Bilaga: Partnering fÃ¶r ombyggnad av vÃ¤g 339, upphandlingsskedet ...

More documents

Recommendations

Info

30 entreprenader. Vid utförandeentreprenader svarar beställaren för detaljprojekteringen och entreprenörens ansvar begränsas enligt AB 92 till ett s.k. utförandeansvar. Vid totalentreprenader svarar totalentreprenören både för detaljprojekteringen och utförandet (byggandet). Entreprenören har då även ett funktionsansvar som regleras i ABT 94. I demoprojektets etapp 1 valde beställaren (efter diskussioner i beredningsgruppen) en speciell variant av utförandeentreprenad. Den variant som prövades karaktäriseras av att upphandlingen gjordes med systemhandlingar och AB 92 som juridiskt dokument dvs. trots att detaljprojekteringen återstod att göra tillämpades AB 92. Beställaren anlitade en konsult för projekteringen. Motivet för denna variant var bl. a att konsulten kan tänkas agera friare och med större öppenhet om denne anlitas av beställaren istället för av entreprenören. (partnering förutsätter öppenhet). Ett annat motiv var att utförandeentreprenader normalt ger fler anbud än totalentreprenader eftersom ABT 94 förutsätter mer långtgående ansvarstaganden hos den blivande entreprenören. Svar från anbudsgivarna Här hade inget av de intervjuade företagen någon helt bestämd uppfattning om vilken entreprenadform man föredrar. Alla var överens om att projekteringen inte bör vara alltför långt genomförd. Detta för att ge spe lrum för parternas kreativitet. Valet av entreprenadform bör anpassas efter aktuell produkt. Det påpekades att anbudskostnaderna blir högre för total- och funktionsentreprenader och att det kan bli problem om antalet entreprenader med partnering ökar kraft igt. Totalentreprenad kanske bättre att ha i botten men det vore ännu roligare med funktionsentreprenad tyckte några. När arbetet i projektet väl kommit igång blir det i alla fall ett slags funktionsentreprenad. I kontraktet hade texten om ersättning för ändringar och tilläggsarbeten kompletterats för att undvika de frågor som uppstod i etapp 1. Riktpriset skulle, förutsatt att begränsningsregeln överskridits, justeras uppåt för ”tillkommande arbeten”. Detta ändrades vid kontraktsgenomgången till ”tillkommande funktioner” och de intervjuade (detta gäller NCC som fick kontraktet, ej övriga som ju inte upplevt denna förändring) ansåg att detta borde skrivas tydligare. Ett ordval som tillkommande arbeten medför lägre pris eftersom det tolkas som att mängdförändringar ändrar riktpriset. Mängder kan man ta över men ej underlaget (se kommentar till detta uttalande nedan i studiegruppens diskussion). Diskussion i studiegruppen Studiegruppen anser, trots att de intervjuade tvekade, att mycket talar för att totalentreprenad med ABT 94 är ett bättre val för denna typ av entreprenader. I samband med intervjuerna kom frågan in på reglering av mängder. De intervjuade såg inga problem i övertagandet av ansvaret för riktigheten i mängdberäkningen. Det man var orolig för var risken för att det under utförandet skall uppstå oenighet om tolkningen av underlaget till mängdberäkningen, främst då markundersökningarna. I totalentreprenader kan problemen med reglering av kontraktsumman upplevas större än i utförandeentreprenader genom att förfrågningsunderlaget ej utvisar utformningen
31 i detalj. Partnering minskar enligt studiegruppens uppfattning risken för sådana oenigheter. Konsultens deltagande och engagemang är betydelsefullt och i denna entreprenadform ges bra förutsättningar härför. Det är dock tänkbart med liknande lösning i utförandeentreprenader, där som i etapp 1 detaljprojekteringen sker som ”aktiv design” i samverkan. Studiegruppen har dock inte svaret klart när det gäller konsultens deltagande i incitamentet. Konsultens motivation är en mycket viktig framgångsfaktor och bland det vi frågar oss är: - Behövs incitament, eller räcker det med ett deltagande i alla partneringaktiviteter? - Kan incitamentet leda till för mycket kostnadsjakt på kvalitetens bekostnad? - Hur går det om det blir förlust att dela på och konsulten har del som är större än sitt arvodes del av projektkostnaden? I etapp 2 är incitamentsfördelningen beställare/konsult/huvudentreprenör 40/20/40, utvärdering kommer att ske i delrapporten från produktionsskedet. - Är det bra med samma konsult som skrivit förfrågningsunderlaget i projektgenomförandet? Väger kunskapen om projektet tyngre än risken för låsning i tänkandet? Beträffande tankarna kring att pröva funktionsentreprenad tillsammans med partnering anser studiegruppen att grundtanken med funktionsentreprenaden är att entreprenören ges tillfälle att tillämpa resultat från eget utvecklingsarbete och utarbeta egna lösningar för att uppfylla ställda funktionskrav och att beställaren/kunden inte skall behöva engagera sig i utförandet. Däremot är väsentligt att beställaren utformar och uttrycker funktionskrav även i de andra entreprenadformerna för att partneringsamarbetet skall komma bäst till sin rätt. I studiegruppens diskussioner internt och med övriga i demoprojektet involverade har ofta kommit upp att det nog behövs en egen entreprenadform för att rätt utnyttja kraften i partneringsamarbetet. De anpassningar i AB 92 respektive ABT 94 som gjorts i demoprojektets två etapper tyder också på detta. Vid intervjun med den entreprenör som fått uppdraget framkom att detta med formerna för reglering av riktpriset inte fått en problemfri lösning. Det kommer säkert att finnas anledning att komma tillbaka till detta i rapporten från produktionsskedet. Se även nedan. Vid intervjuerna för etapp 1 förde beställarrepresentanterna fram åsikten att totalentreprenader (ABT 94) ger färre anbud än utförandeentreprenader. Detta stämde åtminstone vad beträffar etapp 2. Fem anbud inkom för etapp 1 och tre för etapp 2. 3.1.3 Ersättningsform Riktpris med incitament infördes för att skapa en ekonomisk drivkraft för kostnadseffektivitet. Betalning sker enligt verifierade självkostnader. Frågor Är riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader en lämplig ersättningsform för partneringentreprenader? Vilka omständigheter bör föranleda omförhandling av riktpriset?
Page 1 and 2: 1 Partnering för ombyggnad av väg
Page 3 and 4: 3 Förord Detta demonstrationsproje
Page 5 and 6: 5 • Riktpriset och framförallt v
Page 7 and 8: 7 inom sektorn som stöd för prior
Page 9 and 10: 9 Försöket redovisas under de s.k
Page 11 and 12: 11 1.8.3 Ersättningsform Som ersä
Page 13 and 14: 13 2 Resultat av jämförande dokum
Page 15 and 16: 15 2.1.1 Partneringkonceptet Detta
Page 17 and 18: 17 Två separata dokument om partne
Page 19 and 20: 19 8. Begränsningsregel: Justering
Page 21 and 22: 21 Entreprenören erbjuder kompeten
Page 23 and 24: 23 2.2.2 Anbud Vid anbudstidens utg
Page 25 and 26: 25 I de fall tvist uppstår om någ
Page 27 and 28: 27 Som ett förtydligande av begrä
Page 29: 29 Fördelarna med strategisk partn
Page 33 and 34: 33 Det viktiga är att de tekniska
Page 35 and 36: 35 Svar från anbudsgivarna Anbudst
Page 37 and 38: 37 4 Rekommendationer Till grund f
Page 39 and 40: 39 De mjuka parametrarnas vikt bör
Page 41 and 42: 41 6 Bilagor 6.1 Intervjufrågor ti

Bilaga: Partnering fÃ¶r ombyggnad av vÃ¤g 339, upphandlingsskedet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?