29.08.2013 Views

Spektrogramläsning Grovindelning i vokaler och konsonanter ...

Spektrogramläsning Grovindelning i vokaler och konsonanter ...

Spektrogramläsning Grovindelning i vokaler och konsonanter ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Spektrogramläsning</strong><br />

Mattias Heldner<br />

Konsonanter efter<br />

artikulationssätt<br />

• Klusiler: tonlös ocklusion (tystnad), tonande<br />

ocklusion (ton->tystnad), explosion (kort<br />

starkt brus), aspiration (svagt längre brus)<br />

• Frikativor: brus (slumpmässigt mönster)<br />

• Nasaler: tonande, låg F1, tätt mellan<br />

formanterna, närvaro av anti-formanter<br />

• Lateraler: tonande, glesare mellan<br />

formanterna, anti-formant mellan F2 <strong>och</strong> F3<br />

Artikulationsställe<br />

klusiler<br />

• Stigande formantrörelser i F1, F2 <strong>och</strong> F3<br />

efter klusilen: bilabialer [p] [b]<br />

• Fallande F2 <strong>och</strong> stigande F3 efter klusilen<br />

(“knip”): velarer [k] [!]<br />

• Fallande F3 efter klusilen: dentaler [t] [d]<br />

• Tonande/tonlös<br />

<strong>Grovindelning</strong> i <strong>vokaler</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>konsonanter</strong><br />

• Vokaler är tonande<br />

• Tonlösa ljud är <strong>konsonanter</strong><br />

• Vokaler har högre intensitet än<br />

<strong>konsonanter</strong><br />

• Tonande <strong>konsonanter</strong> har lägre intensitet<br />

än <strong>vokaler</strong><br />

Vokaler<br />

• Slutna <strong>vokaler</strong>: långt mellan F1 <strong>och</strong> F2<br />

• Öppna <strong>vokaler</strong>: nära mellan F1 <strong>och</strong> F2<br />

• Främre <strong>vokaler</strong>: högre F2, mer energi i övre<br />

delen av spektrum<br />

• Bakre <strong>vokaler</strong>: lägre F2, mindre energi i<br />

övre delen av spektrum<br />

Artikulationsställe<br />

frikativor<br />

• Inga spektrala toppar: [f]<br />

• Närvaro av spektrala toppar: artikulation<br />

med inverkan av talrör<br />

• Högre första spektral topp vid mer främre<br />

artikulationsställen <strong>och</strong> vice versa<br />

• Starka frikativor: [s] ["] [#] [$]<br />

• Svaga frikativor: [h] [f]


5000<br />

Artikulationsställe<br />

nasaler<br />

• Anti-formant=artikulation med sidkavitet<br />

• Lägre anti-formant vid mer främre<br />

artikulationsställen <strong>och</strong> vice versa<br />

0<br />

787.357 788.643<br />

Time (s)<br />

0.4679<br />

0<br />

-0.4451<br />

787.357 788.643<br />

Time (s)<br />

5000<br />

0<br />

62.9845 63.9221<br />

Time (s)<br />

0.2861<br />

0<br />

-0.2087<br />

62.9845 63.9221<br />

Time (s)<br />

5000<br />

Exempelspektrogram<br />

0<br />

431.826 433.337<br />

Time (s)<br />

0.3006<br />

0<br />

-0.2421<br />

431.826 433.337<br />

Time (s)<br />

5000<br />

0<br />

1128.28 1128.98<br />

Time (s)<br />

0.3866<br />

0<br />

-0.4815<br />

1128.28 1128.98<br />

Time (s)


5000<br />

0<br />

183.182 184.148<br />

Time (s)<br />

0.2462<br />

0<br />

-0.2238<br />

183.182 184.148<br />

Time (s)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!