Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
30<br />
entreprenader. Vid utförandeentreprenader svarar beställaren för detaljprojekteringen<br />
och entreprenörens ansvar begränsas enligt AB 92 till ett s.k. utförandeansvar. Vid<br />
totalentreprenader svarar totalentreprenören både för detaljprojekteringen och<br />
utförandet (byggandet). Entreprenören har då även ett funktionsansvar som regleras i<br />
ABT 94.<br />
I demoprojektets etapp 1 valde beställaren (efter diskussioner i beredningsgruppen)<br />
en speciell variant <strong>av</strong> utförandeentreprenad. Den variant som prövades karaktäriseras<br />
<strong>av</strong> att upphandlingen gjordes med systemhandlingar och AB 92 som juridiskt<br />
dokument dvs. trots att detaljprojekteringen återstod att göra tillämpades AB 92.<br />
Beställaren anlitade en konsult för projekteringen.<br />
Motivet för denna variant var bl. a att konsulten kan tänkas agera friare och med<br />
större öppenhet om denne anlitas <strong>av</strong> beställaren istället för <strong>av</strong> entreprenören.<br />
(partnering förutsätter öppenhet). Ett annat motiv var att utförandeentreprenader<br />
normalt ger fler anbud än totalentreprenader eftersom ABT 94 förutsätter mer<br />
långtgående ansvarstaganden hos den blivande entreprenören.<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Här hade inget <strong>av</strong> de intervjuade företagen någon helt bestämd uppfattning om vilken<br />
entreprenadform man föredrar. Alla var överens om att projekteringen inte bör vara<br />
alltför långt genomförd. Detta för att ge spe lrum för parternas kreativitet. Valet <strong>av</strong><br />
entreprenadform bör anpassas efter aktuell produkt. Det påpekades att<br />
anbudskostnaderna blir högre för total- och funktionsentreprenader och att det kan bli<br />
problem om antalet entreprenader med partnering ökar kraft igt.<br />
Totalentreprenad kanske bättre att ha i botten men det vore ännu roligare med<br />
funktionsentreprenad tyckte några. När arbetet i projektet väl kommit igång blir det i<br />
alla fall ett slags funktionsentreprenad.<br />
I kontraktet hade texten om ersättning för ändringar och tilläggsarbeten kompletterats<br />
för att undvika de frågor som uppstod i etapp 1. Riktpriset skulle, förutsatt att<br />
begränsningsregeln överskridits, justeras uppåt för ”tillkommande arbeten”. Detta<br />
ändrades vid kontraktsgenomgången till ”tillkommande funktioner” och de<br />
intervjuade (detta gäller NCC som fick kontraktet, ej övriga som ju inte upplevt denna<br />
förändring) ansåg att detta borde skrivas tydligare. Ett ordval som tillkommande<br />
arbeten medför lägre pris eftersom det tolkas som att mängdförändringar ändrar<br />
riktpriset. Mängder kan man ta över men ej underlaget (se kommentar till detta<br />
uttalande nedan i studiegruppens diskussion).<br />
Diskussion i studiegruppen<br />
Studiegruppen anser, trots att de intervjuade tvekade, att mycket talar för att<br />
totalentreprenad med ABT 94 är ett bättre val för denna typ <strong>av</strong> entreprenader. I<br />
samband med intervjuerna kom frågan in på reglering <strong>av</strong> mängder. De intervjuade såg<br />
inga problem i övertagandet <strong>av</strong> ansvaret för riktigheten i mängdberäkningen. Det man<br />
var orolig för var risken för att det under utförandet skall uppstå oenighet om<br />
tolkningen <strong>av</strong> underlaget till mängdberäkningen, främst då markundersökningarna. I<br />
totalentreprenader kan problemen med reglering <strong>av</strong> kontraktsumman upplevas större<br />
än i utförandeentreprenader genom att förfrågningsunderlaget ej utvisar utformningen