You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Läser in ”<strong>Ql</strong> <strong>lr</strong>? <strong>Ska</strong> <strong>vi</strong> <strong>cs</strong>? :o) *ler* - Kultur:Väst”<br />
<strong>Ql</strong> <strong>lr</strong>? <strong>Ska</strong> <strong>vi</strong> <strong>cs</strong>? :o) *ler*<br />
Språket som används i chattar och sms kan för en oin<strong>vi</strong>gd<br />
se helt obegripligt ut. Men krumelurerna och<br />
förkortningarna gör faktiskt texten lättare att förstå och<br />
snabb att skriva. Många unga skriver så, men bara privat –<br />
och inte i till exempel skolarbeten.<br />
Det är lätt att bli missförstådd när man ska beskriva känslor i<br />
skrift. Tonfall hörs inte och ibland kan orden tolkas helt<br />
annorlunda än vad som avsågs. Då är det bra att använda så<br />
kallade smileys, eller andra symboler som <strong>vi</strong>sar känslor. De är<br />
fiffiga konstruktioner som ger en <strong>vi</strong>nk om sinnesstämningen hos<br />
den som skriver. Till exempel ;-) (glimten i ögat, lite flirtigt<br />
kanske) eller *gäspar* (uttråkad, trött) eller lol (laughing out loud<br />
= skrattar högt).<br />
– Det här är olika sätt att anpassa sin kommunikation efter<br />
mediet, säger Sylvana Sofkova Hashemi, forskare i språkteknologi<br />
på Göteborgs universitet. Förkortningar kommer till för att det ska<br />
gå snabbt att skriva eller för att utrymmet är begränsat, som i<br />
sms.<br />
Känsloförstärkande symboler eller ord används för att und<strong>vi</strong>ka<br />
missförstånd eller för att ersätta det som förloras i samtalet när<br />
man inte kan höra varandras tonfall.<br />
Men leder användandet av förkortningar och symboler till ett<br />
allmänt förfall skriftspråket och att ungdomar inte längre kan<br />
skriva seriöst?<br />
Anpassar sig efter sammanhanget<br />
Sylvana Sofkova Hashemi har tillsammans med Ylva Hård af<br />
Segerstad, filosofie doktor i allmän språkvetenskap på ITuniversitetet<br />
i Göteborg, studerat texter från skolelever i årskurs<br />
fyra till nio. De samlade under 2004 in cirka 800 texter på tre<br />
Göteborgsskolor, såväl skoltexter som privata mejl, sms och<br />
texter som skri<strong>vi</strong>ts på webben. Sedan jämförde de de olika<br />
texterna, för att ta reda på om de mer seriösa skoltexterna<br />
påverkades av ett eventuellt slarvande eller nyskapande i privata<br />
texter.<br />
– Vi förväntade oss att eleverna skulle ha ganska bra koll och<br />
kunna hålla isär olika sätt att skriva, säger Ylva Hård af<br />
Segerstad. Det kunde de också, till och med ännu bättre än vad<br />
<strong>vi</strong> hade trott. Det syntes i princip inga spår alls av slang,<br />
förkortningar och liknande i skoltexterna. Till exempel hittade <strong>vi</strong><br />
bara totalt fyra exempel i skoltexterna där någon skrev e i stället<br />
för är.<br />
http://www.kulturvast.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=41317&mode=printmode<br />
2008-08-26 10.52<br />
Sida 1 av 3
Läser in ”<strong>Ql</strong> <strong>lr</strong>? <strong>Ska</strong> <strong>vi</strong> <strong>cs</strong>? :o) *ler* - Kultur:Väst”<br />
I stället märkte de att ungdomarna hade en lyhördhet och stor<br />
förmåga att anpassa sitt språk efter sammanhanget: var de skrev<br />
någonstans och vem de skrev till. Ja, de anpassade sig till och<br />
med efter <strong>vi</strong>lken ton det var i just det internetforum där de för<br />
tillfället skrev. Det finns också forum som håller hårt på att man<br />
ska skriva standardspråk.<br />
– En spekulation är att den här medvetenheten kanske kan göra<br />
att språkintresset utvecklas mer hos ungdomar idag, säger<br />
Sylvana Sofkova Hashemi. Den kreati<strong>vi</strong>tet, lekfullhet och<br />
lyhördhet som de har ser jag som något positivt. Och det här har<br />
säkert utvecklats ännu mer på de år som har gått sedan <strong>vi</strong> gjorde<br />
vår undersökning.<br />
Puzz och kjam<br />
Ljudimiterande stavningar som ql i stället för kul, <strong>cs</strong> i stället för<br />
ses, förkortningar som e i stället för är, d i stället för det, och<br />
egna varianter på stavning var vanliga i de mer privata texterna.<br />
– Vi såg också exempel på kreativ<br />
stavning av känsloladdade ord, som<br />
puzz i stället för puss eller kjam i<br />
stället för kram, säger Sylvana<br />
Sofkova Hashemi.<br />
Ibland följer en <strong>vi</strong>ss förändring av<br />
ordets betydelse med när stavningen<br />
ändras. Känn på ”kjam” och jämför<br />
med ”kram”! Visst är ”kjam” lite<br />
mjukare och goare?<br />
– Jag tycker att kreati<strong>vi</strong>teten är bra,<br />
men det ena behöver ju inte utesluta det andra, säger Ylva Hård<br />
af Segerstad. Ungdomarna behöver träna både på det privata<br />
språket och på standardskriftspråket. Kanske det gör att de<br />
reflekterar mer över språk och får ännu lättare att se skillnader i<br />
olika stilar.<br />
Människor i dag skriver förmodligen mycket mer än tidigare<br />
generationer. Både för att söka information och för att<br />
kommunicera, antingen för hand, på mobiltelefoner eller datorer.<br />
– Då är det extra <strong>vi</strong>ktigt att lära sig läsa och skriva ordentligt,<br />
och att till exempel upptäcka läsproblem som dyslexi tidigt, säger<br />
Sylvana Sofkova Hashemi.<br />
I <strong>vi</strong>ss mån påverkas även det talade språket av nyheterna i<br />
skriftspråket. En del förkortningar som används på till exempel<br />
chattar förkommer också i vardagligt prat.<br />
– Kanske det kan vara något som skapar identitet hos olika<br />
grupper, säger Sylvana Sofkova Hashemi. Att använda begrepp<br />
som inte alla förstår – så har väl ungdomar alltid gjort. Men jag<br />
tror att man även i talet håller isär vem man säger vad till, precis<br />
som i den skriftliga kommunikationen.<br />
Ylva Hård af Segerstad och Sylvana Sofkova Hashemi kommer i<br />
höst att hålla <strong>vi</strong>dareutbildningskurser för lärare inom området<br />
Text i förändring, där det bland annat handlar om hur skrivandet<br />
påverkas av nya medier.<br />
http://www.kulturvast.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=41317&mode=printmode<br />
2008-08-26 10.52<br />
Sida 2 av 3
Läser in ”<strong>Ql</strong> <strong>lr</strong>? <strong>Ska</strong> <strong>vi</strong> <strong>cs</strong>? :o) *ler* - Kultur:Väst”<br />
– Och så har <strong>vi</strong> gjort ett bokmanus om vårt projekt med<br />
ungdomars texter, säger Ylva Hård af Segerstad. Förhoppnings<strong>vi</strong>s<br />
blir det en bok som bokförlaget Gleerups ska ge ut. Det verkar<br />
finnas ett stort intresse för att lära sig mer om hur ungdomars<br />
texter påverkas av olika kommunikationssätt.<br />
Läs mer på:<br />
http://www.ling.gu.se/~sylvana/SkrivaIT/<br />
Text: Lena M Fredriksson<br />
Bilder: Håkan Berg, Marja Flick-Buijs<br />
http://www.kulturvast.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=41317&mode=printmode<br />
2008-08-26 10.52<br />
Sida 3 av 3
Change language