Spektrogramläsning Grovindelning i vokaler och konsonanter ...
Spektrogramläsning Grovindelning i vokaler och konsonanter ...
Spektrogramläsning Grovindelning i vokaler och konsonanter ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Spektrogramläsning</strong><br />
Mattias Heldner<br />
Konsonanter efter<br />
artikulationssätt<br />
• Klusiler: tonlös ocklusion (tystnad), tonande<br />
ocklusion (ton->tystnad), explosion (kort<br />
starkt brus), aspiration (svagt längre brus)<br />
• Frikativor: brus (slumpmässigt mönster)<br />
• Nasaler: tonande, låg F1, tätt mellan<br />
formanterna, närvaro av anti-formanter<br />
• Lateraler: tonande, glesare mellan<br />
formanterna, anti-formant mellan F2 <strong>och</strong> F3<br />
Artikulationsställe<br />
klusiler<br />
• Stigande formantrörelser i F1, F2 <strong>och</strong> F3<br />
efter klusilen: bilabialer [p] [b]<br />
• Fallande F2 <strong>och</strong> stigande F3 efter klusilen<br />
(“knip”): velarer [k] [!]<br />
• Fallande F3 efter klusilen: dentaler [t] [d]<br />
• Tonande/tonlös<br />
<strong>Grovindelning</strong> i <strong>vokaler</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>konsonanter</strong><br />
• Vokaler är tonande<br />
• Tonlösa ljud är <strong>konsonanter</strong><br />
• Vokaler har högre intensitet än<br />
<strong>konsonanter</strong><br />
• Tonande <strong>konsonanter</strong> har lägre intensitet<br />
än <strong>vokaler</strong><br />
Vokaler<br />
• Slutna <strong>vokaler</strong>: långt mellan F1 <strong>och</strong> F2<br />
• Öppna <strong>vokaler</strong>: nära mellan F1 <strong>och</strong> F2<br />
• Främre <strong>vokaler</strong>: högre F2, mer energi i övre<br />
delen av spektrum<br />
• Bakre <strong>vokaler</strong>: lägre F2, mindre energi i<br />
övre delen av spektrum<br />
Artikulationsställe<br />
frikativor<br />
• Inga spektrala toppar: [f]<br />
• Närvaro av spektrala toppar: artikulation<br />
med inverkan av talrör<br />
• Högre första spektral topp vid mer främre<br />
artikulationsställen <strong>och</strong> vice versa<br />
• Starka frikativor: [s] ["] [#] [$]<br />
• Svaga frikativor: [h] [f]
5000<br />
Artikulationsställe<br />
nasaler<br />
• Anti-formant=artikulation med sidkavitet<br />
• Lägre anti-formant vid mer främre<br />
artikulationsställen <strong>och</strong> vice versa<br />
0<br />
787.357 788.643<br />
Time (s)<br />
0.4679<br />
0<br />
-0.4451<br />
787.357 788.643<br />
Time (s)<br />
5000<br />
0<br />
62.9845 63.9221<br />
Time (s)<br />
0.2861<br />
0<br />
-0.2087<br />
62.9845 63.9221<br />
Time (s)<br />
5000<br />
Exempelspektrogram<br />
0<br />
431.826 433.337<br />
Time (s)<br />
0.3006<br />
0<br />
-0.2421<br />
431.826 433.337<br />
Time (s)<br />
5000<br />
0<br />
1128.28 1128.98<br />
Time (s)<br />
0.3866<br />
0<br />
-0.4815<br />
1128.28 1128.98<br />
Time (s)
5000<br />
0<br />
183.182 184.148<br />
Time (s)<br />
0.2462<br />
0<br />
-0.2238<br />
183.182 184.148<br />
Time (s)