Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
<strong>Partnering</strong> för <strong>ombyggnad</strong> <strong>av</strong><br />
väg <strong>339</strong>, <strong>upphandlingsskedet</strong><br />
etapp 2<br />
– Ett demonstrationsprojekt på<br />
initiativ <strong>av</strong><br />
IVA Anläggningsforum<br />
Stockholm den 17 november 2002<br />
Rolf Hörnfeldt,<br />
Luleå tekniska universitet,<br />
Med stöd <strong>av</strong> övriga medlemmar i projektets studiegrupp<br />
Roland Duberg, Luleå tekniska universitet<br />
Anna Rhodin, Industridoktorand Skanska, Luleå tekniska universitet<br />
Per Björnfot, Vägverket Region Norr<br />
Ulf Olsson, Banverket Projektering
2<br />
Innehållsförteckning<br />
Förord<br />
Sammanfattning<br />
1. Bakgrund<br />
1.1 Problem inom byggsektorn<br />
1.2 IVA´s anläggningsforum<br />
1.3 Objektet (väg <strong>339</strong>)<br />
1.4 Syfte<br />
1.5 Avgränsningar<br />
1.6 Metod<br />
1.7 Organisation<br />
1.8 Principiella ansatser<br />
2. Resultat <strong>av</strong> jämförande dokumentstudier<br />
2.1. Förfrågningsunderlaget<br />
2.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
2.1.2 Entreprenadform-ansvarsfördelning<br />
2.1.3 Ersättningsform<br />
2.1.4 Systemhandlingar<br />
2.1.5 Upphandling<br />
2.1.6 Kalkylerbarhet<br />
2.1.7 Utvärderingsaspekter<br />
2.2. Upphandling<br />
2.2.1 Informationsmöte<br />
2.2.2 Anbud<br />
2.2.3 Förhandling med NCC<br />
3 Diskussion och sammanfattande intervjusvar<br />
3.1. Förfrågningsunderlag<br />
3.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
3.1.2 Entreprenadform-ansvarsfördelning<br />
3.1.3 Ersättningsform<br />
3.1.4 Systemhandlingar<br />
3.1.5 Upphandling<br />
3.1.6 Kalkylerbarhet<br />
4 Rekommendationer<br />
4.1. Förfrågningsunderlag<br />
4.1.1 <strong>Partnering</strong>komceptet<br />
4.1.2 Entreprenadform-ansvarsfördelning<br />
4.1.3 Ersättningsform<br />
4.1.4 Systemhandlingar<br />
4.1.5 Upphandling<br />
4.1.6 Kalkylerbarhet<br />
5 Litteraturreferenser<br />
6 Bilagor<br />
6.1. Intervjufrågor
3<br />
Förord<br />
Detta demonstrationsprojekt <strong>av</strong>seende partneringkonceptet initierades <strong>av</strong> Kungl.<br />
Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Anläggningsforum. I samråd med Vägverket<br />
utvaldes väg <strong>339</strong> i Jämtlands län som lämpligt försöksobjekt och <strong>ombyggnad</strong>en<br />
upphandlades sedan i två etapper <strong>av</strong> Vägve rket Region Mitt. Denna rapport behandlar<br />
upphandlingen <strong>av</strong> etapp 2. Försöket hade inte kommit till stånd utan ett antal starkt<br />
engagerade personer hos IVA Anläggningsforum och Vägverket nämligen Carl-Olof<br />
Ternryd, Bo Grönwall, Nils -Erik Schmidt, Håkan Johnson, Peter Rehnman, Magnus<br />
Lundberg, Alf Hurtigh, Kjell Mycklén och Elisabet Tallving.<br />
Ett varmt tack riktas också till de personer hos anbudsgivarna som låtit sig intervjuas<br />
om sina erfarenheter <strong>av</strong> anbudsstadiet både från etapp 1 och nu etapp 2. Bo Gr önwall<br />
förtjänar ett eget extra stort tack för outtröttlig hjälp med granskning <strong>av</strong> rapportens<br />
fakta och språk.<br />
Studiegruppen för projektet<br />
(Per Björnfot, Rolf Hörnfeldt, Ulf Olsson, Roland Duberg och Anna Rhodin)
4<br />
Sammanfattning<br />
Kungl. Ingenjörsvetens kapsakademien, IVA, har bildat IVA Anläggningsforum som<br />
har initierat ett antal s.k. demonstrationsprojekt. Avsikten är att under reella<br />
betingelser pröva förslag till förändringar som kan bidra till utveckling <strong>av</strong><br />
anläggningsbranschen.<br />
Ombyggnaden <strong>av</strong> väg <strong>339</strong> i Jämtlands län, utförd enligt partneringkonceptet, är ett <strong>av</strong><br />
demoprojekten. Väg<strong>ombyggnad</strong>en upphandlas i två etapper för att kunna pröva olika<br />
förutsättningar för partnering.<br />
I denna rapport <strong>av</strong>rapporteras <strong>upphandlingsskedet</strong> för etapp 2 <strong>av</strong> väg<strong>ombyggnad</strong>en.<br />
För att följa upp demoprojekten bildades en studiegrupp med personer med beställar-,<br />
entreprenörs- och utvecklingskompetens. Studiegruppen har samlat data genom aktiv<br />
medverkan i erfarenhetsåterföringen från etapp 1, dokumentstudier och intervjuer med<br />
anbudsgivare och Vägverkets upphandlingspersonal.<br />
Projektpartnering har utvecklats i USA och är en process med vilken organisationer<br />
utvecklar en mer samverkansinriktad relation. Efter det att entreprenaden upphandlats<br />
bildas en särskild samverkansgrupp med representanter för beställaren, entreprenören,<br />
konsulten och viktiga underentreprenörer. Gruppen tar fram ett gemensamt<br />
måldokument för entreprenaden, varefter gemensam målstyrning <strong>av</strong> entreprenaden<br />
genomförs.<br />
Före start <strong>av</strong> detta demoprojekt gjorde Vägverket ett antal principiella val. AB 92<br />
skulle användas som juridiskt dokument i etapp 1 och i etapp 2 skulle en modifierad<br />
entreprenadform prövas utgående från erfarenhe terna från etapp 1. Resultatet <strong>av</strong><br />
diskussionerna kring erfarenheterna blev att som entreprenadform valdes<br />
totalentreprenad (förprojekterad). ABT 94 blev då det för etappen gällande juridiska<br />
dokumentet. Ersättningsformen är riktpris med incitament och betalning erläggs enligt<br />
verifierade självkostnader. Andelen mjuka parametrar vid anbudsvärderingen var 67<br />
% i etapp 1 och 30 % i etapp 2.<br />
Vid intervjuerna med anbudsgivarna framkom bl. a. att;<br />
• Informationen om partneringförfarandet (i förfrågningsunderlaget) ansågs i<br />
huvudsak tillräcklig.<br />
• Totalentreprenad ansågs bättre än utförandeentreprenad och intresse finns för att<br />
pröva funktionsentreprenad.<br />
• En viss oklarhet fanns dock beträffande omfattningen <strong>av</strong> åtgärder<br />
(kostnadsposter) som är specifika för partne ringprocessen.<br />
• Anbudsgivarna hade tilltro till partnering som ett sätt att bädda för kreativitet och<br />
kostnadseffektiva lösningar.<br />
• Andelen mjuka parametrar (30 %) för etapp 2 uppfattades som lagom.<br />
• Ersättningsformens principer kändes riktiga och kan bidra till kostnadseffektivt<br />
agerande.<br />
• Sidoanbud bör ej accepteras i anbud där partnering ingår. Skälet till denna<br />
inställning var en del problem som uppstått både vid upphandlingen och när<br />
sidoförslag skulle komma till utförande.
5<br />
• Riktpriset och framförallt va d som gäller beträffande reglering <strong>av</strong> detta är oklart<br />
för anbudsgivarna.<br />
Efter upphandlingen <strong>av</strong> demonstrationsprojektets två etapper har studiegruppen<br />
kommit fram till ett antal slutsatser. I korthet kan dessa sammanfattas som följer;<br />
1. En partneringledare från en tredje part bör anlitas för att tydliggöra och driva<br />
själva partneringprocessen. Kostnaden för detta bör belasta projektet och vara<br />
riktprishöjande (omfattningen ej kalkylerbar).<br />
2. En problemlösningstrappa bör införas dvs. problem som ej löses omgående (inom<br />
1-2 veckor) i produktionen lyfts till den operativa samverkansgruppen som ges en<br />
viss tid att komma överens varefter frågan lyfts till ombudsnivån.<br />
3. Allmänna bestämmelser för totalentreprenader (ABT) införs som<br />
entreprenadjuridiskt grunddokument (ABT understödjer tanken om att<br />
entreprenören tar ett visst funktionsansvar).<br />
4. Viktningen <strong>av</strong> de mjuka parametrarna för utvärdering <strong>av</strong> anbud väljs så att den<br />
totala vikten <strong>av</strong> dessa inte överstiger 30 %.<br />
5. Incitamentsfördelningen bör övergripande anges till 50/50. Incitament till<br />
specialentreprenörer bör ingå i projektets kostnader.<br />
6. Om konsulter skall ha incitament bör det vara på helheten. Studiegruppen har<br />
noterat att det i etapp 2 verkar ha varit en bra lösning med incitament för<br />
konsulten (utvärderas i kommande byggrapport). Erfarenheter från andra<br />
partneringprojekt pekar mot att det ännu ej går att entydigt rekommendera<br />
incitament i alla sammanhang.<br />
7. Om sidoanbud skall accepteras bör de vara sådana att de med mycket stor<br />
sannolikhet kommer till utförande.<br />
8. Förutsättningarna för reglering <strong>av</strong> riktpriset bör beskrivas noga.<br />
9. Kr<strong>av</strong> på partneringsamarbetet bör beskrivas kalkylerbart, t.ex. kr<strong>av</strong> på deltagande<br />
i gemensamma utbildningar.
6<br />
1. Bakgrund<br />
1.1 Problem inom byggsektorn<br />
Byggsektorn har sedan länge problem med svag produktivitetsutveckling , Jonsson [1],<br />
och i vissa fall tveksam kvalitet på slutprodukten, Byggkvalitetsutredningen [2].<br />
På senare år har uppmärksamhet också riktats mot den höga belastning på den yttre<br />
miljön som byggsektorn orsakar.<br />
En bidragande orsak till dessa problem är att byggprocessen är så fragmentiserad.<br />
Ingen part har därför det riktiga incitamentet att se till helheten utan risken är stor för<br />
suboptimeringar. Projektering, byggande respektive drift och underhåll utförs <strong>av</strong><br />
skilda företag/organisationer som saknar ekonomiska eller andra motiv för samarbete<br />
eller samråd. Det är tvärtom ofta så att beställare och entreprenör hamnar i ett<br />
motsatsförhållande. Konfrontationen gäller nästan alltid storleken på ersättningen för<br />
ändrings- och tilläggsarbeten under byggskedet. De konsultföretag som svarar för<br />
projekteringen allierar sig självklart med sin uppdragsgivare i sådana lägen.<br />
Kommunikationen mellan parterna inskränks till förhandlingar om ekonomiska<br />
ersättningar. Detta är inge n bra grogrund för samråd i frågor som rör kvalitet, funktion<br />
eller miljöaspekter.<br />
För USA beskrivs läget <strong>av</strong> Larson [3] som ”the general decline in the North American<br />
construction industry over the past two decades. This decline is evident by the gradual<br />
erosion of profit margins, increasing reliance on formal litigation to resolve disputes,<br />
concern over the quality of work,… the traditional adversial relationsship between<br />
owners and contractors often degenerates into a lose/lose relationsship for everyone<br />
except the lawyers.”<br />
Vilket fritt översatt till svenska blir ”De senaste två decennierna har nordamerikansk<br />
byggnadsindustri genomgått en allmän nedgång. Denna nedgång utmärks <strong>av</strong> gradvis<br />
försämring <strong>av</strong> vinstmarginaler, ökande benägenhet att förlita sig till formellt<br />
processande för att lösa tvister, bekymmer med kvalitet på arbetsutförande, …. Det<br />
traditionella partsförhållandet mellan beställare och entreprenörer urartar ofta till ett<br />
förlora/förlora förhållande för alla utom för juristerna .”<br />
”<strong>Partnering</strong>” utvecklades i USA i slutet <strong>av</strong> 80-talet med ambitionen att få<br />
byggsektorns aktörer att samarbeta istället för att ägna sig åt konfrontation.<br />
1.2 IVA Anläggningsforum<br />
Inom Kungl. Ingenjörs vetenskapsakademiens, IVA´s, program ”Kompetensutveckling<br />
inom Samhällsbyggnad” genomfördes delprojektet ”Anläggningar i fokus”. En<br />
arbetsgrupp bestående <strong>av</strong> representanter för anläggningsförvaltare, konsulter,<br />
entreprenörer, underentreprenörer och tekniska högskolor bildades. Syftet var att<br />
utarbeta en programskrift med förslag till vidareutveckling <strong>av</strong> anläggningsprocessen. I<br />
programskriften [4] ”Anläggningar i fokus” föreslås att IVA bildar ett särskilt s.k.<br />
anläggningsforum bestående <strong>av</strong> representanter för branschen och de ledande<br />
högskolorna. Syftet med bildande t <strong>av</strong> forumet är att skapa en mötesplats för aktörerna
7<br />
inom sektorn som stöd för prioriteringar, fortsatt bearbetning och genomförande <strong>av</strong><br />
åtgärder som diskuteras i rapporten.<br />
I rapporten föreslås vidare att s.k. demonstrationsprojekt <strong>av</strong>seende<br />
tillåtlighetsprocessen, kr<strong>av</strong>hantering och ”partnering” bör genomföras inom ramen för<br />
Banverkets och Vägverkets ordinarie verksamhetsplaner.<br />
Syftet med demoprojekten är att [4]<br />
- pröva förslag och idéer under reella betingelser.<br />
- underlätta förståelsen hos aktörerna för nya tankegångar.<br />
- förstärka och ge incitament till kompetensutveckling<br />
- ge beslutsunderlag för implementering <strong>av</strong> uppnådda resultat<br />
- kartlägga behov <strong>av</strong> forskningsinsatser<br />
Under våren 1999 föreslog Vägverkets representanter i IVA Anläggningsforum att<br />
<strong>ombyggnad</strong>e n <strong>av</strong> väg <strong>339</strong> i Jämtlands län skulle genomföras som demoprojekt enligt<br />
partneringkonceptet. Ombyggnaden genomfördes i två etapper var<strong>av</strong> etapp 1 har<br />
slutförts under år 2000-2001. En upphandlingsrapport [6] och en byggrapport [7]<br />
beskriver etappen 1.<br />
1.3 Objektet (väg <strong>339</strong>, etapp 2)<br />
Objektet är beläget utmed väg <strong>339</strong>, sträckan Hökvattensån - Öjån i Krokoms kommun<br />
i Jämtlands län. Trafikmängden i ÅDT är 220 var<strong>av</strong> 11 % tung trafik.<br />
Det aktuella <strong>av</strong>snittet är 11.7 km långt med en vägbredd på cirka 7 m. Den<br />
geometriska standarden är låg. Vägen har till övervägande del grusvägsstandard vilket<br />
innebär problem för trafiken särskilt under tjällossningen. Förutom allmänna<br />
framkomlighetsproblem drabbas trafikanterna <strong>av</strong> nedsatt bärighet några månader varje<br />
år.<br />
Ombyggnaden <strong>av</strong> vägen syftar till att förstärka vägkroppen för att eliminera<br />
tjälproblemen samt tillföra ett ytlager <strong>av</strong> asfalt för att öka framkomlighet och komfort<br />
för trafikanterna.<br />
Ombyggnaden upphandlades under hösten 2001.<br />
1.4 Syfte<br />
Syftet med detta demonstrationsprojekt är tvådelat. Det första delsyftet innefattar en<br />
demonstrations<strong>av</strong>sikt dvs. att visa upp arbetssättet partnering tillämpad på ett verkligt<br />
anläggningsobjekt. Målgrupp är beställare, entreprenörer, underentreprenörer och<br />
konsulter.<br />
Det andra delsyftet är <strong>av</strong> utvecklings-/utredningskaraktär och syftar till att lämna<br />
synpunkter på och rekommendationer för hur partnering ( i princip) kan användas i<br />
kommande väg- och järnvägsobjekt. Målgrupp är också här beställare, entreprenörer,<br />
underentreprenörer och konsulter.
8<br />
Delmål för respektive delsyfte är i projektets etapp 2;<br />
Demonstration<br />
A<br />
Att ”visa upp” en variant <strong>av</strong> partnering i en totalentreprenad.<br />
Utveckling/utredning<br />
B<br />
C<br />
D<br />
Identifiera alternativa affärsmöjligheter inom partneringkonceptet.<br />
Lämna synpunkter på och utarbeta rekommendationer <strong>av</strong>seende<br />
• Utformning <strong>av</strong> förfrågningsunderlag.<br />
• Upphandling.<br />
• Bildande <strong>av</strong> partneringgrupp (”teambildning”) och<br />
målformuleringar.<br />
• Samverkan under detaljprojektering och byggande<br />
• Implementering och praktiskt genomförande med hänsyn<br />
tagen till de motsatsförhållanden som normalt<br />
råder i en köpar/säljarrelation.<br />
Diskutera eventuella effekter för trafikanter, beställare, konsulter, entreprenör<br />
och underentreprenörer.<br />
Demonstrationsprojektet nyttjas också i pågående forskning. Objektet ingår som ett <strong>av</strong><br />
tre ”case” i en nationell studie <strong>av</strong> partnering som genomförs inom ramen för<br />
Competetive Building. Forskningen handlar om de arbetsprocesser som är typiska för<br />
partnering och hur de påverkar projektgenomförandet [8].<br />
1.5 Avgränsningar<br />
I denna rapport behandlas endast upphandlingsaspekter för etapp 2 inom punkterna<br />
B, C och D. Delsyfte A ingår ej i studiegruppens uppgift.<br />
1.6 Metod<br />
Metoder beskrivna i [6] och [7] används även för etapp 2. Nedan redogörs för de<br />
skillnader som föranletts <strong>av</strong> de erfarenheter som genomförandet <strong>av</strong> etapp 1 givit.<br />
Demonstration<br />
Demonstrations<strong>av</strong>sikten kommer att genomföras som i etapp 1. För den som inte har<br />
möjlighet till studiebesök rekommenderas:<br />
Projektets egna hemsida som skapas <strong>av</strong> beställaren Vägverket Region Mitt i<br />
samverkan med entreprenören NCC,<br />
http://www.vv.se/vag_traf/vagproj/vag<strong>339</strong>/del2/vag<strong>339</strong>_del2htm
9<br />
Försöket redovisas under de s.k. Anläggningsdagarna i IVA:s regi och på<br />
Anläggningsforums hemsida, http://www.iva.se/anlaggningsforum/.<br />
Utveckling /utredning<br />
Till skillnad mot i etapp 1 genomförs i denna etapp inga examensarbeten enbart<br />
behandlande detta projekt. Dock finns i examensarbetet <strong>Partnering</strong> – inom Vägverkets<br />
drift och underhållsverksamhet [9] en beskrivning <strong>av</strong> demoprojektet väg <strong>339</strong> och<br />
jämförelser görs med andra partneringobjekt. I detta examensarbetes kapitel<br />
behandlande olika åsikter om partnering ingår även intervjuer med demoprojektets<br />
projektledare respektive platschef för etapp 2.<br />
Utvärderingen <strong>av</strong> etapp 1 har legat till grund för utformning <strong>av</strong> förfrågningsunderlag<br />
och upphandling <strong>av</strong> etapp 2. De två delrapporterna från etapp 1:s upphandlingsrespektive<br />
produktionsskede utgör referens för studiegruppens studier <strong>av</strong> etapp 2.<br />
1.7 Organisation<br />
Projektet är en gemensam satsning mellan IVA Anläggningsforum, Vägverket samt<br />
Luleå tekniska universitet. Utvecklingsprojektet ingår i ett större forskningsprogram<br />
som är under utarbetande och har initierats <strong>av</strong> IVA Anläggningsforum.<br />
För uppföljning och utvärdering <strong>av</strong> demonstrationsprojektet bildades en från parterna<br />
fristående studiegrupp bestående <strong>av</strong> följande kompetenser;<br />
En erfaren entreprenör ; Rolf Hörnfeldt 1 , LTU (tidigare NCC)<br />
En erfaren beställare ; Per Björnfot, Vägverket Region Norr<br />
<strong>Partnering</strong>kompetens; Ulf Olsson 2 , Banverket Projektering<br />
Doktorand;<br />
Anna Rhodin, LTU (Industridoktorand, Skanska)<br />
Handledare för Anna Rhodin; Roland Duberg, LTU (Luleå tekniska universitet)<br />
Genom studiegruppens försorg har intervjuer genomförts med representanter för<br />
parterna (beställare, konsult, entreprenör och underentreprenörer). Dessutom kommer<br />
en utvärderingen (<strong>av</strong> ekonomi, kvalitet och samverkan) att genomföras.<br />
Forskarnas uppgift blir att utvärdera partneringförsöket från vetenskaplig synpunkt.<br />
Studiegruppen, som helhet, svarar för att också andra typer <strong>av</strong> frågor <strong>av</strong> intresse för<br />
tillämpningen <strong>av</strong> partnering i Sverige studeras.<br />
Vägverkets huvudkontor i Borlänge kommer att följa arbetena genom Håkan Johnson.<br />
Anläggningsforum kommer att följa projektet, i första hand genom Bo Grönwall och<br />
Nils- Erik Schmidt.<br />
1.8 Principiella ansatser<br />
1 Ansvarig för studiegruppen<br />
2 Innehar även uppgiften att balansera partsintressena
10<br />
Under våren 1999 samlades representanter för Vägverket,(Nils -Erik Schmidt, Håkan<br />
Johnson, Magnus Lundberg, Peter Rehnman, Alf Hutigh, Kjell Mycklén och Elisabet<br />
Tallving) och IVA (Bo Grönwall och Ulf Olsson) för att diskutera riktlinjer för<br />
projektet. Riktlinjerna redovisas i rapporterna [6] och [7] från etapp 1.<br />
Nedan i <strong>av</strong>snitt 1.8.1 - 1.8.7 beskrivs de ansatser som valdes för etapp 2. Valen skedde<br />
med utgångspunkt i de 1999 framtagna riktlinjerna och med beaktande <strong>av</strong> de<br />
erfarenheter och resultat som erhållits vid genomförandet <strong>av</strong> etapp 1.<br />
1.8.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Tydlig skriftlig information om partneringförfarandet skall ingå i<br />
förfrågningsunderlaget. Informationsbehovet bedömdes alltjämt som stort eftersom<br />
formen än så länge använts endast i några enstaka entrepr enader i Sverige.<br />
1.8.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
I enlighet med principdiskussionen före start <strong>av</strong> demoprojektet skulle en modifierad<br />
entreprenadform prövas utgående från erfarenheterna från etapp 1. Utvärderingen <strong>av</strong><br />
erfarenheterna ledde till att totalentreprenad (förprojekterad) valdes som<br />
entreprenadform för etapp 2. Detta innebär att detaljprojekteringen kan göras som s.k.<br />
aktiv design överlappande byggskedet. Totalentreprenören upphandlar konsult för<br />
projekteringen. Vidare förutsätts att beställaren och viktiga underentreprenörer aktivt<br />
medverkar vid detaljprojekteringen.<br />
Ansvarsfördelningen mellan parterna regleras enligt ABT 94. Totalentreprenören åtar<br />
sig då både funktionsansvar och utförandeansvar. Detta överensstämmer med hur<br />
partneringentreprenader hittills har upphandlats i Sverige.<br />
I ansatsen för etapp 1 var huvudmotivet att ge utförandeentreprenader och därmed AB<br />
92 en möjlighet att tillämpas vid samverkan enligt partneringkonceptet. Vid<br />
diskussionerna 1999 hade en rad tänkbara andra fördelar också tagits upp. En <strong>av</strong> dessa<br />
var t. ex att då beställaren anlitar konsulten för detaljprojekteringen ges bättre<br />
möjligheter att sälja in tekniska lösningar med god LCC-ekonomi än vid<br />
totalentreprenader. Konsultens och entreprenörernas öppenhet antogs dessutom bli<br />
större än vid totalentreprenader med fast pris. Giltigheten hos dessa tankar kan nu<br />
prövas i etapp 2.<br />
Entreprenörens renodlade utförandeansvar i etapp 1 motiverades <strong>av</strong> enkelheten och<br />
ambitionen att pröva AB med så få principiella <strong>av</strong>vikelser som möjligt. I denna fråga<br />
framfördes det olika uppfattningar. Några deltagare ansåg att ett delat funktionsansvar<br />
borde tillämpas med partneringtanken som huvudmotiv. I samband med<br />
upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 infördes i kontraktets ansvarsparagraf ett tillägg om att<br />
beställare och entreprenör skulle vara solidariskt ansvariga för gemensamt tagna<br />
beslut under byggtiden.<br />
I förfrågningsunderlaget för etapp 2 togs inget upp angående delning <strong>av</strong><br />
funktionsansvar. En sådan delning blev dock även i etapp 2 ett resultat <strong>av</strong><br />
kontraktsförhandlingarna. Upphandlingen beskrivs i kapitel 2.
11<br />
1.8.3 Ersättningsform<br />
Som ersättningsform ang<strong>av</strong>s fast pris utan indexreglering, med incitament.<br />
Produktionsbaserad betalning föreskrevs i kontaktsformuläret dvs. betalning erläggs<br />
för vägbyggnadsarbete enligt uppmätning efter <strong>av</strong> beställaren godkänd värdering <strong>av</strong><br />
utfört arbete.<br />
Vidare infördes i kontraktet att mängdreglering <strong>av</strong> kontraktsumman ej skulle ske och<br />
att á-priserna i den prissatta mängdförteckningen ej skall användas för ju stering <strong>av</strong><br />
riktpriset.<br />
Betalning enligt verifierade självkostnader ( löpande räkning) kan ge negativa effekter<br />
för produktiviteten. För att förebygga detta införs en ekonomisk drivkraft i form <strong>av</strong><br />
riktpris med incitament. Riktpriset beräknas i anbudsstadiet med stöd <strong>av</strong> en preliminär<br />
mängdförteckning. Incitamentsfördelningen valdes för etapp 2 till 50/50 eftersom<br />
resultatet <strong>av</strong> intervjuerna efter upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 entydigt pekade mot denna<br />
fördelning som den mest naturliga. I förfrågningsunderlaget för etapp 1 hade<br />
incitamentet föreslagits bli 70/30 dvs. 70 % <strong>av</strong> det som underskrider riktpriset<br />
tillfaller entreprenören och 30 % beställaren. Vid överskridande <strong>av</strong> riktpriset står<br />
entreprenören för 70 % och beställaren för resterande 30 %. Motivet för denna<br />
incitamentsfördelning var att skapa en kraftig ekonomisk drivkraft för<br />
kostnadseffektiviseringar. I samband med upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 ändrades dock<br />
incitamentsfördelningen till 50/50 eftersom parterna ansåg detta bättre <strong>av</strong>spegla<br />
”partneringandan”.<br />
1.8.4 Systemhandlingar<br />
Här gällde i etapp 2 i princip samma kr<strong>av</strong> som inför etapp 1. Systemhandlingarna<br />
upprättade efter fastställd arbetsplan innehöll, tillgänglig terrängkorridor, preliminära<br />
plan- och profilritningar, normalsektioner, tvärsektioner, typsektioner, komplettering<br />
<strong>av</strong> arbetsplanens geotekniska grunddata i erforderlig omfattning, MKB, miljökr<strong>av</strong>,<br />
minimikr<strong>av</strong> på linjeföring och funktionskr<strong>av</strong> enligt VÄG 94, Allmän teknisk<br />
beskrivning ATB för vägkonstruktioner.<br />
Ambitionen var att inte låsa fast sig vid tekniska lösningar om det inte var helt<br />
nödvändigt. Precisionen i systemkr<strong>av</strong>en skulle vara tillräcklig för att möjliggöra<br />
kalkylering <strong>av</strong> riktpriset.<br />
1.8.5 Upphandlingsförfarande<br />
Även här gällde samma som för etapp 1 att upphandlingsförfarande väljs med<br />
utgångspunkt från ”Lagen om offentlig upphandling” (LOU) och i övrigt enligt<br />
Vägverkets policy.<br />
För s.k. mjuka parametrar användes den struktur som Vägverket Region Mitt för<br />
närvarande använder. Tillägg gjordes för anbudsgivarnas erbjudna organisation,<br />
kompete ns och arbetssätt för att nå partneringkonceptets syften. Intervjuresultaten
12<br />
från etapp 1 medförde att den relativt höga vikt, 67 poäng <strong>av</strong> totalt 100 som de mjuka<br />
parametrarna fått i etapp 1 sänktes till 30 poäng för etapp 2.<br />
1.8.6 Kalkylerb arhet<br />
Erfarenheterna från upphandlingen och genomförandet <strong>av</strong> etapp1arbetades in i<br />
förfrågningsunderlaget för etapp 2. De mest betydelsefulla ändringarna var att<br />
riktlinjer ang<strong>av</strong>s för riktprisjusteringar, att samverkansgruppens befogenheter<br />
preciserades, att informationsmöte under anbudstiden ströks och att kr<strong>av</strong>et på<br />
kontraktsgenomgång skärptes genom att nu tala om fördjupad kontraktsgenomgång.<br />
1.8.7 Utvärderingsaspekter<br />
Studiegruppen kommer att arbeta med två skilda ambitionsnivåer. En nivå är<br />
vetenskaplig där detta objekt ingår som ett ”case” i Anna Rhodins licentiatstudier.<br />
Den andra nivån, som denna rapport <strong>av</strong>ser att beskriva, är tillämpad så till vida att<br />
direkta erfarenheter från etapp 2 hos nyckelpersoner i projektet och studiegruppens<br />
medlemmar fångas upp och förmedlas i beskrivande form. Den sistnämnda<br />
ambitionsnivån kommer att bygga på indicier.<br />
Vägobjektet delades in i två etapper för att ge en möjlighet att förbättra processen med<br />
stöd <strong>av</strong> erfarenheter från etapp 1. För etapp 1 användes en projektledare som inte var<br />
inblandad i den s.k. ”målentreprenaden” (det första försöket i Sverige <strong>av</strong> en offentlig<br />
beställare att med en entreprenör arbeta i ett partneringliknande koncept, genomfört<br />
vid <strong>ombyggnad</strong>en <strong>av</strong> 11 km <strong>av</strong> väg 340 mellan Landön och Lillholmsjö i Jämtlands<br />
län). Projektledaren för etapp 2 är däremot samma som för målentreprenaden och<br />
med erfarenheter från etapp 1 där han medverkat i styrgruppen för projektet<br />
(utvärderingsaspekt ev. personberoende).
13<br />
2 Resultat <strong>av</strong> jämförande dokumentstudier<br />
2.1 Förfrågningsunderlaget<br />
Under 2001 togs förfrågningsunderlaget för etapp 2 fram. Samma principer som gällt<br />
hösten 1999 för den första etappen tillämpades. Arbetet utfördes vid Vägverket,<br />
Region Mitt i enlighet med gällande rutiner (struktur enligt FU 2000) för en<br />
totalentreprenad. I strukturen ingår två huvuddelar nämligen upphandlingsföreskrifter<br />
och kontraktsvillkor. Erfarenheter från upphandling <strong>av</strong> etapp 1 och från arbetet i<br />
produktionsskedet nyttjades för att förbättra handlingarna. Studiegruppen<br />
överlämnade sina slutsatser från studiet <strong>av</strong> etapp 1 och medverkade även i ett givande<br />
idémöte. Under det mötet utformades grunderna för förändringar gentemot etapp 1<br />
och även grunderna för den fördjupade kontraktsgenomgången. I det<br />
förfrågningsunderlag som sändes för anbudsräkning i augusti ang<strong>av</strong>s att<br />
entreprenadformen skulle vara Totalentreprenad (förprojekterad).<br />
FU 2000 är Vägverkets modell för utformning <strong>av</strong> förfrågningsunderlag. Ett flertal<br />
mallar för olika delar <strong>av</strong> förfrågningsunderlaget enligt modellen finns tillgängliga. De<br />
har en uppdelning <strong>av</strong> uppgifterna i förfrågningsunderlaget som motsvarar den <strong>av</strong><br />
”Nämnden för offentlig upphandling” (NOU) angivna.<br />
Upphandlingsföreskrifterna gäller under anbudstiden, tiden för anbudsvärdering och<br />
antagande <strong>av</strong> entreprenör. I upphandlingsföreskrifterna uppges bl.a<br />
upphandlingsförfarande (förenklad upphandling enl. LOU), kr<strong>av</strong> på anbud och<br />
kriterier för anbudsvärdering. När upphandlingen är slutförd har<br />
upphandlingsföreskrifterna spelat ut sin roll och under entreprenad- och garantitid<br />
gäller endast det som framgår <strong>av</strong> kontraktsvillkoren.<br />
Nedan återges resultaten <strong>av</strong> de jämförande dokumentstudierna med <strong>av</strong>seende på de<br />
delar som behandlar för partneringprocessen viktiga frågor. För varje stycke anges<br />
först text från handlingarna tillhörande etapp 2 och sedan kommentarer till skillnader<br />
som observerats. Beskrivningen i upphandlingsrapporten [6] för etapp 1 har härvid<br />
utnyttjats.<br />
Under § 1 Omfattning punkt 2.1 Kontraktsvillkoren anges:<br />
Om i kontraktshandlingarna förekommer mot varandra stridande uppgifter eller<br />
föreskrifter, gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till<br />
annat, inbördes i nedan angiven ordning.<br />
*) Gällande handlingar som inte bifogas förfrågningsunderlaget<br />
01 Detta entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor), upprättat 2001-08-15<br />
inklusive protokoll från ”fördjupad kontraktsgenomgång”<br />
I etapp 1 lydde motsvarande text:
14<br />
01 Entreprenadkontraktet (kontraktsvillkor samt protokoll från<br />
kontraktsgenomgång och det gemensamma måldokument som<br />
samverkansgruppen skall ta fram).<br />
För etapp 2 har således texten om måldokumentet utgått och<br />
kontraktsgenomgången kallas ”fördjupad kontraktsgenomgång”.<br />
Måldokumentet är dock fortfarande del <strong>av</strong> <strong>av</strong>talet eftersom AFC.11 resp.<br />
AFD.11 innehåller identisk text:<br />
Kontraktshandlingarna framgår <strong>av</strong> kontraktsvillkoren § 1. Observera att<br />
det måldokument som Samverkansgruppen – <strong>Partnering</strong> utarbetar kommer<br />
att ingå i kontraktet.<br />
Studiegruppen anser att detta måste tolkas som att måldokumentet<br />
rangordnas som en del <strong>av</strong> entreprenadkontraktet, dvs. först enligt ABT 94.<br />
02* Allmänna Bestämmelser, ABT 94<br />
04 Anbud, daterat … och anbudskomplettering/ar, daterad/e …<br />
- Kontraktstidsplan, daterad …<br />
- Prissatta mängdförteckningar för riktpriskalkyl<br />
05 Förfrågningsunderlag<br />
.1 Administrativa Föreskrifter, AF daterade 2001-08-15<br />
.2 Beskrivningar<br />
.3 Ritningar<br />
.4 Allmänna tekniska beskrivningar<br />
.5 Övriga handlingar<br />
Numreringen i kontraktsformuläret för etapp 2 skiljer sig något från den i<br />
etapp 1 eftersom den följer den i ABT 94. Eventuella skillnader i texter <strong>av</strong><br />
betydelse för partneringsamarbetet framgår <strong>av</strong> kommentarer till<br />
nedanstående.<br />
I <strong>av</strong>snitten 1.9.1 – 1.9.7 beskrevs sju principiella ansatser gällande<br />
partneringkonceptet, entreprenadform, ersättningsform, systemhandlingar,<br />
upphandlingsförfarande, kalkylerbarhet och utvärderingsaspekter. Beställarens kr<strong>av</strong><br />
och villkor f ör dessa ansatser i denna entreprenad ang<strong>av</strong>s i upphandlingsföreskrifterna<br />
respektive kontraktsvillkoren enligt vad som framgår <strong>av</strong> det följande (citaten anges i<br />
kursiverad text);
15<br />
2.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Detta behandlas på flera ställen i förfrågningsunderlaget, i upphandlingsföreskrifterna<br />
(UF) ang<strong>av</strong>s följande för etapp 2;<br />
UFB.14 Samverkansform<br />
<strong>Partnering</strong>.<br />
<strong>Partnering</strong> är en styrd samverkan mellan beställaren, entreprenören,<br />
underentreprenörerna och konsulten (detaljprojektören).<br />
I <strong>av</strong>talet mellan beställare och entreprenör införlivas ett gemensamt utarbetat<br />
måldokument. Måldokumentet utarbetas <strong>av</strong> en samverkansgrupp bestående <strong>av</strong><br />
nyckelpersoner hos beställaren, entreprenören och detaljprojektören.<br />
Samverkansgruppen utformar och förbinder sig om att uppnå delmål<br />
(utmaningar) fokuserade på anläggningens kvalitet, miljö och ekonomi.<br />
Samverkansgruppen förväntas styra inriktningen och omfattningen <strong>av</strong><br />
detaljprojekteringen.<br />
Samverkansgruppen utgör det beslutande organet i projektfrågor.<br />
(Detaljerad pro jektbeskrivning om partnering framgår <strong>av</strong> handling<br />
Entreprenadkontrakt §1 pkt 22).<br />
Detta är samma text som för etapp 1 men med ett betydelsefullt tillägg som preciserar<br />
samarbetsgruppens befogenheter;<br />
Samverkansgruppen utgör det beslutande organet i projektfrågor.<br />
(Detaljerad projektbeskrivning om partnering framgår <strong>av</strong> handling<br />
Entreprenadkontrakt §1 pkt 22).<br />
I kontraktsvillkoren (kontraktshandlingarna) behandlades partneringkonceptet enligt<br />
följande ;<br />
I 01 Kontrakt inskrevs;<br />
§ 1 Omfattning<br />
1.1 Entreprenörens åtagande<br />
Entreprenören åtar sig att för beställarens räkning utföra<br />
Vägbyggnadsarbeten:<br />
- Ombyggnad <strong>av</strong> väg <strong>339</strong> delen Hökvattsån -Öjån<br />
Övriga arbeten:<br />
- Samverkan enligt konceptet <strong>Partnering</strong><br />
- Deltagande i Demonstrationsprojektet <strong>Partnering</strong><br />
Motsvarande text fanns för etapp 1.<br />
§ 3 Organisation<br />
Samverkansgruppen för partnering:<br />
Enligt AFD.322
16<br />
I de administrativa föreskrifterna står;<br />
Samverkansgrupp för partnering är det beslutande organet i projektfrågor.<br />
Innan <strong>av</strong>tal tecknas bildas en samverkansgrupp bestående <strong>av</strong> nyckelpersoner hos<br />
entreprenör, beställare och detaljprojektör. När underentreprenör/er och<br />
underleverantör/er samt detaljprojektör upphandlats införlivas dessa i gruppen.<br />
Motsvarande text återfinns för etapp 1 under AFC. 322 (utförandeentreprenad). Två<br />
viktiga tillägg är gjorda i texten för etapp 2. Detaljprojektören skall ingå i gruppen<br />
och befogenheterna preciseras i enlighet med vad som gjorts under samverkansform i<br />
upphandlingsföreskrifterna.<br />
Vidare föreskrivs beträffa nde ansatserna för etapp 2 i kontrakthandlingen 05<br />
Förfrågningsunderlag .1 Administrativa föreskrifter (för etapp 1 numrerad 08<br />
Administrativa föreskrifter) under punkt;<br />
AFD.1 Omfattning<br />
Entreprenaden omfattar<br />
• Vägbyggnadsarbeten<br />
• Samverkan enligt <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
• Deltagande i Demonstrationsprojektet om <strong>Partnering</strong> i fullt färdigt skick.<br />
Vilket är samma text som för etapp 1 under AFC.1. Lika gäller samverkansgruppen<br />
för partnering som behandlats ovan under Organisation. Texten återfinns under;<br />
AFD.322 resp. AFC.322 Samverkansgrupp för partnering<br />
Vidare återfinns i de administrativa föreskrifterna;<br />
AFD.381 Projekteringsmöten<br />
Projekteringsfrågor ingår normalt i samverkansgruppens möten. Projekteringens<br />
inriktning och omfattning bestäms i samverkansgruppen. Separata projekteringsmöten<br />
hålls vid behov.<br />
För etapp 1 stod i AFC.381;<br />
Entreprenören skall medverka i projekteringsmöten. Detaljprojekteringens<br />
inriktning och omfattning bestäms i samverkansgruppen.<br />
Den ändrade texten kan huvudsakligen hänföras till att det i etapp 2 handlar om<br />
totalentreprenad.<br />
Beträffande samverkansmöten var de två etappernas texter likalydande;<br />
AFD.383 resp. AFC.383 Samverkansmöten enligt partneringkonceptet<br />
De personer som ingår i samverkansgruppen förutsätts deltaga i dessa möten.<br />
Mötesfrekvensen bestäms i samråd. Beställarens projektledare blir sammankallande.
17<br />
Två separata dokument om partneringkonceptet bifogades (numrering för etapp 1<br />
inom parentes) under rubrikerna;<br />
05.2 Beskrivningar och 05.5 Övriga handlingar (11 Beskrivningar respektive 13<br />
Övriga handlingar)<br />
05.22 (11.3) Projektbeskrivning ”Demo-projekt <strong>Partnering</strong>” daterad<br />
1999.12.22<br />
05.502 (13.5) <strong>Partnering</strong> - Examensarbete 1999:172 CIV ” <strong>Partnering</strong> inom<br />
Banverkets drift- och underhållsverksamhet” Luleå tekniska<br />
universitet.<br />
2.1.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
Detta behandlas i upphandlingsföreskrifter na som följer:<br />
UFB.12 Entreprenadform<br />
I etapp 2 Totalentreprenad (förprojekterad) och i etapp 1 Utförandeentreprenad med<br />
partnering<br />
I kontraktsvillkor en ang<strong>av</strong>s beträffande ansvarsfördelningen:<br />
I 01 Kontrakt<br />
§4 Tider<br />
Garantitid<br />
Garantitiden skall vara 5 år, räk nat från dag för godkänd slutbesiktning.(om inget<br />
annat föreskrivs är garantitiden två år enligt ABT 94).<br />
För etapp 1 ang<strong>av</strong>s på motsvarande sätt:<br />
Garantitiden är 5 år räknat från dag för godkänd slutbesiktning.(om inget annat<br />
föreskrivs är garantitiden två år enligt AB 92).<br />
§ 5 Ansvar<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande.<br />
Entreprenören ansvarar för konstruktiv utformning.<br />
Som kontraktshandling 02 infördes ABT 94 – Allmänna Bestämmelser för<br />
totalentreprenader <strong>av</strong>seende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten<br />
För etapp 1 lydde motsvarande stycken;<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande. Beställaren ansvarar för<br />
konstruktiv utformning.
18<br />
Som kontraktshandling 02 infördes AB 92 - Allmänna Bestämmelser för byggnads-,<br />
anläggn ings- och installationsentreprenader<br />
2.1.3 Ersättningsform<br />
Denna behandlas likaså på flera ställen i förfrågningsunderlaget för de båda<br />
etapperna. I upphandlings föreskrifter ang<strong>av</strong>s följande för etapp 2;<br />
UFB.13<br />
Ersättningsform<br />
Fast pris utan indexreglering med incitament- se vidare §6 Ekonomi i<br />
kontraktsvillkoren .<br />
Här förtjänar att påpeka att det fasta priset <strong>av</strong>ser kontraktssumman/riktpriset och att<br />
ersättningen, enligt entreprenadkontraktets § 6 punkt 6.3 Betalning, baserade sig på så<br />
kallad produktionsbaserad betalning dvs. betalning utgår för verkligt utfört arbete,<br />
enligt ABT 94 kapitel 6 § 7, punkt 1-7 + 5% för central administration enligt punkt 8.<br />
I kontraktsvillkor en inskrevs:<br />
§ 6 Ekonomi<br />
6.1 Kontraktssumma/riktpris vid kontra ktstecknande<br />
Kontraktssumman/riktpriset är ..... SEK fast pris utan indexreglering med<br />
incitament.<br />
Incitament: VINST / RISK: Entreprenör: 50% Beställare: 50%<br />
Kontraktssumman/riktpris ovan gäller vid kontraktstecknandet. (Se AFD.354).<br />
Riktpriset kan endast justeras genom ändrings- och tilläggsbeställningar. Se<br />
nedan.<br />
6.2 Ersättning för ändringar och tilläggsarbeten<br />
Justering <strong>av</strong> kontraktssumman/riktpriset görs för <strong>av</strong> beställaren beordrade<br />
ändringar och tillägg enligt följande.<br />
Riktprisjustering förutsatt överskridande <strong>av</strong> begränsningsregeln:<br />
För tillkommande arbeten riktpriset justeras uppåt (+)<br />
För <strong>av</strong>gående arbeten riktpriset justeras nedåt (-)<br />
Vid ändrat utförande med förbättrad kvalitet riktpriset justeras uppåt (+)<br />
Vid ändrat utförande med försämrad kvalitet riktpriset justeras nedåt (-)<br />
Vid ändrat utförande med bibehållen kvalitet ingen justering <strong>av</strong> riktpris<br />
Nytt riktpris tas fram gemensamt <strong>av</strong> beställare och entreprenör.<br />
Mängdreglering <strong>av</strong> kontraktssumman sker ej. Ej heller skall riktpriset justeras<br />
med hjälp <strong>av</strong> á-priser i den prissatta mängdförteckningen.<br />
Framräknande <strong>av</strong> kalkyl för varje enskild ändring/tillägg enligt ovan, görs enligt<br />
följande: Från entreprenaden erfarenhetsbaserad (verklig) uppskattad kostnad,<br />
enligt ABT 94 6 Kap § 7, punkt 1 -7 + 5% för central administration enligt punkt
19<br />
8.<br />
Begränsningsregel:<br />
Justering <strong>av</strong> riktpris sker när den enskilda ändringen överskrider 0,5% <strong>av</strong><br />
kontraktssumman eller när summan <strong>av</strong> flera ändringar överskrider 2%.<br />
Riktprisjustering sker ej vid ändringar underskridande ovanstående värden.<br />
Ovanstående var samma text som för etapp 1 vad gäller UFB.13 men i<br />
kontraktsvillkoren för etapp 2 hade ändringar gjorts för att försöka klargöra hur bl. a<br />
riktpriset skulle kunna justeras. Detta hade i etapp 1 varit föremål för omfattande<br />
diskussioner. I kontraktet för etapp 1 stod;<br />
§ 6 Ekonomi<br />
Riktpris= Kontraktssumman=…. SEK fast pris utan indexreglering, med incitament<br />
Incitament:<br />
VINST/RISK. Entreprenör: 70 % Beställare: 30 %<br />
Ersättning utgår mot verklig verifierad kostnad, enligt AB 92 6 Kap §7, punkt 1-7 +5<br />
% för central administration enligt punkt 8.<br />
Reglering <strong>av</strong> kontraktssumman sker ej.<br />
Kontraktssumman kan endast justeras genom ändrings- och tilläggsbeställningar.<br />
Ersättning för ändringar och tilläggsarbeten<br />
Sker enligt separat överenskommelse för varje enskilt fall.<br />
2.1.4 Systemhandlingar<br />
I gällande systemhandlingar hade för etapp 2 den förenklingen skett under UFB.22 att<br />
där bara ang<strong>av</strong>s Upphandlingsföreskrifterna och för övrigt hänvisades till<br />
kontraktsvillkoren. För etapp 1 hade systemhandlingarna förtecknats både i<br />
upphandlingsföreskrifterna (UFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag) och<br />
kontraktsvillkoren (§1 Omfattning).<br />
Objektsanpassade systemkr<strong>av</strong> återfinns i kontraktshandling (numrering för etapp 1<br />
inom parentes):<br />
05.2 (11) Beskrivningar<br />
05.21 (11.1) Teknisk beskrivning Här återfinns typsektionen för den<br />
ombyggda vägen med bl.a. kr<strong>av</strong> på 6.5m körbanebredd och<br />
linjeföring <strong>av</strong>sedd för hastigheten 90 km/tim.<br />
05.3 (12) Ritningar, där den tillgängliga terrängkorridoren och den<br />
preliminära profilen framgår.
20<br />
Allmänna systemkr<strong>av</strong> framgår <strong>av</strong> kontraktshandling:<br />
05.5 (13) Övriga handlingar med bl. a ATB Väg och reglerna för<br />
vägutformning VU94.<br />
2.1.5 Upphandling<br />
I upphandlingsföreskrifter ang<strong>av</strong>s följande;<br />
UFB.11<br />
Upphandlingsförfarande<br />
Upphandling sker genom förenklad upphandling. Anbud kan antas utan<br />
föregående förhandling.<br />
UFB.52<br />
Värderingsgrunder vid utvärdering <strong>av</strong> anbud<br />
Anbudsvärdering kommer att ske på affärsmässiga grunder. Det ekonomiskt mest<br />
fördelaktiga anbudet kommer att antas. Värderingen kommer att ske enligt<br />
beställarens värderingsmodell, se bilaga A.<br />
Enda skillnad gentemot etapp 1 var att texten i sista meningen ovan då lydde;<br />
Värderingen kommer att ske enligt beställarens värderingsmodell, se bilaga A till<br />
UF ”Kunden+3P”.<br />
<strong>Bilaga</strong> A innebar sammanfattningsvis att anbudsgivare kunde erhålla maximalt 70<br />
poäng för gynnsamt riktpris (för beställaren) och 30 poäng för mjuka parametrar.<br />
(Kommentar; Av inter vjuerna med anbudsgivarna till etapp 1 hade framkommit att<br />
den stora andelen för mjuka parametrar i etapp 1 hade skapat osäkerhet. Detta hade<br />
till följd en för beställaren oönskad stor spridning <strong>av</strong> anbudsnivåerna)<br />
De mjuka parametrarna fördelades i etapp 2 enligt följande,<br />
Produkten 0-12p<br />
Organisation, kompetens, erfarenhet 0-15p<br />
Entreprenören redovisar en projekterings- och utförandeorganisation<br />
med hög kompetens och vitsordad erfarenhet <strong>av</strong> uppdrag i aktuell<br />
entreprenadform. Referensobjekt med namnuppgift på beställarombud<br />
redovisas.<br />
Entreprenörens program 0-7p<br />
för att få all personal engagerad i samverkan enligt partneringkonceptet.<br />
Beskrivning <strong>av</strong> program och tänkt beslutsprocess (tider, ansvar och<br />
befogenheter) samt förbättringsförslag ger mervärde. Se AFD.322.<br />
Modell för upphandling m.m. 0-3p<br />
Entreprenören presenterar en modell för upphandling och samverkan med<br />
leverantörer, som inger förtroende och som passar in i partneringkonceptet.<br />
Arbetschef 0-2p
21<br />
Entreprenören erbjuder kompetent arbetschef med dokumenterad<br />
erfarenhet, social kompetens och kreativ förmåga, styrkt med stöd <strong>av</strong><br />
referenser från verksamhetsområdet.<br />
Platschef 0-3p<br />
Entreprenören erbjuder kompetent platschef med dokumenterad erfarenhet<br />
från verksamhetsområdet, som har (med stöd <strong>av</strong> referenser) styrkt social<br />
kompetens och kreativ förmåga.<br />
Drift- och underhåll 0-2p<br />
Rent anbud 0-1p<br />
I etapp 1 kunde anbudsgivare erhålla maximalt 33 poäng för gynnsamt riktpris (för<br />
beställaren) och 67 poäng för mjuka parametrar.(Kommentar; Det fanns ett starkt<br />
önskemål från beställaren att prioritera kunnande, kreativitet och samverkansförmåga<br />
hos den blivande entreprenörens nyckelpersoner).<br />
De mjuka parametrarna fördelades i etapp 1 enligt följande,<br />
1 Vägverkskunden 0-10p<br />
2 Produkten 0-5p<br />
3 Processen 0-52p<br />
3.1 Erbjuden organisation, kompetens, erfarenhet 0-40p<br />
3.1.1 Entreprenörens program för att få all personal engagerad i<br />
samverkan enligt partneringkonceptet<br />
3.1.2 Entreprenören prese nterar en modell för upphandling och<br />
samverkan med leverantörer, som inger förtroende och<br />
passar in i partneringkonceptet. 0-15p<br />
3.1.3 Arbetschefens kompetens och erfarenhet 0-15p<br />
3.1.4 Platschefens kompetens och erfarenhet 0-10p<br />
3.2 Kvalitet 0-6p<br />
3.3 Miljö 0-6p<br />
2.1.6 Kalkylerbarhet<br />
I förfrågningsunderlaget ingick för båda etapperna ritningar på tillgänglig<br />
terrängkorridor, preliminär profil, typsektion, preliminär mängdförteckning,<br />
linjeföringskr<strong>av</strong> och geotekniska data. Hela förfrågningsunderlaget fanns i lättarbetad,<br />
digital form på CD.<br />
2.1.7 Utvärderingsaspekter<br />
Under denna rubrik redovisas de villkor som syftar på utvärdering <strong>av</strong><br />
demonstrationsprojektet.<br />
I kontraktsvillkor en ang<strong>av</strong>s följande:<br />
I handlingen 01 Kontrakt<br />
§ 3 Organisation<br />
Här ges studiegruppens sammansättning.
22<br />
Kontraktshandlingen 05.1 resp. 08 Administrativa föreskrifter anger för båda<br />
etapperna;<br />
AFD.15 resp. AFC.15<br />
Information<br />
Eftersom objektet blir ett s.k. demoprojekt kommer studiebesök och information om<br />
samverk ansformen och dess inverkan på projektet att bli en återkommande aktivitet<br />
under entreprenadtiden. Entreprenören skall därför utse en informationsansvarig för<br />
projektet.<br />
AFD.164 resp. AFC.164<br />
Information till studiegruppen<br />
Projektet skall följas upp <strong>av</strong> en studiegrupp utsedd <strong>av</strong> IVAs anläggningsforum. Det<br />
förutsätts att entreprenören med fullständig öppenhet och utan extra ersättning ställer<br />
upp vid intervjuer och diskussioner med studiegruppen samt vid behov lämnar<br />
erforderlig information i övrigt.<br />
För ordningen skull förtjänar att påpekas att studiegruppen i själva verket utsågs <strong>av</strong><br />
Vägverket i samråd med IVA Anläggningsforum.<br />
2.2 Upphandling<br />
.<br />
I detta <strong>av</strong>snitt redogörs för upphandlingen <strong>av</strong> etapp 2 och jämförelser görs med<br />
upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1.<br />
Förfrågningsunderlaget färdigställdes i augusti 2001. Handlingarna skickades ut på<br />
räkning (i form <strong>av</strong> CD-ROM) den 24 augusti 2001 till fyra anbudsgivare.<br />
Anbud infordrades till 2001-09-20.<br />
2.2.1 Informationsmöte<br />
Informationsmöte genomfördes ej inför upphandlingen <strong>av</strong> etapp 2. Informationen till<br />
anbudsgivarna förmedlades på sedvanligt sätt via förfrågningsunderlaget.<br />
För etapp 1 anordnades under anbudstiden ett informationsmöte för de företag som<br />
räknade på uppdraget. Ett 25-tal kalkylingenjörer och arbetschefer representerande<br />
fem olika entreprenadföretag deltog.<br />
Utvärderingen <strong>av</strong> informationsmötet g<strong>av</strong> vid handen att nyttan inte motsvarade den tid<br />
som deltagarna fick lägga ned. En viss tveksamhet att ställa frågor kunde märkas och<br />
vid studiegruppens senare intervjuer framgick att tveksamheten till största delen<br />
berodde på att man befann sig bland konkurrenter.
23<br />
2.2.2 Anbud<br />
Vid anbudstidens utgång för etapp 2 inkom tre anbud.<br />
Anbudsgivare<br />
Riktpris<br />
1 29.682 Mkr<br />
2 31.880 Mkr<br />
3 31.587 Mkr<br />
Det förmånligaste anbudet ( inklusive bedömningen <strong>av</strong> mjuka parametrar) lämnades<br />
<strong>av</strong> NCC. Anbudet innehöll både högst värderade pris och högst bedömda mjuka<br />
parametrar.<br />
Spridningen mellan anbuden var för denna etapp normal. En <strong>av</strong> anbudsgivarna hade<br />
dock lämnat ett anbud som bedömdes som orent och därför ej togs upp till prövning<br />
med hänvisning till UFB.31 där man kan läsa; I anbud skall anges anbudssumman på<br />
huvudförslaget i föreskriven ersättningsform. Därutöver skall i förekommande fall<br />
anges samtliga för anbud et gällande kostnadspåverkande reservationer. Dessa skall<br />
vara prissatta vid risk att anbudet annars inte beaktas.<br />
Vägverket fattade beslutet att gå vidare med förhandlingar med den anbudsgivare som<br />
lämnat det förmånligaste anbudet.<br />
För etapp 1 inkom 5 anbud med stor spridning, se [6].<br />
2.2.3 Förhandling med NCC<br />
Till skillnad mot upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 beskriven i [6] förlöpte upphandlingen <strong>av</strong><br />
etapp 2 på ett helt normalt sätt. I Administrativa Föreskrifterna ang<strong>av</strong>s under<br />
AFD.354:<br />
Projektgenomgång (Kontraktsgenomgång)<br />
Projektgenomgång skall genomföras enligt VV publ 2000:104.<br />
”Fördjupad” kontraktsgenomgång skall göras innan kontraktstecknande där<br />
beställaren och entreprenören gemensamt fastställer projektets kvalitetsnivå.<br />
Samverkansgruppen utses, se AFD.322.<br />
Förhandling upptogs med NCC och vid anbudsgenomgången 2001-10-16 upprättades<br />
ett protokoll som förtydligade de frågeställningar man då behandlat. Detta protokoll<br />
fick ingå som § 9 i kontraktet. Ytterligare några förhandlingar genomfördes som del i<br />
den fördjupade kontraktsgenomgången som gjordes före kontraktstecknandet.<br />
Kontraktet utgör dokumentationen <strong>av</strong> genomgången.<br />
Nedan redogörs för de förändringar och kompletteringar (förutom införandet <strong>av</strong><br />
datum och namn) som blev resultatet <strong>av</strong> den fördjupade kontraktsgenomgången.<br />
§ 1 OMFATTNING<br />
1.2 Kontraktshandlingar<br />
01 Detta entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor), upprättat 2001-08-15
24<br />
inklusive protokoll från ”fördjupad kontraktsgenomgång”<br />
Kompletterades till:<br />
01 Detta entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor), daterat 2001-12-04 inklusive<br />
protokoll från anbudsgenomgång enligt § 9 och ”fördjupad<br />
kontraktsgenomgång” som utgörs <strong>av</strong> detta kontrakt.<br />
§ 3 ORGANISATION<br />
4.1 Parternas företrädare<br />
Här kompletterades kontraktets ursprungliga text där Vägverkets referensgrupp och<br />
studiegruppen namngetts med organisationsplan för demoprojekt <strong>Partnering</strong>, del 2.<br />
Till organisationsplanen fogades följande text:<br />
Ansvar och befogenheter i enlighet med verksamhetsplanen.<br />
(NCC: Verksamhetsplanen, VV: Projektplan).<br />
Anledningen till parentesen är att branschen saknar enhetligt begrepp för det<br />
dokument som åsyftas. Verksamhetsplan/projektplan <strong>av</strong>ser här projektets plan för<br />
styrning <strong>av</strong> verksamheten. I denna plan är styrningen med <strong>av</strong>seende på kvalitet, miljö<br />
och arbetsmiljö integrerad med produktions- och ekonomistyrningen.<br />
§ 5 ANSVAR<br />
Här hade kontraktsgenomgången föranlett en relativt omfattande komplettering. Detta<br />
var också syftet med genomgången där erfarenheterna från genomförandet <strong>av</strong> etapp 1<br />
var ett viktigt utgångsmater ial.<br />
Ursprunglig text:<br />
Ny text:<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande.<br />
Entreprenören ansvarar för konstruktiv utformning.<br />
Upphandling <strong>av</strong> underentreprenörer/ underleverantörer och detaljprojektör<br />
görs i samverkan. Se AFD.322.<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande.<br />
Samverkansgruppen ansvarar för konstruktiv utformning med solidariskt<br />
funktionsansvar, 50/50.<br />
Produktionsfrågor som parterna ej kan komma överens om, skall omgående<br />
lyftas till ovanstående nivå enligt §3.<br />
Dock betonas att alla frågor så långt det är möjligt löses på respektive nivå,<br />
dvs. produktionsgruppen och/eller samverkansgruppen.
25<br />
I de fall tvist uppstår om något som redan hänt, gäller tiden från det att<br />
tvisten uppstått till att ärendet skall lyftas upp en nivå, dock max 1<br />
byggmöte:<br />
Produktionsgruppen<br />
1 vecka<br />
Samverkansgruppen<br />
6 veckor<br />
Styrgruppen<br />
2 veckor<br />
Upphandling <strong>av</strong> underentreprenörer/ underleverantörer och detaljprojektör<br />
görs i samverkan. Se AFD.322.<br />
Ansvarsfördelningen 50/50, som valdes i båda etappe rna, kan ses som ett uttryck för<br />
parternas vilja att genomföra detaljprojekteringen gemensamt och med samma ansvar.<br />
Detta stämmer inte med branschen gemensamt antagna regler för riskfördelning i AB<br />
92 och ABT 94 där funktionsansvaret till 100% ligger på beställaren i en<br />
utförandeentreprenad och på entreprenören i en totalentreprenad. Det blir därför<br />
viktigt att i demonstrationsprojektet följa utvecklingen under den femåriga<br />
garantiperioden för att kartlägga vad ett delat funktionsansvar kan innebära.<br />
Delat funktionsansvar kan dessutom medföra att små och medelstora företag<br />
tvekar att lämna anbud eftersom den ekonomiska risken ökar och kvarstår långt efter<br />
det att entreprenaden är slutbesiktigad.<br />
§ 6 EKONOMI<br />
6.2 Ersättning för ändringar och tilläggsarbeten<br />
Här ändrades text enligt nedan.<br />
Ursprunglig text:<br />
Riktprisjustering förutsatt överskridande <strong>av</strong> begränsningsregeln:<br />
För tillkommande arbeten riktpriset justeras uppåt (+)<br />
För <strong>av</strong>gående arbeten riktpriset justeras nedåt (-)<br />
För att markera att mängdreglering inte skulle ske skrevs funktion istället för arbete.<br />
Ny text:<br />
Riktprisjustering förutsatt överskridande <strong>av</strong> begränsningsregeln:<br />
För tillkommande funktion riktpriset justeras uppåt (+)<br />
För <strong>av</strong>gående funktion riktpriset justeras nedåt (-)<br />
Vidare infördes här klarläggande <strong>av</strong> några oklarheter i förfrågningsunderlag och<br />
anbud:<br />
Projekteringskostnader och trafikanordningar regleras som tillkommande<br />
funktion dvs. riktpriset justeras uppåt (+), begränsningsregeln gäller ej<br />
för dessa kostnader.<br />
Anledningen till detta tillägg var beträffande projekteringskostnaderna (i<br />
totalentreprenad står entreprenören normalt för dessa), att det i
förfrågningsunderlagets handling Teknisk Beskrivning väg (TBv) stod<br />
”Detaljprojektering för färdig bygghandling utförs i projektet, så kallad ”aktiv<br />
design” under byggskedet och bekostas <strong>av</strong> Vägverket.” . När det gäller<br />
trafikanordningarna hade NCC i prissatt sidoanbud erbjudit sig att utföra dessa i sin<br />
helhet på löpande räkning för att optimera trafiksäkerheten. Detta sidoanbud köptes <strong>av</strong><br />
Vägverket Region Mitt eftersom det stämde överens med deras policy att inte<br />
konkurrensutsätta trafiksäkerheten.<br />
26
27<br />
Som ett förtydligande <strong>av</strong> begränsningsregeln infördes nedanstående figur.<br />
BEGRÄNSNINGSREGEL<br />
Procent <strong>av</strong> kontraktssumma<br />
1,2<br />
1,1<br />
1<br />
0,9<br />
0,8<br />
0,7<br />
0,6<br />
0,5<br />
0,4<br />
0,3<br />
0,2<br />
0,1<br />
0<br />
Riktprisjustering<br />
görs med<br />
hela<br />
kostnaden<br />
Riktprisjustering<br />
görs<br />
med hela<br />
kostnaden<br />
Alla kostnader 2,0 %.<br />
Enskild Enskild Flera Flera Flera Flera Flera Flera<br />
Ändringar och tilläggsarbeten<br />
Förklaring:<br />
Kontraktssumma=<br />
Riktpris vid<br />
kontraktstecknande<br />
Observera att de staplar som är betecknade flera i figuren <strong>av</strong>ser illustrera sådana<br />
enskilda ändringar och tilläggsarbeten som var och en är
28<br />
3. Diskussion och sammanfattande intervjusvar<br />
Studiegruppen utförde intervjuer med tre <strong>av</strong> anbudsgivarna samt handläggare hos<br />
Vägverkets upphandlande enhet vid Region Mitt. Vid intervjuerna användes i princip<br />
samma frågemall som för etapp 1, se bilaga 6.1. Erfarenheterna från etapp 1 har bildat<br />
bakgrund till studiegruppens diskussion <strong>av</strong> de olika frågegrupperna.<br />
3.1 Förfrågningsunderlag<br />
Huvudfrågan var i likhet med vid intervjuerna <strong>av</strong> etapp 1:s anbudsgivare; hur bör<br />
förfrågningsunderlagets principiella huvuddelar utformas för en<br />
partneringentreprenad?<br />
3.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Frågor<br />
Var kr<strong>av</strong>en på partneringprocessen tydliga och tillräckliga? Ger partnering incitame nt<br />
till utveckling?<br />
Svar under intervjuerna<br />
De två <strong>av</strong> de tre intervjuade företagen som hade genomfört liknande uppdrag svarade<br />
att kr<strong>av</strong> och information var tillräcklig och att de hade tillräckliga kunskaper. Det<br />
företag som ej hade samma erfarenheter tyc kte att det fanns vissa oklarheter. Detta<br />
kunde bero på egna brister i kunskap om partnering påpekade den intervjuade.<br />
Informationsmöte som i etapp 1 var ej nödvändigt. Det påpekades dock att UE skulle<br />
behöva mer information.<br />
<strong>Partnering</strong> ger incitament till utveckling ansåg alla. En <strong>av</strong> de intervjuade påpekade att<br />
utvecklingsmöjligheterna är kanske ännu större på driftsidan.<br />
Samtliga var positiva till partnering (Ett uttalande från Pc på etapp 2 citerades ”Det är<br />
bra med partnering men det är enklare med GE eftersom då är det jag som<br />
bestämmer”.) En <strong>av</strong> de intervjuade påpekade att eftersom partnering kräver ett<br />
långsiktigt engagemang med fokus på kompetens borde det ligga en stor<br />
förbättringspotential i att gå från nuvarande projektpartnering till strate gisk<br />
partnering 3 .<br />
Diskussioner i studiegruppen<br />
Ännu är partnering inte ett allmänt känt koncept och därför behövs information. Det<br />
som framkom att underentreprenörer (UE) behöver mer information gäller säkert alla<br />
mindre aktörer.<br />
3 <strong>Partnering</strong> kan baseras på enstaka projekt (projektpartnering) eller mera långsiktig samverkan<br />
(strategisk partnering).
29<br />
Fördelarna med strategisk partnering är uppenbara. För närvarande gäller dock<br />
bedömningen att strategisk partnering inte är möjlig i offentlig upphandling. Det<br />
gäller då att ta fasta på de möjligheter projektpartnering erbjuder. Med långsiktigt<br />
arbetande flergångsbeställare kan fördelarna med väl inarbetade partners också<br />
uppnås i projektpartnering. I anbudsutvärderingsmodeller kan stor vikt läggas på<br />
organisation och samarbetserfarenhet.<br />
De privata entreprenörerna har också möjlighet att ingå strategiskt partnerskap med<br />
nyckeleverantörer. Detta bör speciellt inom vägbyggnadsområdet vara attraktivt där<br />
en stor del <strong>av</strong> produktionsresurserna traditionellt finns hos specialentreprenörer. Men<br />
även annat byggande har stora inslag <strong>av</strong> specialentreprenörer med stor betydelse för<br />
byggobjektens ekonomi, kvalitet och miljö.<br />
Konsulterna är också en grupp som helt klart bör vara intressant att engagera i<br />
strategiska partneringsamarbeten.<br />
3.1.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
Frågor<br />
Vilken entreprenadform lämpar sig bäst för partneringentreprenader?<br />
Begrepp, val <strong>av</strong> entreprenadform (text från [6])<br />
Entreprenadformerna skiljer sig åt beroende <strong>av</strong> hur stort entreprenörens åtagande är.<br />
Figur 1. Entreprenadformer (generalentreprenad och delad entreprenad =<br />
utförand eentreprenad)<br />
De tre huvudformerna är utförande-, total- och funktionsentreprenad.<br />
Utförandeentreprenader kan genomföras som generalentreprenader eller som delade
30<br />
entreprenader. Vid utförandeentreprenader svarar beställaren för detaljprojekteringen<br />
och entreprenörens ansvar begränsas enligt AB 92 till ett s.k. utförandeansvar. Vid<br />
totalentreprenader svarar totalentreprenören både för detaljprojekteringen och<br />
utförandet (byggandet). Entreprenören har då även ett funktionsansvar som regleras i<br />
ABT 94.<br />
I demoprojektets etapp 1 valde beställaren (efter diskussioner i beredningsgruppen)<br />
en speciell variant <strong>av</strong> utförandeentreprenad. Den variant som prövades karaktäriseras<br />
<strong>av</strong> att upphandlingen gjordes med systemhandlingar och AB 92 som juridiskt<br />
dokument dvs. trots att detaljprojekteringen återstod att göra tillämpades AB 92.<br />
Beställaren anlitade en konsult för projekteringen.<br />
Motivet för denna variant var bl. a att konsulten kan tänkas agera friare och med<br />
större öppenhet om denne anlitas <strong>av</strong> beställaren istället för <strong>av</strong> entreprenören.<br />
(partnering förutsätter öppenhet). Ett annat motiv var att utförandeentreprenader<br />
normalt ger fler anbud än totalentreprenader eftersom ABT 94 förutsätter mer<br />
långtgående ansvarstaganden hos den blivande entreprenören.<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Här hade inget <strong>av</strong> de intervjuade företagen någon helt bestämd uppfattning om vilken<br />
entreprenadform man föredrar. Alla var överens om att projekteringen inte bör vara<br />
alltför långt genomförd. Detta för att ge spe lrum för parternas kreativitet. Valet <strong>av</strong><br />
entreprenadform bör anpassas efter aktuell produkt. Det påpekades att<br />
anbudskostnaderna blir högre för total- och funktionsentreprenader och att det kan bli<br />
problem om antalet entreprenader med partnering ökar kraft igt.<br />
Totalentreprenad kanske bättre att ha i botten men det vore ännu roligare med<br />
funktionsentreprenad tyckte några. När arbetet i projektet väl kommit igång blir det i<br />
alla fall ett slags funktionsentreprenad.<br />
I kontraktet hade texten om ersättning för ändringar och tilläggsarbeten kompletterats<br />
för att undvika de frågor som uppstod i etapp 1. Riktpriset skulle, förutsatt att<br />
begränsningsregeln överskridits, justeras uppåt för ”tillkommande arbeten”. Detta<br />
ändrades vid kontraktsgenomgången till ”tillkommande funktioner” och de<br />
intervjuade (detta gäller NCC som fick kontraktet, ej övriga som ju inte upplevt denna<br />
förändring) ansåg att detta borde skrivas tydligare. Ett ordval som tillkommande<br />
arbeten medför lägre pris eftersom det tolkas som att mängdförändringar ändrar<br />
riktpriset. Mängder kan man ta över men ej underlaget (se kommentar till detta<br />
uttalande nedan i studiegruppens diskussion).<br />
Diskussion i studiegruppen<br />
Studiegruppen anser, trots att de intervjuade tvekade, att mycket talar för att<br />
totalentreprenad med ABT 94 är ett bättre val för denna typ <strong>av</strong> entreprenader. I<br />
samband med intervjuerna kom frågan in på reglering <strong>av</strong> mängder. De intervjuade såg<br />
inga problem i övertagandet <strong>av</strong> ansvaret för riktigheten i mängdberäkningen. Det man<br />
var orolig för var risken för att det under utförandet skall uppstå oenighet om<br />
tolkningen <strong>av</strong> underlaget till mängdberäkningen, främst då markundersökningarna. I<br />
totalentreprenader kan problemen med reglering <strong>av</strong> kontraktsumman upplevas större<br />
än i utförandeentreprenader genom att förfrågningsunderlaget ej utvisar utformningen
31<br />
i detalj. <strong>Partnering</strong> minskar enligt studiegruppens uppfattning risken för sådana<br />
oenigheter.<br />
Konsultens deltagande och engagemang är betydelsefullt och i denna<br />
entreprenadform ges bra förutsättningar härför. Det är dock tänkbart med liknande<br />
lösning i utförandeentreprenader, där som i etapp 1 detaljprojekteringen sker som<br />
”aktiv design” i samverkan. Studiegruppen har dock inte svaret klart när det gäller<br />
konsultens deltagande i incitamentet. Konsultens motivation är en mycket viktig<br />
framgångsfaktor och bland det vi frågar oss är:<br />
- Behövs incitament, eller räcker det med ett deltagande i alla partneringaktiviteter?<br />
- Kan incitamentet leda till för mycket kostnadsjakt på kvalitetens bekostnad?<br />
- Hur går det om det blir förlust att dela på och konsulten har del som är större än<br />
sitt arvodes del <strong>av</strong> projektkostnaden? I etapp 2 är incitamentsfördelningen<br />
beställare/konsult/huvudentreprenör 40/20/40, utvärdering kommer att ske i<br />
delrapporten från produktionsskedet.<br />
- Är det bra med samma konsult som skrivit förfrågningsunderlaget i<br />
projektgenomförandet? Väger kunskapen om projektet tyngre än risken för<br />
låsning i tänkandet?<br />
Beträffande tankarna kring att pröva funktionsentreprenad tillsammans med<br />
partnering anser studiegruppen att grundtanken med funktionsentreprenaden är att<br />
entreprenören ges tillfälle att tillämpa resultat från eget utvecklingsarbete och utarbeta<br />
egna lösningar för att uppfylla ställda funktionskr<strong>av</strong> och att beställaren/kunden inte<br />
skall behöva engagera sig i utförandet. Däremot är väsentligt att beställaren utformar<br />
och uttrycker funktionskr<strong>av</strong> även i de andra entreprenadformerna för att<br />
partneringsamarbetet skall komma bäst till sin rätt.<br />
I studiegruppens diskussioner internt och med övriga i demoprojektet involverade har<br />
ofta kommit upp att det nog behövs en egen entreprenadform för att rätt utnyttja<br />
kraften i partneringsamarbetet. De anpassningar i AB 92 respektive ABT 94 som<br />
gjorts i demoprojektets två etapper tyder också på detta.<br />
Vid intervjun med den entreprenör som fått uppdraget framkom att detta med<br />
formerna för reglering <strong>av</strong> riktpriset inte fått en problemfri lösning. Det kommer säkert<br />
att finnas anledning att komma tillbaka till detta i rapporten från produktionsskedet.<br />
Se även nedan.<br />
Vid intervjuerna för etapp 1 förde beställarrepresentanterna fram åsikten att<br />
totalentreprenader (ABT 94) ger färre anbud än utförandeentreprenader. Detta stämde<br />
åtminstone vad beträffar etapp 2. Fem anbud inkom för etapp 1 och tre för etapp 2.<br />
3.1.3 Ersättningsform<br />
Riktpris med incitament infördes för att skapa en ekonomisk drivkraft för<br />
kostnadseffektivitet. Betalning sker enligt verifierade självkostnader.<br />
Frågor<br />
Är riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader en lämplig<br />
ersättningsform för partneringentreprenader? Vilka omständigheter bör föranleda<br />
omförhandling <strong>av</strong> riktpriset?
32<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Övervägande positiva svar men viss osäkerhet kring riktpriset och hur det kan<br />
förändras. Bland synpunkterna som framfördes kan nämnas: Incitamentsfördelningen<br />
till gemensamt valda UE, konsulter osv. bör tas <strong>av</strong> båda parterna. Det bör klarläggas<br />
vad man gör när någon ”går hemma”. Detta uttalande har att göra med det faktum att<br />
speciellt i norra Sverige ofta görs uppehåll i produktionen under vinterperioden.<br />
Under ett sådant uppehåll belastas projektet <strong>av</strong> vissa fasta kostnader t. ex för<br />
etableringen och den personal som ej kan omplaceras tillfälligt. Det är viktigt att<br />
redovisningssystemet är mycket öppet så att parterna gemensamt kan komma överens<br />
om vad som är ekonomiskt rätt att lägga på projektet.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Den första delen <strong>av</strong> frågan verkar vara besvarad med ett klart ja. Däremot är det<br />
fortfarande oklart vad som skall föranleda omförhandling <strong>av</strong> riktpriset. Detta är en<br />
mycket viktig fråga och förhoppningsvis kommer genomförandet <strong>av</strong> etapp 2 att<br />
åtminstone ge något svar på hur skrivningarna i framtida kontrakt bör utformas.<br />
3.1.4 Systemhandlingar<br />
Projekteringsinsatsen för förfrågningsunderlaget begränsades till att ta fram en<br />
godkänd arbetsplan med viss för detta projekt kompletterad geoteknisk information,<br />
en preliminär profil, mängdförteckning och teknisk beskrivning.<br />
Fråga<br />
Var förfrågningsunderlagets tekniska delar tillräckliga för att kunna bedöma vad som<br />
ingår i entreprenaden dvs. uppdragets omfattning?<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Samstämmiga svar att inga problem funnits beträffande detta.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Studiegruppens diskussioner kring denna fråga för etapp 1 sammanfattades:<br />
”Möjligheterna att kalkylera ett representativt riktpris ökar troligen om mer<br />
omfattande geotekniska undersökningar genomförs (rörande omfattningen se rapport<br />
[5] om geotekniska undersökningar vid funktionsentreprenader)”<br />
Efter den diskussionen har etapp 1 genomförts och mycket arbete har också utförts på<br />
etapp 2. Erfarenheterna hittills är att stor del <strong>av</strong> diskussionerna kring<br />
riktprisförändringar har sitt ursprung i geotekniken. Detta att ju bättre undersökningar<br />
som ligger till grund för en anbudsförfrågan ju färre diskussioner uppstår i<br />
genomförandet är inget nytt. Modellen med aktiv design och partneringsamarbete bör<br />
i sig inte kräva mer än vanligt i undersökningsväg.
33<br />
Det viktiga är att de tekniska beskrivningarna är så fria som möjligt från<br />
tvetydigheter. Då erhålls bra kalkylerbarhet och rena anbud med riktpris utan onödiga<br />
garderingar.<br />
3.1.5 Upphandling<br />
Viktningen <strong>av</strong> mjuka parametrar vid anbudsvärderingen (30%) var hög men inte så<br />
ovanligt hög som i etapp 1 (67%) i jämförelse med liknande upphandlingar som<br />
genomförts på senare tid i Vägverket Region Mitt.<br />
Frågor<br />
Var det klart för er vilka bedömningsgrunder som gällde? Tycker ni att upphandling<br />
enligt denna modell ger ett rättvist utslag? Hur ser ni på frågan om sidoanbud?<br />
Påverkas antalet potent iella anbudsgivare negativt <strong>av</strong> att partnering krävs som<br />
arbetssätt?<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Beträffande bedömningsgrunderna upplevde någon <strong>av</strong> de intervjuade viss tvekan vad<br />
gäller bedömningsnivåer. Mjuka parameterar diskuterades livligt <strong>av</strong> alla intervjuade.<br />
De flesta tyckte att den här valda fördelning mellan mjuka parametrar och pris 30/70<br />
var lämplig. Synpunkter framfördes dock att när det gäller partnering borde mjuka<br />
parameterar ges större vikt. I strategisk partnering borde kanske valet <strong>av</strong><br />
samarbetspartner ske enbart på grundval <strong>av</strong> mjuka parametrar. ”Pris kan alla sätta”<br />
uttalades, liksom att det nog vore bra med fokus på annat än pris.<br />
Upphandlingen var inte alla nöjda med, så upplevdes t. ex incitamentsfördelningen<br />
50/50 som ”prutning” <strong>av</strong> en <strong>av</strong> de intervjuade som hellre velat ha 70/30 för att ha<br />
något att dela med konsult och UE (se svar under 3.1.3 ersättningsform för alternativ)<br />
Det rådde samstämmighet om att sidoanbud inte borde finnas i anbud <strong>av</strong>seende<br />
entreprenader med partnering. Naturligt nog var de som fått uppdraget nöjda med<br />
upphandlingen. En <strong>av</strong> övriga två uttalade missnöje med att deras anbud förkastades på<br />
grund <strong>av</strong> ”icke prissatt reservation”, se kapitel 2 <strong>av</strong>snitt 2.2.2.<br />
Antal anbudsgivare kan påverkas negativt <strong>av</strong> kr<strong>av</strong> på partnering liksom <strong>av</strong> storlek<br />
tyckte en <strong>av</strong> de intervjuade, medan övriga tyckte att detta inte borde vara fallet om<br />
bara kr<strong>av</strong>en var tydligt formulerade.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Det är viktigt att i kommande förfrågningar tydligt ange hur incitamentet är tänkt att<br />
fördelas. Den för etapp 2 valda viktningen <strong>av</strong> de mjuka parametrarna verkar ha varit<br />
lämplig.<br />
Sidoanbud bör undvikas i partnering var den allmänna meningen. Bra idéer om<br />
förbättringar tas i alla fall hand om i partneringprojekt. Studiegruppen vill påpeka att<br />
detta förutsätter att anbudsgivarna har förtroende för beställarens kompetens och vilja<br />
att acceptera bra alternativförslag. För att <strong>av</strong>ge konkurrenskraftiga priser utan
34<br />
sidoanbud måste anbudsgivare som funnit prissänkande alternativ dels vara säker på<br />
egen kompetens (att alternativets funktion och standarden är invändningsfri) och dels<br />
vara säker på att beställaren kan bedöma alternativet. Vissa kalkylerade risker måste<br />
dock varje anbudsgivare vara beredd att ta.<br />
Vilka är då fördelarna respektive nackdelarna med att tillåta sidoanbud?<br />
Fördelar:<br />
• Alla anbudsgivares idéer kan värderas och säkerheten ökar för att totalt sett<br />
förmånligaste anbud kan väljas<br />
• Anbudsgivaren får sidoanbudet bedömt före kontraktstecknande, större säkerhet<br />
• Kompetens belönas, roligare att kalkylera<br />
• Beställaren får många idéer ”gratis” (sidoanbud från anbudsgivare som ej lämnar<br />
totalt sett förmånligaste anbud)<br />
Nackdelar:<br />
• Köps sidoanbud som sedan ej kan utföras <strong>av</strong> någon anledning kan det föranleda<br />
riktprisdiskussioner<br />
• Mindre blir kvar <strong>av</strong> idéer att tillsammans i partneringsamarbetet arbeta fram och<br />
dela vinsten <strong>av</strong><br />
• Risk att anbudsgivare som ej accepterats känner sig orättvist behandlade, speciellt<br />
om deras idéer används i projektet<br />
Om alternativet att inte tillåta sidoanbud väljs är det viktigt att detta klargörs tydligt i<br />
förfrågningsunderlaget. Det krävs också hög kvalitet på förfrågningsunderlaget så att<br />
inte tveksamheter kan uppstå om vad som är prissatt reservation och vad som är<br />
sidoanbud. Likaså ökar kr<strong>av</strong>et på renhet, inga skrivningar om alternativ att sänka<br />
kostnaderna (sidoanbud utan pris) bör få förekomma, åtminstone måste det i<br />
upphandlingsföreskrifterna betonas att sådant inte värderas.<br />
Svaren på frågan om antalet potentiella anbudsgivare påverkas negativt <strong>av</strong> att<br />
partnering krävs som arbetssätt fick inget entydigt svar. Studiegruppen anser att när<br />
väl partneringkonceptet blivit etablerat och känt kommer inte medelstora eller större<br />
anbudsgivare att tveka att deltaga i anbudstävlan för att partnering krävs. Vill man<br />
öppna för mindre företag t. ex i delade entreprenader med partnering måste förfrågan<br />
innehålla mer information. Det är bl. a viktigt att samarbetsformerna beskrivs så att<br />
det framgår hur anbudsgivarna tillförsäkras jämbördighet i projektet.<br />
3.1.6 Kalkylerbarhet<br />
Frågor<br />
Var anbudstiden tillräcklig? Vad uppfattar ni som skillnaden med att lämna en<br />
riktkostnad istället för ett traditionellt anbud? Hur skulle ett idealt betalningssätt se ut<br />
för er?<br />
Under vilka omständigheter anser ni att riktkostnaden borde kunna omförhandlas<br />
under entreprenadens gång?
35<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Anbudstiden var enligt de intervjuade tillräcklig. Den som inte hade erfarenhet <strong>av</strong><br />
partnering eller partneringliknande arbete tyckte att t. ex. mötesomfattning var<br />
svårkalkylerad.<br />
Svaren beträffande kostnadsposter att hänföra till partneringkonceptet varierade. Den<br />
som fick uppdraget hade inga sådan poster denna gång. För etapp 1 hade de räknat<br />
med teambildningskostnader. De som utfört etapp 1 hade inte heller<br />
teambildningskostnader med men däremot räknat med högre bemanning i form <strong>av</strong> en<br />
projektingenjör/KMA-ledare (KvalitetMiljöArbetsmiljö). Den tredje intervjuade<br />
svarade att de räknat med extra kostnader för teambildning, ökad mötesfrekvens,<br />
demoprojekt och mer platschefsarbete.<br />
Frågorna kring riktpris och incitament fick också varierande svar. Med de skrivningar<br />
som var i förfrågningsunderlaget hade en snarare lagt sig lägre, en precis och en 10%<br />
högre i jämförelse med vanligt totalentreprenadpris (detta <strong>av</strong>speglade också hur deras<br />
priser förhöll sig till varandra). I detta sammanhang togs ersättningsmodellen med 5%<br />
pålägg på verkliga kostnader upp. 5% ansåg för lågt men kunde accepteras eftersom<br />
man räknade med att hitta förbättringar och spara kostnader. Pålägget som ej täcker<br />
verkliga omkostnader kan utgöra ett konkurrensmedel, ett alternativ till sidoanbud<br />
menade en <strong>av</strong> de intervjuade. Incitamentet ansåg alla vara en morot.<br />
Ett minimikr<strong>av</strong> på betalningssättet var att det inte skulle ge räntekostnader t.ex.<br />
fakturering en gång per vecka eller åtminstone två gånger per månad á-conto.<br />
”Framtung” betalningsplan så att de 30 dagar som fakturan behandlas inte belastar<br />
räntekontot.<br />
De två intervjuade med tidigare erfarenhet <strong>av</strong> ”partnering” hade inte sett några<br />
svårigheter, ogynnsamma skrivningar eller risker i förfrågningsunderlaget. Den tredje<br />
hade däremot tyckt att det varit svårt att kalkylera kostnader för partneringaktiviteter<br />
och även själva upplä gget med riktpris och vad som kunde tänkas medföra reglering<br />
<strong>av</strong> detta.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
De lämnade anbuden visade liten spridning. Trots detta verkar det ha funnits<br />
frågetecken kring de kostnader som själva partneringsamarbetet kan medföra. Här kan<br />
säkert göras mer för att förtydliga kr<strong>av</strong>en i förfrågningsunderlaget.<br />
Detta med att kalkylera ett riktpris verkar vara något som efter ytterligare några<br />
partneringentreprenader inte bör utgöra några stora problem för anbudsgivarna.<br />
Däremot kvarstår det att lösa frågan om hur reglering <strong>av</strong> riktpriset skall beskrivas så<br />
att tveksamheter undviks. Studiegruppen hoppas att det skall vara möjligt att ge en<br />
användbar rekommendation för hur detta skall ske när etapp 2 är genomförd.<br />
7 Förbättringsförslag<br />
Samtliga intervjuade tillfrågades om förslag på förbättringar.
36<br />
Svar<br />
- Beställaren står för ”neutral pådrivare” eftersom detta behövs i varierande grad.<br />
- Mer <strong>av</strong> långsiktighet med strategisk partnering<br />
- Tydligare kompetens- och utvecklingsprofil i projekten<br />
- Samma organisation genom hela projektet från båda parter<br />
- Tydligare i förfrågningsunderlaget om ändringar och tillägg samt om vad som kan<br />
föranleda omförhandling <strong>av</strong> riktpriset.<br />
- Bjuda in entreprenörer för att öka ”kretsen” till gemensamma informationsmöten<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Studiegruppen har tillägnat detta med idéer om förbättringar <strong>av</strong> partneringkonceptet<br />
ett eget kapitel 4 Rekommendationer och som där kan ses tagit till sig de intervjuades<br />
förbättringsförslag i stor omfattning.
37<br />
4 Rekommendationer<br />
Till grund för rekommendationerna ligger den samlade erfarenheten hos<br />
studiegruppens medlemmar samt studier <strong>av</strong> upphandling och genomförande <strong>av</strong> etapp<br />
1 samt upphandling <strong>av</strong> etapp 2 för demoprojektet väg <strong>339</strong>. Vid dessa studier har stor<br />
vikt lagts vid utfallet <strong>av</strong> de riktade dialoger som studiegruppen genomfört med<br />
nyckelpersoner hos anbudsgivare och upphandlande enhet dvs. Vägverket Region<br />
Mitt.<br />
4.1 Förfrågningsunderlaget<br />
4.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Följande delar bör ingå:<br />
1 Information om partneringprocessen i förfrågningsunderlaget<br />
2 En styrgrupp bildas som formulerar övergripande mål för projektet<br />
3 Att en operativ samverkansgrupp med representanter för beställaren,<br />
entreprenören, underentreprenörerna samt detaljprojektören bildas<br />
4A<br />
Samverkansgruppen tar fram egna delmål och en kr<strong>av</strong>specifikation för<br />
uppföljning och styrning.<br />
B Måldokument införlivas i kontraktet (position 1).<br />
5 Samverkansgruppen förväntas styra inriktningen och omfattningen <strong>av</strong><br />
detaljprojekteringen och produktionen.<br />
6 En problemlösningstrappa utvecklas med överenskomna tidsbegränsningar för<br />
objektsnivå och regionalnivå.<br />
7 Som pådrivare och underlättare <strong>av</strong> partneringprocessen bör en byggkunnig<br />
person från en tredje part med förståelse för partnering anlitas.<br />
<strong>Partnering</strong>ledaren/underlätta ren bör även behärska konflikthantering och<br />
problemlösning samt vara tillgänglig hela projekttiden<br />
4.1.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
ABT 94 är att föredra som juridiskt grunddokument men det finns inget som säger att<br />
partnering inte fungerar tillfredställande med AB 92. <strong>Partnering</strong> är effektivast om<br />
detaljprojektering kan göras som s.k. aktiv design. Eftersom både konsulten,<br />
beställaren och entreprenören bör vara aktiva, kan entreprenadformen inte fångas in<br />
med gängse begrepp. (Det är varken en totalentreprenad eller traditionell<br />
utförandeentreprenad).<br />
I föregående kapitel skrev vi ”I studiegruppens diskussioner internt och med övriga i<br />
demoprojektet involverade har ofta kommit upp att det nog behövs en egen<br />
entreprenadform för att rätt utnyttja kraften i partneringsamarbetet. De anpassningar i
38<br />
AB 92 respektive ABT 94 som gjorts i demoprojektets två etapper tyder också på<br />
detta.” Här finns ett utvecklingsbehov, men tills vidare går det enligt vår mening att<br />
arbeta vidare med befintligt regelverk, anpassat som i demoprojektets två etapper.<br />
Förlag till begrepp:<br />
Systementreprenad med partnering. I en sådan entreprenad kan antingen AB eller<br />
ABT användas för att reglera riskfördelningen mellan parterna.<br />
För att stimulera konkurrens bör partnering provas i delade entreprenader med AB 92<br />
som juridiskt dokument.<br />
4.1.3 Ersättningsform<br />
Riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader är den logiska<br />
ersättningsformen där motivet är att skapa en ekonomisk drivkraft för parterna.<br />
Konstruktionen med riktpris med incitament bör föras vidare till konsulter och viktiga<br />
underentreprenörer. Det finns dock en del obesvarade frågor kanske framför allt när<br />
det gäller incitament till konsulter, se diskussion i <strong>av</strong>snitt 3.1.2.<br />
Incitamentsfördelningen har en betydelse för nivån på riktpriset. Beställaren bör<br />
efterfråga ett riktpris med en given incitamentsfördelning. Beställarens förslag till<br />
incitamentsfördelning bör ej medföra för stor ekonomisk risk för entreprenören. I<br />
samband med anbudsgivnin gen bör det vara öppet för anbudsgivarna att ta upp förslag<br />
om annan incitamentsfördelning. Detta bör anges i förfrågan, liksom hur sådan annan<br />
fördelning <strong>av</strong> incitament kommer att värderas.<br />
4.1.4 Systemhandlingar<br />
Projekteringen bör begränsas till att dels formulera förvaltarens<br />
systemkr<strong>av</strong> dels beskriva befintliga trafik-, jord-, berg- och vattenför hållanden. I<br />
systemkr<strong>av</strong>en införlivas funktionskr<strong>av</strong> och restriktioner o<strong>av</strong>sett om AB eller ABT<br />
används för att reglera riskfördelningen.<br />
Restriktionerna innefattar bl.a. ramar i form <strong>av</strong> tillgänglig terrängkorridor samt<br />
miljökr<strong>av</strong>.<br />
En preliminär profil och därpå baserad mängdförteckning är ett bra stöd vid<br />
kalkylering <strong>av</strong> riktpriset.<br />
Terrängmodellen bör ges i digital form med preliminär plan och profil inlagd. Detta<br />
för att underlätta för anbudsgivarna att redan i anbudsstadiet studera alternativa lägen<br />
i plan och profil.<br />
I övrigt bör parternas kreativitet och kunskap ges fritt spelrum.<br />
4.1.5 Upphandling<br />
Förenklad (öppen ovanför tröskelvärdet) upphandling bör tillämpas. Förhandling är<br />
möjlig under tröskelvärdet men enligt NOU är <strong>av</strong>sikten att den skall tillämpas endast i<br />
särskilda fall.
39<br />
De mjuka parametrarnas vikt bör begränsas till mellan 20-30 % (åtminstone inte över<br />
50 %). Anses de mjuka faktorerna ha en sådan betydelse att detta är otillräckligt kan<br />
någon form <strong>av</strong> prekvalificering vara en lösning dvs. selektiv upphandling eller<br />
urvalsupphandling.<br />
Parterna i etapperna 1 och 2 <strong>av</strong> demoprojektet anser att sidoanbud ej bör accepteras<br />
(effektiv konkurrens och partneringprocessen medför att bra alternativa lösningar<br />
kommer projektet till del utan att de blir låsta <strong>av</strong> anbudförfarandet). Studiegruppen<br />
anser att det är för tidigt att ge detta som en rekommendation för framtida<br />
upphandling <strong>av</strong> entreprenader med partnering. Erfarenheterna från demoprojektet<br />
pekar dock på vikten <strong>av</strong> att endast upphandla sådana sidoanbud som med mycket stor<br />
sannolikhet kan realiseras, se även diskussion under punkt 3.1.5 i föregående kapitel.<br />
I fall <strong>av</strong> osäkerhet är det mycket bättre att överlämna idén till projektets<br />
partneringsamarbete.<br />
4.1.6 Kalkylerbarhet<br />
Incitamentsfördelningen påverkar riktprisets nivå på ett <strong>av</strong>görande sätt.<br />
Hög risk för anbudsgivaren (ex 70 % <strong>av</strong> överskridandet) innebär ett relativt högt<br />
riktpris. Tvärtom så ger låg risk (ex 30 %) en lägre riktprisnivå. Ovanan att lämna<br />
riktpriset kombinerad med hög risk är ogynnsamt för riktprisnivån.<br />
Vid kommande partneringentreprenader bör den incitamentsfördelning som<br />
beställaren föreslår vara sådan att anbudsgivarens risk inte uppfattas som alltför hög.<br />
Beträffande egna förslag på incitamentsfördelning från anbudsgivarna bör det anges<br />
att sådana ej tas upp till bedömning. Det bör doc k framgå att incitamentsfördelningen<br />
är förhandlingsbar i samband med kontraktsförhandling, i de fall sådan kan göras,<br />
med den anbudsgivare som lämnat för beställaren förmånligaste anbud.<br />
En lika fördelning mellan beställare och huvudentreprenör upplevs vara mest<br />
överensstämmande med partneringtanken. Incitament på projektets helhet bör också<br />
eftersträvas för de mest betydande underentreprenörerna. Beträffande konsulter har<br />
studiegruppen ingen entydig rekommendation. Vi föreslår att detta tas upp till<br />
prövning i fall från fall. Det är dock viktigt att alla aktörer i motivationssyfte omfattas<br />
<strong>av</strong> någon form <strong>av</strong> belöning för goda insatser i partneringsamarbetet. Dessa belöningar<br />
behöver inte alltid vara kopplade till projektets incitament. Eventuella kostnader för<br />
dessa belöningar kan tas gemensamt <strong>av</strong> beställare och huvudentreprenör.<br />
Kr<strong>av</strong> på partneringprocessen bör uttryckas på ett kalkylerbart sätt. Anbudsgivarnas<br />
insatser utöver detta bör belönas via de mjuka parametrarna eller någon form <strong>av</strong><br />
bonussystem. Opartisk partneringledare behövs i alla projekts inledning och sedan i<br />
varierande grad beroende på typ <strong>av</strong> projekt och vana vid partnering. Kostnaden för<br />
partneringledaren blir alltså svår att kalkylera och bör ligga utanför anbudet.
40<br />
5 Litteraturreferenser<br />
[1] Jonsson J. (1996). Construction Site Poductivity Measurements, Doctoral<br />
Thesis, Luleå.<br />
[2] SOU 1997:177. Byggkvalitet för framtiden. Byggkvalitetsutredningens<br />
betänkande<br />
[3] Larson E. (1996). Project <strong>Partnering</strong>; Results of a study of 280 Construction<br />
projects.Journal of Management in Engineering March/ April 1996 USA.<br />
[4] IVA (1998). Anläggningar i fokus. Kungl. Ingenjörsvetenskaps -<br />
akademin.IVA. Stockholm.<br />
[5] Magnusson.O.(1996) Funktionsentreprenad på väg: geotekniska<br />
undersökningar vid funktionsentreprenader. Teknisk rapport nr 1996:05T.<br />
Tekniska Högskolan Luleå.<br />
[6] Olsson. U. ( 2002 ) <strong>Partnering</strong> för <strong>ombyggnad</strong> <strong>av</strong> väg <strong>339</strong>,<br />
<strong>upphandlingsskedet</strong>. Studiegruppens delrapport gällande upphandlingen <strong>av</strong><br />
etapp 1, IVA Anläggningsforum. Stockholm.<br />
[7] Hörnfeldt et al. (2001 ) <strong>Partnering</strong> för <strong>ombyggnad</strong> <strong>av</strong> väg <strong>339</strong>,<br />
produktionsskedet. Studiegruppens delrapport gällande produktionsskedet <strong>av</strong><br />
etapp 1, IVA Anläggningsforum. Stockholm.<br />
[8] Rhodin, A. (2002) Interaktionsprocesser i byggprojekt - en studie i partnering<br />
som kraft för förändring, Licentiatuppsats, 2002:53, Luleå Tekniska<br />
Universitet. Luleå<br />
[9] Andreas Andersson och Markus Broström (2002).<strong>Partnering</strong> – inom<br />
Vägverkets drift och underhållsverksamhet. Examensarbete, 2002:113 CIV,<br />
Luleå tekniska universite t. Luleå
41<br />
6 Bilagor<br />
6.1 Intervjufrågor till anbudsgivarna och i tillämpliga delar<br />
upphandlingsorganisationen<br />
1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
1.1 Var kr<strong>av</strong>en på partneringprocessen tydliga och tillräckliga? Ger partnering<br />
incitament till utveckling?<br />
1.1.1 Var informationen om partnering tillräcklig i förfrågningsunderlaget?<br />
1.1.2 Upplevde ni några brister i er egen kunskap om partnering?<br />
1.1.3 Vilken information saknades ?<br />
1.1.4 Var formerna för information om partnering lämpliga? Om nej-föreslå<br />
alternativa former.<br />
1.1.5 Ger partnering incitament till utveckling?<br />
1.1.6 Har ni några förslag till förbättringar <strong>av</strong> partneringkonceptet?<br />
2 Entreprenadform - ansvarsfördelning (Enligt AB, UF, AF och<br />
kompletteringar under anbudstiden)<br />
2.1 Vilken entreprenadform lämpar sig bäst för partneringentreprenader?<br />
2.1.1 Är ABT94 att föredra framför AB92 vid partneringentreprenader?<br />
2.1.2 Vilka är fördelarna med ABT respektive AB för entreprenören?<br />
2.1.3 Vilka är nackdelarna med ABT resp. AB?<br />
2.1.4 Var de ändringar som beställaren gjorde i ABT94 acceptabla för er?<br />
2.1.5 Om inte så motivera varför.<br />
2.1.6 Fanns andra formuleringar i UF, AF eller kompletteringarna som kändes<br />
tveksamma för er? Varför?<br />
3 Ersättningsform<br />
3.1 Är riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader en<br />
lämplig ersättningsform för partneringentreprenader? Vilka omstä ndigheter<br />
bör föranleda omförhandling <strong>av</strong> riktpriset?<br />
4 Systemhandlingar<br />
4.1 Var förfrågningsunderlagets tekniska delar tillräckliga för att kunna bedöma<br />
uppdragets omfattning när det gäller?<br />
4.1.1 Redovisning <strong>av</strong> geotekniska förhållanden.<br />
4.1.2 Plan- och profilritningar.<br />
4.1.3 Mängdförteckningar<br />
4.1.4 Fotografier.<br />
4.1.5 Övriga handlingar
42<br />
5 Upphandling<br />
5.1 Var det klart för er vilka bedömningsgrunder som gällde?<br />
5.1.1 Vad anser ni om viktningen <strong>av</strong> mjuka parametrar i partneringentreprenader?<br />
5.2 Tycker ni att upphandling enligt denna modell ger ett rättvist utslag?<br />
5.2.1 Hur ser ni på frågan om sidoanbud?<br />
5.2.2 Förlöpte <strong>upphandlingsskedet</strong> som ni förväntat er?<br />
5.3 Påverkas antalet potentiella anbudsgivare negativt <strong>av</strong> att partnering krävs som<br />
arbetssätt?<br />
5.4 Hur motiverades utformningen <strong>av</strong> förfrågningsunderlaget och vilka är<br />
skillnaderna i jämförelse med era normala upphandlingar?<br />
6 Kalkylerbarhet<br />
6.1 Var anbudstiden tillräcklig?<br />
6.1.1 Vad upplevde ni som svårkalkylerbart?<br />
6.1.2 Har ni några kostnadsposter som helt hänför sig till faktumet att det handlar<br />
om ett partneringprojekt?<br />
6.2 Vad uppfattar ni som skillnaden med att lämna en riktkostnad istället för ett<br />
traditionellt anbud?<br />
6.2.1 Hur mycket högre bör en riktkostnad läggas i jämförelse med ett lägsta prisanbud.(<br />
med ett incitament <strong>av</strong> denna storlek)<br />
6.2.2 Var incitamentet en morot eller en risk för er i detta fall?<br />
Hade en annan incitamentsfördelning varit gynnsammare för er när det gäller<br />
bedömning <strong>av</strong> riktkostnaden?<br />
6.3 Hur skulle ett idea lt betalningssätt se ut för er?<br />
6.4 Vilka skrivningar i förfrågningsunderlaget bedömde ni påverka<br />
riktkostnadsnivån ogynnsamt (medförde höjning ) under anbudsskedet?<br />
6.5 Vilka faktorer/ omständigheter var svårast att kalkylera (minst tre faktorer)<br />
6.6 Vilken typ <strong>av</strong> ekonomiska risker uppfattade ni?<br />
6.7 Under vilka omständigheter anser ni att riktkostnaden borde kunna<br />
omförhandlas under entreprenadens gång?<br />
7 Förbättringsförslag