results 

obtained from these analyses will be correlated to objective sound quality data to build metrics, 

which correlated well with the subjective dimensions found. The time variation of the 

physically measurable (or calculable) objective quantities will be characterized with regard to 

statistical properties, rate of change, etc both with regard to full and weighted spectra and 

critical band filtered spectra. 

Work package 2 Validation of the models 

Both the tools for the production of artificial sounds and the metrics describing the subjective 

response have to be validated in field. 

Task 2.1Validation against measurements in situ. The validation for the directly exposed 

cases will be based on measurements in situ of single pass-bys in situations with different 

ground types, with and without a barrier. Courtyard measurements will be used for the 

validation for the non-directly exposed areas. 

46

Task 2.2 Validation of the artificial sounds. The validation of the applicability of the 

artificial sounds to listening tests will be carried out by comparing subjective judgements of 

changes with the results when correspondingly changing the in-put to the acoustic models. 

Task 2.3 Validation of the metrics for the subjective response. This will be done both by 

repeating the subjective measurements using new test subjects as well and by obtaining new 

data sets which will be tested both objectively and subjectively. If time permits, and 

sufficiently simple metrics are found, more than one iteration will be performed so that the 

statistical reliability of the metrics can be assessed. 

Work package 3 Optimisation of noise control measures based on the metrics for the 

subjective response. Based on the subjective perception of the environment, noise control 

measures such as noise barriers and shielding buildings will be optimised with respect to 

typical design parameters. The optimisation will also include traffic input parameters such as 

traffic composition, speed, pavement, etc. 

Task 3.1 Study of changes in subjective response due to noise control measures. Typical 

noise control measures are investigated and their influence on the metrics developed in Work 

package 1 are studied. This includes a parameter-focusing on typical situations (e.g. residential 

areas with typical building structure or suburban areas with dominating traffic noise sources) 

Task 3.2 Optimised noise control measures. Based on the metrics developed in Work 

package 1, properties of improved traffic sound can be formulated. The properties of the 

improved traffic sounds indicate changes in the physical environment needed to achieve the 

improvements. What changes to do and how these changes can be realised is subject of this 

task. 

Work package 4 Tools for demonstration and communication In order to achieve a successful 

implementation, the tools developed in this project will be demonstrated in a real case. 

Task 4.1 Demonstration. The tools will be demonstrated in a real case situation both in order 

to show the potential of the tools and their application in practise. 

Task 4.2 Reporting. An important part of the reporting of the project will be the bilingual 

(Swedish/English) HTML script which will enable internet users to both access a hypertext 

document reporting the research and its results, and to access MP3 sound files. These will give 

users a possibility to appreciate the effectiveness of the optimizations and proposed techniques. 

The HTML script and the MP3 database will also be available to users over CDs on request. 

7 Resources 

The project is an interdisciplinary project where the fields of psychology, sound and vibration 

quality, and traditional noise control engineering are merged. It is designed for two PhD 

students and contributions from senior researchers over a period of five years. The 

47

participation of the senior researchers is essential for a high productivity already in the starting 

phase of the project. The tentative budget per year is as follows: 

• PhD / sound quality 750 000 

• PhD/ sound field simulation 750 000 

• Senior researcher 500 000 

• Technical support / administration 100 000 

• Equipment/travel/etc. 50 000 

• Total costs per year 2 150 000 

The costs above include LKP, and University OH. 

Beside the PhD students the following personnel will be involved in the project: 

• Prof. Wolfgang Kropp, Prof. Mendel Kleiner, project leaders 

• Dr Jens Forssén, senior researcher, propagation models 

• Dr Daniel Vestfjäll, senior researcher, sound and vibration quality 

8 Cooperation 

The Department of Applied Acoustics is involved in several ongoing national and international 

projects in areas related to the proposed project. Co-operation partners in these projects are: 

Partner Project Funded by 

Department of Environmental Medicine, Soundscape supporting MISTRA 

Sahlgrenska Academy, Göteborg University health 

Department of Psychology, Stockholm Soundscape supporting MISTRA 

University health 

Max Planck Institute, Rensellaer Perceptually oriented EU 

Polytechnic Institute egomotion simulation 

Further co-operation will be established during the proposed project. 

References 

Berglund, B., Harder, K., & Preis, A. (1994). Annoyance perception of sound and information 

extraction. Journal of theAcoustical Society of America, 95, 1501-1509. 

Fidell, S., Teffeteller, S., Horonjeff, R., & Green, D.M. (1979). The relationship between 

annoyance and detectability of low level sounds. Journal of the Acoustical Society of 

America, 66, 1427-1434. 

OECD, (1996). Urban travel and sustainable development. Paris: Organisation for Economic 

Co rese-operation and Development. 

White Paper 2001, CEC, 1996, European Transport Policy, Option C. 

UIC et al 2001. Joint arch for European Rail Research 

Cohen, S. (1980). Aftereffects of stress on human performance and social behavior: A review 

of research and theory. Psychological Bulletin, 88, 82-108. 

Graeven, D. B. (19759. Necessity, control and predictability of noise as determinants of noise 

annoyance. Journal of Social Psychology, 95, 86-90. 

Gulbol, M-A., Västfjäll, D., & Kleiner, M., (2003), A subjective test to characterise the sound 

quality of exterior vehicle noise. Euronoise 2003, paper 332. 

Gulbol, M-A., Västfjäll, D., & Kleiner, M., (2003), A comparison of subjective response to 

vehicle pass-by sounds recorded under diffrenet urban conditions. Euronoise 2003, paper 

333. 

48

Kjellberg, A. (1999). Betydelsen av icke-akustiska förhållanden och individuella skillnader. I 

U Landström mfl (Reds.) Störande buller (sid. 44-57), Arbete och hälsa 1999:27. 

Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 

Kjellberg, A., Landström, U., Tesaraz, M., Söderberg, L. & Åkerlund, E. (1996). The effects of 

non-physical noise characteristics, ongoing task and noise sensitivity on annoyance and 

distraction due to noise at work. Journal of Environmental Psychology, 16, 123-136. 

Lazarus, R. S. (1991). Emotion and adaptation. New York: Oxford University Press. 

Scherer, K. R. (1999). Appraisal theory. In T. Dalgleish & M. Power (Eds.). Handbook of 

cognition and emotion (pp. 637-663). Chichester: Wiley. 

Västfjäll, D., Kleiner, M., & Gärling, T. (2001), Affective reactions to and cognitive 

evaluations of interior aircraft sound quality. In proceedings of Internoise 2001. 

Västfjäll, D., Västfjäll, M., Gulbol, M-A., & Kleiner, M., (2001), Auditory appraisal of urban 

soundscapes. In proceedings of ICA 17, Rome. Västfjäll, D. (2001), 

49

Projekt 8: Kunskapsåterföring i MKB-processen - utveckling av 

en strukturerad metod för kommunikation och lärande I 

anläggningsprocessen 

Berit Balfors, Institutionen för Mark- och Vattenteknik, KTH 

Christine Räisänen, Centrum för Kunskapsbildningoch Kommunikation, Chalmers 

Bakgrund 

Sedan miljökonsekvensbeskrivning (MKB) infördes i svensk lagstiftning (1987) har det 

utvecklats till ett etablerat verktyg i planering och beslutsfattande. Enligt Miljöbalken är MKB 

ett beslutsunderlag vilket innebär att den ska bidra med information om verksamhetens 

miljöpåverkan och alternativ för lokalisering och utformning. Mer specifikt anger Vägverkets 

handbok om MKB i vägsektorn att god kvalitet i arbetet med MKB och användbara 

redovisningar av MKB krävs för att planerings- och beslutsprocesser ska fungera och resultera 

i bra åtgärder (Vägverket 2002) 1 . För att säkerställa kvalitet behövs aktuell och specifik 

information samt tillförlitliga metoder för att göra analyser och förutsägelser av miljöpåverkan 

från en verksamhet och alternativ för lokalisering och utformning. Dessutom ska resultaten av 

MKB-arbetet förmedlas på ett effektivt sätt för att underlätta kunskapsåterföring och 

integrering i planerings- och beslutsprocessen. 

I EU-sammanhang pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra MKB:ns användbarhet. 

Revisionen av EU:s MKB-direktiv (CEC 1985) år 1997 har bl a medfört tydligare krav på 

samråd i MKB-processen. Dessutom har ett förslag till nytt EU-direktiv tagits fram som 

behandlar allmänhetens deltagande (EU 2003). Vidare har behovet av miljöbedömningar i 

planer och program (strategisk miljöbedömning eller SMB) resulterat i ett EU-direktiv som 

antogs 2001 (EG 2001). 

Utvecklingen inom EU visar en ökad tonvikt på kopplingen mellan MKB och allmänhetens 

deltagande. Allmänhetens rätt till pålitlig och fullständig kunskap om miljöfrågor som berör 

individens livsmiljö samt möjlighet att delta i planerings- och beslutsprocesser är centrala 

utgångspunkter i Århuskonventionen (UN ECE 1998), som även stöds av EU. MKB förväntas 

spela en viktig roll i att leverera dessa kunskaper. I komplexa och tekniskt avancerade projekt 

och planer är MKB-processen en viktig källa för information och kunskapsåterföring till 

deltagarna i projektet (kärnaktörerna), allmänheten och intresseorganisationerna. Detta 

förutsätter en interaktiv process där alla aktörer bereds plats för att delta i diskussionen om 

projektet, dess miljöpåverkan och alternativ. I förlängningen kan en bättre dialog med 

allmänheten i planeringen bidra till en större förankring av projektet och en ökad legitimitet av 

politiska beslut om åtgärder. 

Erfarenheter visar emellertid att motståndet mot infrastrukturprojekt inte försvinner med MKB, 

det gäller inte minst vid planering av nya infrastrukturprojekt. Planeringen av riksväg 50 

mellan Ödeshög och Motala visar att konflikter mellan olika intressen är svårlösta. 

Planeringsunderlaget, i form av MKB och andra utredningar, ger utrymme för olika tolkningar 

av vad som bör göras (Brokking 2003). Ibland tolkas misstron som Nimby-beteende (Not in 

my backyard), vilket kan medföra en hårdnackad negativ inställning till projektet. I vissa fall 

kan det vara så, men det kan inte betraktas som den enda avgörande förklaringen. Istället krävs 

1 Vad som är ’bra åtgärder’ ska framgå ur MKB 

50

en djupare förståelse för hur MKB är integrerat i kommunikationen mellan myndigheter, 

politiker, experter, entreprenörer och allmänhet. 

För att MKB ska kunna leva upp till den kunskapslevererande rollen krävs grundläggande 

förståelse om kommunikation av miljöinformation i planerings- och beslutsprocesser. Det finns 

flera faktorer som påverkar en effektiv kunskapsåterföring, bl a maktrelationer, typ av 

kunskap, normer och värderingar, processtruktur och nätverksformationer. Dessa faktorer utgör 

på olika sätt hinder för kommunikationen i olika faser av MKB-processen: 

• Scoping: Det är viktigt att MKB bidrar med relevant kunskap och därför är det av stor 

betydelse att de rätta frågorna ställs från början. Vilka frågor som anses som centrala 

bedöms i många fall olika av t ex allmänheten, politiker eller experter. För allmänheten är 

frågorna oftast kopplade till en oro om hur livsmiljön kommer att påverkas medan politiker 

relaterar sina frågor till etablerade målformuleringar. (Miljö-)experter bedömer möjlig 

påverkan utifrån sitt kunskapsområde. 

• Prediktion: Det tillvägagångssätt som kunskap om förväntad miljöpåverkan samlas in på 

är vanligtvis inte ett ämne för diskussion under scopingfasen. Ändå är valet av 

prediktionsmetod avgörande för resultatet av MKB-arbetet. Det är inte bara frågan om 

huruvida den valda metoden leder till vetenskapliga pålitliga förutsägelser, utan även om 

prediktionsmetoden ger resultat som efterfrågas av allmänheten och som kan förmedlas till 

allmänheten. 

• Presentation av resultat: MKB-dokumentet innehåller en sammanställning av resultaten 

från förutsägelserna. För att få till stånd en öppen diskussion om verksamheten, dess 

alternativ och miljöpåverkan är det viktigt att innehållet i MKB-dokumentet är tillgängligt 

för alla aktörer. Det handlar inte enbart om att få tillgång till själva dokumentet utan även 

om att informationen är begriplig. I anslutning till det är det viktigt att kunna tolka 

innehållet, vilket förutsätter att antaganden, värderingar och osäkerheter framgår ur 

dokumentet. Detta är vanligtvis en svår uppgift eftersom många prediktioner utgår från en 

kunskapsbas som inte delas av alla deltagare i processen. 

För att komma över olika hinder är en översyn av nuvarande MKB-praxis nödvändig för att 

undersöka förutsättningar för en MKB-process som bidrar till kunskapsåterföring och lärande. 

Det innebär att det bör skapas större utrymme för deltagande i MKB-processen, inte minst i 

scopingfasen där ramen för MKB-arbetet läggs fast. En viktig aspekt är att deltagarna i 

processen har ett gemensamt språk som möjliggör en dialog. 

Projektbeskrivning – syfte, hypotes och forskningsfrågor 

Mot bakgrund av EU:s intentioner att stärka allmänhetens roll i planering och beslutsfattande 

undersöks i detta forskningsprojekt möjligheter att förbättra kunskapsåterföringen i MKBprocessen. 

Det övergripande syftet med studien är att analysera förutsättningar för att skapa en 

effektiv MKB-process som bidrar till ett allsidigt kunskapsunderlag och en öppen dialog om 

verksamheten och dess miljöpåverkan. 

Det saknas idag erfarenhet av planerings- och beslutsprocesser där MKB bidrar med ett 

kunskapsunderlag som möjliggör ett aktivt deltagande av berörd allmänhet och 

intressegrupper. Istället betraktas planering av en väg eller järnväg som ett tekniskt projekt, 

och MKB:n som en naturvetenskaplig bilaga. Sålunda begränsas diskussionen till ett fåtal 

experter. Mot denna bakgrund har vi formulerat följande hypoteser: 

Ett tidigt samråd med myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet 

kommer att bidra till ett bredare kunskapsunderlag. 

En strukturerad metod för kunskapsåterföring och lärande ökar allmänhetens 

engagemang i planerings- och beslutsprocessen. 

Forskningsprojektet utgår från följande två centrala frågeställningar: 

51

1. Hur kan en fokuserad MKB-process åstadkommas där alla deltagarkategorier i 

planeringen bereds möjlighet att påverka innehållet i MKB-arbetet? 

2. Hur ska kunskap göras tillgänglig för individer, grupper och organisationer som 

deltar i planeringen? 

Utgångspunkt för forskningsprojektet är två fallstudier och en teoretisk analys med anknytning 

till aktörs/nätverksteori, MKB-teori, argumentationsanalys samt kommunikations- och 

kunskapsteori. Inom forskningsprojektet tillämpas såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. 

För att undersöka interaktionen mellan olika aktörer, och hur dessa påverkar enskildas 

agerande och den övergripande processen, kommer fallstudierna att bestå av observationer 

(fältstudier), djupintervjuer, gruppdiskussioner (fokusgrupper) och återföringsseminarier 

(feedbackseminarier) samt detaljerade textanalyser. Denna kombination av kvalitativa metoder 

har visat sig ge en snabb inblick i aktörernas utgångspunkter för planeringen och synliggör 

motsättningar och kommunikationsbrister (Räisänen & Gunnarsson 2002). Den kvalitativa 

analysen kommer att kompletteras med kvantitativa undersökningar av kärnaktörernas 

synpunkter på MKB-arbetets innehåll, metodval och tolkning av information. Det 

tvärvetenskapliga tillvägagångssättet med ingångar i naturvetenskap och samhällsvetenskap, är 

en viktig tillgång för att studera komplexa frågeställningar utifrån både ett tekniskt och ett 

psykosocialt perspektiv. 

Studien består av två integrerade doktorandprojekt som belyser MKB-problematiken från olika 

perspektiv. Kopplingen mellan doktorandprojekten förväntas ge flera fördelar eftersom 

doktoranderna kan samarbeta kring fallstudier och redovisning. Genom att handledning 

kommer att ges av en handledargrupp får doktoranderna tillgång till olika specialkompetenser. 

Resultaten av forskningsarbetet kommer att redovisas fortlöpande i bidrag till konferenser och 

vetenskapliga tidskrifter. En kortfattad lägesbeskrivning av forskningsprojektet kommer att 

lämnas årligen. 

År 1 

Två integrerade doktorandprojekt initieras genom att en detaljerad forskningsplan etableras, 

den tvärvetenskapliga forskningsprocessen preciseras och en referensgrupp etableras. Viktiga 

moment under det första året för de enskilda doktoranderna är: 

• Litteraturgranskning inleds 

• Val av fallstudier 

• Praktik i organisationen för att få insyn i organisationens MKB-arbetet (projektledare, 

entreprenörer, etc.). 

• Fallstudiearbetet inleds – fältarbete, intervjuer, fokusgrupper och enkät 

• Artikel 1 skrivs (litt.studie till vetenskaplig tidskrift) 

År 2 

• Fallstudiearbetet fortsätter 

• Analys av data och preliminära resultat 

• Feed-backseminarier till transportverk och studieobjektet 

• Deltagande i vetenskaplig konferens 

• Artikel 2 skrivs 

• Artikel 3 påbörjas 

52

År 3 

• Fallstudiearbetet fortsätter 

• Artikel 3 slutförs och artikel 4 påbörjas 

• Sammanställning och presentation av licentiatavhandling alt. en lägesrapport (doktoranden 

kan välja att gå direkt till doktorsavhandling) 

År 4 

• Fallstudiearbete slutförs (fältarbete, intervjuer och enkät) 

• Feed-backseminarier till transportverk och studieobjektet 

• Deltagande i vetenskaplig konferens 

• Artikel 4 slutförs och artikel 5 påbörjas. 

År 5 

• Artikel 5 slutförs 

• Avhandlingen sammanställs och presenteras 

Koppling till behovsbilden och samhällsrelevans 

Resultaten av forskningsprojektet förväntas ge ett bidrag till transportverkens ökade ansvar för 

samhällsbyggande. I väg- och banverkets åtgärdsplanering utgör MKB ett viktigt verktyg i 

kommunikation med allmänhet och intresseorganisationer. En bättre förståelse av 

kommunikation och kunskapsåterföring förväntas kunna öka effektiviteten av MKB och stärka 

dess roll i planering och beslutsfattande. Forskningsprojektet kommer även att bidra till att öka 

insikten bland övriga deltagare i MKB-processen om vilken roll kunskap har i planerings- och 

beslutsprocessen, och hur kunskap förmedlas. Detta stärker länken mellan kunskap, teknik och 

samhälle. 

Samarbetspartners, projektorganisation och översiktlig resursplan 

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan: 

EMA-gruppen (Environmental Management & Assessment) vid Institutionen för Mark- och 

Vattenteknik, KTH i Stockholm, och 

RIMPOC-gruppen (Research Initiative on Multi-Project Organising & Communication) vid 

Centrum för Kunskapsbildning och Kommunikation samt Byggnadsekonomi, Chalmers i 

Göteborg. 

En doktorand kommer att knytas till respektive samarbetspart. Handledning av doktoranderna 

görs av en handledargrupp som består av: 

Berit Balfors, Tekn.dr., Institutionen för Mark- och Vattenteknik, KTH. Forskningsområden: 

Strategisk miljöbedömning och –förvaltning, miljökonsekvensbeskrivningar. 

Christine Räisänen, Docent, Centrum för Kunskapsbildning och Kommunikation, Chalmers. 

Forskningsområden: Tillämpad lingvistik, kommunikation, KM (Knowledge Management) 

och STS (Science, Technology & Society). 

Ann-Charlotte Stenberg, Doktorand, Byggnadsekonomi, Chalmers. Forskningsområden: 

Upphandlingsprocessen för hållbart byggande, miljöstrategier och diskurser. 

Peter Brokking, Fo.ing, Institutionen för Infrastruktur, KTH. Forsningsområden: 

Samhällsplanering, infrastruktur, miljöbedömning. 

För att bredda expertisen kommer en referensgrupp att upprättas inom forskningsprojektet som 

består av praktiker och akademiker. I referensgruppen ingår t ex representanter från Vägverket, 

Banverket och Naturvårdsverket. Andra deltagare i referensgruppen är medarbetare från 

53

filosofienheten vid KTH och Miljösystemanalys vid Chalmers och medarbetare från en 

språklig institution. 

Forskningsprojektet beräknas pågå under 5 år till en kostnad av 2 miljoner kr/år enligt fördelningen 

nedan. 

2 doktorander 1300 tkr 

Handledning 300 tkr 

Databehandling 

(transkribering) 125 tkr 

Resor (internt, 

seminarier och konferenser) 75 tkr 

Material, litteratur m.m. 100 tkr 

Administration 100 tkr 

_________ 

Totala kostnader per år 2000 tkr 

Referenser 

Brokking P, 2003. Planning of large road projects in a sectoral context. Division of Urban 

Studies, KTH (manuscript) 

CEC 1985. Council Directive 85/337/EEC of 27 June 1985 on the assessment of the effects of 

certain public and private projects on the environment. OJ L175 Council of European the 

Communities, Brussels 

EU 2003. Utkast till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för allmänhetens 

deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, 

med avseende på allmänhetens deltagande och rättslig prövning, av rådets direktiv 

85/337/EEG och 96/61/EG. PE-CONS 3676/02, Bryssel 

EG 2001. Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning av vissa planers och 

programs miljöpåverkan. 2001/42/EG, Luxemburg 

Räisänen, C and Gunnarson, 2002. Narrating Project Management: Weaving together words 

and actions to capture the essence of multi-project organisations. Proceedings of Organizational 

Discourse, July 2002, London 

UN ECE 1998. Convention on access to information, public participation in decision-making 

and access to justice in environmental matters. ECE/CEP/43, Aarhus 23-25 June 1998. 

Vägverket 2002. MKB handboken. Sammanfattning. Vägverket 2002:40, Borlänge. 

54

Projekt 9: Informationsanalys av MKB 

Mattias Qviström, Kenneth Olwig, Institutionen för landskapsplanering, Alnarp, SLU 

Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB, Härnösand 

Tomas Germundsson, Institutionen för kulturgeografi, Lunds universitet 

Karin Andersson, Institutionen för miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola 

Lars Rosén, Geo-institutionen, Chalmers tekniska högskola 

Bakgrund 

Nya vägar och järnvägar ger upphov till en stor mängd förändringar på såväl kort som lång 

sikt. Vattenflöden förändras, fornlämningar försvinner, åkermark omvandlas till 

bostadsområden i vägens närhet, och en ny flora och fauna breder ut sig. 

Miljökonsekvensbeskrivningar förväntas skildra dessa komplexa processer, men endast de 

viktigaste omvandlingarna kan lyftas fram om MKB:n skall vara ett operationellt verktyg i 

vägplaneringen. Ett av nödvändighet snävt urval av miljökonsekvenser präglar alltså en god 

MKB. Detta urval måste anpassas till platsens specifika värden och egenskaper. 

MKB utförs vanligen under stor tidspress och med ett mycket varierande underlagsmaterial. 

Informationsunderlaget är på vissa områden undermåligt, det är varken uppdaterat eller 

heltäckande och utgörs ofta av tidigare inventeringar som har utförts av helt andra skäl. Bilder, 

visuella bedömningar och kartografisk information (inklusive GIS-analyser) är lätta att tillgå 

och får därför – oavsett dess kvalitet - ofta en stor betydelse för MKB:s utformning och 

inriktning. Det kartografiska tänkandet formar därmed till stora delar hur miljökonsekvenserna 

skildras, bland annat avseende var gränserna för det påverkade området dras, vilka 

tidsperspektiv som skildras och vilka objekt som beaktas. Till exempel har den skånska 

rekognoceringskartan från 1812 – 1820 publicerats i en populär utgåva för ett antal år sedan; 

idag används denna karta genomgående för att utföra översiktliga historiska analyser i 

samband med MKB i Skåne. Utan denna publikation hade det historiska djupet troligen 

begränsats till den ekonomiska kartan från 1910-talet, vilket hade lett till att andra värden hade 

uppmärksammats och andra frågor hade ställts. Det är alltså mycket lätt hänt att MKB präglas 

av den mest tillgängliga informationen snarare än av den information som är mest relevant. 

Den tillgängliga informationens påverkan är ofrånkomlig. Det problematiska är bristen på 

förståelse bland MKB-utredare av grafiska representationernas och 

informationssammanställningarnas förmåga att påverka analyserna. Detta kan leda till att de 

platsspecifika värden och egenskaper som bör lyftas fram i en MKB faller bort, vilket kraftigt 

försämrar utredningarnas kvalitet. De senaste årens forskning har tydligt visat på i synnerhet 

kartografins (och liknande representationsformers) stora betydelse för hur stadsplanering och 

annan fysisk planering har formats. Med en djupare förståelse för kartografins betydelse kan 

dess rationalitet ifrågasättas, och inte minst dess objektiva och problemfria ställning inom 

dagens planering. Det behövs alltså ett mer källkritiskt tänkande, samt en ökad förståelse för 

hur underlagsmaterialet möjliggör eller förhindrar en analys av de platsspecifika 

förutsättningarna för ett vägbygge. 

Frågeställningar 

- Hur påverkar kartografiska informationssammanställningar (kartmaterial, GIS-analyser, 

etc), sättet att skildra miljökonsekvenser? En bättre förståelse för denna påverkan kan leda 

55

till ett mer kritiskt förhållningssätt bland MKB-utredare, och därmed till en förbättrad 

kvalitet i MKB (delprojekt 1). 

- Vilka möjligheter finns det trots det begränsande underlagsmaterialet, tidsbegränsningen 

och uppdragets art, att anpassa MKB till de platsspecifika omständigheterna? Studie av 

MKB-processens tidsbegränsning och informationsbegränsning, samt av möjligheterna att 

med en ökad källkritik och transparens i informationsurvalet förbättra MKB (delprojekt 2 

och 3). 

Hypotes 

Vår hypotes är att kartografiska skildringarna av rummet leder till statiska, schablonartade och 

objektfixerade skildringar, medan en mer platsspecifik skildring (utifrån en relationell 

uppfattning av rummet) kan ge en processinriktad förståelse. Den senare förståelsen är mer 

användbar i samband med en MKB, då den tydligare visar på den förändringsprocess som 

vägbygget innebär. Den kartografiska skildringen, som idag har en framträdande plats i MKB, 

är därför problematisk, inte minst därför att dess abstrakta skildringar av rummet och dess 

objekt betraktas som självklara och som en given utgångspunkt för analyserna. Vårt antagande 

är att en större medvetenhet om representationernas roll i MKB kommer att leda till ett ökat 

intresse för kompletterande metoder, vilket skulle förbättra urvalsprocessen i samband med 

MKB. 

Att ta fasta på de platsspecifika, relationella rumsliga, egenskaperna och att skapa en tydligare 

transparens mellan insamlat material, urval och redovisning, är en av de viktigaste åtgärderna 

för att kompensera för kartografins abstrakta och schablonartade skildring. En annan viktig 

åtgärd är att satsa på kvalitet snarare än kvantitet: det är inte mängden karterade 

omständigheter som är det väsentliga utan urvalet, de fåtaliga aspekter som i slutändan 

fokuseras i MKB:n. En ökad kvalitet kan därför uppnås inom de befintliga tidsramarna genom 

att minska på kvantiteten. Metodtriangulering är en av metoderna som kan leda till ett mer 

gediget underlagsmaterial inför en MKB. Pilotstudien kan visa på detta, samt ge goda exempel, 

men även visa på problem som har med MKB-processen att göra. 

De tidsbegränsningar som gäller för en MKB är en viktig utgångspunkt i detta projekt – det är 

lätt att föreslå hur en mer omfattande MKB kan se ut, men betydligt svårare att visa på hur en 

begränsad MKB kan utformas. Det samma gäller kravet på en operationell MKB, det vill säga 

att ett fåtal faktorer fokuseras i MKB:n. 

En viktig del av projektet är att tillämpa tidigare forskning på vägplaneringen och att föra ut 

kunskapen till MKB-utredare: ett nära samarbete med praktiker är en förutsättning för att detta 

skall fungera. 


Dagens handböcker för MKB tar inte upp frågan om tillgängligt material och inte heller 

problemen med den begränsade tidsbudget som i praktiken styr analyserna. Handböckerna 

behandlar i första hand MKB-processen, vilket sker på bekostnad av diskussionen om vilken 

information som är relevant för att skildra förändringarna. Till detta kommer att dagens 

forskning om det kartografiska tänkandets inverkan på analyserna i mycket begränsad 

utsträckning har förts ut till praktiker: antalet publikationer på svenska om detta är starkt 

begränsat. Här behövs goda exempel och analyser som visar på problematiken, samt 

undervisningsmaterial. 

56


Studien kan leda till en ökad situationsanpassning av MKB:s utformning. En ökad förståelse 

för underlagsmaterialets betydelse kan leda till bättre bedömningar av en MKB:s relevans. En 

ökad diskussion om underlaget öppnar även för en förbättrad integration av den kommunala 

fysiska planeringen och vägplaneringen. Projektet utförs i samarbete med praktiker och med de 

reella förutsättningarna för MKB-utredningar för handen, vilket borgar för resultatens 

implementering i praktiken. 


Projektet utgörs av tre studier; 

1. Det kartografiska tänkandet och MKB 

Studier av hur informationsurval, gränsdragningar i tid och rum, val av skala och 

problemställningar påverkas av de kartografiska representationerna och deras 

informationsutbud. Detta innefattar bland annat studier av användningen av kartmaterial, GISanalyser 

och panoramabilder. 

Inom projektet kommer MKB-dokument att analyseras i enlighet med den framväxande 

kulturgeografiska och humanistiska forskningen om det kartografiska tänkandet och 

representationernas betydelse för hur vi utformar vår livsmiljö. Till viss del kommer även 

MKB-utredare att intervjuas. Inom detta fält finns det gott om tidigare forskning, och därmed 

goda möjligheter att dels applicera forskningen på vägplanering och MKB samt att föra denna 

kunskap vidare till MKB-utredare. 

Projektet bedrivs vid Institutionen för Landskapsplanering, Alnarp (SLU), i samarbete med 

Institutionen för kulturgeografi, Lunds universitet samt Schibbye Landskap AB. Projektets 

karaktär tillåter även ett internationellt forskarutbyte, vilket kommer att eftersträvas. Projektet 

redovisas såväl i vetenskapliga artiklar som i populärvetenskapliga arbeten. Ansvarig 

projektledare: Mattias Qviström 

Tidplan: 

Projektet bedrivs under de inledande 2 åren för att successivt ersättas av projekt 3. 

År 1 

Sammanställning av en lättillgänglig forskningsöversikt beträffande kartografins inverkan på 

den fysiska planeringen. 

Analys av MKB-utredningar (från olika utredningsfaser) med avseende på använt 

underlagsmaterial, samt sättet att representera och strukturera informationen i MKB. 

Intervjuer (workshop) med MKB-utredare om kartografins roll. 

År 2 

Djupgående studie av ett fåtal MKB, intervjuer med ansvariga utredare, övergripande studier 

av de aktuella vägprojekten. 

Slutrapportering. 

57

2. Transparens i informationshanteringen. Identifiering av miljöpåverkan - ”scoping” och 

kumulativa effekter. 

Uttrycket ”scoping” används i samband med MKB för att beskriva processen för att identifiera 

de frågeställningar som ska tas med i MKB. I detta steg får man dessutom en ram för det 

vetenskapliga arbetet i MKB:n genom att sätta klara gränser (tid, rum, ekosystem, socialt, 

juridiskt) för analysen. För allmänhetens deltagande och acceptans är transparens och tydlighet 

i denna del av processen av stor vikt. I ”scopingen” ska även kumulativa effekter, dvs effekter 

som uppstår genom påverkan från flera geografiskt närliggande verksamheter, tas med. För att 

ge möjlighet till en fungerande MKB-process med allmänhetens deltagande trots 

begränsningar i tid och resurser är det viktigt med fungerande verktyg och metodik för 

”scoping”. 

Inom delprojektet kommer studier av hur ”scoping” fungerat i MKB för svenska (och vissa 

utländska) infrastrukturprojekt under de senaste åren att göras. Utgående från detta kommer 

vissa projekt att specialstuderas och utfallet i form av miljöpåverkan och allmänhetens 

uppfattning av denna påverkan jämföras med vad som framkommit i MKB:n. Delprojektet 

kommer att resultera i rekommendationer/metodik och, om relevant, verktyg för scoping. 

Projektet drivs vid COMESA/Miljöstystemanalys, i samarbete med Geoinsitutionen, båda vid 

Chalmers Tekniska Högskola. Rapportering sker i tekniska rapporter och i artiklar i 

vetenskaplig litteratur. Ansvarig projektledare: Docent Karin Andersson. 

Tidplan: 

År 1 

Litteraturgenomgång 

Studier av ”scoping”-processen i MKBer för pågående och avslutade infrastrukturprojekt 

inkluderande kumulativa effekter. 

Intervjuer med deltagare i utvalda projekt kring ”scoping”-processen 

År 2 

Urval av projekt där data kring miljöpåverkan från byggnads- och användningsfasen finns – 

jämförelse med påverkan som identifierades i MKB – hanterade man rätt frågor? Togs 

kumulativa effekter med? 

Intervjuer med intressenter – vad ser man som miljöeffekter av projekten? Stämmer detta med 

vad som förmedlades i MKB-processen? 

Utveckling av metodik/verktyg för scoping 

År 3 

Fortsättning av verktygs/metodikutveckling 

Fallstudie/användning av verktyg/metodik för scoping i pågående MKB-process 

Slutrapportering 

3. Platsbunden information i MKB – ett pilotprojekt 

Vilka möjligheter finns det idag att basera en MKB på platsbunden information, och att arbeta 

kvalitativt med underlagsmaterialet? Vilka restriktioner sätter befintligt underlagsmaterial och 

tidsbegränsningar? Projektet skall lyfta fram möjligheterna, men även identifiera avgörande 

58

flaskhalsar i processen, i tidsbudgeten eller i underlagsmaterial i samband med en MKB. 

Tidsbrist och informationsbrist är i högsta grad ömsesidigt beroende och måste därför studeras 

samtidigt. Studien kan visa på möjligheterna att förbättra dagens situation, och i vilken 

utsträckning problemen har att göra med informations- eller tidsbrist. Studien kan även ge en 

ökad förståelse för möjligheterna att bedöma konsekvenserna av ett projekt inom en snäv 

tidsbudget, och på vilket sätt en ökad tidsbudget förändrar analysens kvalitet. 

Fallstudier av arbetsprocessen med MKB genomförs, dels för att belysa tidsbegränsningarnas 

betydelse, dels för att visa på de begränsningarna som befintlig information sätter. Arbetet kan 

med fördel utföras i form av ett aktivt deltagande i MKB-utredningar. 

Projektet bedrivs vid Institutionen för Landskapsplanering, Alnarp (SLU), i samarbete med 

Schibbye landskap AB. I mån av resurser kommer fler praktiker att involveras i samband med 

pilotstudien. Ansvarig projektledare: Mattias Qviström 

Tidplan: 

Projektet bedrivs främst under de avslutande 2 åren. 

År 1 

Förberedande arbete; framtagande av lämpliga studieobjekt samt övergripande studie av MKBprocessen. 

Arbetet utförs parallellt med de avslutande studierna i projekt 1, vilken kan ge 

lämpliga studieobjekt. 

År 2 

Analys av MKB-processens tidsbudget, intervjuer med MKB-utredare. Analys av tillgängligt 

informationsunderlag inför MKB. Något/några pågående MKB-utredningar används som 

studieobjekt, förutsatt att lämpliga exempel finns att tillgå. 

Påbörjan av pilotstudie 

År 3 

Pilotstudie 

Slutrapportering 


Projektet löper över tre år. De tre projekten bedöms som lika omfattande och resurskrävande. 

Resurserna delas alltså jämnt mellan de tre delarna, ca 700 000 kr / år och delprojekt. Detta 

skall täcka en halvtidstjänst för en forskarassistent, insatser från såväl seniora forskare som 

praktiker, samt material- och resekostnader. Till detta kommer kostnader för ett avslutande 

gemensamt seminarium samt en gemensam avrapportering, vid sidan av de arbetsrapporter och 

vetenskapliga artiklar som publiceras inom de enskilda delprojekten. 

Lönekostnad, 1,5 forskarassistent (50 % tjänst / delprojekt): 1200 000 / år 

Lönekostnad, seniora forskare + praktiker motsv 75 % tjänst: 750 000 / år 

Materialutgifter: (20 000 / projekt och år): 60 000 / år 

Resekostnader: (30 000 / projekt och år): 90 000 /år 

Kostnad för gemensamma aktiviteter, gemensam avrapportering och anordnande av avslutande 

seminarium: 100 000 

Sammanlagt för tre år: 6 400 000 :- 

59

Samarbetsparters 

Institutionen för landskapsplanering, Alnarp, SLU 

Mattias Qviström, Kenneth Olwig 

Schibbye landskap AB, Härnösand 

Bengt Schibbye 

Institutionen för kulturgeografi, Lunds universitet 

Tomas Germundsson 

Institutionen för miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola 

Karin Andersson 

Geoinstitutionen, Chalmers tekniska högskola 

Lars Rosén 

Adress Mattias Qviström: 

AgrD 

230 53 Alnarp 

Tfn 040 – 415422 

mattias.qvistrom@lpal.slu.se 

60

Projekt 10: Skyddsåtgärder vid vattenresurser – utvärdering och 

prioritering 

Georgia Destouni (georgia.destouni@natgeo.su.se) Stockholms universitet (SU) och 

KTH 

Ing-Marie Gren, Internationella Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi (BI), KVA, 

Konjukturinstitutet och SLU 

Lars Rosén, Chalmers (CTH) 

Peter Starzec, Statens geotekniska institut (SGI) 

Bakgrund 

Det vatten som strömmar, eller hindras strömma på eller genom anläggningar utgör en 

integrerad del i vattnets kretslopp. Detta vatten, som påverkas av anläggningsverksamheten (i 

byggande eller drift), strömmar eller stoppas från att strömma vidare till nedströms liggande 

vattenmiljöer och påverkar dessa miljöer till både kvantitet (t ex genom grundvattensänkning 

vid tunnelbyggande) och kvalitet (t ex genom förorenat dagvatten, eller föroreningsspridning 

från transportolyckor). Sådana anläggningseffekter på nedströms liggande markvatten, 

grundvatten, vattendrag, sjöar och/eller kustvatten kan vidare påverka både ekologisk status 

och mänsklig hälsa, samt ge indirekta välfärdseffekter genom hälso- och 

naturkapitalförändringarna. Gällande miljölagstiftning innebär att anläggningsoperatörer måste 

vidta åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan och tillsammans med andra möjliga 

miljöpolitiska styrmedel (t ex utsläppsskatter) kan sådana åtgärder starkt påverka en 

anläggnings totala livscykelekonomi. Ny och kommande EU-miljölagstiftning, såsom 

ramdirektivet för vatten (RDV) och det kommande grundvattendirektivet i samma anda, 

påverkar och förändrar vidare både den svenska miljölagstiftningen på vattenområdet (SOU 

2002:107) och den framtida svenska förvaltningen av vattenresurser (SOU 2002:105). Denna 

påverkan medför ekonomiska risker, men också nya möjligheter för framtida 

anläggningsverksamhet. 

Exempelvis kräver RDV framtagande av kvantitativa vattenmiljömål för olika 

vattenföroreningar, samt systematiska vattenförvaltningsplaner och konkreta åtgärdsprogram 

för skydd/återställande av vatten till önskvärd kvantitet, kvalitet och ekologisk status enligt 

sådana vattenmiljömål; därutöver kan anläggningars vattenskyddsåtgärder även behöva 

uppfylla vattenmiljömål givna av politiska överenskommelser (t ex HELCOM, 1993). Den 

generella principen är att åtgärder för uppfyllande av olika vattenmiljömål i framtiden till 

högsta möjliga grad ska betalas av förorenarna, men RDV innebär också att den ekonomiska 

effektiviteten måste beaktas vid både krav på och val av åtgärder för 

vattenmiljöskydd/återställande; därmed krävs nya metoder och verktyg för ekonomiska 

analyser, som är direkt kopplade till orsak-verkan-riskanalyser med avseende på givna 

vattenmiljömål, men som även kan relatera och jämföra olika sektorers generella 

miljöpåverkan och åtgärdseffektivitet med varandra. EU har vidare i ett nytt direktiv rörande 

allmänhetens tillgång till miljöinformation, LEX 2003L0004 (28/01/2003), i enlighet med 

Århuskonventionen, flyttat fram positionerna för olika intessenters och allmänhetens 

möjligheter att överklaga myndighetsbeslut, samt få tillgång till och oberoende granska och 

använda underliggande data, datatolkningar och modellantaganden som vattenmyndigheten 

använt som grund för sina beslut; detta nya direktiv måste nu också praktiskt genomföras i den 

svenska miljölagstiftningen. För att säkerställa både den miljömässiga och den socioekonomiska 

långsiktiga hållbarheten av anläggningar har anläggningssektorn 

sammanfattningsvis nu mycket att vinna på att aktivt bidra till och delta i framflyttandet av 

forskningsfronten för kopplade hydrologiska-ekonomiska analysmetoder och –verktyg för 

anläggningars vattenskyddsåtgärder; termen hydrologisk används här i bred mening och 

61

omfattar även nödvändig hydrogeologisk, hydrogeokemisk och geoteknisk modellering 

kopplad till hydrologin. 


I den framtida vattenresurshanteringen kommer åtminstone följande två, principiellt olika 

huvuduppgifter, att löpande eller med återkommande tidsintervall kräva behovsbedömning och 

val av vattenskyddsåtgärder med direkt koppling till miljölagstiftningen: 

1. Framtagning av vattenförvaltningsplaner och vid behov åtgärdsprogram för 

vattendistrikt, som består av ett eller flera angränsande ytavrinningsområden och deras 

förbundna grund- och kustvatten (SOU 2002:105), sträcker sig över politiska och 

adminstrativa gränser och kan omfatta anläggningar tillsammans med andra möjliga 

källor till vattenpåverkan (som jordbruk för vattenföroreningarna kväve, fosfor och 

bekämpningsmedel, eller olika industrier för tungmetaller och oljeföroreningar). 

2. Bedömning och individuell tillståndsprövning för olika anläggningssprojekt, som berör 

eller kan beröra vattenresurser (t ex genom att en anläggning ligger inom föreslagen 

vattentäktskyddszon, eller genom att anläggningen berör ett förorenat markområde 

och/eller beräknas i drift ha en stor vatteninfluenszon där vattenmiljökrav inte 

uppfylls/riskerar att i framtiden inte uppfyllas i nedströms liggande vatten). 

Vid båda dessa typer av huvuduppgifter måste ekonomisk effektivitet och skälighet beaktas 

och kvantifieras vid behovsbedömning och val av skyddsåtgärder för vattenresurser. Den 

huvudfrågeställning vi tar upp i detta projekt är med vilken metodik och med vilka 

modelleringsverktyg sådan behovsbedömning och åtgärdsval kan göras rationellt på kvantitativ 

grund. 

Hypotes 

Den övergripande hypotesen är att vi kan utveckla en grundläggande metodologisk bas för 

rationell kvantitativ identifiering och val av effektiva åtgärdsallokeringar inom 

anläggningssektorn. Denna metodologiska bas måste omfatta möjligheten att relatera och 

jämföra anläggningars vattenpåverkan med andra störningskällors/sektorers motsvarande 

påverkan på samma vattenmiljö. Den måste även kunna beräkna, relatera och jämföra 

kostnader och vinster för de olika källor som kan påverka en viss vattenmiljö på liknande sätt 

(t ex med samma vattenförorening, såsom en viss tungmetall) och i dessa beräkningar kunna 

hantera den osäkerhet som finns med olika källors vattenpåverkan. Syftet är att den utvecklade 

metodologin ska vara praktiskt genomförbar och kunna bidra till både miljömässigt och socioekonomiskt 

effektiva val och prioriteringar av vattenskyddsåtgärder och därmed till både 

hållbara anläggningar och hållbar vattenresursförvaltning på olika möjliga nivåer: lokalt (t ex 

för underliggande grundvatten och/eller intilliggande sjö), regionalt (t ex inom ett 

huvudavrinningsområde, eller ett vattendistrikt), nationellt (t ex för åtgärdssamordning mellan 

olika vattendistrikt) och internationellt (t ex för att effektivt uppnå internationellt 

överenskomna vattenkvalitetsmål i Östersjön). 

Huvudarbetshypotesen är att vi kan komma fram till denna grundläggande metodologiska ram, 

genom att använda, kombinera och på anläggningssektorns specifika vattenskyddsproblematik 

fokusera, vidareutveckla och tillämpa tidigare erfarenheter och resultat från kopplade 

hydrologiska-ekonomiska modellerings-, optimerings- och beslutsverktyg, tillämpade på olika 

föroreningar, ekonomiska sektorer och problemskalor (Andersson and Destouni, 2000; Gren et 

al., 2000b, 2002, Baresel and Destouni, 2003; Baresel et al., 2003a,b). På basis av dessa 

tidigare erfarenheter och resultat strukturerar vi projektet i konkreta delfrågeställningar, demål 

och delaktiviteter, som beskrivs närmare nedan. 


Vi identifierar och formulerar tre primära mål (A-C) och tillhörande delaktiviteter, som 

relaterar till huvuduppgifterna 1 (upprättande av vattenförvaltningsplaner och åtgärdsprogram) 

62

och 2 (individuell tillståndsprövning) och utgör kärndelar i besvarandet av projektets 

huvudfrågeställning enligt följande: 

A. Screeninganalys för en viss vattenmiljö inom ett avrinningsområde/vattendistrikt 

(uppgift 1) eller ett anläggningsprojekts vatteninfluenszon (uppgift 2) 

Utveckling av metodik för att, vid kvantifierade vattenmiljömål givna från lagstiftning (t ex 

SOU 2002:107) och/eller politiska överenskommelser (t ex HELCOM, 1993), som inte 

uppfylls/riskerar att i framtiden inte uppfyllas vid den undersökta vattenmiljön, kunna 

kvantifiera hur anläggningspåverkan och associerade åtgärdskostnader ser ut i relation till 

påverkan från andra källor. Detta delmål omfattar identifiering av kostnadseffektiva 

åtgärdslösningar för olika möjliga hydrologiska-hydrogeologiska modellantaganden, 

riskacceptansnivåer och konkreta tolkningar av vattenmiljömålen. Den utvecklade metodologin 

förutsätter alltså inte en exakt given måltolkning, som då endast kan ge en enda möjlig 

kostnadseffektiv lösning, utan innebär en metod för beräkning av olika kostnadseffektiva 

lösningar för olika möjliga måltolkningar och andra förhållanden, som ger ett nödvändigt 

screening-underlag för diskussioner, förhandlingar och beslutsfattande om slutlig måltolkning 

och val av relevant åtgärdslösning (se t ex Gren et al., 2000b; Baresel and Destouni, 2003; 

Baresel et al., 2003a,b). För uppgift 2 ingår här också identifiering och kvantifiering av ett 

anläggningsprojekts vatteninfluenszon och av de vattenmiljöer som riskerar ej uppfyllda 

vattenmiljömål (t ex vid planerad väg/järnväg, eller sanering av förorenat markområde). 

B. Screeninganalys för ett helt avrinningsområde/vattendistrikt (uppgift 1) 

Utveckling av metodik för att kunna kvantifiera hur anläggningspåverkan och associerade 

åtgärdskostnader och vinster ser ut i relation till påverkan från andra källor/sektorer med 

avseende på generell vattenpåverkan (t ex för flera olika vattenmiljöer i ett 

avrinningsområde/vattendistrikt och/eller olika möjliga vattenföroreningar som kan påverkas 

av en och samma sektorsåtgärd, som konstruerade våtmarker, eller föroreningsbarriärer). 

Denna metodik kräver inte givna vattenmiljömål för identifiering av effektiv åtgärdslösning, 

utan ekonomiskt effektiva åtgärdslösningar för olika förhållanden och modellantaganden 

definieras här som de som maximerar nettovinsterna i monetära termer, så att man får störst 

avkastning per satsad krona (se t ex Gren et al., 1996, 1997, 2000a; Baresel et al., 2003a,b). 

C. Detaljanalys för uppgifter 1-2. 

Utveckling av metodik för utvärdering och identifiering av kostnadseffektiv åtgärdslösning, 

utifrån alla olika möjliga åtgärder som kan finns för att åstadkomma viss påbjuden minskning 

av en anläggnings vattenpåverkan, givet att screeninganalyser A/B, eller beslutsfattande på 

annat underlag, innebär att åtgärder måste vidtas för att minska en viss, given anläggnings 

nuvarande och/eller framtida vattenpåverkan. Här ingår även analys och vidareutveckling av 

befintlig riskbaserad beslutsanalys vid Vägverk och Banverk för val mellan olika 

vattenskyddsåtgärder. 

För uppfyllande av vart och ett av målsättningarna A-C ingår följande associerade 

forskningaktiviteter: 

I. Kvantitativ teoretisk utveckling av generella modellkoncept och beräkningsmodeller för 

de olika delfrågeställningarna, som även omfattar sannolikhets- och riskbaserad kvantifiering 

av beräkningsorsäkerhetens ekonomiska implikationer (t ex Andersson and Destouni, 2000; 

Gren et al., 2000b, 2002), på basis och genom vidareutveckling av redan befintliga resultat och 

modeller, tillämpade och testade på motsvarande frågeställningar för enskilda förorenings- och 

andra sektorsexempel (t ex Gren et al. 2000b, 2002; Baresel et al., 2003a,b). 

II. Val och karakterisering av lämpliga studieobjekt i termer av anläggningar (väg, järnväg, 

tunnel) med påverkansrisk på viktig(a) vattenmiljö(er) (t ex Mälaren som är huvudvattentäkt 

för Stockholmsregionen), samt associerat eller oberoende valt huvudavrinningsområde (t ex 

Norrströms avrinningsområde, som omfattar Stockholm-Uppsala-regionen och Mälaren), som i 

framtiden troligtvis kommer att ligga inom ett visst administrativt vattendistrikt (SOU 

2002:105, 2002:107). 

III. Tillämpning och testning av modellkoncept och beräkningsmodeller på valda 

studieobjekt enligt uppgift II, på basis av tidigare erfarenheter och resultat erhållna från andra 

problemområden (t ex Baresel and Destouni, 2003; Baresel et al., 2003a,b). 

63

IV. Systematiska möten, diskussioner och erfarenhetsutbyten inom ett nätverk av 

intressenter (eng: stakeholders), som föreslås upprättas inom projektet på basis av liknande 

tidigare nätverkserfarenheter och kontakter (EU-projekt ERMITE: Environmental Regulation 

of Mine Waters in the European Union, Contract No EVK1-CT-2000-0078). Utöver den i sig 

breda forskargruppen och anläggningssektorn (Vägverk, Banverk) föreslås nätverket omfatta 

representanter för andra relevanta delar av samhället, som miljö- och tillsynsmyndigheter 

(Naturvårdsverket, Länsstyrelse, kommunal miljöförvaltning, Miljödepartmentet), 

vattensektorn (Svenskt Vatten, Kommunala VA-verk), Räddningsverk, miljökonsulter, 

miljöjurister och även icke-statliga miljöorganisationer. 

V. Systematisk teknisk rapportering och kvalitetssäkring av beräkningsmodeller och 

resultat, internationell publicering i tidskrifter med peer-review-system samt i konferenser och 

workshops, populärvetenskaplig publicering. 


• Projektet beaktar och berör flera delar av samhället (anläggnings- och andra sektorer, 

miljö- och tillsynsmyndigheter, allmänhet och icke-statliga organisationer, 

miljölagstiftning, miljöekonomi) med olika kopplingar till de vattenmiljöer som kan 

påverkas av anläggningar och deras vattenskyddsåtgärder. 

• Projektets mål är renodlade till utveckling av de kvantifieringsmetoder och 

kvantifieringsverktyg som krävs för svar på kopplade ekonomiska-hydrologiska 

(hydrologiska i bred mening, enligt tidigare diskussion) frågeställningar, som 

identifierats vara kritiska för rationellt beslutsfattande om åtgärdsbehov och åtgärdsval 

enligt nationell och europeisk miljölagstiftning. Projektet syftar också explicit till 

förbättrad erfarenhetsåterföring från och till olika intressenter i samhället, utöver bara 

sedvanlig resultatrapportering, genom föreslagna systematiska interaktioner inom ett 

aktivt intressentnätverk. 

• Projektet omfattar konsekvensbedömning i vid mening, från ett kopplat hydrologisktekonomiskt 

perspektiv på miljölagstiftningens krav på behovsbedömning och val av 

vattenskyddsåtgärder. Det omfattar därmed emissionsfrågor och förbättrade metoder 

för att analysera utsläpp till vatten, med fokus på både de miljömässiga och de 

ekonomiska risker som är relaterade till sådana utsläpp och vattenskydsåtgärder; 

kvantifiering av dessa risker ger nödvändigt underlag för val av optimala 

åtgärdsalternativ, med hänsyn tagen till både miljömässig och socio-ekonomisk 

effektivitet och hållbarhet. 

• Projektet är relevant för sanering av förorenade markområden, som är associerade med 

anläggningar och där saneringsbehov och saneringsåtgärdsval också till stor del 

bedöms på basis av områdets pågående och potentiella framtida förorening av 

nedströms vattenmiljöer. 


Vägverket och Banverket har ansvar att skydda vattenresurser från föroreningspåverkan från 

de statliga väg- och järnvägsnäten. Antalet konfliktpunkter mellan väg/järnväg och 

vattenresurser är mycket stort och de ekonomiska resurser som finns tillgängliga för 

vattenskydd måste ur samhällelig synvinkel prioriteras till platser där de gör mest nytta. Så 

snart ett beslut fattats om någon form av skydd har både anläggningarnas relativa 

vattenpåverkan och själva vattenresursen, medvetet eller omedvetet, prioriterats och värderats i 

förhållande till andra möjliga vattenpåverkare och andra värden för samhället; hittills har dock 

sådan utvärdering sällan gjorts öppet och på ett strukturerat och rationellt sätt. Detta projekt 

syftar till att utveckla, tillämpa, testa och ge implemeteringsriktlinjer för rationella kvantitativa 

arbetsmetoder och arbetsverktyg för sådan prioritering och utvärdering. 

Även om myndighetsbeslut för vattenhantering, -skydd och -återställande i vissa fall kan 

baseras på icke-kvantifierade/kvantifierbara värderingar, aktörsinteraktioner och/eller politiska 

faktorer till högre grad än på sådant kvantitativt analysunderlag vi föreslår inom detta projekt, 

är ett sådant underlag ändå nödvändigt för oberoende utvärdering och klargörande av beslutens 

resulterande vattenmiljö- och ekonomiska effekter och effektivitet. Sådan kvalitetskontroll och 

64

transparens av myndighetsbeslut är vidare nödvändiga för att åstadkomma en långsiktigt både 

miljömässigt och socio-ekonomiskt hållbar hantering av vattenresurser och 

vattenskyddsåtgärder i allmänhet och, inom detta projekt, av anläggningars 

vattenskyddsåtgärder i synnerhet. 


Projektet föreslås koordineras från SU, pågå i totalt fyra år och ha följande årliga budget och 

fördelning på olika delmål, delaktiviteter och forskargrupper: 

Akademiska institutioner 

Projektkoordinering (av alla delaktiviteter I-V och mål A-C, enligt beskrivning ovan), SU. 

Lönemedel (inklusive LKP) för 20% senior forskartjänst: 110tkr 

Kvantitativ teoretisk utveckling av ekonomiska modelleringskoncept och 

beräkningsmodeller (delaktivitet I inom alla delmål A-C), bidrag till 

problemkonceptualisering av studieobjekt (delaktivitet II, mål A-C) och kopplad 

hydrologisk-ekonomisk modellering (delaktiviteter I och III, mål A-C), BI 

Totalt en heltids doktorand/postdoc-tjänst (100%, som kan fördelas på olika sätt mellan 

doktorand och disputerad forskare, enligt projektbehov): 370tkr 

Underlag för val och problemkonceptualisering av specifika studieobjekt (delaktivitet II, 

mål A-C), analys, utvärdering och vidareutveckling av befintlig (vid Vägverk och 

Banverk) riskbaserad beslutsanalys för val mellan olika vattenskyddsåtgärder (mål C), 

bidrag till hydrogeologisk-hydrologisk och kopplad hydrologisk-ekonomisk modellering 

(delaktivitet III, mål A-C), CTH 



Kopplad hydrologisk-ekonomisk problemkonceptualisering och modellering 

(delaktiviteter I och III inom alla mål A-C), bidrag till studieobjektskonceptualisering 

(delaktivitet II, mål A-C) och hydrogeologisk-hydrologisk modellering (delaktivitet III, 

mål A-C), SU 



Upprättande och koordinering av intressentnätverk, dess möten och rapportering 

(delaktivitet IV med uppföljning av alla delmål A-C), SU 

Lönemedel för 20% doktorand/postdoc-tjänst: 80tkr 

----------- 

Delsumma inst. lönekostnader: 1300tkr 

Resor, dator och beräkningskostnader, övriga omkostnader, alla tre grupper 

ca 3*50tkr 150tkr 

----------- 

Summa inst.kostnader: 1450tkr 

Universitets-OH, 35%: 610tkr 

----------- 

Delsumma univ./akademikostnader: 2060tkr 

Högskolemoms, 8% 160tkr 

----------- 

Summa universitet/akademi: 2220tkr 

65

SGI 

Studieobjekt-specifik hydrogeologisk-hydrologisk modellering (delaktivitet III, delmål A- 

C), bidrag till studieobjektskonceptualisering och -underlag (delaktivitet II, mål A-C) och 

kopplad hydrologisk-ekonomisk modellering (delaktiviteter I och III, delmål A-C), SGI 

Forskningskostnader inkl. OH: 500tkr 

----------- 

Totalsumma: 2720tkr per år i fyra år 


Georgia Destouni, född 1961, är professor i teknisk hydrologi vid KTH sedan 1999, 

gästprofessor i hydrologi vid Stockholms Universitet sedan 2003, medlem i både Kungliga 

Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 2003. Hennes 

forskningsinriktning omfattar probabilistisk/riskbaserad modelleringsanalys av ämnes- och 

föroreningsspridning i olika vattensystem (mark-, grund och ytvatten), hantering av 

skalövergångar i modelleringen, t ex vid koppling av olika vattensystem till hela 

avrinningsområden och koppling av hydrologisk modellering till ekonomisk optimering av 

vattenskydd/återställande. Hon har publicerat ca 120 vetenskapliga arbeten, varav ca 45 

granskade internationella artiklar och 75 tekniska rapporter, konferensartiklar och 

populärvetenskapliga publikationer. Hon är och har varit granskare och sakkunnig för ett tiotal 

internationella vetenskapliga tidskrifter, ett tiotal nationella och internationella organisationer 

för forskningsfinansiering och ett femtontal betygs- och tjänsteförslagsnämnder, samt medlem 

i ett femtontal nationella och internationella vetenskapliga kommitteer. 

Ing-Marie Gren, född 1951, är sedan 1991 forskare vid Beijerinstitutet, Kungliga 

Vetenskapsakademien, innehar en oavlönad docentur vid Handelshögksolan från 1994, samt 

är sedan 1998 professor i miljö- och naturresursekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet och 

sedan 2002 även verksam vid Konjukturinstitutet. Den huvudsakliga forskningsinriktningen 

har varit inom ramen för samhällsekonomiskt effektiv miljöpolitik. Denna inriktning har oftast 

tillämpats på vattenföroreningar, såsom kväve, tungmetaller och pesticider. En annan 

forskningsinriktning har varit värdering av icke marknadsprissatta tjänster från ekosystemen, 

såsom rekreation och biodiversitet. Gren har publicerat ca 150 artiklar, böcker mm, varav ca 

2/3 utgör vetenskapliga publikationer. Hon granskar manuskript för ett tiotal olika tidskrifter, 

och har suttit med i flera forskningsråd. 

Lars Rosén, född 1962, är docent och universitetslektor i Teknisk Geologi vid Chalmers. Han 

har under tolv års yrkesverksamhet arbetat med forskning, utbildning och konsultuppdrag inom 

geologi och hydrogeologi. Såväl forskning/utbildning som konsultuppdrag har främst varit 

inriktade mot sårbarhetsbedömningar, riskanalys och riskhantering i förorenad mark- och 

grundvattenstudier. Specialområde är kostnads-nytta-risk beslutsanalyser för riskhantering av 

vattenskydd och efterbehandling av förorenade områden. Han har författat ett 30-tal 

refereegranskade vetenskapliga artiklar och utarbetat två handböcker kring riskhantering för 

Vägverket och Räddningsverket. 

Peter Starzec, född 1965, har grundexamen i tillämpad geofysik (Högskolan för gruv- och 

stålverksindustri, Kraków), MSc i petroleum prospektering och i miljömätteknik (CTH) och 

PhD i teknisk geologi (CTH 2001). Han har varit anställt på Statens geotekniska institut sedan 

2002, som rådgivare och forskare inom miljö- och ingenjörsgeologi. Hans aktiviteter omfattar 

beställarstödd och konsultuppdrag för bl a Vägverket, SKB och Naturvårdsverket och berör 

förorenad mark, föroreningstransport i grundvatten och statistisk dataanalys. Hans forskning 

inriktar sig på framtagning av statistiska och sannolikhetsbaserade verktyg för 

osäkerhetskvantifiering vid geo- och miljöundersökningar och osäkerheternas inverkan på 

efterföljande beslutsprocess. Peter är huvud- eller medförfattare till ett 20 tal publikationer 

inkluderande internationellt granskade artiklar, konferensartiklar och rapporter. Han är medlem 

i International Society for Rock Mechanics och medlem i Svenska bergmekanikgruppen och är 

granskare för International Journal for Rock Mechanics. 

66

Referenser 

Andersson, C., and G. Destouni. 2001. Groundwater transport in environmental risk and cost 

analysis: role of random spatial variability and sorption kinetics. Ground Water 39:35- 

48. 

Baresel, C. and Destouni, G. 2003. Cost-efficient mine water pollution abatement on a 

catchment scale. Accepted paper for The 13 th Stockholm Water Symposium, August 11- 

14, 2003. 

Baresel, C., Larsén, K., Destouni, G. and Gren, I.-M. 2003a. Economic Analysis of Mine Water 

Pollution Abatement on a Catchment Scale. ERMITE Report: D5; the European 

Commission Fifth Framework Programme, Energy, Environment and Sustainable 

Development, Contract No EVK1-CT-2000-0078, University of Oviedo. 

Baresel, C., Destouni, G., Larsén, K. and Gren, I.-M. 2003b. Appendix III. Economic analysis 

of mine water pollution abatement on a catchment scale. Paper accepted for 

publication in supplementary issue of Mine water and the environment. 

Gren, I-M., Söderqvist T. and Wulff, F. 1996. Lönar det sig att rena Östersjön? Ekonomisk 

Debatt 24, 8, 643-655. 

Gren, I-M., Söderqvist T. and Wulff, F. 1997. Nutrient reductions to the Baltic Sea: Ecology, 

costs and benefits. Journal of Environmental Management 51, 123-143. 

Gren, I-M., Turner, K. and Wulff, F. 2000a. Managing a sea: ecological economics of the 

Baltic Sea. London: Earthscan. 

Gren, I.-M., H. Sharin, G. Destouni, and O. Byström. 2000b. Cost effective management of 

stochastic coastal water pollution. Environmental Modelling and Assessment 

5:(4):193-203. 

Gren, I.-M., G. Destouni, and R. Tempone. 2002. Cost effective policies for alternative 

distributions of stochastic water pollution. Journal of Environmental Management 

66:145-157. 

HELCOM. 1993. The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Programme. ISSN 

0357-2994, Helsinki. 

SOU 2002:105. Betänkandet Klart som vatten, Miljödepartmentet. 

SOU 2002:107. Miljöbalkskommittens betänkande, Miljödepartmentet. 

67

TEMA 1: Anläggningar och omgivningen - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?